Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Transkript

1 Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1

2 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och ger ingen rätt till ersättning. För de följande 13 övriga dagar är sjuklönen 80 % av den inkomst som arbetstagaren skulle ha haft om han/hon skulle ha arbetat. Sjuklön betalas för de dagar som annars skulle ha varit arbetsdagar. Från kalenderdag 15 betalar Försäkringskassan sjukpenning. Sjukpenningen är 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Vid beräkning av sjukpenning, multipliceras den sjukpenninggrundande inkomsten med 0,97. Under de inledande 90 dagarna i en sjukfrånvaroperiod ska Försäkringskassan bedöma arbetstagarens arbetsförmåga i förhållande till det ordinarie arbetet eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda. Detta innebär att den som inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter ska erbjudas andra tillfälliga arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Förutsättningen är att det finns sådan som arbetstagaren kan klara av, trots sin sjukdom. Kan arbetstagaren utföra andra arbetsuppgifter och arbetsgivaren tillfälligt kan omplacera arbetstagaren dit har arbetstagaren inte rätt till sjukpenning. En sådan omplacering kan ske utan att lön och andra anställningsvillkor påverkas, annat än på sådant sätt som följer av avtal. Exempelvis en skiftarbetande som omplaceras till dagarbete får inte skifttillägg och OB-ersättning om han/hon inte arbetar skift. Det finns i sig inga begränsningar för en sådan tillfällig omplacering. Omplacering kan ske till andra befattningar, ett annat kollektivavtalsområde eller en annan driftsenhet. Juni

3 Dag Från och med dag 91 utvidgas Försäkringskassans prövning av arbetstagarens arbetsförmåga och avser bedömning av möjligheten för denne att efter medicinsk rehabilitering, omplacering eller annan arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Visar prövningen att arbetstagaren under dessa förutsättningar kan ta ett arbete, upphör rätten till sjukpenning. Endast förekomsten av arbetsuppgifter hos arbetsgivaren medför inte att sjukpenningen ifrågasätts. Arbetstagaren måste bland annat utifrån gällande arbetsrättsliga principer ges möjlighet att utföra arbetsuppgifterna. Detta innebär att det måste finnas en ledig befattning som arbetstagaren kan tillträda. Det finns ingen skyldighet att skapa nya befattningar eller omplacera andra arbetstagare för att kunna bereda arbetstagaren nya arbetsuppgifter. Det kan dock krävas av arbetsgivaren att han vidtar smärre förändringar i sin organisation om man på detta sätt kan skapa möjligheter för den sjukskrivne att återgå i arbete. En annan förutsättning är också att arbetsuppgifterna kan utföras av arbetstagaren, det vill säga att arbetstagaren ska ha tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna. Visar en prövning att arbetstagaren inte kan återgå i arbete hos arbetsgivaren före 180 dagars sjukfrånvaro, ska en plan för återgång i arbete upprättas så fort som möjligt. Om arbetstagaren inte bedöms kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren inom 180 dagar ska stöd erbjudas via Arbetsförmedlingen. Arbetstagaren kan med Arbetsförmedlingen stöd få hjälp att aktivt söka nytt arbete utan att rätten till sjukpenningen dras in fram till dag 180 i sjukfrånvaroperioden. Övergången sker genom ett överlämnings- eller avstämningsmöte mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Juni

4 Dag Vid den tidpunkt sjukfrånvaroperioden pågått 180 dagar, ska Försäkringskassan i samband med bedömning av rätten till fortsatt sjukpenning undersöka om arbetstagaren har förmåga att försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden dvs. genom fortsatt arbete hos den befintliga arbetsgivaren eller genom annat förvärvsarbete. Prövningen mot hela arbetsmarknaden kan skjutas upp om det enligt medicinskt underlag bedöms sannolikt att arbetstagaren inom kort kan återgå i arbete hos arbetsgivaren, dock senast då arbetsförmågan varit nedsatt i 365 dagar. Även om arbetstagaren bedöms kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren på deltid, ska prövning mot den reguljära arbetsmarknaden ske. Arbetsgivaren ska i detta läge erbjuda arbetstagaren en ny anställning om det inte går att skapa arbetsuppgifter inom den tidigare anställningen. Arbetstagaren kan då komma att erbjudas arbetsuppgifter inom ett annat kollektivavtalsområde och med andra anställningsvillkor. Detta innebär dock att det måste finnas en ledig befattning som arbetstagaren kan tillträda. Det finns ingen skyldighet att skapa nya befattningar eller omplacera andra arbetstagare för att kunna bereda arbetstagaren nya arbetsuppgifter. Det kan dock krävas av arbetsgivaren att han vidtar smärre förändringar i sin organisation om man på detta sätt kan skapa möjligheter för den sjukskrivne att återgå i arbete. En förutsättning är också att arbetsuppgifterna kan utföras av arbetstagaren, det vill säga att arbetstagaren ska ha tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna. Juni

5 Utlåtande från arbetsgivaren För att Försäkringskassan ska få ett heltäckande underlag för att bedöma om arbetstagaren kan utföra annat arbete än sitt vanliga hos arbetsgivaren kan Försäkringskassan av arbetstagaren begära ett utlåtande från arbetsgivaren. I utlåtan-det ska det anges vilka möjligheter som finns att ta tillvara arbetsförmågan inom arbetsgivarens verksamhet efter omplacering eller rehabiliteringsåtgärd. Det är arbetstagarens skyldighet att lämna in utlåtandet till Försäkringskassan, inte arbetsgivarens. Underlåter arbetstagaren att lämna in ett utlåtande kan rätten till sjukpenning upphöra. En arbetsgivare skyldig att på begäran lämna de uppgifter till Försäkringskassan som kassan behöver för att kunna fatta beslut i försäkringsärenden. Arbetsgivare som inte lämnar sådana uppgifter kan dömas till böter Utlåtanderegeln träder ikraft 1 januari 2009 Juni

6 Avstämningsmöte med försäkringskassan Avstämningsmöte är ett möte mellan Försäkringskassan, arbetsgivaren en sjukskriven arbetstagare, behandlade läkare och eventuellt arbetsförmedlingen där rehabilitering av arbetstagaren diskuteras. Det är Försäkringskassan som ska ta initiativ till avstämningsmöten. Om arbetsgivaren inte anser att rehabiliteringen av arbetstagaren fungerar, eller är osäker på vad som händer, kan arbetsgivaren ta kontakt med Försäkringskassan och föreslå ett avstämningsmöte. Särskilt i situationer när arbetsgivaren ifrågasätter om en sjukskriven arbetstagare överhuvudtaget kan återgå till sin gamla arbetsplats och överväger en uppsägning kan det vara bra att reda ut vilka förutsättningar som gäller. Detta kan ske på ett avstämningsmöte. Juni

7 Rehabilitering, Arbetsanpassning och omplacering vid sjukdom Juni

8 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar följer av lagen om allmän försäkring och Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar gäller oavsett om den olycka eller sjukdom arbetstagaren har råkat ut för har skett på fritiden eller på arbetet. Arbetsgivarens ansvar för arbetstagarens rehabilitering innebär att han måste vidtaga sådana åtgärder som syftar till att arbetstagaren skall kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren. Skyldigheten omfattar: rehabilitering arbetsanpassnings och omplaceringsskyldighet Juni

9 Rehabilitering, arbetsgivaren är skyldig att vidta rehabiliteringsåtgärder i egentlig mening, dvs. åtgärder som syftar till att förbättra den anställdes arbetsförmåga så att denne bättre skall kunna klara av de arbetsuppgifter arbetsgivaren kan erbjuda (dvs. de arbetsuppgifter som avser den befattning den anställde innehar eller de arbetsuppgifter den anställde har rätt att bli omplacerad till). Exempel på denna typ av rehabiliteringsåtgärder är att arbetsgivaren låter den anställde pröva eller träna på olika arbetsuppgifter eller låter den anställde genomgå utbildning eller omskolning. Samtliga åtgärder skall syfta till att den anställde kan komma tillbaka i arbete hos den egna arbetsgivaren. Arbetsgivarens skyldigheter att bidra till att den sjukskrivne kan återgå till arbetet innebär också att arbetsgivaren (i rimlig och skälig utsträckning) skall erbjuda den sjukskrivne: ändrade arbetstider omplacering ändrad arbetsorganisation omfördelning av arbetsuppgifter Juni

10 Arbetsgivaren har inget ansvar för den medicinska eller sociala rehabiliteringen, t.ex. återställande av grundläggande kroppsfunktioner, vård eller service och rådgivning i personliga angelägenheter. När det gäller kostnader för medicinsk rehabilitering eller social rehabilitering finns inget som tvingar arbetsgivare att stå för kostnaderna. Ansvaret för sådana kostnader ligger i princip på den offentliga sektorn. Vid behandling, eftervård (t.ex. sjukgymnastik) och samtalsterapi ska detta vara remitterat av läkare och således hanteras av landstingets vård. Behandlingar skall inte ske på betald arbetstid om inte sådana regler finns inskrivna i kollektivavtal eller i en lokal policy. Det gäller att så långt möjligt se vad syftet med en behandling är och rör det sig om ett medicinskt eller socialt syfte för individen ska landstinget respektive kommunen bekosta detta. Juni

11 Även om det inte finns några regler som säger att arbetsgivare är skyldiga att stå för kostnader för medicinsk eller social rehabilitering förekommer ändå att arbetsgivare står för sådana kostnader. För det första anges i vissa kollektivavtal att arbetsgivaren skall stå för kostnader för medicinsk rehabilitering. För det andra finns det arbetsgivare som, trots att någon formell skyldighet inte föreligger, enligt olika policies och liknande ha valt att stå för kostnaderna. Det främsta motivet till detta är givetvis att arbetsgivaren gör bedömningen att rehabiliteringsinsatserna kan påskynda en återgång till arbetet. Slutligen föreligger ingen rehabiliterings- och anpassningsskyldighet om det redan från början står helt klart att inga som helst åtgärder skulle kunna åstadkomma att den anställde kommer tillbaka i arbete hos arbetsgivaren. Sådana fall är emellertid i praktiken sällsynta. Juni

12 Arbetsanpassning Arbetsgivaren är skyldig att vidta anpassningsåtgärder, dvs. åtgärder som syftar till att undanröja eller minska hinder på arbetsplatsen för sjuk eller skadad anställd genom införande av tekniska hjälpmedel eller andra fysiska förändringar av arbetsplatsen. Omplacering Arbetsgivaren är också skyldig att i viss utsträckning anpassa organisationen för att på så sätt få den sjuke eller skadade tillbaka i arbete hos sig. Exempel på sådana organisatoriska förändringar är: ändrade arbetstider omfördelning av befintliga arbetsuppgifter omskolning att pröva möjligheten att omreglera en arbetstagares anställning från hel- till deltid Juni

13 En arbetsgivare kan också vara tvungen att ändra arbetsorganisationen på så sätt att andra arbetstagare får byta arbetsuppgifter för att bereda den skadade nytt arbete som denne klarar av. Detta innebär bl.a. att omplacering kan ske till ett annat kollektivavtalsområde. Arbetsgivaren kan ha en skyldighet att aktivt erbjuda arbetstagaren andra arbeten. Det är otillräckligt för arbetsgivaren att hänvisa arbetstagaren till att söka lediga arbeten. Arbetsgivaren är skyldig att lösa den sjukes eller skadades problem genom att försöka omplacera denne också till en befattning som skapas genom en omfördelning av arbetsuppgifter. Det räcker alltså inte att konstatera att det saknas lediga befattningar När det gäller omskolning avser åtgärderna bara den egna arbetsplatsen. Arbetsgivaren har alltså ingen skyldighet att omskola arbetstagaren så att han kan börja arbeta på en annan arbetsplats. Skattefrågor Alla åtgärder som syftar till en rehabilitering av en arbetstagare är skattefria för arbetstagaren Arbetsgivaren har avdragsrätt för dessa kostnader om syftet uttryckligen är att den anställde ska kunna fortsätta att arbeta. Juni

14 Göran Persson Tidningstjänst AB Juni