en handbok om rehabilitering

Transkript

1 Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering

2

3 Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka i arbete. Den 1 juli 2008 infördes förändringar i lagen om allmän försäkring. Nytt är bland annat att: D en tidsplan för rehabiliteringsinsatser införs D sjukpenning betalas ut under max ett år D förlängd sjukpenning införs. De nya reglerna ställer högre krav på arbetsgivaren att vara aktiv i att skapa förutsättningar för den som är sjuk att kunna komma tillbaka till jobbet. Men kraven har inte bara ökat på arbetsgivaren även den sjukskrivne har större krav på sig. I Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering går vi igenom det nya regelverket kring den så kallade rehabiliteringskedjan. Vi ger också förslag på hur ftfs föreningar och klubbar på bästa sätt kan stötta sjukskrivna medlemmar och vara delaktig i rehabiliteringsprocessen. Vägen tillbaka 3

4 Vad är rehabilitering? I arbetsmiljölagen står att alla arbetsgivare ska arbeta för att förebygga sjukskrivningar och skador på arbetsplatsen. Arbetsgivarna ska bland annat regelbundet undersöka arbetsförhållanden, bedöma risker och vidta åtgärder som minskar sjukdoms- och skaderisken. Om en anställd ändå blir sjuk eller skadad en längre tid av något som kan anses vara relaterat till arbetet, är det arbetsgivarens ansvar att utreda den sjukes behov och möjligheter samt att rehabilitera. Syftet med rehabiliteringen är förstås att den som är sjuk ska kunna komma tillbaka till jobbet så snabbt som möjligt. Rehabiliteringsåtgärder kan till exempel vara anpassning av den fysiska arbetsplatsen och/eller nya arbetsredskap. Andra åtgärder kan vara nya arbetsuppgifter, förändrade arbetstider, arbetsträning, utbildningsinsatser eller en annan arbetsfördelning. En viss omorganisation på arbetsplatsen kan också vara aktuellt. Det kan även krävas att arbetsgivaren samlar ihop ett antal arbetsuppgifter från olika håll inom företaget, så att den sjukskrivne kan få en meningsfull sysselsättning som passar honom eller henne. Grunderna för arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar finns i arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och i lagen om allmän försäkring (afl). Där står bland annat att arbetsgivaren ska ha en organisation för rehabiliteringsverksamhet. Det innebär till exempel: D Rutiner och policys för rehabilitering. D Rutiner för kontakten med dem som är sjukskrivna och med berörda myndigheter. D Rutiner för kontroll och uppföljning. Under pågående rehabilitering kan en arbetsgivare inte säga upp en person. Man skulle kunna säga att arbetsmiljölagen ger ett förstärkt anställningsskydd. Det är först när man har försökt alla möjliga former av rehabilitering och ändå kommit fram till att den sjukskrivne inte klarar av något arbete, som arbetsgivaren kan säga upp den sjukskrivne och hävda saklig grund. Det finns då ingen lösning att hitta och rehabiliteringsansvaret förs över från arbetsgivaren till samhället. Om arbetsgivaren inte fullgör sitt rehabiliteringsansvar är arbetsgivaren skyldig att betala ut lön till den anställde. Om en anställd utan giltigt skäl vägrar att delta i rehabilitering, kan det innebära att den sjuke inte längre kan göra anspråk på att få behålla sin anställning hos arbetsgivaren. OBS! NÅGRA DEFINITIONER Sjuklön Ersättning som betalas ut från arbetsgivaren under de första 14 dagarna i en sjukperiod. Sjukpenning Ersättning från försäkringskassan efter 14:e sjukdagen. Sjukpenning finns i form av sjukpenning, fortsatt sjukpenning och förlängd sjukpenning (se sidan 6). Sjukersättning (varaktig) Ersättning från försäkringskassan till den som bedöms att inte få tillbaka sin arbetsförmåga. Varaktig sjukersättning kallades tidigare för förtidspension. Tidsbegränsad sjukersättning Finns enbart kvar som övergångsregel för dem som senast den 30 juni 2008 fick beslut om den formen av ersättning. Sjukperiod Den tid då en person är sjukskriven och inte kan arbeta eller arbetar mindre än vanligt på grund av sjukdomen. Ramperiod Sjukpenningen är tidsbegränsad. Det innebär att en person i normala fall kan få sjukpenning i upp till 364 dagar under en period på 450 dagar. De 450 dagar kallas ramtid. 4 Vägen tillbaka

5 Checklista för kartläggning och bedömning av rehabilitering Arbetsmiljöverket har gjort en checklista som kan vara till stöd för arbetsgivare och fack när det gäller kartläggning av behov, planering och organisation av företagets rehabiliteringsåtgärder. Den fullständiga listan finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1). Här nedan är några av punkterna i checklistan. D Vilka arbetsuppgifter finns inom företaget? D Vilka arbetsuppgifter är mest riskabla? D Vilka riskgrupper finns inom företaget? D Hur ser sjukfrånvaron ut på företaget? Finns det statistik? D Hur många personer är långtidssjukskrivna (mer än fyra veckor)? Finns det statistik? D Hur många personer har upprepad korttidsfrånvaro? D Hur många arbetsskadeanmälningar har företaget haft under de senaste åren? Varför? D Omfattar det systematiska arbetsmiljöarbetet även arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten? D Hur uppmärksammas behov av arbetsanpassning? D Hur uppmärksammas behov av rehabilitering? D Hur följer företaget upp korttidsfrånvaro och hur uppmärksammas behov av arbetsanpassning och rehabilitering i samband med detta? D Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av arbetsskadeanmälningar? D Hur håller företaget fortlöpande kontakt med den sjukskrivne under sjukskrivningstiden? Finns det dokumenterade rutiner? D Vilka har tilldelats uppgiften att arbeta med arbetsanpassning och rehabilitering? Vilken erfarenhet och kunskaper har de? D Hur samarbetar ni med fackliga organisationer, skyddsombud och berörda arbetstagare i dessa frågor? D Hur sker samarbete med försäkringskassan? D Hur uppfyller företaget kravet på rehabiliteringsutredningar? D Förekommer samarbete med någon annan rehabiliteringsaktör? D Hur och av vem sker uppföljning av verksamheten? D Hur är rutinerna för arbetsanpassning utformade? D Hur är rutinerna för rehabilitering utformade? D Vilka generella arbetsanpassningsåtgärder (även förebyggande) görs för äldre arbetstagare? D Har företaget något utarbetat handlingsprogram beträffande alkohol och droger? Vägen tillbaka 5

6 Rehabiliteringskedjan De nya reglerna i lagen om allmän försäkring innebär bland annat krav på en tidsplan för en sjukskriven persons samtliga rehabiliteringsinsatser och tre fasta tidsperioder inom vilka den sjukes arbetsförmåga ska prövas. Tidsplanen kallas för rehabiliteringskedjan. Det är Försäkringskassan som vid tre tillfällen under sjukskrivningen prövar och avgör om den sjuke kan återgå till sitt arbete. Arbetsförmågan bedöms i första hand i förhållande till den sjukskrivnes ordinarie arbete. Bedömningen ska vara gjord senast den 90:e dagen från det att personen blev sjukskriven. Om den sjuke inte bedöms klara av sitt ordinarie arbete utan fortsätter att vara sjukskriven efter den 90:e dagen, ska arbetsförmågan prövas i förhållande till andra arbeten hos arbetsgivaren. Därefter prövas arbetsförmågan i förhållande till andra arbeten ute på den reguljära arbetsmarknaden. TIDSGRÄNSER I SJUKFÖRSÄKRINGEN Sjukdag 1 90 Arbetsgivaren ska utreda och vidta åtgärder i form av arbetsanpassning och rehabilitering för att den sjuke ska kunna komma tillbaka till sitt ordinarie arbete. Arbetsgivaren betalar sjuklön motsvarande 80 procent av lönen för dag 2 14; första sjukdagen är karensdag. Från dag 15 betalar försäkringskassan ut sjukpenning motsvarande 80 procent av lön upp till 7,5 pbb. Sjukdag Arbetsgivaren ska vidta åtgärder i form av arbetsanpassning och rehabilitering. Den sjukes arbetsförmåga prövas nu också mot andra arbeten hos arbetsgivaren som eventuellt kan passa bättre. Den sjuke har fortsatt rätt till sjukpenning på 80 procent av lönen. Sjukdag Under det andra halvåret från den första sjukskrivningsdagen ska den sjukes förmåga att ta ett annat arbete hos en annan arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden bedömas. Sjukpenningen är fortfarande 80 procent. Sjukdag 365 Den som fortfarande efter ett år är sjuk kan ansöka om förlängd sjukpenning och måste då kunna ange synnerliga skäl för att få fortsatt ersättning. Den förlängda sjukpenningen är 75 procent, och betalas ut i max 550 dagar. Om man har drabbats av en allvarlig diagnos (olika former av cancer, ALS och transplantation av vitala organ) kan man efter en särskild prövning få fortsatt sjukpenning, som då är 80 procent. För fortsatt sjukpenning finns ingen tidsgräns. 6 Vägen tillbaka

7 FTFs roll Det lokala facket har en viktig uppgift i att stödja medlemmar som blivit sjukskrivna. Hjälp gärna medlemmen i kontakten med arbetsgivaren och håll honom eller henne underrättad både om sina rättigheter och skyldigheter. Ju tidigare ni får kontakt med en sjukskriven medlem, desto bättre. OBS! Exempel OBS! Ett av de viktigaste budskapen som ftf har att förmedla till den som är sjuk är att ett stort ansvar vilar på den sjuke själv. Det är till exempel viktigt att hålla reda på var i rehabiliteringskedjan man befinner sig. Om en person har flera olika sjukperioder som är längre än 14 dagar läggs sjukdagarna för perioderna ihop till en sjukperiod. För att nollställa räkneverket ska personen ha varit frisk och förvärvsarbetat i 90 dagar mellan de respektive sjukdomsperioderna. Då börjar man om från dag 1 igen. Detsamma gäller för sjukpenningen med den skillnaden att det då krävs 87 dagar i arbete för att få en ny ersättningsperiod. Lisa är sjukskriven i 80 dagar på grund av utbrändhet. När hon börjar arbeta igen drabbas hon efter två månader av en förkylning med efterföljande lunginflammation. Hon är hemma i 15 dagar. De två sjukskrivningarna läggs ihop. Karensdagarna i de båda sjukskrivningarna räknas bort. Lisa är på 93:e dagen i rehabkedjan. DET HÄR KAN DET LOKALA FACKET GÖRA: D Vara aktiv och ta initiativ till förebyggande arbetsmiljöarbete för att minska risken att de anställda blir sjuka. D Ta upp frågan om organisation och rutiner vid rehabilitering. D Stötta medlemmar som är sjuka i kontakten med arbetsgivare och försäkringskassa. D Hjälpa till att ta reda på var i rehabiliteringskedjan den sjuke befinner sig. D Se till att rätt rehabiliteringsinsatserna sätts in och att det görs så fort som möjligt. Tänk på att den sjuke kan ha egna önskemål och behov och att det inte går göra generella rehabiliteringslösningar. D Stötta sjukskrivna medlemmar i deras kontakter med Försäkringskassan. D Komma med förslag på rehabiliteringsåtgärder, när sådana behövs. D Begära förhandling med arbetsgivaren, om det behövs. Det lokala ftf ska också bevaka att arbetsgivaren utreder den sjukes behov och möjligheter och tar sitt rehabiliteringsansvar. Arbetsgivare bör också ha regelbundna kontakter med den som är sjuk. Försök att ha koll på att det sker! Om inte arbetsgivaren tar initiativ till en lämplig rehabilitering är det viktigt att ftf kommer med förslag till lösning för hur en sjukskriven ska kunna komma tillbaka i arbete. Dessa förslag måste arbetsgivaren pröva i praktiken om de inte är orimliga. Hur stora krav vi kan ställa på rehabiliteringsinsatserna beror till viss del på hur stort företaget är. Ett stort företag har större krav på sig när det exempelvis gäller att anpassa arbetsuppgifter för den sjukskrivne. Dröjer arbetsgivaren med att vidta åtgärder när någon medlem blir sjuk, bör ni i det lokala ftf påtala vikten av att rehabiliterings påbörjas så snart som möjligt. Ju längre en person är borta från jobbet desto svårare blir det att komma tillbaka. Vägen tillbaka 7

8 Checklistan på nästa sida kan användas som stöd både för den sjuke, er i facket och för arbetsgivarna när ni ska ta fram individuella rehabiliteringsplaner.

9 Checklista för återgång i arbete Förslag på åtgärd/-er från fack/medlem eller arbetsgivare, som syftar till att medlemmen ska komma tillbaka i arbete hos arbetsgivaren (arbetsgivarens hela verksamhet avses). Har riskbedömning genomförts? Om nej, ange varför. Har åtgärden eller åtgärderna prövats i praktiken? Om nej, ange varför. Om ja, hur gick det? TIDIGARE ARBETSUPPGIFTER eventuellt genom arbetsorganisatorisk förändring med/efter rehabilitering (till exempel medicinsk) anpassning av arbetsuppgifter hjälpmedel arbetsträning/ arbetsprövning hos arbetsgivaren arbetsträning/ arbetsprövning utanför arbetsgivarens verksamhet utbildning övrigt kombination av åtgärder enligt ovan Vägen tillbaka 9

10 NYA ARBETSUPPGIFTER på samma avdelning/enhet ny avdelning/ enhet eventuellt genom arbetsorganisatorisk förändring att arbetets uppgifter plockas ihop (inte i obegränsad omfattning) med/efter rehabilitiering (till exempel medicinsk anpassning av arbetsuppgifter hjälpmedel arbetsträning/ arbetsprövning hos arbetsgivaren arbetsträning/ arbetsprövning utanför arbetsgivarens verksamhet utbildning övrigt kombination av åtgärder enligt ovan 10 Vägen tillbaka

11

12 PRODUCERAD av FTF 2009 FAKTAUNDERLAG Johan Falk TEXT Lotta Jernström BILDER Maria Annas GRAFISK FORM Anna Forslin