Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Transkript

1 Trivsel på jobbet en åldersfråga?

2 2

3 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern för 2012 omfattar ett urval på personer. Den kompletterar på ett statistiskt sätt den bild vi inom företagshälsovården ser bland anställda och på arbetsplatser. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning. Syftet med Jobbhälsobarometern är att visa på trender när det gäller hälsa och synen på arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher mm samt att visa på samband mellan hälsa, sjukdagar och arbete. Sveriges Företagshälsor samarbetar med SKI, Svenskt Kvalitetsindex när det gäller datainsamling till Jobbhälsobarometern. Om Sveriges Företagshälsor Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva arbetsplatser. Medarbetarna ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Investeringar i företagshälsovård är en vinst för alla parter. Sveriges Företagshälsors medlemmar motsvarar 90 procent av branschen, med ca 160 företag och närmare 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. Kontakt för mer information Lars Hjalmarson, vd Sveriges Företagshälsor Tel: , E-post: lars.hjalmarson@foretagshalsor.se 3

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 De yngre är mindre motiverade än de äldre... 7 De yngre ser inte fram mot jobbet i lika stor utsträckning... 7 Yngres åsikter respekteras inte lika ofta... 8 De yngre är mindre nöjda med sina arbetsuppgifter... 8 De yngre är mindre nöjda med den fysiska arbetsmiljön... 9 De yngres kompetens tillvaratas inte lika ofta på arbetsplatsen... 9 De yngre anser sig inte ha tillräcklig kompetens De yngre anser sig ha mindre möjligheter att påverka Färre helt friska? Yngre mer frekventa sjukanmälare Yngre kommer att sjukanmäla sig oftare även framöver Skillnader mellan åldrarna i synen på att arbeta efter Små skillnader mellan åldrarna i synen att den egna hälsan är ett hinder att arbeta kvar i yrket även om två år Tillgång till företagshälsovård varierar Trenden negativ över tid Allt färre helårsfriska i samtliga åldersgrupper de yngre sjukskriver sig oftare

5 Sammanfattning De yngre trivs inte på jobbet i samma utsträckning som de äldre I denna rapport från jobbhälsobarometern belyser vi de anställdas syn på arbete och hälsa i ett antal olika aspekter. Vi redovisar dessa uppfattningar fördelade på olika åldersgrupper. Då framträder ett mönster som visar att de yngre inte trivs i lika stor utsträckning med sina arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som de äldre. De yngre känner sig mindre motiverade i arbetet jämfört med de äldre ser inte fram emot att gå till jobbet i lika stor utsträckning upplever inte lika ofta att deras åsikter respekteras är mindre nöjda med arbetsuppgifterna och innehållet i arbetet upplever i mindre utsträckning att den fysiska miljön är tillfredsställande anser sig i mindre utsträckning ha tillräcklig kompetens upplever inte lika ofta att den kompetens de har utnyttjas är mindre nöjda med möjligheterna att påverka hur arbetet ska utföras sjukanmäler sig oftare än de äldre och räknar i större utsträckning med att behöva sjukanmäla sig också kommande år jämfört med de äldre 5

6 Inledning De yngre, de under 31 år, känner sig mindre motiverade i arbetet och ser i mindre utsträckning fram emot att gå till jobbet jämfört med de som är 55 år och äldre. De sjukanmäler sig i större utsträckning i förhållande till de äldre och upplever inte lika ofta att deras åsikter respekteras. Det är något av innehållet i denna rapport från Jobbhälsobarometern. Vi har i en föregående rapport från Jobbhälsobarometern visat på att ohälsan ökar inom arbetslivet och att det blir allt färre helårsfriska i alla åldersgrupper. I denna rapport går vi vidare och belyser främst hur olika åldersgrupper ser på frågor som rör arbetsförhållanden och hälsa i olika avseenden. Det vi då kan se är ett mönster som innebär att de yngre i mindre utsträckning trivs på jobbet jämfört med de äldre. De upplever inte i lika stor utsträckning som de äldre att deras åsikter respekteras på arbetet. De yngre är också mindre nöjda med arbetsuppgifterna och innehållet i arbetet. Vad som är orsaken till dessa skillnader mellan åldersgrupperna i synen på sina arbetsuppgifter och arbetsförhållanden har vi inga uppgifter om. Är det en ständig generationsfråga eller är det fråga om nya värderingar bland den yngre delen av befolkningen? Beror det på att de yngre får sämre jobb i början av sin karriär eller finns det andra förklaringar? Vi anser att det är viktigt att det förs en debatt kring hur arbetsförhållanden ser ut på våra svenska arbetsplatser. Vi tror det kan stärka arbetslinjen och skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbetsliv som gynnar såväl individen, företagen och samhället i stort. 6

7 De yngre är mindre motiverade än de äldre 8 Andelen som känner sig motiverade i arbetet fördelade på olika åldrar 2 56% 68% 72% Ålder Diagram 1: Andelen personer som instämmer i påståendet; Jag känner mig motiverad i mitt arbete. Av diagrammet framgår att de upp till 30 år är mindre motiverade i sitt arbete jämfört med de äldre. Ju äldre man är desto mer motiverad. I åldersgruppen 55 år och äldre anser sig hela 72 procent motiverade i arbetet. Motsvarande siffra för åldersgruppen upp till 30 år är endast 56 procent. Det här är ett mönster som vi känner igen även från tidigare år men skillnaderna är i år större mellan åldersgrupperna. De yngre ser inte fram mot jobbet i lika stor utsträckning 8 Andelen som ser fram emot att gå till arbetet 2 67% 71% 71% Ålder Diagram 2: Andelen personer som instämmer i påståendet; Jag ser fram emot att gå till arbetet. Diagrammet ovan visar att de unga i mindre utsträckning ser fram emot att gå till jobbet jämfört med de äldre. Bara 60 procent av de upp till 30 år ser fram emot att gå till jobbet en vanlig dag. Bland de som fyllt 55 år är det hela 71 av 100 som ser fram emot att gå till arbetet. Tidigare år har skillnaderna mellan åldersgrupperna varit mindre. 7

8 Yngres åsikter respekteras inte lika ofta 8 Andelen som uppger att deras åsikter respekteras och tas tillvara 2 59% 65% 65% 68% Ålder Diagram 3: Andelen personer som instämmer i påståendet; Mina åsikter respekteras och tas till vara. De yngre upplever inte i samma utsträckning som de äldre att deras åsikter respekteras. Endast 59 procent av de upp till 31 år upplever att deras åsikter respekteras och tas tillvara medan det är 68 procent av de som är 55 år eller äldre som upplever detta. De yngre är mindre nöjda med sina arbetsuppgifter 8 Andelen som är nöjda med sina arbetsuppgifter och innehållet i ditt arbete 2 55% 62% 66% 71% Ålder Diagram 4: Andelen personer som instämmer i påståendet; Jag är nöjd med mina arbetsuppgifter och innehållet i arbetet. Diagrammet visare en tydlig trend; ju äldre desto nöjdare med arbetsuppgifterna. Av diagrammet framgår att 71 procent av de i åldersgruppen 55 år och äldre är nöjda med sina arbetsuppgifter. I åldersgruppen upp till 31 år är det bara 55 procent som är nöjda. 8

9 De yngre är mindre nöjda med den fysiska arbetsmiljön 8 Andelen som är nöjda med den fysiska arbetsmiljön avseende ergonomi (arbetsställning etc) 2 31% 42% 5 51% Ålder Diagram 5: Andelen personer som instämmer i påståendet; Jag är nöjd med den fysiska arbetsmiljön avseende ergonomi (arbetsställning etc) De yngre är betydligt mindre nöjda med sin fysiska arbetsmiljö jämfört med den äldre delen av den arbetande befolkningen. I åldersgruppen upp till 30 år är det bara 31 procent som är nöjda med sin fysiska arbetsmiljö avseende ergonomi. Bland de som fyllt 55 år, är det drygt hälften, 51 procent, som är nöjda med sin fysiska arbetsmiljö. De yngres kompetens tillvaratas inte lika ofta på arbetsplatsen 8 Andelen som känner att deras kompetens tas tillvara på sin arbetsplats 2 54% 61% 67% Ålder Diagram 6: Andelen personer som instämmer i påståendet; Min kompetens tas tillvara på min arbetsplats. De yngre upplever i större utsträckning jämfört med de äldre att deras kompetens inte tas till vara på arbetsplatsen. I åldersgruppen upp till 30 år är det bra drygt hälften, 54 procent, som anser att deras kompetens tas till vara på arbetsplatsen. Motsvarande andel för de som fyllt 55 år är hela 67 procent. 9

10 De yngre anser sig inte ha tillräcklig kompetens 9 Andelen som uppger sig ha tillräcklig utbildning ochr kompetens för att klara av sina arbetsuppgifter % 78% 81% 83% Ålder Diagram 7: Andelen personer som instämmer i påståendet; Jag har tillräcklig utbildning och kompetens för att klara av mina arbetsuppgifter. Den yngre delen av den arbetande befolkningen anser i mindre utsträckning att de har tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter jämfört med de äldre. I åldersgruppen upp till 30 år är det 73 procent som anser sig ha tillräcklig utbildning och kompetens för sina arbetsuppgifter. Bland de som fyllt 55 år är det 83 av 100 som anser det. De yngre anser sig ha mindre möjligheter att påverka 8 Andelen som är nöjda med möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska genomföras % 61% 63% < Diagram 8: Andelen personer som instämmer i påståendet; Jag är nöjd med möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras. De yngre upplever i mindre utsträckning jämfört med de äldre att de kan påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras. Endast hälften, 50 procent av de upp till 30 år anser sig ha goda möjligheter att påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras. I åldersgruppen från 55 år och äldre är det 63 procent som är nöjda med möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras. 10

11 Färre helt friska? I Jobbhälsobarometern, som bygger på mellan fyra och fem tusen telefonintervjuer, tar vi upp frågeställningar om hälsa, arbetsförhållanden, ledarskap, trivsel, motion, livspussel etc. Vi frågar också hur många sjukdagar man haft de senaste 12 månaderna samt hur många sjukdagar man tror att man kommer att ha kommande 12 månader. Vår erfarenhet inom företagshälsovården är att hälsan är smittsam. När arbetskamraten mår bra, mår man själv bättre. En av de viktigaste effekterna av att mäta hur många friska det är i en grupp, ett företag eller inom en sektor är att uppmärksamheten flyttas från sjukdom och sjukfrånvaro till hälsa och närvaro, det salutogena synsättet. I följande diagram redovisas alltså de som säger att de inte har varit - respektive inte kommer att vara - frånvarande en enda dag på grund av sjukdom den senaste - respektive kommande 12-månadersperioden, uppdelat på olika bakgrundsvariabler eller år. Vi mäter alltså andelen helårsfriska de som gör jobbet! Yngre mer frekventa sjukanmälare 5 Andelen helårsfriska senaste 12 månaderna % 29% 37% 43% < Diagram 9: Andelen personer som uppger sig inte haft en enda frånvarodag p g a egen sjukdom senaste 12 månaders perioden. Av diagrammet framgår att 43 procent av de som är 55 år och äldre anger att de inte haft en enda frånvarodag på grund av sjukdom det senaste året. Motsvarande andel för den yngre arbetande befolkningen, de upp till 40 år, är endast runt 30 procent d v s, som inte haft en enda frånvarodag på grund av sjukdom senaste året. 11

12 Yngre kommer att sjukanmäla sig oftare även framöver Helårsfriska - andelen som bedömer att man inte kommer att vara frånvarande pga sjukdom kommande 12 månader % 27% 38% 48% Ålder Diagram 10: Andelen personer som tror sig inte komma att vara frånvarande p g a egen sjukdom en enda dag kommande 12 månaders period. När vi frågar landets anställda hur många sjukfrånvarodagar man tror man kommer att ha kommande tolv månader så svarar nästan hälften av de som fyllt 55 år att de inte kommer att ha någon sjukfrånvaro alls. Motsvarande siffra för de upp till 30 år är bara 25 procent - en av fyra! Skillnader mellan åldrarna i synen på att arbeta efter 65 8 Andelen som kan tänka sig att efter uppnådd pensionsålder - 65 år - fortsätta att arbeta i någon form 52% 44% 39% Ja, deltid Ja, heltid 2 13% 11% 1 15% Ålder Diagram 11: Andelen personer som tror sig inte komma att vara frånvarande p g a egen sjukdom en enda dag kommande 12 månaders period. Av diagrammet framgår att i åldersgruppen 55+ så kan 55 procent tänka sig att arbeta efter 65-års ålder, hel- eller deltid. Motsvarande siffra för de upp till 30 år är 65 procent. Diagrammet visar att det är den äldsta åldersgruppen som i störst utsträckning anger att de kan tänka sig att arbeta heltid efter uppnådd pensionsålder på 65 år. 12

13 Små skillnader mellan åldrarna i synen att den egna hälsan är ett hinder att arbeta kvar i yrket även om två år 15% Andelen som tror den egna hälsan kommer att vara ett hinder för att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete om 2 år 1 5% 8% 6% 8% Ålder Diagram 12: Andelen personer som bedömer det sannolikt att den egna hälsan är ett hinder att arbeta kvar i yrket även om två år. Diagrammet visar att mellan 6 och 10 procent av landets anställda uppger att hälsan kan vara ett hinder för att arbeta kvar i arbetet om 2 år. Det kan noteras att skillnaden är förhållande vis liten mellan de olika åldersgrupperna. Av de som fyllt 55 år uppger 10 procent att hälsan är ett hinder att arbeta kvar om två år. Bland de yngre, de upp till 30 år, uppger 8 procent, nästan lika många, att hälsan är ett problem att arbeta kvar i nuvarande arbete om 2 år. 13

14 Tillgång till företagshälsovård varierar 8 Har du via ditt företag/organisation tillgång till företagshälsovård? % 76% 77% 77% Ålder Diagram 13: Andelen personer som uppger att de via företaget/organisationen har tillgång till företagshälsovård De under 31 år uppger i betydligt mindre utsträckning att de har tillgång till företagshälsovård. Det bör observeras att detta är vad de anställda anger på frågan om man på man via sitt företag/organisation har tillgång till företagshälsovård. Av andra studier och uppgifter från våra medlemmar inom Sveriges Företagshälsor drar vi slutsatsen att uppgifterna i diagrammet redovisar en något överskattad bild över tillgången till företagshälsovård. Vi tror dock att den relativa skillnaden mellan åldersgrupperna återspeglar verkligheten. 14

15 Trenden negativ över tid Här nedan har vi jämfört hur landets anställda uppgett sin frånvaro på grund av egen sjukdom de senaste 6 åren ( ). Det vi redovisar i diagrammet är hur stor andel respektive år som uppgett att de inte haft någon enda frånvarodag på grund av egen sjukdom den senaste 12-månaders perioden. Allt färre helårsfriska i samtliga åldersgrupper de yngre sjukskriver sig oftare 60, 55, 50, 45, 40, 35, 30, 25, 20, Andelen helårsfriska i olika åldrar och under olika år Diagram 14: Andelen personer som uppger att de inte haft en enda frånvarodag p g a egen sjukdom senaste 12-månaders perioden respektive år. Vi ser en tydlig trend att det är allt färre som är helårsfriska. Diagrammet visar också att det är vanligare bland de yngre, de under 41 år att vara frånvarande på grund av sjukdom åtminstone någon dag under ett år. 55< 15

16 16