SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov"

Transkript

1 SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007

2 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga nyckelpersoner är äldreomsorgschefer, verksamhetschefer, områdeschefer, enhetschefer, biståndsbedömare/handläggare, heminstruktörer och administrativ personal. De, precis som många andra i samhället är oroade över, och engagerade i, hur vi ska kunna behålla och utveckla välfärden i ett samhälle med allt fler äldre. Inom äldreomsorgen är personalen och verksamheten intimt sammankopplade och direkt kommunicerande kärl. Personalens kompetens är den viktigaste faktor då det är de som möter de äldre och deras anhöriga. Förmågan till ett professionellt möte och rätt bedömning är helt avgörande för att lägga grund för en god äldreomsorg samt att säkerställa rättsäkerheten. En personalstyrka som mår bra kan göra underverk för kvaliteten i verksamheten. Samtidigt innebär en väl organiserad verksamhet med tillräckliga resurser att personalen mår bra och trivs på sitt arbete, man känner att man hanterar sin arbetssituation och gör ett bra jobb för de äldre. Idag upplever många av våra medlemmar som arbetar inom äldreomsorgen brister i både verksamhetens möjligheter och i hur arbetet organiseras, men man är också mycket engagerad i sitt arbete och har en vilja att bidra med sin kunskap och kompetens för att göra verksamheten och arbetet bättre. Det handlar bland annat om en ökad komplexitet i äldreomsorgen som innebär att biståndshandläggare eller enhetschefer skulle behöva kompetensutveckling för att kunna möta individens behov och det handlar om handledning för att klara av en tyngre arbetsbelastning. Det handlar om brist på nationell likvärdighet och att det råder stora olikheter i vilket stöd de äldre får i de olika kommunerna. I många kommuner har biståndshandläggarna en mycket hög arbetsbelastning på grund av ärendemängden och många olika arbetsuppgifter samtidigt som arbetet präglas av motstridiga krav mellan de individuella behoven, de kommunala riktlinjerna samt den ekonomiska situationen. Det handlar om chefer med allt för många underställda, bristfälligt administrativt stöd och en svår arbetssituation som chef. Dessa och många fler frågor är viktiga för våra medlemmar som jobbar inom äldreomsorgen. De är centrala för att verksamheten ska fungera så väl som möjligt för de äldre och de är också viktiga för personalens arbetssituation. Det behövs satsningar på både verksamhet och personal om vi ska klara kompetensförsörjningen framöver. Vi ser en utveckling med allt fler äldre som kommer att vara allt friskare och ställa allt högre krav på att leva slutet av sitt liv på ett värdigt och innehållsrikt sätt. Vi ser också att hela välfärdssektorn står inför stora rekryteringsbehov, delvis beroende av det generationsskifte som pågår, men också beroende av att de yngre cheferna och handläggarna inom social omsorg, ofta med högskoleutbildning, är mer benägna att vilja byta arbete jämfört med sina äldre kollegor inom dessa yrkesgrupper. Ska man lyckas rekrytera personal krävs därför goda arbetsvillkor och en stimulerande arbetsmiljö där man känner att man kan göra ett gott jobb för de äldre. Det behöver inte alltid handla om kostsamma förändringar utan kan vara att tänka nytt och våga pröva nya sätt att organisera arbetet. Det kan kräva mod att tänka nytt, men det kostar inget att försöka och vinsten kan bli en förbättrad vård och omsorg och en nöjd och glad personal. Eva Nordmark Förbundsordförande SKTF

3 3 Sammanfattning Undersökningen visar att biståndsbedömningen i stor utsträckning tar hänsyn till kommunernas ekonomi och inte alltid till det behov de äldre har av biståndsinsatser. - Två tredjedelar av biståndshandläggarna uppger att kommunens ekonomi, i olika grad, är överordnad den äldres behov när biståndsbeslut ska fattas. Det finns ett tydligt samband mellan kommunstorlek och ekonomins betydelse. Ju större kommun, desto mer överordnad är ekonomin. - Nästan alla biståndshandläggare uppger att det finns kommunala riktlinjer för biståndsverksamheten, men ytterst få upplever att det är något hinder att gå utanför dessa. - Majoriteten av biståndshandläggarna tycker att det skulle vara bra med nationella riktlinjer, men dessa får inte bli för styrande. - Två tredjedelar av biståndshandläggarna tycker att det finns gränsdragningsproblem mellan olika lagstiftningar i biståndsärenden procent uppger att det förekommer att man tar hänsyn till vad som är politiskt möjligt när man lägger fram ett förslag till beslut även om den äldres behov är större än de föreslagna biståndsinsatserna. - Det är inte särskilt vanligt att politiker ändrar ett förslag till beslut. - Diskussioner om etiken i verksamheten förs på arbetsplatserna. - Endast 30 procent av biståndshandläggarna svarar obetingat ja på frågan om de får kontinuerlig fortbildning för att klara sina arbetsuppgifter. - SKTF föreslår att en Lex Realia införs där socialtjänstens handläggares professionella bedömning kring varje beslut som rör en enskild medborgare tydligt kan utläsas.

4 4 Inledning Porten in till den kommunala äldreomsorgen är själva biståndshandläggningen. I den processen beslutas om vilka insatser, stöd och hjälp, den äldre kan få av det offentliga. Då resultatet medför kostnader för kommunen är det inte så konstigt att det finns ambitioner att styra biståndshandläggningen så att ekonomin inte äventyras. Biståndshandläggningen är en myndighetsutövning, en delegerad rätt (från politisk nivå) att fatta beslut enligt Socialtjänstlagen. Biståndshandläggares yrkesroll är sammansatt. Förutom att bedöma den äldres behov och möta dessa med insatser, har biståndshandläggaren ofta en beställarfunktion genom att beställa service, omsorg och vård samtidigt som han/hon ska vara en konsumentupplysare. Vidare ingår ett stort uppföljningsansvar att se till att beslutat bistånd förverkligas och att omfattningen och nivån är rätt. Biståndshandläggningen styrs av lagstiftning, politik, regler, ekonomi, normer och värderingar. Här finns inbyggda målkonflikter. SKTFs undersökning visar på denna problematik. De flesta kommuner har egna riktlinjer vilket uppfattas både som ett stöd och en begränsning. Det motsägelsefulla från undersökningen är att det går att gå utanför dessa riktlinjer om den äldres behov kräver detta samtidigt som det också framgår att biståndshandläggningen i stor utsträckning handlar om att anpassa bedömningen till de riktlinjer och normer som gäller inom kommunen. En slutsats är att det sker en anpassning till riktlinjer och ekonomi vilket sker på bekostnad av den äldres reella behov. Det är inte så att den äldre inte får hjälp men hjälpen är inte alltid riktigt behovsanpassad. Socialtjänstlagens ramkaraktär ger utrymme att precisera lagen med riktlinjer och det finns förslag att ytterligare styra upp tillämpningen av Socialtjänstlagen med nationella bedömningsinstrument. Det är helt tydligt att det finns en önskan från biståndshandläggarna om mer tydlighet kring hur man definierar skälig levnadsnivå och vad en värdig äldreomsorg ska innefatta samtidigt som ingen vill ha en definitiv styrning som inte tillåter flexibilitet. Avsaknaden av en gemensam diskussion på alla nivåer om etiskt förhållningssätt kan också ge avsaknad av en tydlig värdegrund för den kommunala äldreomsorgen. Att endast 30 procent får tillräcklig kontinuerlig fortbildning visar att det brister kring förutsättningarna att göra ett professionellt arbete. SKTFs grundläggande tanke att handläggare inom socialtjänsten alltid ska få möjlighet att uttrycka sin professionella bedömning har hög relevans inom yrkeskåren. Undersökningen väcker många frågor. Ska vi ha samma välfärdstjänster i hela landet och hur mycket ska politiken få styra kommunens utövande av välfärdstjänster? Vad ska styra biståndsbedömningen och vilket inflytande ska den enskilde ha? Att en professionell yrkeskår ska få möjligheter att göra ett kvalitativt bra arbete och samtidigt göra egna professionella bedömningar ser SKTF som självklart. Yvonne Ahlström Socialpolitiskt ansvarig i SKTF

5 5 Så här gjordes undersökningen En webbaserad enkät skickades till ett urval av SKTFs medlemmar som arbetar som biståndshandläggare, biståndsbedömare och LSS-handläggare. Undersökningen pågick från 22 augusti till 6 september. Denna rapport innehåller resultaten från dem som arbetar med biståndsfrågor inom äldreomsorgen och är biståndsbedömare eller biståndshandläggare. Innehållet i undersökningen De frågor som behandlas i denna rapport är följande: - Finns det kommunala riktlinjer för biståndsverksamheten i den kommun du arbetar i? - Kan du lägga förslag till beslut som går utanför dessa riktlinjer? - Tycker du att det skulle vara bra om det infördes nationella manualer/instrument för biståndsbedömningen? - Upplever du att det förekommer gränsdragningsproblem om vilken lagstiftning som ska tillämpas (Socialtjänstlagen eller Lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade)? - Förekommer det att du tar hänsyn till vad som är politiskt möjligt när du lägger fram ett förslag till beslut även om klientens behov är större än det föreslagna biståndet? - Förekommer det att ditt förslag till beslut i ett biståndsärende ändras av politikerna? - Upplever du att kommunens ekonomi är överordnad klienternas behov när biståndsbeslut ska fattas? - Förekommer det några diskussioner om etik på din arbetsplats? - Får du kontinuerlig fortbildning för att klara dina arbetsuppgifter? Utöver dessa frågor ställdes frågor om vilket verksamhetsområde man arbetar inom, kommunstorlek, om kommunen kan verkställa besluten i egen regi eller om man köper dessa tjänster och om man i så fall överlåter åt handläggaren av ärendet att sköta upphandlingen. Dessa frågor berörs inte i denna rapport. Slutligen kunde respondenterna lämna egna kommentarer. Undersökningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig, men resultaten ger en direkt och spontan fingervisning hur de som i sitt dagliga arbete har att bereda och bedöma behoven av välfärdstjänster upplever situationen så som den ser ut just nu. Undersökningsresultaten kan med fördel användas för att bidra till en bredare allmän debatt om den framtida äldreomsorgen.

6 6 Resultat Resultaten bygger på svar från 365 biståndsbedömare och biståndshandläggare. Skillnaderna mellan biståndsbedömarnas och biståndshandläggarnas svar är marginella. Av detta skäl redovisas deras svar sammanslagna och de kallas genomgående för biståndshandläggare i denna rapport. I biståndshandläggarens arbetsuppgifter ligger att utreda, bedöma och föreslå vilka insatser en äldre individ har rätt till. En biståndshandläggare har delegerats rätten att själv, eller i samråd med sin chef, fatta beslut i de flesta ärenden. Cirka 90 procent av biståndshandläggarna uppger att det finns kommunala riktlinjer för biståndsverksamheten och en lika stor andel säger att de kan lägga förslag till beslut som går utanför dessa riktlinjer. Detta indikerar att det finns ett regelverk för hanteringen av biståndsärenden, men att biståndshandläggaren har ett stort utrymme för att ta hänsyn till individuella behov. Över 80 procent av biståndshandläggarna tycker att det vore bra om det infördes nationella manualer eller instrument för biståndsbedömningen. De argument som anförs till förmån för nationella riktlinjer är framförallt att detta skulle kunna resultera i att alla får lika bedömning oavsett var man bor och att kommunens ekonomi inte ska vara avgörande för insatsens innehåll och omfattning. Dock är det många som anför att riktlinjerna inte får bli alltför statiska då bedömningen ofta sker utifrån en ramlagstiftning. De som är negativa till nationella riktlinjer anför att alla bedömningar ska ske utifrån den enskilde individens behov och att detta skulle kunna försvåras om det infördes nationella riktlinjer. Det finns dock en samstämmighet bland biståndshandläggarna om att det behövs någon form av riktlinjer som beskriver vad som är en skälig levnadsnivå som aldrig får underskridas. Flera är dock kluvna i frågan då nationella riktlinjer kan bli normerande och resultera i att flera riskerar att få ett bistånd som inte överstiger de nationella riktlinjerna. Som beskrivs ovan omfattas många redan idag av lokala riktlinjer för biståndsverksamheten. De allra flesta kan också gå utanför dessa riktlinjer. Det behov som biståndshandläggarna ger uttryck för är snarast ett stöd i deras arbete att göra individuella bedömningar. Många upplever att det skulle vara ett stöd i det arbetet om det fanns nationella minimiregler. Nästan två tredjedelar av biståndshandläggarna uppger att det förekommer gränsdragningsproblem om vilken lagstiftning som ska tillämpas i biståndsärenden (Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Förekommer det att man tar hänsyn till vad som är politiskt möjligt när man lägger fram ett förslag till beslut även om klientens behov är större än det föreslagna biståndet? Drygt 60 procent av biståndshandläggarna svarade att det förekommer att de tar hänsyn till vad som är politiskt möjligt när de lägger fram förslag till beslut (se bild 1) trots att den äldres behov är större än det föreslagna biståndet.

7 7 Bild 1 visar hur ofta det förekommer att biståndshandläggare tar hänsyn till vad som är politiskt möjligt när ett förslag till beslut presenteras för politiker, även om den äldres behov är större än den föreslagna åtgärden. En förklaring till att över 60 procent av biståndshandläggarna inte alltid utgår från den äldres behov utan vad som är politiskt möjligt kan vara att de tidigare fått ett negativt beslut på föreslagna åtgärder. Om man har den erfarenheten kan det bedömas vara bättre för klienten att få ett begränsat bistånd än ingenting alls. Sammantaget har de ovan beskriva omständigheterna, i olika grad, påverkat och blivit vägledande vid framtagande av förslag till beslut. Förekommer det att ditt förslag till beslut i ett biståndsärende ändras av politikerna? Mer än två tredjedelar av biståndshandläggarna uppger att politikerna inte ändrar de förslag till beslut som läggs fram (se bild 2). Detta kan upplevas som motsägelsefullt till den förklaring som ges här ovan, men det har sannolikt skett en anpassning i biståndshandläggningen över längre tid.

8 8 Bild 2 visar hur vanligt det är att politiker ändrar ett förslag till beslut i biståndsärenden. Som framgår av bilden är det inte särskilt vanligt att politiker ändrar på ett förslag vilket, till stor del, skulle kunna förklaras med att biståndshandläggarna redan har tagit hänsyn till vad som är politiskt (ekonomiskt) möjligt när de utarbetar förslag till beslut. Upplever du att kommunens ekonomi är överordnad klienternas behov när biståndsbeslut ska fattas? Denna fråga är till synes identisk med frågan om man tar hänsyn till vad som är politiskt möjligt när man lägger fram ett förslag till beslut, men formuleringen är mer direkt. Nästan varannan biståndshandläggare uppger att kommunens ekonomi ofta eller ibland är överordnad den äldres behov när biståndsbeslut fattas. Som framgår av bild 3 är det bara en tredjedel av biståndshandläggarna som säger att ekonomin inte är överordnad den äldres behov. Eftersom många förslag till beslut redan är anpassade till den politiska verkligheten och det inte är alltför vanligt att förslagen ändras av politikerna kan man förmoda att de politiska församlingarna inte får vetskap om de faktiska behoven. Mycket tyder på att de som i sin profession har att utreda och lägga fram förslag till beslut har anpassat sina förslag till vad som är möjligt i akt och mening att den äldre åtminstone ska få något bistånd. Det är helt tydligt att det finns en önskan från biståndshandläggarna om mer tydlighet kring hur man definierar skälig levnadsnivå och vad en värdig äldreomsorg ska innefatta samtidigt som ingen vill ha en definitiv styrning som inte tillåter flexibilitet.

9 9 Bild 3 visar hur ofta biståndshandläggare upplever att kommunens ekonomi är överordnad den äldres behov när biståndsbeslut ska fattas. Det föreligger ett samband mellan ekonomiskt hänsynstagande framför den äldres behov och kommunstorlek. Ju större kommunen är desto mer hänsyn tycks man ta till de ekonomiska ramarna när förslag till beslut läggs fram (se bild 4). Bild 4 visar skillnaderna mellan olika kommunstorlekar avseende hur överordnad ekonomin är i förhållande till den äldres behov när förslag till beslut tas fram i biståndsärenden.

10 10 SKTF har tidigare framfört ett krav på att införa Lex Realia som ska ge socialtjänstens handläggare ett tydligare och kraftfullare stöd i sitt yrkesutövande så att ovanstående inte inträffar. Lex Realia skulle innebära en skyldighet för socialarbetare att, oavsett lokal politisk majoritet och ekonomiska förutsättningar, uttrycka sin professionella bedömning kring varje ärende som det ska fattas beslut i. Förekommer det några diskussioner om etik på din arbetsplats? Ett sätt att belysa och komma till rätta med de problem som bland annat denna undersökning visar på är att föra en bred diskussion om etik. Över 90 procent av biståndshandläggarna uppger att de diskuterar etik med sina arbetskamrater (se bild 5). Över 60 procent uppger att de diskuterar etik med sina chefer. En förutsättning för att etikfrågorna ska få någon betydelse för verksamheten är att alla i organisationen diskuterar dessa frågor och att diskussionen förs både inom och mellan den operativa och den politiska organisationen. Resultatet av denna undersökning visar att det förs diskussioner ute på arbetsplatserna, men de tycks stanna där. Kanske saknas det tillfällen och arenor för diskussioner mellan den professionella och politiska ledningen. Bild 5 visar i vilken utsträckning och med vilka biståndshandläggare diskuterar etikfrågor.

11 11 Får du kontinuerlig fortbildning för att klara dina arbetsuppgifter? En förutsättning för att göra ett bra arbete och därmed garantera den äldre en korrekt bedömning av biståndsbehovet är att man hela tiden kompetensutvecklas för arbetet. Som framgår av bild 6 är det ytterst få som uppger att det inte finns något behov av fortbildning. Bild 6 visar hur väl behovet av fortbildning tillfredsställs. Som framgår av bilden är det inte ens var tredje biståndshandläggare som anser att de får tillräcklig fortbildning för att klara arbetsuppgifterna. Detta innebär att två av tre inte får den fortbildning de anser sig behöva för att klara sina arbetsuppgifter.

12 12 Tidigare SKTF-undersökningar inom socialpolitikens område SKTF har genomfört flera undersökningar inom socialtjänstens område. Nedanstående rapporter och skrifter är producerade under de senaste åren och finns att hämta på sktf.se. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen Vad är det? (2007) SKTF har inbjudit de som dagligen arbetar med att planera, genomföra och utvärdera välfärdstjänster inom socialtjänsten, och som berörs av regeringens planer på att införa en värdighetsgaranti, att ingå i en panel. Panelen svarar på frågor som berör utvecklingen av äldreomsorgen och hur ett värdigt liv inom äldreomsorgen ska kunna uppnås. Om de lokala förutsättningarna för socialsekreterare att göra ett professionellt socialt arbete - Ett verktyg för förbättring. (2007) Skriften beskriver hur de lokala förutsättningarna ser ut och hur man skulle kunna förbättra situationen genom att införa Lex Realia. Hot och våld inom socialtjänsten. (2006) 264 socialsekreterare har besvarat frågor om förekomsten av våld och hot om våld samt därtill relaterade frågor. Detta är ett utdrag av bilder ur undersökningen som genomfördes bland ett slumpmässigt urval av socialsekreterare under hösten Min väg till lycka behöver inte vara din väg till lycka. (2006) Vad tycker enhetschefer och biståndsbedömare/handläggare inom äldreomsorgen om regeringens budget? Att skotta framför dörren. (2005) Ett slumpmässigt urval av enhetschefer inom socialtjänsten och biståndshandläggare har besvarat frågor om äldreomsorgen.

13 13 SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi cirka medlemmar. För frågor om undersökningens genomförande, kontakta marknadsanalytiker Gerry Andersson Övriga kontakter: SKTFs förbundsordförande Eva Nordmark SKTFs socialpolitiskt ansvarige Yvonne Ahlström Presskontakter: Presschef Peter Bloch SKTF Direkt Facklig rådgivning varje vardag måndag till fredag mellan 8 och 20. Telefon e-post sktfdirekt@sktf.se

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009 SKTFs personalchefsbarometer Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 29 Januari 29 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden. SKTF och våra medlemmar vill tillsammans med

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Ojämställt ledarskap

Ojämställt ledarskap SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27

Läs mer

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson (070-618 44 87) Undersökning bland socialsekreterare i Stockholms stad. Novus Group 2008-11-20

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson (070-618 44 87) Undersökning bland socialsekreterare i Stockholms stad. Novus Group 2008-11-20 Kontaktperson på SSR: Stina Andersson (070-618 44 87) Undersökning bland socialsekreterare i Stockholms stad Novus Group 2008-11-20 1 INLEDNING METOD & UTFÖRANDE FAKTARUTA Novus Group Novus Group International

Läs mer

Del 1. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen. Vad är det?

Del 1. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen. Vad är det? SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 1 Ett värdigt liv inom äldreomsorgen Vad är det? Augusti 2007 2 Inledning Samma dag som förslaget från Göran Hägglund och Maria Larsson om att

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013 Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern...

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går

Läs mer

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson/Anna Ihrfors-Wikström Datum: 6 oktober, 2011 Per Fernström Tel: 0739-403919 per.fernstrom@novusgroup.se Pnr

Läs mer

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Kristina Folkesson Löner och yrkesvillkor 2015 03 06 Sida 1 Yrkesråd försörjningsstöd Avslutande rapport Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Inledning Visions yrkesråd för personal inom

Läs mer

Chefer och den kommunala lönesättningsprocessen

Chefer och den kommunala lönesättningsprocessen Chefer och den kommunala lönesättningsprocessen En undersökning om lönesättande chefers syn på sin uppgift och sina möjligheter inom ramen för lönesystemet. 18 april 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder,

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna

Läs mer

Ett kallare och otryggare Stockholm

Ett kallare och otryggare Stockholm Ett kallare och otryggare Stockholm En enkätundersökning bland Socialsekreterare och biståndshandläggare i Stockholm stad Stockholm juli 2012 1 INNEHÅLL Inledning Sammanfattning Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits

Läs mer

Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län?

Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Förutsättningar för verksamheternas närmaste chefer 2005 Rapport 2006:11 Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Förutsättningar

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

Arbetstagarorganisationernas svar på remiss beträffande organisationsförändring

Arbetstagarorganisationernas svar på remiss beträffande organisationsförändring Arbetstagarorganisationernas svar på remiss beträffande organisationsförändring Samtliga fackförbund ser positivt på en omorganisation till facknämnder. Här kommer våra synpunkter utifrån det material

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-02, 127. Dnr KS 2015/106 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för chefer

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa

Läs mer

FACKFÖRBUNDET ST DITT ARBETSPLATSFACK

FACKFÖRBUNDET ST DITT ARBETSPLATSFACK FACKFÖRBUNDET ST DITT ARBETSPLATSFACK ST 2015. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet ST. Tilltryck: April 2016. En arbetsplats en fackförening ST är det ledande fackförbundet

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för

Läs mer

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män Ring kyrkklocka ring Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män April 2003 Innehåll Bakgrund 3 Vår undersökning 3 Resultat

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Lönepolitiskt program

Information till legitimerade tandhygienister. Lönepolitiskt program SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Lönepolitiskt program TANDHYG 2 Lönepolitiskt program Inledning Sveriges Tandhygienistförening, STHF vill med detta lönepolitiska program presentera

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet

Läs mer

Resultat- och. utvecklingssamtal

Resultat- och. utvecklingssamtal Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid. 5 5 5 6 6 7 8 8 9 10 11 12 12 13

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid. 5 5 5 6 6 7 8 8 9 10 11 12 12 13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Visions hjärtefrågor 3. Ekonomiska förutsättningar 4. Vision Stockholms stads gemensamma fokusfråga 5. Vision Stockholms stads organisation och uppdrag 6. Verksamhetshjulet

Läs mer

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN BILAGA 6 VB 2010 SID 1 (6) 2011-01-26 UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År 2012 2013-02-18. Maria Ottosson Lundström. Dnr:2013-82

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År 2012 2013-02-18. Maria Ottosson Lundström. Dnr:2013-82 Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-18 Maria Ottosson Lundström Dnr:2013-82 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4

Läs mer

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING Karriär på lika villkor för advokater Några citat från svaren GÅR DET AT T KOMBINERA KARRIÄR OCH FAMILJ? Karriär på lika villkor? UNDERSÖKNING BLAND ADVOKATSEKTIONENS MEDLEMMAR

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2007-04-17

HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2007-04-17 HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2007-04-17 1 (15) Jämställdhet definierar vi som att: Kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla

Läs mer

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt 1 Medicinska sekreterare en översikt Vision är fackförbundet som organiserar drygt 173 000 medlemmar som leder, planerar, utvecklar och administrerar välfärden.

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad

Läs mer

Har förändringarna i a-kassan påverkat socialsekreterarnas arbetssituation?

Har förändringarna i a-kassan påverkat socialsekreterarnas arbetssituation? SKTFs undersökning om socialsekreterares arbetssituation efter förändringarna i a-kassan. Har förändringarna i a-kassan påverkat socialsekreterarnas arbetssituation? Januari 2008 2 Förord SKTF är fackförbundet

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009 Brukarundersökning Tingsryds Jobbcenter 29 Redovisning av medarbetarenkäten på Tingsryds Jobbcenter 29 Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Tingsryds Jobbcenter 3 Syfte 3 Metod 3 Resultat i siffror 3 Analys

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Chefen kollar dig på webben

Chefen kollar dig på webben Chefen kollar dig på webben Resultaten i Manpower Work Life visar att chefer letar upp information om arbetssökande på deras privata sociala nätverk på webben, bl.a. för att ta reda på om den arbetssökandes

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Goda skäl. att vara medlem i

Goda skäl. att vara medlem i Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Uppdragshandling för boendestödjare

Uppdragshandling för boendestödjare 2013-02-21 Nf 506/2011 Uppdragshandling för boendestödjare Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Antagen av förvaltningschef och samverkad med fackliga representanter, Förvaltningen för funktionshindrade

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig

Läs mer

Information. Lön och utveckling. Enköpings kommun

Information. Lön och utveckling. Enköpings kommun Information Lön och utveckling Enköpings kommun Den här foldern riktar sig till dig som är medarbetare i Enköpings kommun. Här får du en kortfattad och översiktligt bild över hur Enköpings kommun arbetar

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund

Läs mer

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-08 Dnr Bun 2015/119 Arbetsmiljökompassen 2014 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Redovisningen av medarbetarundersökningen Arbetsmiljökompassen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkäten genomförs med syfte att ta reda på hur du upplever ditt arbete och förutsättningarna för att utöva ledarskapet. Enkäten innehåller också en del bakgrundsfrågor,

Läs mer

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Karriär och förälder För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Vilka möjligheter har du som förälder att få en bra balans mellan arbetsliv och familj? Lathund för dig som väntar

Läs mer

Uppgift 1 STEG 3 KONSTEN ATT PÅVERKA

Uppgift 1 STEG 3 KONSTEN ATT PÅVERKA Uppgift 1 Presentationsövning Du ska inför gruppen göra en presentation av ett valfritt ämne i 3-5 minuter. Ämnet kan vara ditt smultronställe, en hobby, en bok du läst, en spännande resa, en film du sett,

Läs mer

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars

Läs mer

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår Umeå Medicinska Studentkår Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22 UMEÅ MEDICINSKA ST UD ENTKÅR Adress: Klintvägen 55, 907 37 Umeå Hemsida: www.medicinska.se Tel: 090-786

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Individuell uppgift 2

Individuell uppgift 2 Individuell uppgift 2 Som grund för uppgiften är caset som behandlades på första träffen, och resultaten från mätningen av den fysikaliska/tekniska miljön, se bilaga 1, 2 och 3. Nu ska du analysera följande

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer