Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Transkript

1 Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North

2 Analys av Grupp Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND DELMÅL INTERVJU I BÖRJAN AV PRAKTIKEN ( ) INTERVJU I MITTEN AV PRAKTIKEN ( ) INTERVJU I SLUTET AV PRAKTIKEN ( ) ANALYS

3 Analys av grupp Inledning 1.2 Bakgrund Syftet med projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända är att personer med utländsk bakgrund snabbare ska lära sig det svenska språket genom arbetsplatsförlagd praktik. Det syftar även till att ge ökade förutsättningar till framtida egenförsörjning samt ökad integration i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. Projektets mål finns på tre olika nivåer; övergripande mål, projektmål och delmål. Analysen av andra gruppintagets tid i projektet belyser hur projektet ligger till mot delmålen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med projektets deltagare innan påbörjad praktik och har sedan följts upp med ytterligare intervjuer under mitten samt i slutet av praktiktiden. 1.3 Delmål Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som delmål: Att deltagarna ska bli mer självförsörjande, speciellt finns detta behov bland kvinnor i målgruppen. Att introducera deltagarna på arbetsmarknaden. Att deltagarna ska lära sig det svenska språket snabbare. Att testa om lärandemodellen fungerar. Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och samarbetspartner. Att deltagarna på kort sikt ska höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet. Syftet med den inledande intervjuomgången var att få en bild över deltagarnas syn på den kommande praktiken samt deras förväntningar. Vidare kartlades hur de såg på betydelsen av att lära sig det svenska språket. Av detta framträdde en bild över hur de såg på projektens delmål i stort. 2

4 Analys av Grupp Intervju i början av praktiken ( ) De flesta deltagarna var vid god hälsa och mådde bra. Att lära sig det svenska språket tyckte alla var viktigt. Flera av dem poängterade precis som första gruppen att språket är nyckeln till framtida arbete och för att kunna leva och kommunicera med andra är det väsentligt att lära sig det svenska språket. Deltagarna tycker att de har blivit väl bemötta av det svenska samhället. Flera av dem är väldigt tacksamma och tycker att myndigheterna har tagit väl hand om dem. Även denna grupp såg förväntansfullt fram emot att få komma ut och göra praktik. En deltagare visade dock stort missnöje inför praktiken eftersom personen i fråga inte trodde att det skulle ge någonting. Den personen hade tidigare varit på praktik och hade vid dessa tillfällen förväntat sig att det skulle leda till ett ordinarie arbete. Med anledning av besvikelsen som följde när tidigare praktikomgångar inte lett till arbete var den personen mycket skeptiskt till att praktisera ytterligare en gång. Överlag var förväntningarna på praktiken stora och deltagarna hoppades att de skulle få möjlighet att lära känna nya människor samt bli mer integrerade i samhället. De flesta deltagarna trodde att praktiken skulle bli givande och att de skulle komma att förbättra sina språkkunskaper under sin praktiktid. Det poängterades att man lär sig språket när man samtalar med andra människor. Någon hade en förhoppning om att lära sig mer om den svenska kulturen och hur det är att arbeta i Sverige. Att få kontakt med andra människor ansågs vara viktigt ur en social aspekt även bland deltagarna i denna grupp. Några av dem hade tidigare praktiserat och hade bra erfarenheter av den tidigare praktiken. En person menade att hon hade lärt sig mer på praktiken än via SFI när det gäller hur man pratar, skriver och uttalar vissa ord i det vardagliga språket. För henne är det jätteviktigt med praktik för att få möjlighet att lära sig svenska och komma in i det svenska samhället. De flesta poängtera att det är viktigt att man lär sig det svenska språket eftersom de har valt att bo och stanna i Sverige. Med tanke på det menar deltagarna att de måste kunna behärska det svenska språket. Ska vi ha någon chans att få jobb i Sverige så måste vi kunna språket säger några av dem. 3 För de flesta av deltagarna är jämställdhet en självklarhet. Några av dem påpekade dock att de kommer från ett annat land där synsättet på jämställdhet är ett annat på grund av deras religion. De flesta deltagare med samma religionsuppfattning, som de som påpekade detta menar dock att de är jämställda samt att de bor i Sverige och accepterar den svenska jämställdheten. Flertalet ser positivt på den svenska jämställdhetstanken och tycker att det är

5 Analys av grupp bra att kvinnor och män behandlas lika. Vissa av deltagarna säger att de har fått information och/eller utbildning inom jämställdhet medan andra säger att de inte har fått det. I andra gruppen kvarstår samma osäkerhet kring svaren om de har fått information/utbildning gällande jämställdhet och tillgänglighet. Dock är det en klar majoritet som säger att de har fått information kring jämställdhet. Ibland är det svårt att veta om tolken förstått frågan rätt och om deltagarna fått rätt fråga och tolkat den rätt. Vissa menar att de fått informationen om jämställdhet när de kommit som nyanlända medan vissa hänvisar till att de fått informationen i klassrummet. Inget hinder för att delta i samtliga moment på arbetsplatsen föreligger för någon av deltagarna. Majoriteten beskriver att de är vid god hälsa, men de finns ett fåtal som har några mindre problem. En deltagare har vissa problem med värk i ryggen. En av deltagarna är gravid. De flesta anser att de fått information om tillgänglighet. 3. Intervju i mitten av praktiken ( ) Under den andra intervjuomgången fick deltagarna berätta hur de trivdes på sin praktikplats och kände att de har blivit bemötta. Det kan konstateras att samtliga är nöjda med sin praktikplats och upplever att de blivit bemötta på ett bra sätt. Flera av deltagarna är tacksamma och tycker det är givande att praktisera. Det finns dock fortfarande ett visst missnöje hos en deltagare gällande om det är meningsfullt att praktisera. Deltagaren vill ha ett riktigt jobb och inte bara praktisera på olika platser. Deltagarna tycker överlag att praktiken har varit givande och att deras språkkunskaper har förbättrats något. De upplever att de har möjlighet att fråga om det är något de inte förstår. De lär sig nya ord som är relaterade till arbetet. En av deltagarna menar att det uppkommer arbetsrelaterade ord som hon inte kunde sen tidigare och att hon tack vare praktiken har lärt sig en del nya ord. Flertalet tycker att de utvecklas mycket när de får prata med arbetskamrater. Det har inte uppstått några direkta hinder för någon av dem på praktikplatsen. Några vittnar om att de inte pratar så mycket på sin arbetsplats eftersom det förekommer mycket ensamarbete. En av deltagarna är lite äldre och säger att det är svårt att hänga med och lära sig språket vid den åldern. Det uppstod ett missförstånd på en arbetsplats där en av deltagarna tog illa vid sig när arbetsgivaren skämtade om hennes religion. Där har handledarna pratat med arbetsgivaren och de har löst missförståndet. En deltagare kunde inte arbeta med griskött eftersom det var jobbigt mentalt. 4

6 Analys av Grupp Någon har upplevt hörselproblem men det problemet har lösts med att deltagaren fått en hörselapparat. En deltagare har fått läsglasögon, men de passade inte så hon väntar på att få riktiga glasögon. Att det råder jämställdhet på arbetsplatsen är samtliga överens om. Kvinnor och män behandlas lika. De har inte själva upplevt att de har blivit särbehandlade på grund av sitt kön. Flera av deltagarna kan tänka sig att arbeta med samma eller liknande arbete i framtiden och på samma arbetsplats som de utför sin praktik. Majoriteten av deltagarna uppger att de har fått information gällande jämställdhet men några menar att det är den informationen de fick när de var nyanlända på SFI. Några av de som har fått information eller någon form av utbildning i ämnet har fått det på sina respektive praktikplatser. När det gäller tillgänglighet uppger de allra flesta av deltagarna att de fått information om ämnet. 4. Intervju i slutet av praktiken ( ) Under den avslutande intervjuomgången uppger de flesta av deltagarna att de mår bra och att de är väldigt nöjda med sin vistelse på praktikplatsen. De flesta upplever att det har blivit bra, eller väldigt bra, bemötta. En visade tydligt missnöje och två stycken ville inte fortsätta praktisera. De allra flesta är nöjda med sin praktikplats. Några har fått arbeta extra och/eller har möjlighet att få en fortsatt anställning hos arbetsgivaren. Överlag har de flesta lärt sig det svenska språket bättre när de har fått delta i arbetslivet än vid enbart SFI studier. De flesta känner att de kan göra sig bättre förstådda nu än innan praktiken samt att de förstår mer av det svenska samhället efter att de praktiskt har fått delta i arbetslivet. Det ses som ett mervärde att de har fått arbeta samtidigt som de har fått träna på och utveckla sina språkkunskaper. Deltagarna uppskattar att de får lämna skolbänken och träffa andra människor i arbetslivet. De känner att de på så sätt har blivit mer integrerade i samhället. De menar att det är jättebra att kombinera skola och arbete. Någon säger att det har ökat dennas själförtroende. En annan säger Jag vågar prata även om det blir lite fel. En kvinna tycker att hon lär sig språket bättre på SFI eftersom hon kan fråga lärarna direkt. Hon påpekar samtidigt att hon inte pratar så mycket med sina kolleger på arbetsplatsen eftersom alla har sina arbetsuppgifter att sköta. 5

7 Analys av grupp Deltagarna har lärt känna kollegor och andra personer som de kanske inte hade fått en chans att träffa annars. Flera berättar att människor de möter ute i samhället hälsar på dem och att detta bidrar till att de fått ett bättre självförtroende. En person delar inte de övriga deltagarnas uppfattning. Han känner sig inte mer integrerad och menar att det är skillnad på att vara arbetskollega och privatperson. Han säger När jag är på jobbet hälsar de, men om de ser mig på stan hälsar de inte. Talar de inte med mig så talar jag inte med dem. De svenska kollegerna kan vara så tysta En av deltagarna påpekar vikten av att fortsätta tala svenska även när de befinner sig på skolan, eftersom det är bästa sättet att lära sig språket på. Deltagarna har fått lära sig mer om jämställdhet och tillgänglighet. Det råder dock olika uppfattningar gällande om de har fått den informationen eller inte. Eventuella problem som uppstått på grund av något fysiskt hinder har lösts med hjälp av exempelvis synundersökning och utprovning av glasögon. 5. Analys Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända ligger generellt sett fortfarande bra till mot de uppsatta delmålen. Att deltagarna ska kunna bli mer självförsörjande, speciellt bland målgruppen kvinnor, är svårt att utläsa även nu. Det faktum att deltagarna har fått en praktikplats och har trivts bra är ett första steg in på arbetsmarknaden. En del av deltagarna har fått arbeta extra och och/eller har möjlighet att bli erbjudna en anställning på sin nuvarande praktikplats. I dagsläget är det dock inte möjligt att dra några slutsatser eller att se om deltagarna har blivit mer självförsörjande. Men utifrån att många fått jobb eller extrajobb från första gruppen samt några från denna visar på att projektet totalt ger effekt kring att bli mer självförsörjande. Delmålet som handlar om introduktion på arbetsmarknaden har uppnåtts. Samtliga deltagare i grupp två har genomfört sin praktik och har introducerats på den svenska arbetsmarknaden. Många av dem har fått nya kunskaper då de har arbetat med, för dem nya, arbetsuppgifter. De har även lärt känna sina kollegor. De flesta deltagarna upplever att de genom projektet har blivit mer integrerade i samhället samt att de bidrar med något viktigt. De flesta deltagarna beskriver att de lär sig det svenska språket bättre och snabbare genom att delta i arbetslivet. De har fått ett ökat ordförråd och vågar prata mer. De upplever det som mycket givande att få möjlighet att fråga när de inte förstår och att deras arbetskamrater är 6

8 Analys av Grupp engagerade i deras lärande. Det finns dock vissa som tycker att arbetet är lite för självständigt och att det inte är möjligt att prata med andra kollegor. För att tillgodose deras önskemål kan handledarna prata med arbetsgivarna att föröka uppmana till dialog med praktikanterna. Deltagarna upplever att de har gjort framsteg gällande det talade språket. Ett annat delmål är att titta på om lärmodellen fungerar. Enligt deltagarna är det en bra modell som bidrar till att de lär sig det svenska språket bättre när de får kombinera sin SFIundervisning med praktik. De upplever att de utvecklar sina kunskaper i det svenska språket när de får öva på att skriva och göra övningar i klassrummet och är överlag mycket nöjda med kombinationen mellan praktiskt- och teoretiskt lärande. Vissa personer tycker bättre om att få lära sig den teoretiska vägen och andra tycker att det är lättare att lära sig språket via arbete och samtal. Hos ett fåtal deltagare finns en uppfattning om att de kan språket tillräckligt bra och de vill därför ha ett ordinarie arbete med lön. Dessa deltagare ser inte praktiken som ett sätt att lära sig språket på. I svaret på följdfrågan om varför de tror att de inte fått ett riktigt arbete, framkommer det att de inte ser någon koppling mellan deras brister i språket och anledningen till att de inte har blivit erbjudna sökta arbeten. Målet att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet har nu uppnåtts. Projektledningen har använt sig av processtödet Jämt och gått en utbildning med Maria Stefansson. Det har även anordnats en utbildning inom tillgänglighet av Handisam. När det gäller att öka deltagarnas kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet har målen uppnåtts. Alla deltagare har fått information i dessa ämnen och materialet har varit översatt till respektive språk. Hur deltagarna kommer ihåg och har uppfattat informationen varierar. Flertalet beskriver att de har gått igenom dessa saker på lektionerna medan vissa anser att de har fått den informationen när de var nyanlända. Det är svårt för tolken att översätta dessa frågor och det finns risk att deltagarna inte uppfattar frågan helt korrekt. Projektgruppen är väl medvetna om projektets mål och arbetar dagligen mot dessa. Gruppen är väl sammansatt även om man varit tvungen dra ner en tjänst inom gruppen. Inom gruppen har samtliga en tilltro på projektidén och tror att projektmålen kommer att uppnås även i fortsättningen. Projektgruppen ser problemet med att få rätt deltagare till utbildningen. Det man är tvungen göra istället är att plocka in deltagare som varit i Sverige en lite längre period. Projektplanen är tydlig och projektet har fått en god start. Utvärderaren och projektgruppen har inte sett någon anledning att förändra något till nästa gruppintag. 7

9 Analys av grupp Kommunikationen mellan projektledaren och projektgruppen fungerar utmärkt och resultatuppföljning sker kontinuerligt. Projektguppen har medvetet varit tydligare med jämställdhets- och tillgänglighetsfrågorna, vilket till viss del resulterat i att deltagarna känner till frågorna bättre. Jämfört med första gruppen är det i stort sett samma positiva inställning till projektet. Skillnaden som går att utläsa mellan grupperna är att några i grupp två har varit lite längre i Sverige och kan språket något bättre. De uppfattar inte att praktiken bidrar till att utveckla deras språk i samma grad. De ser hellre att praktiken ska leda till ett riktigt arbete. De personerna är less på att vara på praktik som inte leder till ett ordinarie arbete. Några personer har fått förfrågan om förlängning och/eller att arbeta extra, men inte i samma utsträckning som första gruppen. 8