Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Transkript

1 Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

2 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen hade tydliga vallöften: jobben, skolan, ekonomin och välfärden. Arbetslösheten är högre och socialbidragskostnaderna har ökat Moderaterna gick till val 2006 på fler jobb och minskat utanförskap. Trots detta är arbetslösheten idag högre än vad den var 2006 och nästan tre gånger så många är långtidsarbetslösa. Resultatet av löftena om minskat utanförskap har i stället blivit mer socialbidrag. Ungdomsarbetslösheten har ökat från 19,5 till 23,6 procent och är nu så hög att Sverige tillsammans med länder som Spanien, Grekland och Italien nu får krisstöd från EU:s strukturfonder. Som ett led i att få ner den höga ungdomsarbetslösheten har Fredrik Reinfeldt två år i rad här i Almedalen lovat så kallade YA-jobb. Det är en bra anställningsform som bygger på att ungdomar under 25 jobbar 75 procent av tiden, till 75 procent av lönen, och utbildar sig de resterande 25 procenten. Men av dessa jobb hade man i maj 2014 bara tillsatt 93. Regeringen lovade fler jobb och minskat utanförskap, men resultatet har i stället blivit mer socialbidrag. Vi har bett Riksdagens utredningstjänst undersöka utvecklingen av socialbidraget mellan 2006 och Det visar sig att kostnaderna för försörjningsstödet har ökat i nio av tio kommuner i Sverige. Det här är ett resultat av regeringens jobbmisslyckande och det innebär en stor kostnad för kommunerna. Kostnader som tränger undan viktiga investeringar i skolan, vården och omsorgen. Allt färre barn och unga klarar skolan. Skolan har under de senaste åtta åren präglats av sjunkande kunskaper och ökade klyftor, både mellan elever och skolor. Sverige ligger enligt den senaste PISAundersökningen under OECD-genomsnittet i alla kunskapsområden och den har den sämsta kunskapsutvecklingen i hela OECD. Den svenska skolan har historiskt präglats av en hög grad av likvärdighet. Men sedan 2006 har andelen riktigt svagpresterande skolor dubblerats. 2

3 3 12,4 procent av eleverna i högstadiet saknar behörighet till gymnasieskolan. Det är en ökning med ca 18 procent sedan Riksdagens utredningstjänst tillsammans med egna beräkningar visar att skolresultaten sjunkit i två av tre kommuner. I hela 66 procent av kommunerna sjönk gymnasiebehörigheten under perioden Färre arbetar i välfärden idag än 2006 Trots att alliansen lovade att värna det man kallade välfärdens kärna (vård, skola, omsorg) är det idag färre som arbetar i den kommunfinansierade sektorn. Minskningen är till och med jämförbar med den vi såg efter 90-talskrisen. Antalet anställda per tusen invånare var som lägst, 1996, nere på 125,1 mot 125,9 anställda Resultatet av den här personalminskningen ser vi i form av allt större barngrupper i förskolan i skolan och på fritids. Jämfört med 2006 har både personaltätheten minskat och barngruppernas storlek ökat. Samtidigt har antalet vårdplatser i Sverige minskat. De offentliga finanserna har gått från ett överskott på 65 miljarder till ett underskott på 89 miljarder Trots försäkringar om att alliansregeringen, till skillnad från tidigare borgerliga regeringar, skulle hålla ordning och reda på de offentliga finanserna, är nu underskottet det största sedan 90-talskrisen. Ett överskott på 65 miljarder har vänts till ett underskott på 89 miljarder kronor. 3

4 4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 5 upprätthålla ett överskott i de offentliga finanserna... 6 skapa utrymme för ökad välfärd... 7 skall resultaten i den svenska skolan förbättras " bryta utanförskapet"..15 4

5 5 Inledning När Sverige går till val i höst har Fredrik Reinfeldt varit statsminister i åtta år. Ingen borgerlig statsminister har suttit längre. Vid tillträdet var ambitionerna höga. Alliansregeringen skulle enligt regeringsförklaringen 2006 bryta utanförskapet, upprätthålla uthålliga offentliga finanser och säkra en solidariskt finansierad välfärd för alla. Skolresultaten skulle förbättras och i den första regeringsförklaringen kan man även läsa att Genom att sätta kunskap i centrum och satsa på kvalitet skall resultaten i den svenska skolan förbättras Efter åtta år finns det nu möjlighet att utvärdera resultatet. Hur har det gått för Sverige med Fredrik Reinfeldt som statsminister? Syftet med den här rapporten är att beskriva utvecklingen för Sverige under de borgerliga regeringsåren. Rapportern är rent deskriptiv, dvs. den jämför utgångsläget med läget i dag (senaste tillgänglig och jämförbar statistik). 5

6 6 upprätthålla ett överskott i de offentliga finanserna (O)sunda statsfinanser Ett av de viktigaste vallöftena var att alliansen lovade att värna sunda offentliga finanser. När alliansregeringen tillträdde övertog man ett överskott på 65 miljarder kronor. Men enligt data från Ekonomistyrningsverket har detta överskott förvandlats till ett prognostiserat underskott på 89 miljarder kronor Figur 1: Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av BNP 4,0 3,6 3,0 2,0 2,2 1,0-89 mdr kr 0,0 0,0 0,0-1,0-2,0-1,0-0,7-1,2-3, Källa: ESV (juni 2014) Bristande investeringar Nödvändiga investeringar har fått vänta under alliansens tid vid makten. Det handlar framförallt om investeringar i bostäder och infrastruktur. Trots att vi är fler invånare i Sverige än när Alliansen tog över, är idag byggtakten lägre. Byggtakten låg år 2013 på bostäder och beräknas för 2014 och 2015 hamna på respektive bostäder. Det byggs färre bostäder varje år än det behov som finns. Regeringen har istället sänkt skatten med sammanlagt 134 miljarder kronor. Det motsvarar nästan statens samlade kostnader för vägar, järnvägar och övrig infrastruktur, hela rättsystemet och statens kostnader för utbildningsväsendet tillsammans. - 2,4 6

7 7 skapa utrymme för ökad välfärd Färre vårdplatser Under valrörelsen 2006 lovade alliansen att inte skära ner på det de kallade för välfärdens kärna, vilket syftade på skola, vård och omsorg. Trots detta har antalet vårdplatser minskat. Figur 3: Antal vårdplatser i Sverige Antal Källa: SKL Färre anställda i välfärden Idag är det färre som arbetar i den kommunfinansierade sektorn (såväl kommunen och enskilda anordnare som finansieras med kommunala medel) i förhållande till befolkningen arbetade människor i den kommunfinansierade välfärden (senast tillgängliga år) var det människor som arbetade i välfärden. Under samma period har befolkningen ökat med människor och därmed ökat trycket på välfärden. Minskningen vi sett under perioden är till och med jämförbar med den vi såg efter 90-talskrisen. Skillnaden är att 90-talets befolkningstillväxt var långsammare och att uppsägningar då var påtagliga. Alliansregeringens neddragningar har istället haft formen av pensionsavgångar och en bemanning som inte hängt med befolkningsökningen. 7

8 8 Figur 4: Anställda i kommunfinansierad sektor i relation till befolkningen, Antal per 1000 invånare 134,0 132,0 130,0 128,0 126,0 124,0 122,0 120,0 Källa: Finansdepartementet Större barngrupper i förskolan, i skolan och på fritids Barngrupperna i förskolan har blivit allt större under alliansens tid vid makten. Ett av de första besluten alliansregeringen tog var att avskaffa det statsbidrag som riktades mot kommunerna för att de skulle kunna hålla nere barngruppernas storlek. Resultatet har blivit att de största barngrupperna har blivit allt fler. Andelen av barngrupperna som består av Fler än 20 barn var vuxit från 14,0 procent 2006 till 17,8 procent

9 9 Figur 5: Andel avdelningar med fler än 20 barn Procent av alla avdelningar 19,0 18,0 17,0 17,4 17,8 17,6 17,9 17,8 16,0 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 14,0 14,3 15,4 10,0 Källa: Skolverket Skolverkets statistik visar också att klasstorlekarna har ökat kraftigt i de lägre åldrarna sedan Mest har klasstorleken ökat i lågstadieklasserna. I årskurs 1 är har antalet elever per klass ökat med nära 30 procent på fem år. Figur 6: Genomsnittlig klasstorlek per årskurs och totalt Antal elever per klass Källa: Skolverket 9

10 10 Också fritidsgrupperna har blivit större. Den genomsnittliga avdelningen består idag av 40, 4 barn jämfört med 33,5 barn år Figur 7: Gruppstorlekarna på fritids Antal elever per avdelning 45,0 40,0 38,1 38,8 40,1 36,0 35,0 31,7 33,5 34,0 30,0 25,0 20,0 Källa: Skolverket

11 11 skall resultaten i den svenska skolan förbättras Skolresultaten rasar Skolan har under de senaste åtta åren präglats av sjunkande kunskaper och ökade klyftor, både mellan elever och skolor. Sverige ligger enligt den senaste PISAundersökningen under OECD-genomsnittet i alla kunskapsområden och den har den sämsta kunskapsutvecklingen i hela OECD. Den svenska skolan har historiskt präglats av en hög grad av likvärdighet. Men sedan 2006 har vi sett en dubblering av andelen riktigt svagpresterande skolor. Pisa-resultat för Sverige, poäng Källa: Skolverket 11

12 12 Figur 9: Andel utgångselever från grundskolan med gymnasiebehörighet Procent 90,0 89,5 89,0 89,5 89,1 88,9 88,8 88,5 88,2 88,0 87,5 87,7 87,5 87,6 87,0 86,5 Källa: Skolverket Gymnasiebehörigheten har minskat i Sverige sedan Siffor från Skolverket visar att skolresultaten sjunkit i två av tre kommuner, 66 procent, sänkte sina resultat under perioden Resultaten mäts som andelen behöriga till gymnasiet 1. 1 Behörighetsreglerna till gymnasieskolan ändrades inför hösten Det är dock inte det som förklarar nedgången, med de gamla behörighetsreglerna hade endast 0,1 procent färre elever inte varit behöriga till gymnasieskolan. 1 12

13 13 Figur 10: Resultatutveckling i kommuner Antal kommuner Förbättrat sig Oförändr/Okänt Försämrat sig Källa: Skolverket Likvärdigheten har också minskat. Andelen skolor där mindre än 80 procent av eleverna är behöriga till nationella program nära fördubblades mellan 2006 och Samtidigt har andelen elever som går i skolor där fler än 99 procent av eleverna är behöriga till gymnasiet ökat något. Klyftorna mellan skolor har med andra ord vuxit kraftigt under perioden. Figur 11: Andel elever som går i skolor med låga resp. höga resultat ,1 15,4 14,3 12,3 10,7 10,6 8,5 8,4 7,8 6,5 5,4 4,8 4,7 5,2 5, Andel elever som går i skolor där minst 20 % ej godkända i sv/sv2, ma, eng i år 9 Andel elever som går i skolor där högst 1 % ej godkända i sv/sv2, ma, eng i år 9 Källa: Skolverket samt Riksdagens utredningstjänst 13

14 14 Färre utbildningsplatser Trots att allt fler söker sig till högskola och universitet har Sverige har idag färre utbildningsplatser i relation till antalet ungdomar än Vid en jämförelse av utbildningsnivå inom OECD hamnar Sverige idag på plats 43. Länder som Polen, Slovakien och Chile har högre utbildningsnivå än Sverige. Figur 12: Antalet högskoleplatser i relation till befolkningen Högskoleplatser per 1000 unga (19-25 år) Prognos 2013 Källa: Universitetskanslerämbetet Prognos

15 15 " bryta utanförskapet" Stillastående sysselsättningsgrad Alliansregeringen brukar framhålla att fler människor är sysselsatta idag jämfört med år Men detta säger ingenting om hur sysselsättningen i Sverige utvecklats under alliansens tid vid makten. Det internationellt vedertagna måttet på sysselsättning är att mäta sysselsättningsgraden, det vill säga hur stor andel av befolkningen som är sysselsatt. I åldrarna år var sysselsättningsgraden under fjärde kvartalet ,2 procent. Sju år senare var den 65,8 procent. Andelen sysselsatta i åldrarna har således sjunkit något under alliansens tid vid makten. Figur 13: Sysselsättningsgrad, och antal sysselsatta år Procent av arbetskraften, tusen personer 68,0 67,5 67,0 66,5 66,0 65,5 65,0 64,5 64,0 63,5 63, Sysselsättningsgrad, Säsongsrensat (vänster axel) Sysselsättningsgrad, trend (vänster axel) Antal sysselsatta (höger axel) Källa: SCB, AKU 15

16 16 Högre arbetslöshet Arbetslösheten har ökat med en fjärdedel sedan Enligt senaste Arbetskraftsundersökningen var den trendmässiga arbetslösheten 8,0 procent jämfört med 6,4 procent januari 2007 då regeringens politik började genomföra sin politik. Figur 13: Arbetslöshet år Procent av arbetskraften 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5, Säsongsjusterad Trend Källa: SCB, AKU Högre ungdomsarbetslöshet Också ungdomsarbetslösheten har ökat sedan Alliansregeringen tillträdde. Från drygt 19 första kvartalet år 2007 hade den ökat till cirka 23 procent sista kvartalet Idag har över ungdomar varit arbetslösa i mer än sex månader. 16

17 17 Figur 14: Arbetslöshet ungdomar år Procent av arbetskraften 29,0 27,0 25,0 23,0 21,0 19,0 17,0 Källa: SCB, AKU Säsongrensat Trend Tre svenska regioner har så hög ungdomsarbetslösheten att de nyligen har fått krisstöd från EU. Sverige kvalificerar sig här tillsammans med länder som Spanien, Italien, Grekland och Irland. 17

18 18 Tredubblad långtidsarbetslöshet Långtidsarbetslösheten har utvecklats mycket negativt under alliansregeringens tid vid makten. Mellan år 2007 och år 2013 har antalet personer som varit arbetslösa i mer än två år nära tredubblats. Figur 15: Långtidsarbetslöshet, år Antal Källa: Arbetsförmedlingen Kommunernas kostnader för försörjningsstöd Sedan 2006 har kostnaderna för socialbidrag i Sverige ökat med en fjärdedel i fasta priser. Nya siffror från Riksdagens utredningstjänst visar dessutom att utgifterna för försörjningsstödet har ökat i nio av tio kommuner sedan alliansregeringen kom till makten. 18

19 19 Figur 16: Ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättningar, fasta priser Miljarder kronor, 2013-års priser 12,0 10,0 8,0 8,1 8,3 9,9 10,5 10,4 10,6 10,8 6,0 4,0 2,0 0,0 Källa: Socialstyrelsen Figur 17: Utvecklingen av kostnaderna för ekonomiskt bistånd (fasta priser) Andel av kommunerna Källa: Socialstyrelsen och beräkningar gjorda av Riksdagens utredningstjänst. 19

20 20 20