De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare"

Jan-Erik Gunnarsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare

2 Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinska riktlinjer

3 Sjukskrivningstider olika diagnoser Hjärtinfarkt Sverige 73 dgr USA 46 dgr Astma 21 dgr 15 dgr Ryggont 36 dgr 21 dgr Depression 108 dgr 49 dgr Huvudvärk 50 dgr 8dgr

4 Sjukskrivningstider

5 Varför?

6 Orsaker till olika längd av sjukskrivning Förlängd sjukskrivning Olika Sjukskrivnings Praxis Förlängd sjukskrivning -Oklar diagnos/ Behandling -Passiv väntan - Attityder -Bristande kontinuitet Förlängd sjukskrivning -Patienter med flera Diagnoser -Sjukskrivningsskadad Patienter -Saknar arbetsgivare -Arbetsgivare alt Patient vill inte tillbaka till arbetet

7 Medicinska riktlinjer För normal fysiologisk läkningstid.

8 Krav på beslutsstödet legitimitet och användbarhet

9 Struktur/modell 1) Övergripande principer 2) Detaljerade rekommendationer för vissa diagnoser

10 Moment i rekommendationerna för utvalda diagnoser/symptombilder: Behandling och prognos Konsekvens för funktionstillstånd Tid för återvunnen funktion samt tid för normal läkning Bedömning arbetsförmåga Åtg. vid ej avslutat fall inom rekommenderad tid

11 Exempel: hypertoni Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Hypertoni påverkar sällan funktionstillståndet. Vid stress kan patienten uppleva oro för att drabbas av hjärt- /kärlsjukdom.

12 Exempel: Epikondylit Symtom, prognos och behandling: Ett smärttillstånd i muskelfästena vid yttre eller inre kondylen (ledhuvudet) på armbågen. Symtomen är rörelserelaterade smärtor kring armbågen. Behandlas medicinskt, fysioterapeutiskt och i enstaka fall kirurgiskt. Vila eller avlastning förbättrar inte sjukdomen på sikt.

13 Exempel: knä och höftartros Vid arbeten som inte belastar knä- eller höftleder är arbetsförmågan normalt inte nedsatt, oavsett artrosens svårighet. Vid försämringsperioder, lätt eller medelsvår artros och vid arbete som innebär hög belastning (som tunga eller upprepande lyft), kan arbetsförmågan vara helt nedsatt i upp till 3 veckor. Vid svåra artrosbesvär och belastande arbete kan deltidssjukskrivning bli aktuellt i avvaktan på åtgärder. Efter artroplastik (byte av led) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 8 veckor i lätta arbeten som inte belastar leden och i upp till 4 månader vid måttligt tunga arbeten.

14 Exempel: Akut lumbago Det finns inga medicinska belägg för att tungt arbete vid ryggsmärtor förlänger läkningen eller innebär risker för fortsatta besvär eller komplikationer. Vid fysiskt lätt arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka. Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft.

15 Exempel: Lumbago ischias (diskbråck) Vid fysiskt lätta arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor. Vid fysiskt tunga arbeten (med många lyft, böjningar och vridningar) kan det ta upp till 6 veckor innan arbetsförmågan är återställd. Efter diskbråcksoperationer kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 månader, i enstaka fall ännu längre

16 Utmattningssyndrom

17 Några viktiga punkter Ambitionen inte att korta sjukskrivningar välgrundade bedömningar och mindre skillnader i praxis

18 Vad händer framöver? SoS färdigställer beslutsstödet Tryck text plus nätet Implementering, utbildning Uppföljning, revidering Utvärdering Överväga göra riktlinjerna styrande i form av t.ex. föreskrifter

19 Medicinsk underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom FK7263

22 Receptet mot det sjuka sjukskrivandet Ändra inställningen till sjukskrivning en aktiv behandling överdoseringen farlig Tidigare insatser än tidigare rakt igenom Kontakten med arbetslivet avgörande Onödigt ineffektivt utredande rensas ut Den enskildes engagemang o ansvar måste stärkas Arbetsförmågan måste lyftas in från start Offensiv partnersamverkan Ändrad roll för försäkringsläkaren

23 Försäkringsmedicinska riktlinjer Vad är det? stöd referenspunkt förenkling och djup

24 Rehabiliteringskedjan Månad 1-3 prövas arbetsförmågan mot de vanliga arbetsuppgifterna Månad 4-6 prövas arbetsförmågan mot den egna arbetsgivarens verksamhet Efter månad 6 prövas arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden med vissa undantag

25 Rehabiliteringskedjan Dag 15 dag 90 Dag 91 dag 180 Dag 180 dag 365 Dag 365 Prövning mot arbetsplatsen Prövning mot hela arbetsmarknaden påbörjas Prövning mot hela arbetsmarknaden Förlängd sjukpenning Sjuk-/ aktivitetsersättning

26 Tidsgränserna - Dag 1-90 Rätt till sjukpenning avgörs av den försäkrades förmåga att klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder.

27 Utlåtande av arbetsgivaren Försäkringskassan ska kunna begära att en person som gör anspråk på sjukpenning lämnar ett utlåtande till Försäkringskassan med uppgift om de möjligheter som finns på arbetsplatsen att ta till vara den försäkrades arbetsförmåga.

28 Tidsgränserna - Dag Prövning om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Om inte ska kontakt med arbetsförmedlingen etableras. Med stöd av arbetsförmedlingen ska den försäkrade kunna använda tiden med sjukpenning till att söka nytt arbete hos en annan arbetsgivare. Denna möjlighet ges till och med dag 180 utan att rätten till sjukpenning ifrågasätts.

29 Rätt till ledighet för att prova ett nytt arbete Rätt att söka arbete dag under sjukperioden samt att pröva annat arbete under dag Förhoppningen är att ledighetsrätten kan utgöra ett incitament för den enskilde att aktivt söka annat arbete som kan passa hans eller hennes sjukdomsbild bättre.

30 Tidsgränserna - Dag Från och med den 181:a dagen av en sjukperiod ska bedömning göras om den försäkrade kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden.

31 Undantag vid 6 månader Om det pågår rehabiliteringsåtgärd som förväntas leda till återgång i arbete före 12 månader Om de försäkringsmedicinska riktlinjerna säger att sjukskrivningen bör vara längre än 6 månader Om man väntar på en operation som normalt möjliggör återgång i arbete Om man har kommit tillbaka på deltid och det finns en plan för återgång på heltid

32 Vad händer efter 12 månader? Förlängd sjukpenning, 75% Vanlig sjukpenning, 80%, vid allvarliga sjukdomar Obligatorisk prövning av förtidspension avskaffas

33 Allvarliga sjukdomstillstånd Personer som genomgår medicinsk behandling för mycket allvarliga sjukdomstillstånd ska få 80 procent utan någon tidsbegränsning alls. Det ska handla om synnerliga skäl och svåra sjukdomar så som organtransplantation, lider av ALS eller vissa tumörsjukdomar.

34 Vad innebär reformen i praktiken? Baserad på tidigare regler arbetsförmåga i förhållande till ordinarie arbete i förhållande till arbetsplatsen i förhållande till arbetsmarknaden Största skillnaderna: Tidsgränserna Avskaffandet av tidsbegränsad Sjukersättning.

35 Sjukersättning Avskaffning av tidsbegränsad sjukersättning 1 juli 2008 Sjukersättning ska i fortsättningen endast beviljas om arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom och att rehabilitering inte bedöms kunna leda till att någon arbetsförmåga återfås. Det kommer att finnas övergångsbestämmelser till 2012 för personer som idag har tidsbegränsad sjukersättning.

36 Resursjobb Resursjobb i stället för socialbidrag ska skapas åt sjukskrivna som efter två och ett halvt år är för friska för att vara sjukskrivna och för sjuka för att arbeta. En arbetsgrupp utreder frågan. Staten står för finansieringen.????????????????

37 Frågor?

Relevanta dokument

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,