Arbetsmiljöplan Jämtlands Räddningstjänstförbunds

Transkript

1

2 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds

3 Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv för medarbetaren. Vi vill skapa en god arbetsmiljö där våra medarbetare trivs, utvecklas och känner delaktighet och inflytande i sitt arbete. Vi vill även stimulera medarbetarna till positiva levnadsvanor och ökat ansvarstagande för den egna hälsan. God arbetsmiljö och hälsa bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande i arbetet och på fritiden. Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete Alla arbetsgivare måste enligt lag bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. Kravet på kvalitetssäkring i arbetsmiljöarbetet finns beskrivet i föreskriften AFS 2001:1 - Systematiskt arbetsmiljöarbete. De flesta beslut i en organisation har en arbetsmiljöaspekt och i alla arbeten och arbetsmoment finns arbetsmiljöaspekter som måste beaktas. Att arbeta systematiskt med arbetsmiljön handlar om att i verksamhetens dagliga arbete fatta beslut och genomföra åtgärder så att medarbetarna har en god och säker arbetsplats. I förbundet går vi ett steg längre och kompletterar det traditionella systematiska arbetsmiljöarbetet med ett hälsofrämjande perspektiv för att förstärka god arbetsmiljö och hälsa på arbetsplatsen. Det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet i förbundet ska bedrivas både kort- och långsiktigt och omfatta alla fysiska och psykosociala förhållanden på arbetsplatsen och bedrivas på alla nivåer organisation, arbetsgrupp och medarbetare. Arbetsgivaren ska arbeta med tre olika komplementära sätt i det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet: Hälsofrämjande - att identifiera det som fungerar bra i arbetet. Man genomför åtgärder och aktiviteter som främjar och förstärker god arbetsmiljö och hälsa på arbetsplatsen och för medarbetaren. Förebyggande att förebygga och förhindra risker på arbetsplatsen så att medarbetarna inte drabbas av ohälsa eller olycksfall. Efterhjälpande - att hantera och åtgärda arbetsmiljöproblem som uppstått på arbetsplatsen och att arbeta med efterhjälpande (rehabiliterande) insatser när medarbetare råkat ut för ohälsa eller olycksfall på arbetet. Se nedan exempel på systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete på olika nivåer i Förbundet. Organisation Hälsofrämjande Förebyggande Efterhjälpande *Riktlinjer för systematiskt *Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljö-och hälsoarbete arbetsmiljö-och hälsoarbete *Företagshälsovård * Rutin för arbetslivsinriktad * En väl fungerande rehabilitering samverkan * Företagshälsovård * Arbetsmiljörevision *Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete *Utveckling av ledarskap och medarbetarskap Arbetsgrupp *Identifiering och aktiviteter för att främja hälsa *Utveckling av ledarskap och medarbetarskap *Identifiering/ bedömning av risker. Åtgärder för att förebygga ohälsa/olycksfall. *Riskbedömning inför förändringar i verksamheten *Anmälan, utredning och uppföljning av arbetsskador och tillbud *Åtgärder för att ta bort risker för ohälsa och olycksfall i arbetet *Anmälan, utredning och uppföljning av arbetsskador och tillbud * Företagshälsovård Individ/ medarbetare *Friskvårdsaktiviteter *Utveckling av ledarskap och medarbetarskap *Kompetensutveckling *Information, och utbildning hur man förebygger ohälsa och olycksfall i arbetet. *Arbetsplatsintroduktion *Stöd vid arbetslivsinriktad rehabilitering * Företagshälsovård

4 Arbetsgång i det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet Det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet handlar om kontinuitet, d v s att fortlöpande och återkommande genomföra aktiviteter som främjar och utvecklar en god arbetsmiljö och hälsa och åtgärder som förebygger ohälsa och olycksfall. Arbetsgången i det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet beskrivs i modellen nedan. 4. Följa upp 1. Undersöka 3. Handlings plan 2. Identifiera 1. Undersökning av arbetsmiljön Arbetsmiljön och arbetsförhållandena ska regelbundet undersökas för att identifiera friskfaktorer och risker på arbetsplatsen. Undersökning av arbetsmiljön och arbetsmiljö- och hälsoarbete i övrigt bedrives enligt samverkansavtalet vid: På samverkansmöten på olika nivåer Arbetsplatsträffar Medarbetarsamtal Metoder för undersökning Medarbetarsamtal samtal mellan chef och medarbetare om medarbetarens fysiska och psykosociala arbetsmiljö och hälsa i arbetet. Medarbetarsamtal genomförs minst en gång per år. Medarbetarenkät undersöker och kartlägger huvudsakligen arbetsplatsens och medarbetarens psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Genomförs vartannat år. Metod för Riskbedömning genom friskfaktorer undersöker och kartlägger huvudsakligen den fysiska och psykosociala arbetsmiljön på organisations- och arbetsplatsnivå. Genomförs varje år på arbetsplatsträff, men den psykosociala delen genomförs ej de år medarbetarenkäten genomförs. Anmälan och utredning av arbetsskador och tillbud - anmäls och utreds löpande under året och tas upp för dialog på arbetsplatsträffar.

5 Sjukfrånvaro- arbete med arbetslivsinriktad rehabilitering av sjukskrivna medarbetare - rehabiliteringssamtal mellan chef och medarbetare för att utreda och undersöka behov av arbetslivsinriktad rehabilitering vid sjukdom inom 3 veckors sjukskrivning eller vid 6 sjuktillfällen per år. Metod för riskbedömning inför förändringar i verksamheten undersöker den fysiska och psykosociala arbetsmiljön inför planerade förändringar i verksamheten t ex vid organisationsförändringar, personalförändringar, nya arbetstider, arbetsmetoder och om- och nybyggnation. Det handlar om ändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten. Genomförs på arbetsplatsträff och i övrigt i samverkan på olika nivåer. Uppföljning och analys av statistik över sjukfrånvaro och arbetsskador och/tillbud varje kvartal på lokal samverkan (FSG). Statistik över enhetens sjuktal, arbetsskador och tillbud följs upp och analyseras på lokal samverkan (LSG) varje kvartal i februari, maj, augusti och november. Enhetschefen och arbetsplatsombud analyserar orsak till sjuktal och om sjuktal har samband med risker och arbetsskador och tillbud i arbetet. Arbetsmiljörevision Undersökning och uppföljning av hur det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet och rutiner för arbetsmiljö och hälsa fungerar inom enheten. Genomförs i samverkan med arbetsplatsombud och Mölndalshälsan. 2. Identifiering av hälsofrämjande faktorer och identifiering och bedömning av risker Hälsofrämjande faktorer Genom undersökning identifierar man de hälsofrämjande faktorer som finns på arbetsplatsen. Allt som förstärker hälsa är friskfaktorer. Om ett friskare arbetsliv ska kunna uppnås är det viktigt att fokusera på friskfaktorerna på arbetsplatsen för att kunna stärka sådant som har en positiv inverkan på medarbetarens hälsa. Risker Genom undersökning identifierar man de risker som finns på arbetsplatsen och bedömer vilka av riskerna som kan leda till risk för ohälsa eller olycksfall. 3. Handlingsplan - genomförande av åtgärder I en handlingsplan anges på vilket sätt man kan fortsätter att främja hälsan på arbetsplatsen. Hälsofrämjande åtgärder och/eller aktiviteter tas fram och förs in i handlingsplanen. Sedan anges åtgärder för hur man kan förebygga eller ta bort de risker som finns på arbetsplatsen. Man ska här skilja på allvarliga och mindre allvarliga risker. Allvarliga risker ska åtgärdas omedelbart. Mindre allvarliga risker ska tas upp i handlingsplanen. I handlingsplanen ska även anges vid vilken tidpunkt åtgärderna ska ha genomförts och följas upp och vem som ansvarar för att de blir genomförda. Handlingsplan för arbetsmiljöåtgärder genomförs på arbetsplatsträff och bör göras i samband med verksamhetsplanering och budget eftersom vissa åtgärder kan påverka ekonomin.

6 4. Uppföljning av åtgärder För att säkerställa att arbetsmiljö- och hälsoarbetet fungerar bra ska uppföljning av det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet göras kontinuerligt och vid årets slut. Uppföljningen är viktig återkoppling till arbetsplatsen om vilka åtgärder som har genomförts och vad de har haft för effekt. Uppföljningen skapar motivation man ser att det händer något. Den bildar underlag för ett fortsatt aktivt arbetsmiljö- och hälsoarbete. 1. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet löpande under året: Uppföljning med medarbetare av handlingsplan från förra års medarbetarsamtal Uppföljning och analys av statistik över sjukfrånvaro och arbetsskador och/tillbud varje kvartal på arbetsplatsträff och förbundssamverkansgrupp (FSG). Uppföljning av rehabiliteringsåtgärder för sjukskrivna medarbetare genom avstämningsmöten och samtal Uppföljning på arbetsplatsträff av planerade och genomförda åtgärder under året enligt handlingsplan utifrån: 1. Medarbetarenkät (vartannat år) 2. Metod för Riskbedömning/hälsofrämjande faktorer 3. Arbetsskador och tillbud 4. Riskbedömning inför förändringar i verksamheten 2. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet vid årets slut: Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete 2001:1. Uppföljning och analys av statistik över sjukfrånvaro, långtidsfrisk och arbetsskador och tillbud. Uppföljning på arbetsplatsträff av planerade och genomförda åtgärder under året enligt handlingsplan utifrån: 1. Medarbetarenkät (vartannat år) 2. Metod för riskbedömning genom friskfaktorer 3. Arbetsskador och tillbud

7 Arbetsgång vid systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Uppföljning och analys av statistik över enhetens sjuktal, arbetsskador och tillbud på FSG Metoder för undersökning Medarbetarsamtal Medarbetar enkät 1. Undersökning av arbetsmiljön Undersöker hur medarbetaren upplever arbetsmiljö och hälsa på arbetsplatsen. Genomförs 1 gång per år, Undersöker arbetsplatsens arbetsmiljö - genomförs vartannat år. Metod för Riskbedömning genom friskfaktorer (skyddsrond) Undersöker den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön på organisations- och arbetsplatsnivå. Genomförs 1 gång per år. Anmälan och utredning av arbetsskador och tillbud Arbetsskador och tillbud anmäls och utreds löpande under året. Tas upp för dialog på FSG. Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna medarbetare (Särskilda rutiner finns) Chefer arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabsamtal inom 3 veckor och vid 6 sjuktillfällen eller fler under ett år. Riskbedömninginför förändringar i verksamheten Undersöker arbetsmiljön inför planerade förändringar i verksamheten. Genomförs på APT och FSG. Uppföljning och analys av statistik över förbundets sjuktal. Arbetsskador och tillbud på FSG Statistik över enhetens sjuktal, arbetsskador och tillbud följs upp och analyseras varje kvartal på FSG. 2. Identifiering av hälsofrämjande faktorer och bedömning av risker Chef och medarbetare samtalar kring vad som fungerar bra i arbetet och förbättringar Resultat av enkät kommuniceras på APT. Friskfaktorer identifieras, risker identifieras och bedöms. Friskfaktorer identifieras och risker identifieras och bedöms. Risker som har samband med arbetsskador och tillbud identifieras och bedöms. Utreda om frånvaron har samband med risker i arbetet. Man identifierar och bedömer de risker som kan bli aktuella om man genomför förändringen. Chef och skyddsombud analyserar orsak till sjuktal och samband med risker och arbetsskador och tillbud i arbetet. 3. Handlingsplan- genomförande av åtgärder Individuell plan upprättas för förbättringar gällande arbetsmiljö och hälsa. Handlingsplan för att förstärka friskfaktorer och åtgärda och förebygga risker tas fram och genomförs under året. Handlingsplan för att förstärka friskfaktorer och att åtgärda och förebygga risker tas fram på FSG och genomförs under året. Handlingsplan för att åtgärda och förebygga risker tas fram och genomförs under året. Handlingsplan för rehabiliteringsåtgärd er upprättas och genomförs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete. Handlingsplan för att åtgärda och förebygga de identifierade riskerna tas fram och genomförs. Handlingsplan för åtgärder för att minska sjukfrånvaro och arbetskador och tillbud tas fram och genomförs. 4. Uppföljning av åtgärder Individuell plan följs upp vid nästa års medarbetarsamtal. Handlingsplan följs upp kontinuerligt och vid årets slut på FSG (APT) Handlingsplan följs upp kontinuerligt och vid årets slut på FSG Arbetsskador och tillbud följs upp kontinuerligt och vid årets slut på FSG. Rehabiliteringsarbet et följs upp kontinuerligt vid samtal och avstämningsmöten. Handlingsplan följs upp kontinuerligt under och efter genomförandet av eventuell förändring. Handlingsplan och sjuktal/ arbetsskador/tillbud följs upp varje kvartal och vid årets slut.

8 Arbetsmiljöansvar Med arbetsmiljöansvar menas en skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för att skapa en god arbetsmiljö och hälsa på arbetsplatsen och för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet. Direktionens ansvar Direktionen har det yttersta arbetsmiljöansvaret för verksamheten. De förtroendevalda i direktionen ska se till att det finns förutsättningar för att arbetsmiljölagen och andra lagar följs. Själva arbetsmiljöarbetet måste dock bedrivas av chef och medarbetare i det dagliga arbetet och i utvecklingen av verksamheten. En viktig uppgift för direktionen är att chefer får ett väldefinierat uppdrag med befogenheter, resurser och kunskaper för att driva en bra verksamhet med tillfredsställande arbetsmiljövillkor. Direktionen ska följa upp att verksamhetens arbetsmiljöarbete och uppdrag fungerar. Arbetsgivaransvar Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Varje chef ansvarar på sin beslutsnivå för att arbeta med det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet. Det innebär att varje chef ska undersöka arbetsmiljön, identifiera friskfaktorer/risker, bedöma risker, genomföra åtgärder och följa upp arbetsmiljö- och hälsoarbetet i sin verksamhet. Chefen har även huvudansvaret för att aktiviteter som främjar hälsa initieras och genomförs på arbetsplatsen. Chefer på alla nivåer i organisationen ska bedriva det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet enligt de regler som finns i lagar och avtal, föreskrifter och förbundets riktlinjer för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet. Arbetsmiljölagstiftningen likställs med övriga lagar som reglerar förbundets verksamheter. Arbetsgivaren måste i en konkret situation förena medarbetarnas och våra medborgare/kunders intressen. Medarbetaransvar Alla medarbetare ska aktivt medverka i det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet på arbetsplatsen. Det innebär att medverka i undersökning av arbetsmiljön, att identifiera friskfaktorer/risker, bedöma risker, genomföra åtgärder och följa upp arbetsmiljö- och hälsoarbetet. De ska delta aktivt i skapandet av en god arbetsmiljö och i aktiviteter för att främja hälsa på arbetsplatsen. De ska bidra till ett bra arbetsklimat och bemöta sina arbetskamrater med respekt. Medarbetarna ska få information om och följa de regler om arbetsmiljö som finns i lagar och avtal, föreskrifter och Förbundets riktlinjer för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet. De ska känna till och följa instruktioner och rutiner på arbetet och använda föreskrivna skyddsanordningar. Medarbetarna ska omedelbart anmäla olycksfall och tillbud och påpeka för närmaste chef om de upptäcker risk för ohälsa eller olycksfall i arbetet, av fysisk karaktär likväl som psykosocial. Nya medarbetare ska få en god introduktion i arbetsmiljö- och hälsoarbetet på arbetsplatsen. Skyddsombudets ansvar Arbetsplatsombudet/skyddsombudet på arbetsplatsen är utsedd av sin fackliga organisation att representera arbetstagarna frågor som behandlas i samverkan. De ska verka för en god arbetsmiljö och hälsa och genom samverkan delta aktivt i det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet. Det innebär att medverka i undersökning av arbetsmiljön, att identifiera friskfaktorer/risker, bedöma risker, genomföra åtgärder och följa upp arbetsmiljö- och hälsoarbetet. I rollen ingår också att vaka över att arbetsgivaren uppfyller de krav som arbetsmiljölagstiftningen ställer. Om ett arbetsplatsombud/skyddsombudet anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredställande arbetsmiljö, ska arbetsplatsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Företagshälsovård - Commodia Commodia ska vara en expertresurs i det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet. De arbetar på individ-, grupp- och organisationsnivå inom arbetsmiljö, hälsofrämjande åtgärder, arbetslivsinriktad rehabilitering och utbildning.

9 Samverkan Hanteringen av arbetsmiljö- och hälsofrågorna följer samverkansavtalet. Dessa frågor förs i dialog i samverkan tillsammans med verksamhets- och medbestämmandefrågor. Samverkansgruppen ska planera, kontrollera och följa upp arbetsmiljö- och hälsoarbetet. I samverkansgruppen behandlas arbetsmiljö- och hälsofrågor som rör: Det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet. Uppföljning och analys av arbetsskador, tillbud och sjukfrånvaro Planering inför förändringar i verksamheten Information och utbildning rörande arbetsmiljöfrågor Arbetsanpassning och rehabilitering Företagshälsovård Förbundssamverkansgruppen - FSG Alla arbetsmiljö- och hälsofrågor som rör förbundet behandlas här. I gruppen ingår förbundschef, räddningschef, HR konsult och fackliga representanter i förbundet. Arbetsplatsträff - APT Arbetsplatsträffen är ett forum för dialog mellan chef och medarbetare kring frågor som rör verksamhetens utveckling, planering och uppföljning. Frågorna ska alltid belysas ur ett arbetsmiljöoch hälsoperspektiv. På arbetsplatsträffen sker det konkreta arbetsmiljö- och hälsoarbetet med undersökningar, identifiering och bedömning av frisk- och riskfaktorer, handlingsplan för åtgärder och uppföljning. Medarbetarna ska aktivt medverka i alla delar av detta arbete. Medarbetarsamtal Medarbetarsamtalet är ett individuellt samtal mellan chef och medarbetare somt ska leda till att en individuell handlingsplan med mål för arbetsuppgifter, resultat och behov av kompetensutveckling. Samtalet ska även ha ett arbetsmiljö- och hälsofrämjande perspektiv. Kunskaper om systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete Chefer ska ha de befogenheter och resurser som behövs för att driva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete. Med befogenheter menas rätt att fatta beslut och vidta åtgärder. Resurser är ekonomiska medel, tillgång till personal, utrustning, lokaler, tid och kunskaper. Chefer ska ha kunskaper om: Regler (lagar, förordningar och föreskrifter) som har betydelse för arbetsmiljön Förbundets riktlinjer för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet. Fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall. Åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall Åtgärder och aktiviteter som främjar en god arbetsmiljö och hälsa. Efterhjälpande och rehabiliterande åtgärder vid ohälsa och olycksfall i på arbetsplatsen. Chefer på alla nivåer i organisationen ska delta i erbjuden arbetsmiljö- och hälsoutbildning för att få tillräckliga kunskaper och kompetens i hur man driver ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete. Fördelning av arbetsmiljö- och hälsoarbetsuppgifter Arbetsuppgifter inom arbetsmiljö och hälsa ska utföras på den nivå där det blir mest effektivt. Uppgifterna ska vara tydliga och fördelas till chefer på alla nivåer, så långt ut i organisationen som möjligt. Med dessa uppgifter följer ett ansvar för arbetsmiljö och hälsa. Överordnad chef fördelar uppgifter till underordnad chef i organisationen.

10 Returnering Varje chef som inte kan utföra en arbetsmiljö- och hälsoarbetsuppgift på grund av otillräckliga kunskaper, befogenheter, resurser eller kompetens ska returnera ärendet till närmast överordnad chef. Returneringen skall ske skriftligt och innehålla beskrivning av ärendet och orsaken till att det returnerats. En returnering innebär inte att chefen säger upp sin anställning eller chefsuppgift. Ansvaret för övriga arbetsmiljöuppgifter kvarstår. Vad händer om arbetsgivaransvaret inte uppfylls? Arbetsmiljöverket kan besluta om föreläggande eller förbud om arbetsgivaren bryter mot arbetsmiljölagen. Fördelningen av arbetsmiljö- och hälsoarbetsuppgifter innebär inte att den som fått arbetsuppgifter automatiskt blir straffad då något allvarligt inträffat. Arbetsgivaren kan inte bestämma det på förhand. Det är alltid domstol som fastställer i efterhand utifrån en bedömning. Domstolen tar hänsyn till om fördelningen av arbetsuppgifter varit tydlig eller om den åtalade har haft tillräckliga, kunskaper, erfarenhet, tillräckliga befogenheter och resurser för sina uppgifter.

11 Identifierade arbetsmiljöområden för 2014 Arbetsmiljöområde Risk/Hälsofrämjande Åtgärd Ansvar Uppföljning Åtgärder av fysiska och psykiska arbetsmiljön inom förbundet: Enligt kartläggning och kartläggning av Commodia Enligt handlingsplan framtagen på APT. Förbundschef FSG - skyddskommittén Enligt Commodias Tillbud Tillbud rapporteras i liten omfattning. Risk för att tillbud leder till skada om de inte uppmärksammas och arbetas med i förebyggande syfte. kartläggning Information om vad tillbud är och hur det ska rapporteras på samtliga APT. Avdelningschef FSG - skyddskommittén Medarbetarundersökning 2013 Informationskanaler Utveckla interna hemsidan Brandposten Förbundschef FSG Öppet klimat/ Lika behandling Starta ett värdegrundsarbete inom förbundet. Förbundschef Linjeorganisationen Ledningsgrupp FSG Tillvara ta kunskap Övergripande kompetensutvecklingsplan med koppling till behov i utvecklingsplaner på individnivå samt framtida behov inom förbundet. Räddningschef FSG Hälsofrämjande faktorer - risker Kompetensinventering Avdelningschef Stressindex (risk) Översyn av Avdelningschef Medarbetarundersökning ansvarsområden 2015 Bemöter varandra väl Se värdegrundarbete. Medarbetarundersökning 10

12 Räddningstjänsten Jämtland , Fax Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, Östersund 11