Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Transkript

1 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun Antagna av kommunstyrelsen , 157 Dnr: 2019/

2 Innehåll Rehabilitering i Västerviks kommun... 3 Rehabilitering... 3 Mål för kommunens rehabilitering... 4 Rehabilitering är allas ansvar... 4 Rehabiliteringsprocessen... 5 Arbetslivsinriktad rehabilitering de fyra bedömningsstegen (6)

3 Rehabilitering i Västerviks kommun Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett stort ansvarsområde för Västerviks kommun avseende arbetsmiljöansvaret. Västerviks kommuns mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt arbetsliv. Det innebär att kommunen som arbetsgivare ska arbeta med förebyggande insatser samt främja hälsa och säkerhet genom att skapa ett öppet arbetsklimat som bidrar till att alla kan känna delaktighet, engagemang och trivsel. Västerviks kommun ska kännetecknas som en arbetsgivare med god personalpolitik där vi arbetar utifrån devisen livskvalitet varje dag. Västerviks kommuns riktlinjer tydliggör ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. För att uppfylla sitt ansvar vad gäller rehabilitering och arbetsanpassning måste kommunen som arbetsgivare ha en fastlagd process, med tydlig struktur, som samtliga inblandade aktörer; medarbetare, chefer, HR-enheten, fackliga organisationer, sjukvården, företagshälsovården och Försäkringskassan är väl förtrogna med. Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering regleras i flera lagar, föreskrifter, kollektivavtal och indirekt genom arbetsdomstolens praxis. Andra delar återfinns i delegationsordningen. AML, Arbetsmiljölagen(1977: 1160) Socialförsäkringsbalken (2010:110) LAS, Lagen om anställningsskydd (1982:80) AB, Allmänna bestämmelser Föreskrift Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Rehabilitering Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade åtgärder som ska hjälpa den som är sjuk eller skadad att få tillbaka sin arbetsförmåga och kunna återgå i arbete. Vi utgår från två kategorier, den medicinska rehabiliteringen och den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Medicinsk rehabilitering syftar till att så långt som möjligt återställa den fysiska och den psykiska funktionsförmågan. Arbetslivsinriktad rehabilitering syftar till att arbetstagaren som är drabbad av sjukdom eller skada ska behålla sin arbetsförmåga eller återfå sin arbetsförmåga och kunna återgå i arbete. Det är många aktörer som är involverade i en rehabiliteringsprocess. Var och en har sitt ansvar för ett lyckat resultat. Västerviks kommun utgår från en humanistisk människosyn. Det betyder för oss: Att varje medarbetare ska bemötas med respekt och utifrån sina individuella förutsättningar. Att all kommunikation mellan människor i vår verksamhet ska kännetecknas av dialog, trygghet, meningsfullhet och gemenskap. Att alla åtgärder ska genomföras professionellt och utgå ifrån att medarbetaren i första hand ska återgå till ordinarie arbete. Västerviks kommun har som arbetsgivare ett ansvar för att uppmärksamma samt utreda behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering och anpassningar i arbetet, se till att de rehabiliterande insatserna kommer till stånd och finansiera dem. 3 (6)

4 Mål för kommunens rehabilitering Västerviks kommuns rehabiliteringsarbete ska genomsyra hela organisationen och alltså vara väl känd bland alla chefer och medarbetare i kommunen. Tillsammans har vi ett gemensamt ansvar för vårt rehabiliteringsarbete. Målen för kommunens rehabiliteringarbete är: Att minimera sjukfrånvarons omfattning och längd för att uppnå hög kontinuitet och därmed öka kvaliteten i verksamheterna. Att rehabilitering och arbetsanpassning som arbetsmiljöfråga ska integreras i den dagliga verksamheten. Att medarbetaren ska kunna återgå till sitt ordinarie arbete så fort som möjligt. Att medverka till minskade sjuklönekostnader. Rehabilitering är allas ansvar Medarbetarens ansvar: Ansvara för sin hälsa och bidra till en god arbetsmiljö. Att efter bästa förmåga aktivt delta i utredning och planering av sin rehabilitering för att kunna börja arbeta igen så fort som möjligt. Enligt Försäkringskassan är det ett krav att aktivt delta i sin rehabilitering för att få sin ersättning. Följa kommunens regler och föreskrifter. Så långt det är möjligt hålla kontakt med arbetsplatsen under hela sjukskrivningsperioden. Lämna de upplysningar och dokument som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering. Ansvara för kontakten med fackligt ombud för medverkan i rehabiliteringsåtgärderna, när medarbetaren själv önskar detta. Chefens ansvar: Förebygga ohälsa och skapa en god arbetsmiljö. Lagstadgat ansvar för att medarbetarens rehabiliteringsbehov utreds, åtgärdas och följs upp enligt rehabiliteringsrutinerna. Aktivt följa upp tidiga tecken på ohälsa. Vid behov genomföra en arbetsbedömning tillsammans med medarbetaren. Dokumentera planering och resultat. Vara sammankallande för gemensamma möten med sjukvården, Försäkringskassan med flera. Hålla regelbunden kontakt med medarbetaren under dennes sjukskrivning. Aktivt följa upp sjukfrånvaro och anmäla arbetsskador. Ta hjälp av HR-enheten vid behov samt när så ska ske enligt rehabiliteringsrutinerna. Fackliga organisationer: Vara en resurs och ett stöd för medarbetaren i den arbetslivsinriktade rehabiliteringsprocessen. Viktig samarbetspartner i rehabiliteringsåtgärder och företrädare i arbetsmiljöfrågor. Part i arbetsrättsliga förhandlingar, exempelvis vid omplacering. HR-enheten: Vara ett stöd åt chefen och medarbetaren i det arbetslivsinriktade rehabiliteringsarbetet. Arbetsförmågebedömning i reell miljö. 4 (6)

5 Utreder och beslutar om omplacering. HR-chef har beslutsmandat vid omplacering. Hälso- och sjukvården: Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen, vilket innebär ett ansvar för de åtgärder som ska leda till att en person så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin fysiska och psykiska funktionsförmåga. Lämnar uppgifter om medicinska fakta till medarbetaren, arbetsgivaren (efter samtycke) och Försäkringskassan. Gör en bedömning av medarbetarens medicinska arbetsförmåga. Deltar i avstämningsmöten. Rehabiliteringskoordinatorn samordnar möten med mera inom sitt område. Försäkringskassan: Bedömer personens arbetsförmåga samt rätten till sjukpenning. Försäkringskassan utgår enbart från medicinska underlag. Är en naturlig samarbetspartner i rehabiliteringsarbetet. Samordnar rehabiliteringsåtgärder enligt Socialförsäkringsbalken och Försäkringskassans föreskrifter. Utarbetar i samråd med den anställde och arbetsgivaren en rehabiliteringsplan utifrån Försäkringskassans riktlinjer. Gör vid behov en försäkringsmedicinsk utredning. Företagshälsovården: Är en oberoende expertresurs som arbetar på uppdrag av arbetsgivaren. Utför bland annat lagstadgade åtgärder för främjande av hälsa och arbetsmiljö. Kan utföra medicinska arbetsförmågebedömningar på uppdrag av HR-enheten. Rehabiliteringsprocessen Ett väl fungerande rehabiliteringsarbete ska prioriteras och kännetecknas av ett gott samarbete mellan medarbetaren, chef, HR-enheten, sjukvården, Försäkringskassan, facklig företrädare och eventuellt företagshälsovård. Detta bäddar för en lyckad rehabiliteringsprocess. Första åtgärden innebär att utreda om det finns behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Om det finns rehabiliteringsbehov ska åtgärder vidtas för att medarbetaren ska kunna återgå till sitt ordinarie arbete, med eller utan anpassningsåtgärder. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att utvidga sin verksamhet, skapa eller konstruera nya arbeten, inte heller ska arbetsanpassning leda till en konkret ökad risk för skada eller ohälsa för andra medarbetare. I rehabiliteringsplanen som upprättas är det mest angeläget att komma fram till de verkliga orsakerna till problemet och hitta lösningar som kan fungera på sikt. Planen tas fram genom samtal mellan chefen och medarbetaren. Ibland deltar facklig organisation, HR-enheten, Försäkringskassan och vården. Chefen ska informera medarbetaren om att en facklig representant kan vara med vid samtalet som stöd. Vid behov kan även någon från HR-enheten medverka. Chefen är sammankallande, gör dagordning, leder mötet och dokumenterar. Om medarbetaren avböjer sig stödet från sin fackliga organisation ska chefen dokumentera detta. 5 (6)

6 Arbetslivsinriktad rehabilitering - de fyra bedömningsstegen 1. Återgång till ordinarie arbete och arbetsplats. 2. Återgång till arbete inom samma befattning, i egen förvaltning eller hela kommunen. 3. Förvaltningsöverskridande omplacering. 4. Anställningen avslutas. 6 (6)