1. Rehabiliteringsrutiner

Transkript

1 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET KS DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT

2 1. Rehabiliteringsrutiner Medarbetarens ansvar Medarbetaren har ansvar för att förebygga ohälsa och aktivt delta i sin rehabilitering. Medarbetaren ska använda rätt arbetsteknik vid behov använda skyddsutrustning och tekniska hjälpmedel meddela chefen om brister i arbetsmiljön kontakta närmaste chef vid sjukdom lämna läkarintyg från den 8:e sjukdagen aktivt medverka i sin rehabilitering, såsom komma på rehabiliteringsmöten, gå på sjukgymnastik, arbetspröva, arbetsträna med mera. Chefen har ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen Ohälsa i arbetslivet ska i möjligaste mån förebyggas med aktivt arbetsmiljöarbete. 1. Vid sjukanmälan påbörjar chefens aktiviteter avseende utredning om eventuella rehabiliteringsbehov. 2. Vid sjukanmälan gör medarbetaren och chefen en övergripande bedömning avseende eventuella behov av rehabilitering. Om sjukanmälan görs till någon annan än chefen skall chefen snarast kontakta den anställde i syfte av övergripande rehabiliteringsbedömning samt att slå fast former för fortsatt kontakt under sjukskrivningstid. Rehabiliteringsutredning initieras alltid vid sjukskrivning snarast, dock senast inom 30 dagar vid återkommande korttidsfrånvaro (mer än sex ggr på ett år) då den anställde eller arbetsgivaren anser att behov föreligger. Syftet med arbetsgivarens utredning är att klargöra om det föreligger behov av rehabilitering. 1

3 3. Om rehabiliteringsbehov inte finns utan arbetstagaren kan utan rehabiliteringsinsatser återgå i sitt ordinarie arbete, avslutas rehabiliteringsutredningen. Detta ska vara formellt och dokumenteras i minnesanteckningar. 4. Föreligger rehabiliteringsbehov upprättas en handlingsplan med åtgärder som ska vidtas och vem som ansvarar för att åtgärder vidtas. Vid behov kan Företagshälsovården kontaktas för att klarlägga rehabiliteringsbehov och bistå vid bedömningen av arbetsförmåga. Reahabiliteringskedjan Försäkringskassan tillämpar en så kallad Rehabiliteringskedja vid bedömning av rätten till sjukpenning. Under de första 90 dagarna under sjukskrivningen bedöms medarbetarens arbetsförmåga mot dennes ordinarie arbete. Om medarbetaren saknar arbetsförmåga för sitt arbete kan denne beviljas sjukpenning. From dag 91 har medarbetaren rätt till sjukpenning endast om arbetsgivaren inte kan erbjuda annat lämpligt arbete. För den bedömningen begär Försäkringskassan via medarbetaren in ett arbetsgivareutlåtande som arbetsgivaren är skyldig att ifylla. Det är därför bra om chefen och medarbetaren från början av rehabiliteringen regelbundet tar ställning till frågor som ställs i Arbetsgivarutlåtandet. Avstämningsmöte Försäkringskassan kan även ta initiativ till ett avstämningsmöte. Syftet med detta är att tillsammans med behandlande läkaren och/eller företagshälsovården utreda arbetstagarens arbetsförmåga, med eller utan arbetsanpassning, i förhållande till ordinarie arbete. Försäkringskassan, medarbetaren, chefen och/eller personalkonsulten, fackliga representanten (om medarbetaren så önskar) och andra aktörer såsom medicinsk expertis och Företagshälsan deltar. Utifrån den medicinska bedömningen upprättar Försäkringskassan en rehabiliteringsplan med tidsbestämda åtgärder som ska vidtas och vem som ska göra vad. Om medarbetaren ger sitt tillstånd skickar Försäkringskassan en kopia av rehabiliteringsplanen till respektive deltagarpart. Chefen eller personalkonsulten bör dock göra en mer djupgående dokumentering av mötet. 2

4 I arbetsgivarens ansvar ingår att vidta arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten, till exempel arbetsträning, kortare utbildning, tekniska åtgärder, särskild utrustning och ändringar i den fysiska miljön. Det kan även gälla åtgärder beträffande arbetsinnehåll och arbetsorganisation. En viktig gränsdragning är att arbetsgivaren inte får omorganisera arbetet med hänsyn till en medarbetare så att andra medarbetare riskerar att drabbas av hälsorisker eller arbetsskador. När en sjukskriven på Försäkringskassans begäran ber att få ett arbetsgivarutlåtande ska arbetsgivaren upprätta ett sådant utlåtande. använda Rehabiliteringskedjan (bild längst bak) Rehabiliteringen måste ske med beaktande av den så kallade rehabiliteringskedjans tidsgränser under dess ramtid på 450 dagar. De första 90 dagarna Under de första 90 dagarna i sjukskrivningen bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan mot den sjukskrivnes eget arbete. Om arbetsförmågan är nedsatt med minst 25 % beviljas Sjukpenning på normalnivå 25 % (eller 50, 75 eller 100 % om arbetsförmågan bedöms vara nedsatt i motsvarande grad). Från och med dag 91 Från och med dag 91 i rehabiliteringskedjan bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan mot allt arbete hos arbetsgivaren. Av denna anledning begär Försäkringskassan via den sjukskrivne ett arbetsgivarutlåtande för bedömningen om den sjukskrivne eventuellt skulle kunna arbeta med andra arbetsuppgifter än sina egna. Om arbetsgivaren inte kan erbjuda andra arbetsuppgifter kan Försäkringskassan fortsätta betala Sjukpenning på normalnivå till och med dag 180. Från och med dag 181 Från och med dag181 i rehabiliteringskedjan bedömer Försäkringskassan alltid arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden. Om den 3

5 berörde bedöms ha arbetsförmåga kommer Försäkringskassan inte att betala sjukpenning. Från och med dag 365 Från och med dag 365 upphör rätten till Sjukpenning på normalnivå. Om den berörde lider av mycket allvarlig sjukdom kan den berättiga till ler dagar med sjukpenning på normalnivå. Vid långvarig sjukdom som inte är mycket allvarlig kan Försäkringskassan på den berördes ansökan bevilja Sjukpenning på fortsättningsnivå i maximalt 550 dagar (ytterligare dagar vid vissa omständigheter, såsom intagen på sjukhus eller vid omfattande vård på annat håll). Under hela rehabiliteringskedjan kan Försäkringskassan helt eller delvis dra in sjukpenningen. Det är viktigt att skilja på icke beviljad sjukpenning/ Sjukpenning på fortsättningsnivå, indragen sjukpenning och utförsäkring. Icke beviljad sjukpenning, det vill säga Försäkringskassans beslut om att sjukdomen inte nedsätter arbetsförmågan, liksom utförsäkringen, det vill säga att man förbrukat alla sina 364 sjukpenningdagar på normalnivå eller vid Sjukpenning på fortsättningsnivå sina ytterligare 550 dagar, medför inga egentliga skyldigheter för arbetsgivaren. Indragen sjukpenning, d v s när Försäkringskassan under en tid betalat Sjukpenning på normalnivå/sjukpenning på fortsättningsnivå men sedan drar in den, kan däremot medföra att arbetsgivaren ska utge sjuklön. Om indragningen motiveras med att arbetsförmågan inte är nedsatt i förhållande till arbete på den reguljära arbetsmarknaden samt att beslutet grundas på Socialförsäkringsbalken kap. 27 utges sjuklön i maximalt 180 dagar och tidigast from den dag arbetsgivaren fick kännedom om indragningen. Arbetstagaren måste med läkarintyg kunna tillstyrka sin sjukdom under hela sjuklöneperioden. Då så kallad Sjukpenning på fortsättningsnivå indragits, utges sjuklön i max 180 dagar men dock längst till dess att de 550 dagarna skulle ha förbrukats. Under sjuklöneperioden ska arbetsgivaren göra en bedömning av arbetstagarens förutsättningar att återgå i sitt vanliga eller annat arbete och genomföra lämpliga rehabiliteringsåtgärder. Om arbetstagaren efter avslutade åtgärder inte har arbetsförmåga kan arbetstagaren sägas upp på grund av personliga skäl. Sjuklönen utgör i så fall uppsägningslön och då sjuklön utbetalats i maximalt 180 dagar, se ovan, utgår ingen uppsägningslön då den berörde inte kan betraktas stå till arbetsgivarens förfogande. 4

6 Rehabilitering för återgång i arbete Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen genomförs enligt handlingsplanen. Individen kan under sin rehabiliterings- /arbetsprövnings tid nedteckna vad som fungerar bra och vad som fungerar sämre och därmed tydliggöra de moment av arbetet som är besvärliga. Det är viktigt att notera besvärens, såsom smärtans, variation under dagen respektive arbetsveckan för att hitta en optimal arbetstid och arbetsbelastning. Vid behov kan Företagshälsovården kontaktas för att få arbetsförmågan ytterliga utrett. Om medicinsk rehabilitering pågår och den berördes hälsotillstånd gör att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte kan påbörjas är det viktigt att chefen håller kontakt med den berörde och är informerad om hur behandlingen fortskrider. Arbetsgivaren får därmed beredskap att påbörja den arbetslivsinriktade rehabiliteringen så fort den berördes hälsotillståndet det tillåter. Om den anställde utan godtagbara skäl inte medverkar i sin rehabilitering har arbetsgivaren fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet. Arbetsgivaren kan då överväga uppsägning på grund av personliga skäl. Resultat av åtgärderna enligt handlingsplanen Den anställde återgår i arbete. Rehabilitering ska då avslutas formellt, lämpligen vid ett möte med berörda parter. Arbetsgivaren sammanfattar vidtagna åtgärder och utfall. Avslutet av rehabiliteringen och beskrivningen av utfallet ska dokumenteras. Återgång till arbete sker när den anställde har arbetsförmåga av betydelse. I första hand skall återgång ske till det ordinarie arbetet, i andra hand till annat arbete inom det egna arbetsstället. Om detta inte går, skall omplaceringsmöjligheter inom hela den egna enheten och därefter inom hela kommunen ses över. Om arbetsgivaren har uttömt sina möjligheter och den anställde inte har arbetsförmåga av betydelse kan arbetsgivaren överväga uppsägning på grund av personliga skäl. I samband med uppsägningen måste arbetsgivaren undersöka om det finns någon omplaceringsmöjlighet i 5

7 kommunen. Omplaceringsutredningen omfattar lediga tjänster för vilka arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer. Resultatet av denna skall dokumenteras. Skyldigheten omfattar inte inrättning av nya befattningar. Chefen skall alltid kontakta personalfunktionen då uppsägning övervägs. Om lämpligt arbete inte kan erbjudas inom kommunen, kan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen hjälpa till att finna lämpligt arbete utanför kommunens verksamhetsområde Återgång till arbete är inte möjlig/inte möjlig innan den berörde utförsäkras Om arbetstagaren oavsett rehabiliteringsåtgärderna inte kommer att kunna återgå till sitt arbete leder Rehabiliteringskedjans tidsgränser till att arbetstagaren kommer att mista sin sjukpenning alternativt blir utförsäkrad. Sjukersättning (f.d. sjukbidrag eller förtidspension) beviljas endast om det kan konstateras att den berörde för alltid saknar arbetsförmåga för allt arbete. Medarbetaren är skyldig att omedelbart underrätta arbetsgivaren om eventuella ändringar avseende omfattningen av, eller indragning eller förlängning av, sjukpenning. Om medarbetaren beviljas sjukersättning är denne skyldig att skyndsamt till arbetsgivaren lämna en kopia av beslutet. Vid beslut om hel sjukersättning skall anställningen avslutas enligt 33 LAS. Vid beslut om partiell sjukersättning ska en omreglering av anställnings-villkoren ske enligt AB 12. Den berörde och dennes arbetstagarorganisation skall underrättas minst en månad innan, se omreglering av tjänsten i personalhandboken. Utvärdering Det är viktigt att tillvarata erfarenheter och kunskap från varje rehabiliteringsärende och samla dessa i en erfarenhetsbank för det fortsatta arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet. Arkivering När rehabiliteringen är avslutad ska samtliga handlingar avseende ärendet arkiveras i kommunarkivet. 6

8 2. Rehabiliteringskedjan Sjukförsäkringen och Försäkringskassans uppgifter Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan från dag 15 Sjukdag Arbetsgivarinsatser för rehabilitering Arbetsgivaren bedömer arbetsförmågan till och med dag 14 Dag 1 Karensdag 1-90 Dag 1 Sjukanmälan till arbetsplatsen. Dag 2-14 Sjuklön, betalas ut av arbetsgivaren. Dag 8 Läkarintyg inlämnas till arbetsplatsen. Handlingsplan för rehabilitering upprättas. Dag Sjukpenning, betalas ut av Försäkringskassan om man inte kan återgå till ordinarie arbete eller andra tillfälliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Dag Sjukpenning, betalas ut av Försäkringskassan om man inte kan återgå till några arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Dag Sjukpenning, betalas ut av Försäkringskassan om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden (OBS! ramtid 450 dagar inom vilken rätt till sjukpenning i max 364 dagar) Dag Sjukpenning på fortsättningsnivå, maximalt 550 dagar, kan beviljas efter ansökan hos Försökringskassan. Fler dagar med sjukpenning på normalnivå kan betalas till den som har en mycket allvarlig sjukdom. Dag 15 Arbetsgivaren anmäler sjukfallet till Försäkringskassan. Om det går: omplacering till andra tillfälliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Arbetsförmågebedömning och rehabilitering fortsätter. Arbetsgivarutlåtande till Försökringskassan Dag 91 Arbetsförmågan prövas mot hela Pajala kommuns verksamhet. Omplacering till andra tillfälliga och lämpliga arbetsuppgifter, om det går Dag 181 Arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden. Arbetstagaren har rätt till ledighet för att prova annat arbete i längst 12 månader inkl. sjukskrivning om anställningsavtalet med annan AG finns senast dag Dag 365 Om arbetsförmåga finns men Pajala kommun saknar arbetsuppgifter som motsvarar arbetsförmågan kvarstår uppsägning av arbetstagaren om inte sjukpenning på fortsättningsnivå eller fler dagar med sjukpenning på normalnivå beviljas. Dag 915- Om fler dagar med sjukpenning på normalnivå har beviljats fortsätter utbetalningar från Försökringskassan Dag 915 Om arbetsförmåga finns men Pajala kommun saknar arbetsuppgifter som motsvarar arbetsförmågan kvarstår uppsägning av arbetstagaren. För arbetstagare som beviljats fler dagar med sjukpenning på normalnivå kvarstår anställningen.

9 3. Checklista vid rehabilitering Sjukanmälan innebär arbetsgivaraktivitet Genom samtal påbörjas AG:s rehabiliteringsutredning Rehabiliteringsbehov finns inte Rehabiliteringsbehov finns Rehabiliteringsproce ssen beskrivs för medarbetaren Rehabiliteringsarbetet avslutas Återgång till ordinarie arbete Fortsatt rehabiliteringsarbete samt åtgärder Rehabiliteringsmöte o Vilka aktörer? Handlingsplan o Arbetsförmågebedömning o Arbetsanpassning Tydlighet kring ansvar och tidsramar Rehabiliteringen avslutas Återgång till ordinarie arbete Återgång inom ramen för anställning ej möjlig nedsättningen är stadigvarande Omplaceringsutredning Omplacering möjlig Omplacering ej möjlig Ja tack Nej tack Omplacering Uppsägning av personliga skäl