Systemskifte pågår

Transkript

1 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna som de borgerliga partierna nu genomför (Beräkningarna framtagna med hjälp av Riksdagens utredningstjänst).

2 Systemskifte pågår från standardförsäkring till basförsäkring Den borgerliga regeringen genomför nu ett systemskifte i våra trygghetssystem. Detta sker i tysthet och utan dramatiska utspel från regeringens sida. Istället läggs mycket energi på att utåt kommunicera frågor om rehabilitering och företagshälsovård. Men där läggs inga skarpa förslag, där kommer inga propositioner. Faktum är att regeringen hittills enbart föreslagit en enda aktiv åtgärd, och det är att underlätta för arbetsgivare att kräva sjukintyg vid första sjukdagen. Alla övriga förslag som regeringen lagt på riksdagens bord består enbart av besparingar. Regeringen har presenterat två budgetpropositioner utan att Socialförsäkringsminister Husmark-Persson kunnat presentera en enda reform på området. Istället har socialförsäkringsministern lämnat ifrån sig över 4 miljarder kronor för att finansiera skattesänkningar för friska och välbeställda. Det vi ser är första delen av ett systemskifte. I den här rapporten redovisas effekterna av den faktiska politik som regeringen genomför. Med hjälp av riksdagens utredningstjänst har vi för olika inkomstlägen tagit fram effekterna på individnivå av bland annat den nya sjukpenning som träder i kraft 1 januari Här framkommer också vilka ytterligare effekter som blir om regeringen gör allvar av förslaget om en minskningsregel i sjukförsäkringen som griper in i avtalsförsäkringarna. Det handlar inte bara om det principiellt felaktiga i att bryta de avtal som parterna på arbetsmarknaden kommit överens om, utan också om att långtidssjukskrivna mister tusentals kronor i ersättning. Redan i den borgerliga regeringens första budget genomfördes en rad förslag som dramatiskt försämrade ekonomin för sjuka, föräldraledig och arbetslösa. I regeringens andra budget får samma grupper det ännu sämre. Men den som har drabbats av stroke, cancer eller utmattningssyndrom, blir varken friskare eller mer arbetsför för att den blir fattigare. Möjligheten att återkomma i arbete ökar inte för att arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringsutredning tas bort. Fler får inte rätten till rehabilitering när regeringen tar bort 1,5 miljarder från Försäkringskassans rehabiliteringsanslag och minskar bemanningen med 1,700 anställda. Arbetslinjen kan inte hävdas om det bara är den enskilde själv som ska bära ansvaret för sin rehabilitering. Försämrad ekonomi förbättrar inte förutsättningarna att orka med arbetsprövning, rehabilitering och omskolning. Detta vet regeringen. När Reinfeldt tillträdde i september 2006 och fram till augusti 2007 hade fler förtidspensionerats än under den socialdemokratiska regeringens sista år, visar Försäkringskassans statistik från september. De senast publicerade uppgifterna, från november, som beskriver läget under en 12- månadersperiod bakåt visar att de nybeviljade förtidspensioneringarna fortfarande är fler än året dessförinnan. Det här kan inte ses som annat än ett exempel på regeringens misslyckanden. Att kommunernas socialbidragskostnader ökar till följd av att fler stängs av från sjukförsäkringen är ett annat exempel. Det regeringen egentligen är ute efter med systemskiftet är att minska statens kostnader för sjukförsäkringen och att successivt lämna standardförsäkringen som modell till förmån för en basförsäkring vars ersättningsnivåer är så pass låga att kompletterande försäkringar blir nödvändiga för dem som har råd och möjlighet. Naturligtvis frågar sig också många varför försämringarna genomförs nu - när hjulen snurrar, tillväxten ökar, och det uppenbarligen finns plats för kraftiga skattesänkningar? Dessutom har

3 Sverige en sjukförsäkring som idag går med flera miljarder i överskott. Under 2008 beräknas överskottet i sjukförsäkringen uppgå till 14 miljarder. Det är med andra ord inte av ekonomiska skäl som systemskiftet genomförs utan av ideologiska. Nedan följer en redovisning av de förslag regeringen hittills genomfört och föreslagit riksdagen inom sjukförsäkringsområdet: - Sänkt ersättningstak i sjukförsäkringen trots att 1,7 miljoner löntagare har inkomster över taken. - Sänkt sjukpenning - numera 77,6%. - Sänkt föräldrapenning - Sänkt Rehabiliteringspenning - Sänkt Havandeskapspenning - Sänkt tillfällig föräldrapenning - Arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringsutredning tas bort - Sänkt rehabiliteringsanslag hos Försäkringskassan 1,5 miljarder - Rätt att kräva sjukintyg från och med första dagen - Avskaffande av socialförsäkringsnämnder och försäkringsdelegationer - Avskaffad medfinansiering för arbetsgivare som inte erbjuder rehabilitering Listan ovan utgör de konkreta förslag som regeringen presenterat för riksdagen. Trots att regeringen talar om rehabilitering och företagshälsovård har ännu inte ett enda förslag lagts på riksdagens bord för beslut om dessa frågor. Det är en tydlig skillnad mellan vad regeringen gör och vad den säger sig vilja göra Regeringen har däremot i budgetpropositionen aviserat flera förslag på sjukförsäkringsområdet. Förslag som ännu inte preciserats. Till dessa hör: Tidsbegränsad sjukpenning till ett år, därefter ersättning på 75 procent genom den minskningsregel som regeringen har aviserat. Införande av nya ensidiga tidsgränser i sjukförsäkringen med risk för att den enskilde blir uppsagd från det jobb den blivit sjukskriven ifrån. Förslag om att inskränka möjligheterna för personer med sjuk- och aktivitetsersättning att engagera sig ideellt på fritiden och i samhällslivet. Det återstår att se hur den slutgiltiga utformningen av förslagen blir. Det framgår dock tydligt att förslagens udd riktas mot sjukskrivnas ersättningar antingen i form av sänkta ersättningar genom införandet av en minskningsregel, eller genom införandet av tidsgränser för sjukpenning.

4 Effekter av den sänkta sjukpenningen Vi har låtit riksdagens utredningstjänst göra en jämförelse av sjukpenningen och tillfällig föräldrapenning vid olika inkomstnivåer med 2006 års och 2008 års. Förutsättningar: Fram till andra halvåret 2006 var taket 10 prisbasbelopp i sjupenningen och den tillfälliga föräldrapenningen. Från och med år 2007 reduceras SGI med faktorn 0,989, och den borgerliga regeringen sänkte också taket i sjukförsäkringen och den tillfälliga föräldrapenningen till 7,5 prisbasbelopp. Från och med 2008 ska SGI 1 reduceras med faktorn 0,97. Eftersom regeringen i budgetpropositionen aviserat ett förslag om att utbetalning av sjukpenning ska begränsas till 12 månader och därefter en möjlighet till en eventuell förlängd sjukpenning på 75 procent, lät vi riksdagens utredningstjänst även räkna på detta. Denna ersättning ska uppgå till 75 procent av den reducerade sjukpenninggrundande inkomsten. I tabell 1 har denna förändring inkluderats i beräkningen av ersättningen i den tredje kolumnen, som i övrigt överensstämmer med 2008 års. Tabell 1. Sjukpenning per dag vid olika inkomstnivåer och fallängder och regelverk, kronor Intervall Dag 15- Dag 365- Månadslön 2006 års 2008 års 2008 års och sänkning till 75%* Källa: Riksdagens utredningstjänst **Beräkningen inkluderar dels en tidsgräns för sjukpenning på ett år dels en förlängd sjukpenning med 75 % ersättning. Förlängd sjukpenning ska kunna utgå efter ansökan och som längst under 550 dagar om inte särskilda skäl föreligger. Utredningstjänstens beräkningar visar vad personer får i sänkt ersättning per dag. Utifrån utredningstjänstens beräkningar har vi sedan tagit fram exempel på vad ovanstående innebär 1 SGI används för att räkna ut den enskildes sjukpenning och fastställs av Försäkringskassan utifrån den beräknade årliga arbetsinkomsten. Den lägsta SGI:n är 24 procent av prisbasbeloppet* som 2007 är kronor. Den högsta är 7,5 gånger prisbasbeloppet.

5 för längre sjukfall med olika inkomster. 2 Siffrorna visar differensen, hur mycket ersättningen sänks - mellan 2008 och 2006 års. Den som har en månadslön på och blir sjuk förlorar den första månaden med sjukpenning, minst 280 kronor 3. Andra månaden sänks ersättningen med 560 kronor. Men skulle hon eller han vara sjuk längre än ett år, går den miste om kronor per månad. På ett halvår ger det en förlust omkring kronor. Den som har en månadslön på och drabbas av långtidssjukdom skulle med regeringens sänkta sjupenning till 75 procent förlora nästan 1100 kronor i månaden. På ett halvår ger det en förlust på över 6000 kronor. Den som har en månadslön på kronor och blir sjuk längre än ett år skulle med samma förslag få kronor mindre i sjukpenning varje månad. Tabell 2. Tillfällig föräldrapenning per dag med 2006 och 2008 års vid olika inkomstnivåer. kronor års 2008 års Källa: Riksdagens utredningstjänst För den förälder som är hemma med vård av sjukt barn 4 veckor och tjänar kronor sänks inkomsten med 440 kronor. För den förälder som har en månadslön på kronor och är hemma med vård av sjukt barn lika länge, sänks inkomsten med kronor. Sammanfattning Det vi nu ser är första delen av regeringens systemskifte. Den handlar om att gå från en standardförsäkring till en grundtrygghetsförsäkring. Vilket innebär att vi överger en allmän 2 Sifferskillnad (det man får mindre i sjukpenning) i dagersättning, jämfört mellan 2006 och 2008 års är multiplicerat med 28 dagar. 3 Dag 1-14 betalas ut sjuklön. 4 Att ersättningen per dag skiljer sig mellan sjukpenning och tillfällig föräldrapenning förklaras av att sjukpenning betalas normalt ut under 7 dagar per vecka medan den tillfälliga föräldrapenningen betalas ut under normalt fem dagar per vecka.

6 social försäkring för alla till att gå mot ett grundskydd som kräver att man har en kompletterande försäkring. Det här, det vet vi, leder till försämrad rörlighet på arbetsmarknaden. Det leder till otrygghet och till sjuknärvaro. Sjukförsäkringen och övriga socialförsäkringar har under senare år varit regeringens största besparingsområde. Förslag om sänkta ersättningar, sänkta tak i sjukförsäkringen, nedskärningar av rehabiliteringsresurser och sänkt ålderspension för förtidspensionärer är exempel på besparingar inom våra trygghetssystem. Den andra delen av systemskiftet är ännu inte klar. Men den borgerliga regeringens företrädare har talat om vad de vill göra. Exempelvis säger de sig vilja införa en minskningsregel i sjukersättningen, vilket innebär att ingen efter ett års sjukskrivning ska kunna få mer än 75 procent i ersättning. Många löntagare har idag en avtalsförsäkring eller så har de tagit en privat sjukförsäkring som gör att de vid sjukdom får högre ersättning än vad den gemensamma sjukförsäkringen erbjuder. Ofta står avtalsförsäkringen för att de avstått löneutrymme i utbyte mot trygghet vid eventuell sjukdom. Det är ett principiellt ingrepp i avtalsrörelsen. Frågetecknen är många. Vilka försäkringar ska det gälla, privata och kollektiva och kommer det att gälla andra delar av kollektivavtalet, som inkomstförsäkringar och pensionsförsäkringar? Vad vill vi? Vi socialdemokrater motsätter oss att vi går från en modell med standardförsäkring. Vi motsätter oss det grundtrygghetssystem som presenteras. Vi vill att man ska ha ett väl fungerande skydd vid en längre tids sjukdom. Vi säger nej till sänkta ersättningar och vi säger nej till sänkta tak. I vårt budgetalternativ finansierar vi och höjer budgettaken till tio basbelopp. Vi höjer ersättningarna till 80 procent så att alla får ett rimligt ekonomiskt skydd vid sjukdom. Vi säger bestämt nej till ingreppen i avtalsförsäkringarna. Vi ser det tvärtom som en styrka att ta in arbetsmarknadens parter i avtalskonstruktioner som ökar tryggheten och omställningar på arbetsmarknaden. Vi vet att de, incitament och avtal som finns på arbetsmarknaden har stor betydelse för hur sjukfrånvaron utvecklas. Låt oss göra detta i samverkan med parterna. Det den borgerliga regeringen gör är att de överlämnar ansvaret på den enskilde. Det är en gammal nyliberal idé. Det kallas ibland frihet. Frihet att själv bli den som ska bära ansvaret när man har det som svårast, när man själv är sjuk eller när man behöver stöd som mest. Det socialdemokratiska alternativet till detta är väldigt tydligt. Det finns inget skäl att göra sjuka fattigare.

7 Det finns tydliga politiska alternativ till det systemskifte som just påbörjats. Vi socialdemokrater står för en politik där vi värnar välfärd för alla.