ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

Transkript

1 Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården svarar för den medicinska rehabiliteringen och AMS svarar för den yrkesinriktade rehabiliteringen medan lag om allmän försäkring (AFL) och Arbetsmiljölagen (AML) lägger ett stort ansvar på arbetsgivarna att bedriva arbetslivsinrikad rehabilitering. Rehabilitering syftar till att återge den som har drabbats av skada, sjukdom eller andra besvär sin arbetsförmåga och möjligheter att arbeta. Effektiv och tidig rehabilitering reducerar den genomsnittliga sjukskrivningstiden. Skälen för rehabilitering är flera, förutom att det är reglerat i lag. Den gemenskap som upplevs på en arbetsplats är betydelsefull. Erfarenheter visar att den sjukskrivne ganska snabbt tappar kontakten med arbetsplatsen vid en längre sjukfrånvaro. Ju längre sjukfrånvaro desto svårare är det också att komma tillbaka till arbetslivet. Följden kan bli att individen upplever förlorad gemenskap och identitet. Förutom det sociala skälet finns också ett ekonomiskt skäl eftersom en effektiv och tidig rehabilitering är ekonomisk lönsam för både arbetsgivaren och den sjukskrivne. Lagstiftning och föreskrifter Arbetsmiljölagen (AML) Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall samt systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten. Arbetsgivaren skall utreda arbetsskador, undersöka riskerna i verksamheten samt vidta de åtgärder som behövs. Krav ställs också på arbetsgivaren att dokumentera arbetsmiljön och upprätta handlingsplaner. Det skall finnas organiserad arbetsanpassning- och rehabiliterings verksamhet som fullgör uppgifter enligt AML och enligt Lagen om allmän försäkring (22 kap.) Företagshälsovården skall vara en oberoende expertresurs inom arbetsmiljöoch rehabiliteringsområdena. Arbetsmiljöinspektionen har samma befogenheter vad gäller rehabilitering som övriga arbetsmiljöfrågor. Lagen om allmän försäkring (AFL) Arbetsgivaren skall utreda och bedöma den anställdes behov av rehabilitering när den anställde: Tillföljd av sjukdom har varit helt eller delvis frånvarande från sitt arbete under längre tid än fyra veckor i följd Arbetet avbrutits ofta av kortare sjukperioder När den anställde själv begär det Om det är uppenbart obehövligt, t ex vid benbrott med normalt läkförlopp, görs ingen utredning. Rehabiliteringsutredning skall göras enligt Försäkringskassans fastställda blankett (FKF 6636) och skall tillställas Försäkringskassan inom åtta veckor från dagen för anmälan om 1

2 sjukdomsfallet. Om inte rehabiliteringsutredningen kan slutföras inom denna tidsangivelse, skall detta anmälas till Försäkringskassan inom samma tid (åtta veckor). Uppgift måste lämnas om orsaken till dröjsmålet och om tidpunkten då utredningen beräknas vara avslutad. Sedan utredningen slutförts skall den omgående tillställas till Försäkringskassan. Försäkringskassan ansvarar för att rehabiliteringsplan fastställs när det finns behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Rehabiliteringsutredningen, läkares bedömning tillsammans med den anställdes egen uppfattning av situationen utgör det viktigaste underlaget för rehabiliteringsplanen. Försäkringskassan har samordnings- och tillsynsansvar vilket bland annat innebär att Försäkringskassan kan kräva att utredning görs. Arbetarskyddsstyrelsens författning AFS 1994:1 I Arbetarskyddsstyrelsens författning om arbetsanpassning och rehabilitering anges de krav som ställs på arbetsgivaren. Arbetsgivaren skall ange mål för verksamheten, klargöra hur arbetet skall fördelas samt se till att befogenheter, resurser, kunskap och kompetens finns hos de som arbetar med arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetet skall ske i samarbete med de enskilda arbetstagarna, Försäkringskassan och övriga myndigheter som är berörda. Övriga lagar och förordningar Bland övriga regler med anknytning till arbetslivsinriktad rehabilitering kan nämnas lag om sjuklön (SFS 1991:1047), förordning om rehabiliteringsersättning (SFS 1991:1321) och Arbetsgivarverkets cirkulär 1992 A 8 om rehabilitering. Aktuella lagar och föreskrifter i sin helhet finns länkade via personalavdelningens hemsida. Mittuniversitetets arbetsanpassning- och rehabiliteringsinstruktioner Mål Genom aktivt arbetsmiljöarbete och förebyggande åtgärder förhindra sjukdomar och arbetsskador. Målet för rehabilitering är att den anställde skall återfå sin arbetsförmåga och möjligheter att återgå till arbetslivet, till i första hand sina ordinarie arbetsuppgifter och i andra hand till anpassade uppgifter. Förebyggande/tidiga signaler Prefekt/chef har huvudansvaret för sin personal och får ofta först anmälan om inträffat sjukfall. Prefekt/chef är även den som bäst känner sin personal och som ser de första signalerna om något inte står rätt till. Därför är det viktigt att prefekt/chef är uppmärksam på tidiga signaler och tar dessa på allvar. Tidiga signaler kan vara: upprepad korttidsfrånvaro försämrad arbetsprestation relationsproblem belastningsbesvär irritation och klagomål i gruppen hög alkoholkonsumtion stress diverse små krämpor 2

3 Kontakt under sjukskrivningsperioden Vid längre sjukfrånvaro ansvarar närmaste chef för att tidigt och kontinuerligt ha kontakt med den anställde under sjukperioden. Detta för att de tillsammans kan komma överens om vad som behöver åtgärdas för en tidig återgång i arbetet. Prefekt/chef bör uppmuntra och stödja den sjukskrivne till regelbunden kontakt med arbetsplatsen t ex genom att: delta i arbetsplatsträffar och andra möten få möjlighet att delta i utbildningsinsatser och kurser få både muntlig och skriftlig information från arbetsplatsen Prefekten/chefen bör tillsammans med den sjukskrivne utse en kontaktperson t ex en arbetskamrat, arbetsmiljöombud etc. som hjälper den sjukskrivne att upprätthålla kontakten med arbetsplatsen. Vem ska göra rehabiliteringsutredningen? Prefekt/chef har ansvaret för att en rehabiliteringsutredning görs. Det är också prefekt/chef som ansvarar för att sätta in åtgärder som möjliggör för den sjukskrivne att så snabbt som möjligt återgå till arbetet. Utredningen görs tillsammans med den anställde. Berörd personalorganisation deltar om den anställde begär det. Efter önskemål från prefekt/chef och/eller den anställde deltar även någon från personalavdelningen. Den som är föremål för rehabilitering har ett stort eget ansvar för att insatsen ska leda till ett bra resultat och ska efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabilitering. Att tänka på när rehabiliteringsutredningen utformas Syftet med utredningen är att få ett underlag inför planering och genomförande av åtgärder. Målet är återgång i arbetet på den arbetsplatsen. Detta måste vara utgångspunkten för utredningen. Problembeskrivningen. Denna del är grundläggande för att lyckas med rehabiliteringen. Ofta kan problembilden vara orsakade av flera komponenter. Därför är det viktigt att inte bara se till de problem som syns utan även identifiera eventuella underliggande problem. Arbetsförhållanden. Arbetsuppgifterna och arbetsmiljön skall beskrivas. Kanske är det så att arbetsgivare och arbetstagare har olika uppfattningar om detta. Färdigheter, kunskap och intressen. Det är viktigt att det inte läggs för stor fokusering på problem och hinder. Här handlar det om att se individens kunskaper och intressen som en resurs att bygga vidare på. Vidtagna åtgärder. Skriv ner vad som gjorts redan på arbetsplatsen eller utanför. Vilka åtgärder och kontakter har tagits? Planerade åtgärder. Åtgärderna kan vara många och varierande som exempelvis ändrade arbetsuppgifter, anpassning, hjälpmedel m.m. En tidsplan bör upprättas där det framgår vem som har ansvar för de olika insatserna/åtgärderna. Boka gärna in ett uppföljningssamtal under rehabiliteringsperioden så att det finns möjlighet att anpassa insatserna/åtgärderna under resans gång. Kontaktperson. En kontaktperson skall finnas på arbetsplatsen. 3

4 Rehabiliteringsåtgärder Åtgärderna syftar till att förkorta sjukdomstiden, att helt eller delvis förebygga att sjukdomen/skadan leder till nedsatt arbetsförmåga och att den anställde om möjligt kan vara kvar på sin arbetsplats. Ofta kan det handla om små åtgärder inom den egna arbetsplatsen. För att uppnå målet med rehabiliteringen är det viktigt att våga prova olika lösningar. Åtgärderna skall vara anpassade och meningsfulla för både arbetstagaren och arbetsgivaren. Exempel på åtgärder: arbetshjälpmedel omfördelning av arbetsuppgifter inom gruppen/arbetsplatsen alternativt anpassade anpassad arbetstidsförläggning utbildning/omskolning arbetsträning i annan befattning omplacering arbetsmiljöförändringar olika typer av behandlingar (efter läkarrekommendation) t ex hälsohem, alkoholbehandling. Uppföljning Under rehabiliteringsperioden bör uppföljning ske för att upptäcka eventuella ändringar som bör göras för att nå rehabiliteringsmålet. Även efter det att perioden är slut måste en uppföljning göras för att se om rehabiliteringsmålet är nått och om den enskilde kan återgå i arbete. Prefekt/chef bör vara extra observant under den första tiden efter rehabiliteringsperioden så att den enskilde inte insjuknar på nytt. Tystnadsplikt/sekretess Integritetsskyddet för den anställde i sjuk- och rehabiliteringsfrågor är starkt enligt gällande lagstiftning. Detta innebär att det är den enskilde själv som avgör vilka parter som ska delta i samarbetet. Den enskilde avgör också vilka personliga uppgifter som skall tas upp och vad som skall vara känt av den/de som arbetar med rehabiliteringen. 4

5 Ansvarsfördelning Den sjukskrivne - Anmäler sjukdom till prefekt/chef alt institutionssekreterare - Meddelar växel - Friskanmäler sig så fort som möjligt efter återgång till arbetet genom att skicka försäkran för sjuklön ifylld till Personalavdelningen - Vid sjukfrånvaro längre än 7 dagar måste ett läkarintyg finnas, kopia på läkarintyget skickas till personalavdelningen. Originalet behåller den sjukskrivne själv. - Vid sjukdom längre än 14 dagar skickas kopia av läkarintyget till personalavdelningen och originalet till Försäkringskassan. Prefekt/chef - Tar emot sjukanmälan och fyller därmed i blanketten sjukanmälan som skickas in till personalavdelningen (på vissa inst/avd görs detta av inst.sekr). - Ansvarar för att kontakt hålls med den sjukskrivne. - Gör tillsammans med den sjukskrivne en bedömning av eventuella behov av åtgärder på arbetsplatsen. - Kontaktar vid behov personalavdelningen. - Gör en rehabiliteringsutredning tillsammans med den sjukskrivne på Försäkringskassans blankett. - Tar en kopia på rehabiliteringsutredningen och skickar till Personalavdelningen, sänder originalet till Försäkringskassan. - Genomför beslutade åtgärder/anpassningar på arbetsplatsen. - Följer upp rehabiliteringen. Personalavd. - Stödjer prefekt/chef och den sjukskrivne vid behov. Personalorg. - Stödjer den sjukskrivne vid behov. Företagshälsovård - Kan hjälpa till vid behov. Försäkringskassan - Samordnar/beslutar i rehabiliterings rehabiliteringsplan i samråd med den sjuke och arbetsgivaren. - Följer upp ärendet - Prövar eventuellt andra åtgärder eller förtidspension/sjukbidrag. - Övervakar hur arbetsgivaren sköter rehabiliteringsverksamheten i det enskilda fallet. Miljökommitté - Har ett övergripande ansvar i anpassnings- och Rehabiliteringsfrågor. Arbetsmiljöinspektion - Övervakar att arbetsgivaren har en lämplig organisation för att sköta rehabiliteringsarbetet. 5

6 Sjuklön Lagen om sjuklön (1991:1047) gäller alla som är anställda för minst en månad, dvs även för den som jobbar på lösa timmar, om tjänstgöringen varar minst en månad. Arbetstagarens rätt till sjuklön gäller fr o m den första dagen av anställningstiden. (Vid kortare anställning än en månad gäller lagen efter 14 dagar i tjänst). Lönedelar upp till basbeloppstaket Lönedelar över basbeloppstaket Insjuknandedagen Karensdag ingen ersättning Karensdag ingen ersättning Dag 2-14 Arbetsgivaren betalar sjuklön - 80% av lönen Arbetsgivaren betalar sjuklön - 80 % av lönen Dag ,6% från försäkringskassan 90% från arbetsgivaren 10% i tillägg från arbetsgivaren Dag 91-77,6% från försäkringskassan 80% från arbetsgivaren * Dag 1, dvs anmälningsdagen (karensdagen), måste alltid vara en arbetsdag. Går du hem under arbetsdag pga sjukdom får du avdrag för den del av dagen du är borta, dock rundat till 0,25; 0,50; 0,75 eller helt avdrag. Om du insjuknar igen inom 5 dagar efter en sjukdomsperiod ansluter nya perioden direkt till den föregående. Under en tolvmånaders period kan man få högst 10 karensdagar. Rehabiliteringsersättning När man deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan den sjukskrivne ha rätt till rehabiliteringsersättning. En förutsättning är att rehabiliteringen ingår i en rehabiliteringsplan. Situationer som kan ge rätt till ersättning är till exempel arbetsträning under en period eller utbildning under högst 1 år. Rehabiliteringsersättningen består av två delar: - rehabiliteringspenning och - särskilt bidrag som ska täcka vissa kostnader som uppstår i samband med sådan rehabilitering. Rehabiliteringspenningen kan fås hel, ¾, halv eller ¼. Hel rehabiliteringspenning motsvarar 80% av sjukpenninggrundande inkomst. Rehabiliteringspenningen minskas med det belopp du får för samma tid får studiehjälp, studiemedel, korttidsstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt utbildningsbidrag eller utbildningsarvode. Särskilt bidrag kan betalas ut för att täcka vissa kostnader i samband med rehabiliteringen. Man kan exempelvis få ersättning för resor, läromedel och kursavgifter. Arbetsträning Arbetsträning är någonting som den som är sjukskriven, arbetsgivaren, den behandlade läkaren och försäkringskassan kommer överens om. Arbetsträning kan vara lämpligt om den som är sjukskriven behöver känna efter om denne klarar av tidigare arbetsuppgifter med hänsyn till arbetsförmåga efter en skada eller sjukdom. Träningen kan börja i liten omfattning och successivt öka. Möjlighet finns också att pröva om man klarar av ett nytt arbete som man kan bli omplacerad till. Det innebär att arbetsförmågan kan tränas upp undan för undan utan press. Om man behöver pröva hur man klarar av nya arbetsuppgifter efter omplacering eller anpassning av arbetsuppgifter med tekniska hjälpmedel och liknande, kan arbetsträning också vara bra. 6

7 Arbetshjälpmedel Försäkringskassan har möjlighet att ge bidrag till arbetshjälpmedel om den sjukskrivne har en funktionsnedsättning eller drabbats av långvarig sjukdom. Bidraget kan ges både till den sjukskrivne och till arbetsgivaren. Med tekniska hjälpmedel menas både arbetstekniska hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatsen. Dessa kan vara personliga eller knutna till arbetsplatsen. Bidrag till arbetshjälpmedel kan också lämnas som ett led i rehabiliteringen. Blanketter och mer information finns på försäkringskassans hemsida men finns även länkat via vår egen hemsida. 7