Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar

Transkript

1 Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Jenny Hubertsson Utredare och doktorand Epi-centrum Skåne SUS, Lund Epi-centrum Skåne

2 Innehåll 3 x 3 Rehabiliteringskedjan DFA kedjan D F A Försäkringsmedicinsk beslutsstöd Försäkringsmedicinsk forskning

3

4 Ohälsotalet i februari ,1 34,1 27,3

5 Sjukfall > 60 dagar i Region Skåne 2007 Rörelseorganens sjukd 30.9 % Psykiska sjukd 37.3%

6 Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar Tre grundbegrepp Rehabiliteringskedjan DFA kedjan Diagnos Funktion Aktivitet Försäkringsmedicinskt beslutsstöd akringsmedicinsktbeslutsstod

7

9 Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar DFA kedjan Diagnos Medicinsk diagnos Ställd av läkare ICD 10 Funktioninskränkning Detaljerad/konkret beskrivning Aktivitetsbegränsning Konkret beskrivning

10 Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar DFA kedjan Diagnos Funktioninskränkning Detaljerad/konkret beskrivning» kan ej böja ryggen mer än» kan ej röra fingrarna fullt ut, knytdiastas på 2 cm» kan lyfta armen till axelplanet dvs 90 gr. men ej däröver» Röntgen av höftleden visar grav artros Aktivitetsbegränsning

11 Försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar DFA kedjan Diagnos Funktioninskränkning Aktivitetsbegränsning Konkret beskrivning» kan pga ryggbesvären ej packa upp och lyfta in varor i hyllorna» kan pga handbesvären lyfta föremål som väger upp t 1 kg men ej tyngre. Har svårt att greppa t ex pärmar» kan pga höfbesvären gå max 500 m på plan mark

13 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd gsmedicinsktbeslutsstod Socialstyrelsen och Försäkringskassan fick 2005 i uppdrag av regeringen att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. År 2007 gav Socialstyrelsen som ett led i detta ut ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd består av två delar. Den ena delen handlar om övergripande princip vid sjukskrivning. Den andra delen handlar om rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga (lämpliga sjukskrivningstider) för olika diagnoser.

14 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd gsmedicinsktbeslutsstod Allmän del

15 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd gsmedicinsktbeslutsstod De övergripande principerna ska användas som vägledning för de frågor som läkare, Försäkringskassan och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivningar. Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har skilda roller i sjukskrivningsprocessen. Hälso- och sjukvården står för att dokumentera diagnos bedömt funktionstillstånd uppgivna arbetskrav bedömd arbetsförmåga i ett medicinskt underlag.

16 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd gsmedicinsktbeslutsstod De övergripande principerna ska användas som vägledning för de frågor som läkare, Försäkringskassan och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivningar. Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning. Det medicinska underlaget ligger till grund för detta beslut. En läkares bedömningar i ett medicinskt underlag innebär ingen ovillkorlig rätt till sjukpenning utan är ett underlag för beslut.

17 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd gsmedicinsktbeslutsstod De övergripande principerna ska användas som vägledning för de frågor som läkare, Försäkringskassan och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivningar. De båda parterna har ett ansvar för att i nära samverkan bidra till en process som har patientens bästa som mål. Det innebär bland annat att om frågor uppstår rörande behandlande läkares bedömning måste dessa hanteras i en konstruktiv dialog. Dialogen bör präglas av en långt gående ambition att nå samförstånd.

18 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd gsmedicinsktbeslutsstod Rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga (lämpliga sjukskrivningstider) för olika diagnoser Baserade på statistiska underlag Utarbetade i samarbete med specialister Revideras regelbundet

19

20 Akut lumbago M54.5 Akut lumbago M54.5 Publicerad 1 oktober 2007 Det finns inga medicinska belägg för att tungt arbete vid ryggsmärtor förlänger läkningen eller innebär risker för fortsatta besvär eller komplikationer. Vid fysiskt lätt arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka. Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft.

21 Lumbago-ischias, diskbråck M51, M54 Lumbago-ischias, diskbråck M51, M54 Publicerad 1 oktober 2007 Vid fysiskt lätta arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor. Vid fysiskt tunga arbeten (med många lyft, böjningar och vridningar) kan det ta upp till 6 veckor innan arbetsförmågan är återställd. Efter diskbråcksoperationer kan arbetsförmågan vara nedsatt vid lättare arbeten i upp till 3 veckor och vid tyngre arbeten i upp till 6 veckor. Läs mer om Lumbago-ischias, diskbråck

22

23

24

25 Definitioner Försäkringsmedicin Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner. Ovanstående definition antogs 2008 av Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum, ett nätverk som består av representanter för Sveriges Kommuner och Landsting, Försäkringskassan, SBU, Socialstyrelsen, Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbund. Wikipedia samt Försäkringskassan

26 Försäkringsmedicin Lagen om Allmän Försäkring Försäkringskassan Privata försäkringar Privata försäkringsbolag Övrigt Underlag i tvister mm

27

28 Sjukfrånvaro Hur mäter man sjukfrånvaro Sjukskrivning Självrapporterat/frågeformulär» Absenteeism/Frånvaro» Presenteeism/Sjuknärvaro Scand J Soc Med 1998, 2 ( ). How to measure sickness absence? Literature review and suggestion of five basic measures Gunnel Hensing, Kristina Alexanderson1 Peter Allebeck and Per Bjurulf

29

30

31 Samkörning Kvalitetsregister Patientkohorter Referensdata (EQ5D) Region Skånes vårddatabaser Epi-centrum Skåne Krypterat personnummer Försäkringskassan Sjukskrivning, sjukoch aktivitets ersättning Yrke, utbildning, inkomst, läkemedelsregister etc

32 Prevalens RA samt höft- och knäledsartros i Skåne December % 8% 7% 6% Knäledsartros Höftledsartros Ledgångsreumatism 5% 4% 3% 2% 1% 0% Data från MORSE-projektet, Martin Englund, Ingemar F Petersson, Age

33 Handledsfraktur Data från MORSE-projektet Incidens 2006 per 100,000 invånare? Kvinnor Män Age (yrs)

34 Rehabiliteringsgarantin (Rygg) smärtor, Multimodal Rehabilitering i Region Skåne EQ-5D index, MMS EQ5 index, kvinnor, MMS EQ5 index, män, MMS Inskrivning Utskrivning Inskrivning Utskrivning Förbättring av hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D) efter 3 månader Inskrivning Utskrivning

35 Utvärdering av nationella rehabiliteringsgarantin i Region Skåne Region Skåne bedriver ett mycket seriöst kvalitetssäkringsarbete. Sammantaget förefaller urvalet av patienter till behandlingarna inom rehabiliteringsgarantin i Skåne vara effektiv så till vida att de grupper med störst sannolikhet att få behandling i regel också är de grupper som uppvisat relativt bäst resultat. Rapport 2012:17 Rehabiliteringsgarantin

36 Utvärdering av nationella rehabiliteringsgarantin i Region Skåne Sammanfattning Resultaten visar på positiva effekter i form av lägre sjukfrånvaro av KBT-behandling. Detta gäller emellertid endast patienter som inte var sjukskrivna när behandlingen påbörjades, en grupp som utgör majoriteten (cirka 70 procent) av alla som får insatser inom rehabiliteringsgarantin. För samma grupp återfinns positiva effekter också i form av färre antal läkemedelsförskrivningar på kort sikt och färre antal vårdbesök på längre sikt. Rapport 2012:17 Rehabiliteringsgarantin

37 Utvärdering av nationella rehabiliteringsgarantin i Region Skåne Sammanfattning MMR-behandling i sin tur uppvisar negativa effekter i form av ökad sjukfrånvaro för såväl sjukskrivna som ej sjukskrivna. Inga tydliga effekter på läkemedelsförskrivning och antal vårdbesök efter behandling konstateras. Rapport 2012:17 Rehabiliteringsgarantin

38 Utvärdering av nationella rehabiliteringsgarantin i Region Skåne Sammanfattning I denna rapport konstateras att de MMR-behandlade anser att deras allmänna hälsotillstånd, i likhet med rörligheten i leder, förbättrades och att deras oro och nedstämdhet minskade, efter behandling. Detta gäller trots att deras sjukfrånvaro ökade både under och efter behandlingen. Möjligt är att frånvaron av ett tydligt fokus på återgång i arbete som övergripande mål för behandlingen ligger bakom de motstridiga resultaten. Rapport 2012:17 Rehabiliteringsgarantin

39 Kontrollerade prospektiv observationsstudie för: Nationella Rehabiliteringsgarantin i Region Skåne (NRGS). EQ5D Arbete Funktion Hälsoekonomi EQ5D Arbete Funktion Hälsoekonomi EQ5D Arbete Funktion Hälsoekonomi EQ5D Arbete Funktion Hälsoekonomi Register Behandling Rekrytering Uppföljning och utvärdering Referenser/kontroller

40 FOLLOW-UP:Sweden a country of registers Medical and Health Care Quality Registers National (since 1975) Regional Local National Population Registers In patient care register Causes of death register Cancer register etc. Regional Health Care Databases National Swedish Social Insurance Agency register Sick leave Disability Pensions

41 Skåne 1,3 miljoner invånare 1/8 av Sveriges befolkning