Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Transkript

1 Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete igen. Rehabiliteringsarbetet skall bedrivas offensivt, vilket innebär att vi genom tidiga insatser skall begränsa sjukskrivningstiden och medverka till att den anställde så snabbt som möjligt kan återgå i arbete. Framgångsrik rehabilitering bygger ofta på tidiga insatser. Att satsa på rehabilitering kan kosta pengar men oftast är det ännu dyrare i längden att inte satsa på rehabilitering. Det är viktigt att den anställde känner att både arbetsledning och arbetskamrater är måna om att hon/han blir frisk och kan komma tillbaka till arbetet och gemenskapen. 1

2 Innehåll Landstinget Dalarnas Rehabiliterings- och anpassningsarbete 1 Hur gör vi? 3 Arbetsträning är oftast bästa medicin 4 Hur kan vi arbeta förebyggande? 4 Ansvar och roller vid rehabilitering 5 Bilaga 1: Planeringsmötet 6 Bilaga 1: Rehabiliteringsutredning 7 Målsättning av Landstinget Dalarnas rehabiliteringsarbete 8 2

3 Hur gör vi? Dag 1 Dag 5 8 Dag 8 Dag Sjukanmälan görs till närmaste chef. Om annan person tar emot samtalet skall denna omgående meddela berörd chef. Fortlöpande kontakt mellan chef och medarbetare. Läkarintyg, chef tar kontakt med medarbetaren för ett planeringsmöte. (Se bilaga 1) Rehabiliteringssamtal med närmaste chef. Samtalet kan leda till rehabiliteringsutredning. Vid sjukskrivning på fyra veckor eller längre eller vid upprepad korttidsfrånvaro skall rehabiliteringsutredning alltid göras. Den anställde kan själv begära en rehabiliteringsutredning. Om sjukskrivningen pågår mer än åtta veckor skall rehabiliteringsutredningen skickas till Försäkringskassan. Ytterligare stöd vid rehabiliteringsutredning finner du i bilaga 2. OBS! Medarbetaren är inte skyldig att uppge sjukskrivningsorsak. Detta är dock oftast av stor betydelse för den gemensamma planeringen av den fortsatta rehabiliteringen för den anställde. 3

4 Arbetsträning är oftast bästa medicin Den vanligaste rehabiliteringsåtgärden och förmodligen också den mest framgångsrika är arbetsträning. Arbetsträning kan ske på den egna arbetsplatsen eller på annan arbetsenhet eller hos annan arbetsgivare. Arbetsträning sker i samarbete med Försäkringskassan. Under arbetsträningen har man möjlighet att behålla sin sjukpenning eller få rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. Här är några frågeställningar som bör diskuteras i samråd med bl a medarbetaren, personalsekreteraren, företagshälsan, försäkringskassan, facket. Vad är syftet? (återgång i ordinarie arbete, återgång i annat arbete eller rent social träning?) Vilka arbetsuppgifter? Omfattning/arbetstider? Hur länge skall arbetsträningen pågå? Vem har ansvaret? Vem introducerar? Och hur görs introduktionen? Vem handleder? Vem följer upp? Vad händer sedan? (finns en fortsättning planerad?) Vem betalar? (finansiering?) Tänk på att diskussion om vem som skall stå för kostnaderna i samband med rehabilitering (t ex mellan arbetsgivare och Försäkringskassa) tas när den anställde inte är med. Annars är risken stor att den anställde uppfattar sig som en handelsvara och förutsättningarna för en lyckad rehabilitering försämras drastiskt. Hur kan vi arbeta förebyggande? Medarbetarsamtal Medarbetarsamtal ger den anställde möjlighet att vara med och påverka sin arbetssituation. Samtalet ger också chefen en möjlighet att tidigt fånga upp signaler på t ex att medarbetarens prestation sviktar. Detta i sin tur ger möjligheter för tidiga rehabiliterings- och/eller förbättrings insatser. Systematiskt ArbetsMiljöArbete (SAM) SAM är rutiner på arbetsplatsen som är till för att åtgärder verkligen blir genomförda så att människor inte blir skadade eller sjuka av sitt arbete och att en tillfredställande arbetsmiljö uppnås. Det innebär att rutiner skall finnas för att regelbundet undersöka, riskbedöma, åtgärda samt göra en handlingsplan. Dokumentation och uppföljning skall genomföras. Personalförmån friskvård på fritiden Friskvård kan vara t ex möjlighet till simning, bidrag till aktivitetskort, cykelkampanjer på fritid etc. 4

5 Ansvar och roller vid rehabilitering Chefens/arbetsledarens ansvar Är att en rehabiliteringsutredning görs. Är att ha en regelbunden kontakt med den sjukskrivne. Är att ha kostnadsansvar för medarbetaren fram till dess rehabiliteringen är avslutad. Är att under arbetsgivarperioden (fn de första 14 dagarna) ha ansvar för bedömning av rätt till sjuklön. Personalsekreteraren är till hjälp i tveksamma fall. Medarbetarens ansvar Är att lämna de upplysningar som behövs för att kartlägga det egna behovet av rehabilitering Är att delta i rehabiliteringsutredningen och planeringen av en lämplig rehabilitering Är att efter bästa förmåga aktivt delta i rehabiliteringen Är att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan, förhållanden som har betydelse för rätten till eller storleken av rehabiliteringsersättning. Personalsekreterarens roll Är att redan i tidigt skede ge stöd och rådgivning. Personalsekreteraren har den övergripande kunskapen och kontaktnätet för att driva ärendet framåt (t ex vid arbetsträning och omplacering). Företagshälsans roll Gävle Dala Företagshälsa bistår chefer så att de kan utveckla sin verksamhet genom att främja god hälsa på arbetsplatsen. De kan också spåra och föreslå åtgärder för att undanröja risker för ohälsa så att effektivitet, kvalitet och arbetsglädje skapas och bibehållas. Du kan läsa mer på Fackets roll Är att aktivt stödja medarbetaren/medlemmen i kontakter med arbetsgivare, Försäkringskassan och Företagshälsan. Den sjukskrivne avgör själv om han/hon vill ha stöd av facket. Hon/han ansvarar då för att kontakt tas med en facklig förtroendevald. Arbetsgivaren har skyldighet att informera om denna rättighet. Försäkringskassans roll Försäkringskassan har en samordnande roll i rehabiliteringsarbetet där rätten till sjuklön är en primär fråga. Det är också Försäkringskassan som beslutar om rehabiliteringsersättning under arbetsträning (normalt max tre månader) och om eventuell stöd för att medarbetaren skall kunna ta sig till och från arbetet. OBS! Kan medarbetaren utföra sitt arbete men däremot inte ta sig till eller ifrån arbetet så kan ersättning för merkostnaden (t ex taxiresor) ersättas av Försäkringskassan. (Detta måste ansökas i förväg hos Försäkringskassan). 5

6 Bilaga 1 Planeringsmötet Inför planeringsmötet bör medarbetaren ha funderat kring vilket stöd och vilken hjälp hon/han kan tänkas behöva i arbetsåtergången/ rehabiliteringen, t ex vilka förändringar av arbetsbelastning, arbetsuppgifter och/eller arbetstider som är rimliga för att komma igång i arbete eller i arbetsträning. Chefen bör inför mötet fundera igenom vilka förändringar som är möjliga utifrån vad hon/han vet om medarbetaren, vilka går att genomföra omgående och vilka på längre sikt, för att underlätta återgången i arbete på heltid eller deltid. Kan medarbetaren komma igång med arbete på deltid så underlättas rehabiliteringen och verksamheten slipper från och med den 15:e dagen de 15 procent extra i straffkostnad som belastar arbetsgivaren när en medarbetare är sjukskriven på heltid. Tänk på! Att fokus måste vara vad medarbetaren faktiskt kan klara för arbetsuppgifter och inte bara vad hon/han inte klarar. OBS! Alla sjukskrivnings- och rehabiliteringshandlingar är sekretessbelagda handlingar och skall hanteras därefter. Kontakta din personalsekreterare så får du information om hur du kan göra angående krav på sekretess och diarieföring. 6

7 Bilaga 2 Rehabiliteringsutredning 1. Samtal mellan chef, medarbetare samt eventuellt en personalsekreterare och Gävle Dala företagshälsa kring medarbetarens situation. Överenskommelse görs om lämpliga rehabiliteringsåtgärder. Medarbetaren kan ha med sig sitt fackliga ombud eller annan person som stöd till samtalet. I så fall kallar han/hon själv dessa. - Utredningen dokumenteras på Försäkringskassans blankett Rehabiliteringsutredning plan för återgång till arbetet Blanketten hittar du på webbadressen 2. Överenskommelsen skrivs under av chefen och medarbetaren. 3. Chefen behåller originalet och skickar en kopia till Försäkringskassan. 4. Åtgärder genomförs enligt utredningen - eventuella förändringar av betydande karaktär tillförs utredningen allt eftersom och kompletteringar skickas till Försäkringskassan. 7

8 Målsättning av Landstinget Dalarnas rehabiliteringsarbete 1. Återgång till tidigare arbete 2. Annat arbete inom den egna arbetsplatsen 3. Annat arbete inom den egna förvaltningen 4. Annat arbete inom Landstinget Dalarna 5. Annat arbete externt, utanför Landstinget Dalarna 6. Utbildning 7. Sjukersättning Landstinget Dalarnas övergripande ansvar Omplacering När omplacering blir resultatet i rehabiliteringen är det viktigt att poängtera att arbetsgivarens omplaceringsskyldighet inte generellt är begränsad till den basenhet eller förvaltning där medarbetaren är anställd utan gäller i hela Landstinget Dalarna. Introduktion För att omplaceringen skall lyckas skall tid avsättas för introduktion på den nya arbetsplatsen. Uppföljning Samtliga omplaceringsåtgärder skall följas upp med hänsyn till den nya situationen och till hur omplacering upplevs av medarbetaren och den mottagande arbetsplatsen. Avgångssamtal När en medarbetare av någon anledning lämnar verksamheten är det mycket viktigt att medarbetaren erbjuds ett avgångssamtal för att stämma av den avslutande anställningen. 8

9 arbetsmaterial arbetsmaterial OBS! Foldern skall vikas till A5-format. VAD HÄNDER NÄR DU BLIR SJUK? Du gör sjukanmälan till din närmaste chef. (I undantagsfall kan du göra sjukanmälan till annan lämplig person om chefen inte är anträffbar.) Du är inte skyldig att uppge sjukskrivningsorsak, men gör du det, så underlättas er gemensamma planering för din återgång i arbete. Din chef kommer att kontakta dig för att påbörja planeringen för din återgång i arbete. Eventuellt bokar ni ett planeringsmöte in. Från den 8:e sjukdagen skall du ha läkarintyg. Tänk på att läkarintyget är en rekommendation, du kan själv avkorta sjukskrivningstiden (t ex från 3 till 2 månader) eller minska sjukskrivningsgraden (t ex från 100 procent till 75). Inför planeringsmötet bör du ha tänkt igenom vilket stöd du tror du behöver för att underlätta återgången i arbete, t ex förändringar av arbetsbelastning, arbetsuppgifter och/eller arbetstider. Anita Westas FALUN Söderbaums väg 5 Tel Fax

10 arbetsmaterial arbetsmaterial Om du är sjuk 4 veckor eller längre är din chef skyldig att göra en rehabiliteringsutredning. Din skyldighet är att medverka i utredningen. Rehabiliteringsutredningen är normalt ett samtal mellan dig, din chef, personalsekreteraren och eventuellt företagshälsan. Du har rätt att få stöd av ditt fackliga ombud eller någon annan person som du har förtroende för. Om din sjukskrivning blir längre än 8 veckor skall rehabiliteringsutredningen skickas till Försäkringskassan. Ett sätt att underlätta din återgång i arbete kan vara arbetsprövning/arbetsträning, dvs att du gradvis trappar upp din arbetsinsats. Rehabiliteringens målsättning är att du skall i första hand kunna återgå till ditt gamla arbete. Om det inte är möjligt undersöks möjligheter för arbete på andra avdelningar, kliniker och enheter inom hela Landstinget Dalarna. Om det inte är möjligt undersöks externa möjligheter, dvs arbete utanför Landstinget Dalarna. När rehabiliteringsutredningen är gjord kan du och din chef fylla i denna blankett som du sedan lämnar till din fackliga organisation om du önskar deras stöd i det fortsatta rehabiliteringsarbetet. Facklig organisation. Ett första rehabiliteringssamtal har ägt rum och rehabiliteringsutredningen har fyllts i: Datum: Personuppgifter Namn: Arbetsplats: personnummer Den anställde har informerats om rättigheten till att hans/hennes fackliga organisation kan medverka under rehabiliteringsprocessen Den anställde Önskar medverkan av facklig organisation Önskar ej medverkan av facklig organisation Rehabiliteringsansvarig Namn Telefonnummer Klipp ut nästa sida om du vill att din fackliga representant är med i rehabiliteringsarbetet Anita Westas FALUN Söderbaums väg 5 Tel Fax