Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Transkript

1 Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten stiga till 7,6 procent 2009 och 9 procent Samtidigt som arbetslösheten stiger med rasande fart har regeringen rustat ner arbetslöshetsförsäkringen. Frågan är vilken beredskap som finns i Örebro kommun för att hantera konsekvenserna av den försämrade arbetslöshetsförsäkringen. Sedan september 2008 till dags datum har nästan personer varslats om uppsägning i Sverige och ca bara i Örebro län. Utöver de varslade och redan arbetslösa tillkommer även de tysta varslen av vikarier och visstidsanställda som inte får sina anställningar förlängda, men som inte syns i statistiken. Tillkommer gör även ungdomar och utrikesfödda som inte har fått fotfäste på arbetsmarknaden och alla de sjuka som beräknas bli utförsäkrade ur sjukförsäkringen Tillvaron som väntar de arbetslösa präglas av otrygghet. Sänkta ersättningsnivåer och höjda avgifter i arbetslöshetsförsäkringen har gjort att halv miljon personer lämnat sina a-kassor. Andelen arbetslösa som inte är berättigade till ersättning från a-kassan har fördubblats sedan Bland ungdomar är ca hälften oförsäkrade. Bland samtliga i arbetskraften står idag en tredjedel utanför arbetslöshetsförsäkringen. För de arbetslösa som inte är berättigade till ersättning från a-kassan återstår grundbeloppet om 320 kr per dag. Det motsvarar 7040 kr per månad och är skattepliktig inkomst. Allt fler arbetslösa ska alltså klara sig på ca 5000 kr per månad. För de arbetslösa som har barn understiger grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen riksnormen för försörjningsstöd. Risken är att allt fler arbetslösa kan tvingas söka försörjningsstöd på grund av att de låga ersättningsnivåerna eller att de inte är berättigade till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Beroende på ersättningsnivåer, familjesituation och försörjningsbörda kan det bli nödvändigt att komplettera med ekonomiskt bistånd. Utöver försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen har regeringen fryst statsbidragen vilket medför ytterligare nedskärningar i välfärden. Enligt en undersökning från Sveriges kommuner och landsting beräknas jobb försvinna i den offentliga sektorn de närmaste två åren.

2 SKL har genom ordförande Anders Knape (M) begärt ytterligare 3 miljarder kr 2009 och 5 miljarder kr 2010 från regeringen. Försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen kommer att urholka kommunernas ekonomi ytterligare. Till följd av den borgerliga nedrustningen av våra trygghetssystem står vi idag sämre rustade än under 90-talskrisen. Med anledning av detta vill jag fråga det ansvariga kommunalrådet Staffan Werme: Vilken beredskap finns i Örebro kommun för att hantera konsekvenserna av regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen? Hur mycket kan Örebro kommun vara tvungen att skära ner på verksamheten till följd av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen? Är kommunledningen beredd att skicka en skrivelse till regeringen om att öka stadsbidragen till kommunen? Murad Artin Vänsterpartiet

3 Interpellant Murad Artin Ansvarigt kommunalråd Staffan Werme Svar på interpellation Hur påverkas kommunen ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Murad Artin har i en interpellation ställt tre frågor till mig. Frågorna baseras på ett resonemang som i huvudsak handlar om nationell politik, och redovisar interpellantens syn på den av regeringen förda politiken. Svaren på de tre frågorna riskerar därmed också att bli mer av nationell politik än kommunal. Det är i princip oundvikligt att inte beröra den nationella politiken, även om jag ska göra mitt bästa. Den första frågan handlar, omformulerat till ett kommunalt perspektiv, om vilken beredskap kommunen har att hantera de människor som riskerar att stå utanför arbetsmarknadsförsäkringssystemet av olika skäl. Örebro kommun har en stabil ekonomi. De senaste årens överskott har inte använts till att okontrollerat öka utgifterna. De förslag på kraftiga utgiftsökningar som kommit har avvisats av kommunledningen. Genom detta kan kommunen idag värna såväl de eventuellt ökade kraven vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsinsatser som de lika eventuellt ökade kraven på försörjningsstöd som kan komma. Utvecklingen av antalet arbetslösa i kommunen är ännu inte alarmerande, även om talen ökar. Örebro kommun har en arbetsmarknad som är starkt dominerad av offentlig sektor och som inte är beroende av ett litet antal större företag. Det innebär att varslen än ligger på en förhållandevis låg nivå. Även om såväl varsel som antalet arbetslösa ökar, kommer kommunen att ha resurser för att möta detta så långt vi nu kan se och prognostisera. Den andra frågan handlar, även denna omformulerad till ett kommunalt perspektiv, om kommunen planerar några nedskärningar i verksamheterna. Åter vill jag peka på den starka ekonomi som Örebro kommun kan redovisa. Till skillnad från många kommuner och landsting har vi hållit kostnadsökningarna inom rimliga ramar. Överskotten de senaste tre åren, rensat från vissa jämförelsestörande poster, uppgår till cirka 800 miljoner kronor. Det har funnits flera förslag, och alternativa budgetar, som velat öka de kommunala utgifterna kraftigt. En sådan politik hade i dagsläget

4 inneburit krav på kraftiga nedskärningar av den kommunala servicen och den offentligt finansierade välfärden. Istället för denna politik har kommunledningen valt att försiktigt bromsa kommunens ekonomi. På grund av de stora osäkerheterna kring såväl den globala som den nationella ekonomin minskar vi 2009 resurstilldelningen till de kommunala verksamheterna med 1 procentenhet, eller 55 miljoner kronor. Det innebär att kostnadsökningstakten måste bli lägre och att omvandlingstrycket på olika verksamheter ökar. Men det är i princip åtgärder som ändå borde vidtas, utifrån en syn på att den uppgift vi politiker har är att varsamt hantera skattebetalarnas pengar. Omvandlingstrycket på grund av de kommande demografiska förändringarna kommer att vara långt större än denna inbromsning. Den tredje frågan handlar om ifall kommunledningen vill sända en skrivelse till regeringen för att öka statsbidragen till kommunsektorn (även här en viss omformulering av frågan). Sveriges Kommuner och Landsting har begärt att staten ökar bidragen till kommunsektorn med sammanlagt 8 miljarder kronor 2009 och Skälet är att framförallt många landsting, men även flera kommuner, har en besvärlig situation framför sig. Problemet med ett sådant krav är att de tillfälligt ökade resurserna vare sig skapar en långsiktig hållbarhet eller är effektiva redskap för att möta de problem sektorn står inför. Landstingen har ett kontinuerligt kraftigt omvandlingstryck, bland annat beroende på förändrade behandlingsmetoder och nya effektivare och dyrare läkemedel. Det omvandlingstrycket är oberoende av den konjuktursvängning som vi nu genomgår. Vissa landsting har, trots höga skattetryck, inte varit förmögna att hantera dessa behov och står nu inför krav på kraftiga förändringar av verksamheten, med risk för snabba och stora neddragningar av kärnverksamhet. På samma sätt är det med flera kommuner. Om man under de goda åren valt att spendera utifrån tron på en ständigt och kraftigt ökande skattebas, står man nu inför stora problem. Om kostnadsökningstakten drivits upp för högt, innebär det i dagsläget krav på nedskärningar. I båda dessa fall kan en tillfällig ökning av statsbidragen, där avsikten är att lindra effekterna av en tidigare felaktig lokal politik, innebära att nödvändiga åtgärder skjuts upp och att den nödvändiga omvandlingen inte påbörjas. Det finns en risk att detta bara innebär krav på än kraftigare åtgärder när de väl måste ske. Åter vill jag påpeka att de demografiska förändringarna om något år kommer att kräva enormt mycket större förändringar än den nuvarande konjukturnedgången. Örebro kommun är inte i det läget. Vår ekonomi är stark. Kommunledningen kommer att ta nödvändiga beslut i tid. Jag har i andra sammanhang pekat på åtgärder som jag menar är effektivare. Låt mig peka på några av dessa:

5 - Förstatliga LSS. En av staten beslutad rättighetslagstiftning som är kraftigt kostnadsdrivande skapar stora kommunala problem såväl ekonomiskt som administrativt. Den utgör dessutom en demokratisk återvändsgränd där domstolarna tar över de lokala politikernas roll. - Återta kraven på lokal medfinansiering av statliga infrastrukturprojekt. Örebro kommun har de senaste två åren avsatt ca 100 miljoner kronor till ett järnvägsprojekt i Stockholm som staten bort hantera. Resurserna skulle kunna göra mer nytta lokalt, om staten tog det fulla ansvaret för den interregionala och nationella väg- och järnvägstrafiken. - Avskaffa sanktionssystemet för icke verkställda beslut. Ett sanktionssystem som inte är rättssäkert, som inte ger den enskilde individen något, som flyttar makt från demokratiskt valda församlingar till tjänstemän på länsstyrelser och domstolar och som ökar de kommunala kostnaderna utan att öka möjligheterna till snabbare genomföranden skapar bara demokratiska och ekonomiska problem. - Låt staten ta ett större ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadspolitiken var i huvudsak en statlig angelägenhet ända fram till 1990-talet. Med de ökade kraven på den enskilde att söka jobb nationellt, bör arbetsmarknadspolitiken åter i huvudsak än mer bli en statlig verksamhet. - Se över nya statliga beslut som riskerar att öka de kommunala kostnaderna, utan att nya resurser tillförs sektorn. - Fortsätt sänkningen av arbetsgivaravgifterna för att öka anställningsbarheten av fler. Staffan Werme (fp) Kommunstyrelsens ordförande