SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

Transkript

1 SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

2 Förord SKTF är fackförbundet för dig som arbetar med socialt arbete. SKTFs främsta mål är att våra medlemmar mår bra på jobbet och får rätt förutsättningar att utföra ett professionellt arbete. För att uppnå det krävs ett fackligt arbete om villkoren i yrket. SKTFs utgångspunkt är att det sociala arbetet är en del av vår välfärd därför är det viktigt att vi påverkar och agerar i socialpolitiska frågor. I den här rapporten har vi tittat närmare på hur våra medlemmar som arbetar som socialsekreterare upplever sin arbetssituation. Vi ville undersöka hur det ekonomiska läget i kommunerna liksom politiska beslut när det gäller förändrade regler i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen påverkat arbetssituationen för våra medlemmar. Upplever våra medlemmar i socialtjänsten att det är fler som beviljas försörjningsstöd idag på grund av förändringarna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen? Det innebär i så fall en överföring av kostnader från staten till kommunerna, vilket i sin tur påverkar det utrymme kommunerna har att bedriva annan välfärdsverksamhet. Den 2 juli 2007 förändrades reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Ersättningsnivåerna sänktes och perioden med möjlighet till arbetslöshetsförsäkring begränsades. Ett år senare förändrades reglerna för sjukförsäkringen, bland annat genom att regeringen införde en bortre gräns för ersättningen. Vi ville också veta om förändringarna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen inneburit att nya grupper söker försörjningsstöd och i så fall vilka. Resultaten i undersökningen är oroväckande. SKTFs medlemmar som jobbar inom socialtjänsten uppger både en förändrad arbetssituation och fler som söker försörjningsstöd. Inte minst är det unga som tvingas söka hjälp. Den här rapporten är den första av två om socialsekreterarnas arbetssituation. Rapport nummer två ger svar på ytterligare intressanta frågor när det gäller förutsättningar för yrket om arbetsmiljö, organisation, öppenhet och befogenhet. SKTF tar tydlig ställning i frågor om utbildning och kompetenskrav inom socialt arbete. I dag är förutsättningarna på många arbetsplatser otillräckliga. Det spelar det ingen roll att man har lång högskoleutbildning i bagaget, specialkompetens inom något område, stor vilja och ärligt engagemang om arbetsplatsen saknar resurser eller förmåga att ta tillvara det. Det kan handla både om att som nyanställd få orimliga villkor i ett nytt yrke eller om att ha jobbat i tio år på samma ställe och ständigt fått täcka upp för de brister arbetsplatsen dras med för att man vet vad det innebär för klienterna om verksamheten försämras. Det är situationer som dessa SKTF arbetar för att få bort. Eva Nordmark Förbundsordförande SKTF 2

3 Sammanfattning Undersökningen visar bland annat följande: Många socialsekreterare upplever förändrade arbetsvillkor med anledning av de förändrade reglerna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen som trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive januari De vanligaste förändringarna man upplever är att fler söker försörjningsstöd, det har tillkommit nya klienter och väntetiden för den som söker stöd har förlängts. Socialsekreterarna upplever också att det har blivit en större arbetsbörda samt att den psykiska pressen har ökat. Nästan alla som svarar att det är fler som söker försörjningsstöd anger den ekonomiska krisen/ett allmänt sämre ekonomiskt läge samt förändringar i sjukförsäkringen som anledning till detta. Åtta av tio anser att antalet sökande ökar främst inom gruppen unga (under 25 år). Sex av tio menar att en ökning skett bland gruppen arbetslösa. Knappt hälften anser att det är fler som idag beviljas försörjningsstöd medan drygt hälften svarar att de inte vet. Åtta av tio upplever att arbetsbördan blivit större. Antalet klienter har ökat samtidigt som antalet handläggare inte blivit fler. Dessutom har problematiken hos de sökande blivit svårare. De flesta anser att orsaken till den förändrade arbetssituationen är fler som söker hjälp liksom besparingar och minskade ekonomiska resurser. På frågan vad det är som styr arbetet är de två vanligaste svarsalternativen lagstiftningen och ekonomin. Något färre anger klienternas behov. 3

4 Metod Undersökningen genomfördes mellan 15 maj och 4 juni. En enkät skickades via e-brev till ett urval av socialsekreterare som är medlemmar i SKTF. Cirka 750 personer har haft möjlighet att delta i undersökningen. När datainsamlingen avslutades hade 467 personer besvarat frågorna. Detta ger en svarsfrekvens på drygt 62 procent. Undersökningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig, men resultaten ger en direkt och spontan fingervisning hur dem som i sitt dagliga arbete verkar inom socialtjänsten upplever situationen just nu. Innehållet i undersökningen Hur länge har du arbetat som socialsekreterare? Inom vilket län/region arbetar du? Har du märkt någon förändring i ditt arbete under det senaste året? Det är fler som söker försörjningsstöd Det har tillkommit nya klienter Det har blivit en större arbetsbörda Väntetiden för den som söker stöd har blivit längre Det har tillkommit nya arbetsuppgifter Vad beror det ökande antalet sökande på? Ökar antalet sökande särskilt bland någon grupp? I vilka grupper ökar antalet sökande? Är det fler som beviljas försörjningsstöd idag jämfört med för några år sedan? Vad skulle du säga är orsaken till förändringarna i din arbetssituation? Om du ser på ditt arbete i sin helhet, vad är det då som styr? 4

5 Resultat SKTF har tidigare undersökt socialsekreterarnas arbetssituation. Senast i januari 2008 gjordes en undersökning bland 369 socialsekreterare med huvudfrågeställningen: har du märkt någon förändring i din arbetssituation med anledning av de förändrade reglerna i arbetslöshetsförsäkringen? Resultatet visade bland annat att arbetsuppgifterna blivit flera och att det var fler som sökte försörjningsstöd än tidigare. Rapporten finns att läsa på Syftet med den här undersökningen har varit att borra vidare i föregående rapport, bland annat med anledning av de förändrade reglerna i sjukförsäkringen som trädde i kraft den 1 juli Vi har velat undersöka om de förändrade reglerna för sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen haft någon påverkan när det gäller antalet ansökningar och beviljande av försörjningsstöd. Resultatet redovisas i det följande. Hur många år har du arbetat i yrket? En majoritet har arbetat i mer än 7 år som socialsekreterare (se bild 1). De som deltagit i undersökningen har därmed relativt lång och bred erfarenhet av de frågeställningar som ingår i undersökningen. Bild 1 visar hur många år respondenterna har arbetet som socialsekreterare. 5

6 Inom vilket län/region arbetar du? Den geografiska spridningen av deltagarna är god (se bild 2). Cirka 40 procent av respondenterna arbetar i de tre storstadsregionerna, övriga återfinns i hela landet. Bild 2 visar hur många socialsekreterare som deltagit i undersökningen fördelat på respektive län/region. Har du märkt någon förändring i ditt arbete under det senaste året? Det är fler som söker försörjningsstöd Majoriteten (drygt 60 procent) anser att det är fler som söker försörjningsstöd idag jämfört med för ett år sedan (se bild 3). Drygt en tredjedel svarar att de inte vet. 6

7 Bild 3 visar hur stor andel som anser att det är fler som söker försörjningsstöd idag jämfört med för ett år sedan. Arbetsbördan har blivit större En överväldigande majoritet (84 procent) anser att deras arbetsbörda blivit större (se bild 4). Bild 4 visar hur stor andel som anser att deras arbetsbörda har blivit större. 7

8 Det har tillkommit nya klienter Även här svarar majoriteten (88 procent) att det har tillkommit nya klienter (se bild 5). Bild 5 visar hur stor andel som anger att det har tillkommit nya klienter. Väntetiden för den som söker stöd har blivit längre En majoritet (64 procent) anser att väntetiden blivit längre medan 22 procent anser att det inte skett någon förändring (se bild 6). Bild 6 visar hur stor andel som anser att väntetiden blivit längre. 8

9 Det har tillkommit nya arbetsuppgifter Drygt hälften (54 procent) uppger att det tillkommit nya arbetsuppgifter medan 36 procent anser att det inte gjort det (se bild 7). Bild 7 visar hur stor andel som uppger att det har tillkommit nya arbetsuppgifter. Av dem som svarade att nya arbetsuppgifter tillkommit fanns möjligheten att beskriva dessa. Här är några av svaren: Man märker en nedrustning inom andra instanser, vilket ger konsekvenser för socialtjänsten som är sista hjälpinstansen. De administrativa arbetsuppgifter och rutinerna har ökat. Bland annat ska utredningarna vara grundligare och man har fått ökade krav på dokumentation. Nya klientgrupper har tillkommit, till exempel de som utförsäkrats från andra inkomster. Personer som inte får sjukpenning eller sjukersättning från Försäkringskassan och/eller inte har a-kassa söker idag försörjningsstöd hos socialtjänsten. En mängd kontroller har tillkommit när det gäller försörjningsstöd, bland annat görs hembesök i varje ärende. Dessutom har jakten på bidragsfuskare ökat. Mer komplexa ärenden, till exempel mottagande av ensamkommande asylsökande flyktingbarn, spelmissbrukare, personer med psykisk ohälsa som inte landstinget hinner med eller har resurser för. Större efterfrågan av hjälp skuldrådgivning och skuldsanering. Fler möten och samverkan med andra myndigheter, till exempel skolan, polisen och BUP. Vi frågade om man har märkt någon annan förändring än de här ovan uppräknade. Här är några av svaren: Fler arbetslösa, fler som behöver helt försörjningsstöd (istället för komplettering av inkomst). Oerhört långa väntetider på beslut från A-kassa och Alfa-kassan. Alkohol- och drogmissbruk hos unga människor har ökat. Fler människor som mår dåligt, även barn och ungdomar. 9

10 Tuffare och mer pålästa klienter/brukare. Fler som överklagar. Svårare att får beslut om insatser som kostar pengar. De senaste årtiondet har det sparats på förebyggande insatser, kuratorer, psykologer och behandling hos BUP. Överbelastad arbetssituation. Omorganisationer, färre vikarier. Vi hinner inte prata kollegor och sektioner emellan. Vad beror det ökande antalet sökande på? Här var det möjligt att ange flera svarsalternativ. Det vanligaste svarsalternativet är att det beror på den ekonomiska krisen/allmänt sämre ekonomiskt läge. Många anger också förändringar i sjukförsäkringen som orsak, liksom förändringar i a-kassan (se bild 8). Bild 8 visar vilka orsaker socialsekreterarna anser förklara det ökade antalet sökanden. Övriga tror att det har andra orsaker. Bland annat att det finns många unga som inte får arbete eller som inte klarar att slutföra gymnasieskolan. En ackumulerad effekt är klienter som ej avslutas utan blir kvar år efter år. Fler slås ut från arbetsmarknaden på grund av arbetshinder, som tidigare kanske hade inneburit en anställning hos till exempel Samhall. Färre som är med i a-kassan. Mer psykisk ohälsa Ökad invandring i kommunen, mer segregation. 10

11 Ökar antalet sökande särskilt bland någon grupp? Bland dem som svarar att det skett en ökning av antalet sökande svarar majoriteten (75 procent) att ökning skett inom vissa grupper. I vilka grupper ökar antalet sökande? Här är flera svarsalternativ möjliga. Det vanligaste svarsalternativet är gruppen unga (under 25 år), därefter anger man gruppen arbetslösa (se bild 9). Bild 9 visar i vilka grupper som antalet sökande har ökat. Bland dem som svarat annat uppgavs bland annat: nya personer som tidigare inte sökt försörjningsstöd, personer som väntar på beslut från Försäkringskassan eller a- kassan, personer som tidigare beviljats sjukpenning, utförsäkrade, pensionärer samt missbrukare. Är det fler som beviljas försörjningsstöd idag jämfört med för några år sedan? Knappt hälften (44 procent) anser att det är fler idag. Drygt hälften svarar att de inte vet (se bild 10). 11

12 Bild 10 visar hur stor andel som uppger att det är fler som beviljas försörjningsstöd idag jämfört med för några år sedan. Bland dem som svarat att arbetsbördan blivit större fanns det möjlighet att beskriva på vilket sätt. Här är några av svaren: Fler klienter som söker ekonomiskt bistånd Fler klienter men inte fler anställda. Fler arbetsuppgifter och mindre administrativt stöd. Fler klienter med tyngre problematik och färre alternativa behandlingsmetoder. Krav från politiker att vi gör mer omfattande kontroller. Fler unga med missbruk. Fler ärenden kring barn som far illa. Fler klienter med dubbeldiagnos. Det ligger ett stort ansvar på socialsekreteraren att driva på utredningsprocessen och hålla den levande, det vill säga stötta i kontakten med primärvård och psykiatri. Vad skulle du säga är orsaken till förändringarna i din arbetssituation? Här var det möjligt att ange flera svarsalternativ. Det vanligast angivna svarsalternativet är att fler söker hjälp, därefter att de handlar om besparing och minskade ekonomiska resurser (se bild 11). Svårare problem och nya arbetsuppgifter är en annan orsak som många pekar på, liksom minskad personal. 12

13 Bild 11 visar i vilken utsträckning man förklarar orsaken till förändringarna i arbetssituationen. De som menar att de skett andra förändringar fick möjligheten att beskriva dessa. Här är några av svaren: Det har blivit fler och tyngre ärenden på varje handläggare. Ökad administration och mindre fokus på klientarbete. Fler kontakter med andra aktörer. Omorganisation. Förändringar i sjukförsäkringen. Ändrade attityder mot klienter, man jagar möjligheter att avslå ansökningar. En ideologisk förskjutning. Bort från solidaritet och mot ett skuldbeläggande av individen. Om du ser på ditt arbete i sin helhet, vad är det då som styr? Även på denna fråga kunde man välja flera svarsalternativ. De två vanligast angivna svarsalternativen är lagstiftningen och ekonomin, något färre anger klienternas behov. De som svarade arbetet styrs av annat fick möjligheten att precisera det. Här är några av svaren: Länsstyrelsernas tillsyn, media och allmänheten. Det pendlar mellan lagstiftning och ekonomin i olika ärenden. Okunskap hos politiker. Missbruksärenden får ofta stryka på foten. Gruppledarens styrande av min professionella bedömning. Riktlinjer från Migrationsverket. Tingsrättens och/eller hovrättens domar. Tidspressen. 13

14 SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi cirka medlemmar. För frågor om undersökningens genomförande kontakta Gerry Andersson, marknadsanalytiker För frågor om undersökningen innehåll kontakta Therese Svanström- Andersson, samhällspolitisk chef eller Eva Nordmark, SKTFs förbundsordförande Presskontakter: Peter Bloch, presschef Maria Martinsson, pressombudsman SKTF Direkt Facklig rådgivning varje vardag måndag till fredag mellan 8 och 20. Telefon e-post sktfdirekt@sktf.se 14