Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:
|
|
- Karolina Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läkares sjukskrivning av kvinnor och män Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:
2 Fokus i studien är läkarintyget Bild 2 och den sjukskrivningstid som läkaren förskriver i intyget
3 Bakgrund Kvinnor har nästa dubbelt så högt sjukpenningtal jämfört med män Sjukpenningtalet varierar mellan olika landsting och regioner Kvinnors och mäns sjukfall är i genomsnitt ungefär lika långa Läkarintyget är ett centralt underlag för Försäkringskassans beslut om rätten till sjukpenning Läkarintyget påverkar inflödet i sjukförsäkringen Bild 3
4 Bakgrund ISF 2014:5 Läkare sjukskriver män i genomsnitt 3 dagar längre än kvinnor i det första läkarintyget (diagnoskapitel) Den sjukskrivningstid som läkare förskriver i läkarintyg är i hög grad styrande för den försäkrades beslut av avsluta sin sjukskrivning Sjukskrivningstiden i det första läkarintyget har ett starkt samband med den sammanlagda sjukfallslängden Bild 4
5 Genomsnittlig total sjukfallslängd (dagar) Sambandet mellan sjukskrivningstid i läkarintyg och total sjukfallslängd Psykiska sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Skador och förgiftningar Genomsnittlig sjukskrivningstid i första läkarintyg (dagar) Bild 5
6 Läkarintygsregistret Register hos Försäkringskassan som lagrar inkomna läkarintyg sedan juni 2008 Omkring 3 av 4 intyg finns i registret De fält på läkarintyget som lagras är: - Huvuddiagnos - Bedömning om arbetsförmågans nedsättning - Läkarens förskrivarkod (frivillig uppgift) och arbetsplatskod Bild 6 Olika klassificering av verksamheter i landstingen
7 Bild 7 Syftet med studien är dels att undersöka de observerade skillnader som finns i sjukskrivningstid mellan kvinnor och män i läkarintyg, dels att öka förståelsen för bakomliggande faktorer som kan förklara skillnaderna
8 Sammanfattning Studien visar att: läkare förskriver längre sjukskrivningstid för män än för kvinnor i läkarintyg hälso- och sjukvården bedömer att kvinnor som grupp har en i genomsnitt något sämre funktion än män som grupp Bild 8
9 Bild 9 Studien pekar på behovet av flera olika slags insatser för att uppnå målet om en jämställd sjukskrivningsprocess
10 Delstudie 1 Den första delstudien är en registerstudie med nationell data som avser att besvara följande fråga: 1. Finns det skillnader mellan kvinnors och mäns sjukskrivningstid i det första läkarintyget respektive det efterföljande läkarintyget vad gäller olika diagnosavsnitt (kontrollerat för specifika diagnoser)? Bild 10
11 Urval Påbörjade sjukfall >14 dagar Anställda Uppgift om sjukskrivningstid i det första läkarintyget Diagnoser med % könsfördelning Sammanlagt cirka sjukfall (55 % kvinnor) Bild 11
12 Sjukskrivningstid i det första läkarintyget i en sjukperiod Bild 12 Diagnoskapitel enligt ICD-10-SE Män Kvinnor Skillnad Oförklarad skillnad A00 B99 Infektion 15,3 13,3 2,1 1,1*** C00 D48 Tumörer 53,2 47,8 5,4 3,1*** E00 E90 Endokrina sjukdomar m.m. 27,0 30,2 3,2 1,4 F00 F99 Psykiska sjukdomar 30,6 30,1 0,5 1,0,*** G00 G99 Nervsystemet 35,3 31,3 4,0 3,5*** I00 I99 Hjärta och kärl 41,4 32,8 8,5 3,4*** J00 J99 Andningsorganen 13,8 12,2 1,6 1,1*** K00 K93 Matsmältningsorganen 24,2 22,2 2,0 2,4*** M00 M99 Rörelseorganen 30,4 28,2 2,2 2,2*** N00 N99 Urin- och könsorganen 29,6 27,6 2,0 0,5 R00 R99 Symtom och sjukdomstecken 18,9 17,6 1,3 1,7*** S00 T98 Skador och förgiftningar 35,2 32,4 2,8 3,1*** Övriga 25,7 24,2 1,5 2,6*** Samtliga 30,4 27,2 3,2 2,8*** Män sjukskrivs längre tid än kvinnor i 10 av 12 diagnoskapitel Män sjukskrivs i genomsnitt 2,8 dagar längre än kvinnor
13 Det första läkarintyget Bild 13 Diagnosavsnitt enligt ICD-10-SE Män Kvinnor Skillnad Oförklarad skillnad F30 F39 Förstämningssyndrom 33,5 33,2 0,4 0,8 ** F40 F48 Neurotiska, stressrelaterade och 26,7 26,9 0,2 0,3 somatoforma syndrom I60 I69 Sjukdomar i hjärnans kärl 63,9 58,5 5,4 3,5 *** J09 J18 Influensa och lunginflammation 13,5 12,3 1,3 1,0 *** K50 K52 Icke infektiös inflammation i tunntarmen och tjocktarmen 27,5 25,4 2,1 2,4 *** K55 K63 Andra sjukdomar i tarmen 23,2 20,7 2,5 2,7 *** M15 M19 Artros 59,7 54,9 4,8 1,4 *** M20 M25 Andra ledsjukdomar 31,4 27,1 4,3 1,3 *** M45 M49 Spondylopatier 46,8 45,2 1,7 0,8 M50 M54 Andra ryggsjukdomar 21,0 21,4 0,4 0,6 *** M65 M68 Sjukdomar i ledhinnor och senor 25,7 24,7 1,0 0,7 M70 M79 R50 R69 Andra sjukdomar i mjukvävnader Allmänna symtom och sjukdomstecken 29,0 24,9 4,1 2,7 *** 19,8 18,8 1,0 0,9 *** S20 S29 Skador i bröstregionen 24,0 20,7 3,3 1,8 *** S40 S49 Skador på skuldra och överarm 34,9 33,6 1,3 3,2 *** S50 S59 Skador på armbåge och 38,5 35,7 2,8 1,8 ** underarm S60 S69 Skador på handled och hand 34,7 29,1 5,6 4,1 *** S80 S89 Skador på knä och underben 43,6 41,2 2,4 2,9 *** S90 S99 Skador på fotled och fot 29,3 25,5 3,7 2,0 *** T00 T07 Skador som engagerar flera kroppsregioner 15,2 15,1 0,1 1,0 ** De 20 vanligaste diagnosavsnitten vid sjukskrivning Män sjukskrivs längre tid än kvinnor i 17 av 20 diagnosavsnitt
14 Resultat Män får längre initial sjukskrivningstid än kvinnor oavsett diagnos Könsskillnaderna är genomgående i både mans- och kvinnodominerade yrken Stora regionala skillnader Könsskillnaderna förstärks i det andra läkarintyget Bild 14
15 Sjukskrivningstid i det första läkarintyget i en sjukperiod Diagnoskapitel enligt ICD-10-SE Samtliga 1 Yrken Mansdominerade Blandade Kvinnodominerade A00 B99 Infektioner C00 D48 Tumörer E00 E90 Endokrina sjukdomar m.m..... F00 F99 Psykiska sjukdomar G00 G99 Nervsystemet I00 I99 Hjärta och kärl J00 J99 Andningsorganen K00 K93 Matsmältningsorganen M00 M99 Rörelseorganen N00 N99 Urin- och könsorganen.... R00 R99 Symtom och sjukdomstecken S00 T98 Skador och förgiftningar Övriga Samtliga män sjukskrivs längre tid ingen säkerställd skillnad Bild 15
16 Antal dagar Skillnader i sjukskrivningstid mellan män och kvinnor i det första läkarintyget Bild 16
17 Sjukskrivningstid i det andra läkarintyget i en sjukperiod Bild 17 Diagnoskapitel Män Kvinnor Skillnad Oförklarad skillnad A00 B99 Infektion C00 D48 Tumörer E00 E90 Endokrina sjukdomar m.m. F00 F99 Psykiska sjukdomar G00 G99 Nervsystemet I00 I99 Hjärta och kärl J00 J99 Andningsorganen K00 K93 Matsmältningsorganen M00 M99 Rörelseorganen N00 N99 Urin- och könsorganen R00 R99 Symtom och sjukdomstecken S00 T98 Skador och förgiftningar 15,2 14,5 0,7 0,8 66,1 61,9 4,1 0,7 31,4 37,0 5,6 2,0 35,9 35,6 0,3 0,7** 41,5 35,3 6,3 5,0*** 44,5 38,1 6,5 3,0*** 13,4 12,1 1,3 0,8** 22,8 21,5 1,3 2,6*** 28,4 28,7 0,4 0,8*** 37,0 34,4 2,6 0,4 21,6 21,0 0,7 1,4** 28,1 27,0 1,1 2,3*** Övriga 26,7 26,7 0,0 2,3*** Samtliga 30,3 29,4 1,0 1,8*** 2,8 dagar i första intyget + 1,8 dagar i andra intyget
18 Män söker vård både i lägre grad och i ett senare skede av ohälsa än kvinnor mer långvariga symtom svårare sjukdomssymtom? söker inte eller hänvisas inte till samma vårdformer andra orsaker? Bild 18
19 Har observerade skillnader betydelse för kvinnors och mäns sjukfrånvaro? En tidigare ISF-studie har visat att kvinnor har en något högre sannolikhet än män att avsluta ett sjukfall under de första tre månaderna i sjukfallet En annan ISF-studie har visat att många kvinnor och män avslutar sjukfallet samma dag som ett läkarintyg upphör att gälla Kortare sjukskrivningstid i det första läkarintyget är en av förklaringarna till kvinnors högre sannolikhet att avsluta ett sjukfall under de första tre månaderna Bild 19 Svaret = JA
20 Delstudie 2 Den andra delstudien är en registerstudie med regionala data och avser personer som har behandlats inom ramen för rehabiliteringsgarantin ( personer). Delstudien är inriktad på att besvara följande frågor: 2. Finns det skillnader mellan kvinnors och mäns självskattade hälsa och behandlares bedömningar av patientens funktion? 3. Hur relaterar dessa bedömningar till kvinnors och mäns sjukfrånvaro? Bild 20
21 Utfall Självskattad hälsa Behandlarens bedömning Sjukfrånvaro Stegvis analys Bakgrundsfaktorer Statusfaktorer Ohälsofaktorer Bild 21
22 Skillnader i självskattad hälsa för kvinnor och män Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Kvinnor 1,532*** (0,300) 1,603*** (0,313) 1,001*** (0,308) 1,087*** (0,307) Bakgrundsfaktorer X X X Statusfaktorer X X Ohälsofaktorer X Bild 22
23 Skillnader i behandlarens bedömning av kvinnor och män Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Kvinnor 1,123*** (0,034) 1,132*** (0,036) 1,078*** (0,034) 1,096** (0,034) 1,063* (0,032) Män referens Bakgrundsfaktorer X X X X Statusfaktorer X X X Ohälsofaktorer X X Självskattad hälsa X Bild 23
24 Skillnader i sjukfrånvaro för kvinnor och män Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Kvinnor 1,468*** 1,420*** 1,367*** 1,311*** 1,292*** (0,062) (0,065) (0,064) (0,063) (0,062) Män (referens) Bakgrundsfaktorer X X X X Statusfaktorer X X X Ohälsofaktorer X X Behandlarens bedömning X Bild 24
25 Bild 25 Studien pekar på behovet av flera olika slags insatser för att uppnå målet om en jämställd sjukskrivningsprocess
26 Långsiktiga kompetenssatsningar i försäkringsmedicin och en fortsatt utveckling av stödresurser i sjukskrivningsprocessen ur ett genusperspektiv Bild 26
27 Centrala aspekter i kompetenssatsningar bör bland annat vara: hur hälso- och sjukvården kan uppnå eller upprätthålla en jämställd sjukskrivningsprocess hur hälso- och sjukvården kan undvika medikalisering av livsproblem och diagnosglidningar läkarens roll som så kallad första linjens grindvakt i sjukförsäkringen Bild 27
28 Fokus i det fortsatta utvecklingsarbetet av riktlinjer och policydokument bör vara: att ge läkare stöd i att identifiera när sjukskrivning är en lämplig behandlingsmetod och när andra åtgärder än sjukskrivning kan vara ett bättre alternativ för kvinnor och män som söker vård vilken roll har arbetsgivaren? Bild 28
29 En utökad användning av elektroniska läkarintyg i hälso- och sjukvården ökar effektiviteten i administrationen av sjukförsäkringen ger möjligheter att genomföra systematiska uppföljningar av läkares sjukskrivningspraxis på verksamhetsnivå samt på lokal, regional och nationell nivå Bild 29
30 Bild 30 Studier av läkares sjukskrivning av kvinnor och män i och mellan olika landsting och regioner samt mellan olika vårdformer och läkarspecialiteter
31 Sådana studier kan exempelvis fylla kunskapsluckor avseende: varför det finns regionala skillnader i sjukfrånvaro inflödet i sjukförsäkringen när det gäller kvinnors och mäns vårdsökarbeteende och sjukskrivning Läkarintygs- och sjukfallsdata bör kombineras med hälso- och sjukvårdsdata Bild 31
32 Mer att läsa i ISF-rapporter 2016:13 Läkares sjukskrivning av kvinnor och män 2014:17 Vårdvalets effekt på sjukskrivningarna 2014:5 Läkarintygens betydelse för sjukfrånvaron 2013:6 Försäkringskassans handläggning av sjukpenning ur ett jämställdhetsperspektiv Bild 32
Arbetsresor istället för sjukpenning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:17 Arbetsresor istället för sjukpenning En granskning av Försäkringskassans utredning av merkostnader för arbetsresor i sjukpenningärenden Detta är en sammanfattning av en
Svar på regeringsuppdrag
1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum
Läkares sjukskrivning av kvinnor och män
isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2016:13 Läkares sjukskrivning av kvinnor och män sf Rapport 2016:13 Läkares sjukskrivning av kvinnor och män En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:5 Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen En analys av effekterna på vårdenhetsnivå och regionnivå Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen
Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM
Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna
Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:12 Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning En redovisning av vad som kännetecknar gruppen försäkrade som får sin sjukpenning indragen Detta är en
Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?
Välkomna till seminariet: Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? Pathric Hägglund, revisionsdirektör Riksrevisionen Följ och twittra på #afaseminarier Jämställd
Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING
Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har
Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar
Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar
Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne
Ortopedisk ohälsa Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand Epi-centrum Skåne SUS, Lund
Effektiv vård SOU 2016:2
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på
Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan
trots allt sjukast 1 (11) Utvecklingen av kvinnors och mäns utnyttjande av sjukförsäkringen Ohälsostatistiken visar sammanfattningsvis följande: Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män. Skillnaderna
Svar på regeringsuppdrag
REGERINGSUPPDRAG 1 (62) Svar på regeringsuppdrag Skillnader mellan län, kommuner och vårdenheter : 2017-01-31 Uppdrag för ökad kunskap om sjukskrivningspraxis Version 1 039925-2016 1 REGERINGSUPPDRAG 2
Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron
Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne
Ortopedisk ohälsa Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand Epi-centrum Skåne SUS, Lund
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess Med hälso- och sjukvården Insikter från nulägeskartläggningen: Olika sjukskrivningssituationer olika behov Kunder som behöver ersättning för den tid de varit
Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning
ISF Redovisar Rapport 2018:12 Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning En redovisning av vad som kännetecknar gruppen försäkrade som får sin sjukpenning indragen sf ISF REDOVISAR
Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män?
REDOVISAR 2004:5 Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män? kostnaderna fördelade efter kön och sjukskrivningsdiagnos Sammanfattning Rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar står för sammanlagt
Användarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik
Användarmanual Intygsstatistik Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 1.2 Bortfall av läkarintyg... 4 1.3 Jämställd uppföljning... 4 2. Rapporter i nationell statistik... 5 2.1 Sjukfall...
Mål - sjukpenningtal 9,0 2020
TRIS-dag KFV 2017-03-01 Mål - sjukpenningtal 9,0 2020 Sid 1 Mars 2017 TRIS-dag 9,0 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro november 2015 Sedan år 2010 har sjukpenningtalet ökat
Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1
Sida: Sjukskrivningsmiljarden 2012-08-24 1 (7) Margareta Lilja-Svensson, Beställarenheten Dnr 100615 Till Magnus Adolfsson Försäkringskassan Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning,
Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11
REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01
Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen
ISF granskar och analyserar RappoRt 2019:5 Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen En analys av effekterna på vårdenhetsnivå och regionnivå G ISF GRANSKAR OCH ANALYSERAR RAPPORT 2019:5
Svar på regeringsuppdrag
1 (25) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på regeringsuppdrag Rapport - Uppdrag att kartlägga Försäkringskassans kompletteringar av läkarintyg vid sjukskrivning Försäkringskassan Datum: 2017-12-12
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
TILL RIKSDAGEN BESLUTAD: 2018-08-21 DNR: 3.1.1-2017-0126 RIR 2018:22 Härmed överlämnas enligt 9 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. följande granskningsrapport: Försäkringsmedicinskt
Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning
Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan
Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16
Social Insurance Report Långtidssjukskrivna Beskrivande statistik 1999 2009: kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, sjukskrivningslängd, och diagnospanorama ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan
Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras
Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv Ola Leijon, projektledare Sandra Blomqvist Berit Hamrén Markus Larsson Helena Persson Schill Niklas Österlund Två rapporter
Sjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?
Sjukskrivnings miljarden 2013 Vad innebär den nationella överenskommelsen? Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Miljardsatsningen ska leda till en mer effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess
Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0
Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...
Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 4.1
Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 4.1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...
Försäkringarna omfattar:
Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten Arbetsskador TFA TFA-KL PSA Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL --- Vilka yrkesgrupper är med i rapporten? Enligt
Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
en process med stora utmaningar rir 2018:11
en granskningsrapport från riksrevisionen Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa en process med stora utmaningar rir 2018:11 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska
Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling
Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Kombinera behandling med arbete en möjlighet för dig Att få diagnosen cancer innebär att mycket i vardagen förändras. Sjukdomen påverkar ork och förmåga.
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella
Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?
1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första
Sjukfrånvarons utveckling
Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte
Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön
Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-
Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön
Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-
Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. December 2016
Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen December 2016 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda
Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?
Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro av Nikolay Angelov, Per Johansson, Erica Lindahl och Elly-Ann Lindström Seminarium 3 januari 2011 1 Könsskillnaden i sjukfrånvaro ett modernt svenskt fenomen? 2 Resultat
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Forskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin Sjukfrånvaro
Regeringens skrivelse 2018/19:27
Regeringens skrivelse 2018/19:27 Riksrevisionens rapport om försäkringsmedicinskt beslutsstöd Skr. 2018/19:27 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 december 2018 Stefan
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012 Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015
Hej! Nytt inom fo rsä kringsmedicin oktober 2015 Nu börjar hösten dra igång ordentligt och förhoppningsvis har alla haft en riktigt skön semester. Tanken med detta nyhetsbrev är att det skall skickas 1
avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och
8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning
Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2000 och 2001 REDOVISAR 2002:3.
REDOVISAR 2002:3 Långtidssjukskrivna diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete En jämförelse mellan 2000 och 2001 Enheten för analys 2002-06-14 Upplysningar: Ulrik Lidwall 08-786 97 26 ulrik.lidwall@rfv.sfa.se
Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan
Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla
Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1
Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan
Kvinnor och mäns sjukskrivningsmönster. Stockholms län 2010 och 2011
Kvinnor och mäns sjukskrivningsmönster Stockholms län 2010 och 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Sara Dahlin och Gunilla Röjdalen Juni 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Sara Dahlin
Beskrivning av sjuktalets utveckling
9,0 - Kraftsamling Sörmland Beskrivning av sjuktalets utveckling Peje Bengtsson, analytiker Försäkringskassan Sid 1 November 2016 Kraftsamling Sörmland Sjukskrivningarna 1970-2015 Sid 2 November 2016 Kraftsamling
Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008
inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från
Sjukfrånvarons utveckling
Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson
en granskningsrapport från riksrevisionen Jämställd sjukfrånvaro bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?
en granskningsrapport från riksrevisionen Jämställd sjukfrånvaro bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? rir 2019:19 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än
Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL,
Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, 2014-2016 Ulrika Stefansson, Utredare ulrika.stefansson@rjl.se Dennis Nordvall, Data Scientist dennis.nordvall@rjl.se Interaktiv karta Akuten och differens
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Sjukskrivningar 60 dagar eller längre
Social Insurance Report Sjukskrivningar 60 dagar eller längre En beskrivning av sjukskrivna åren 1999 2014 efter kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, yrke, sjukskrivningslängd och diagnospanorama ISSN 1654-8574
Sjukskrivningsmiljarden
Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2642 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1.
Genusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum
Genusperspektiv på hälsa och vård Sjukfrånvarons utveckling 1955 2014 35 30 25 20 15 10 Kvinnor Män Samtliga 5 0 Sjukpenningtalet (riket) Kvinna Man Totalt 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Psykiatriska
PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor
2017-09-21 PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor Sammanfattning I redovisningen nedan jämförs sjukfrånvaron inom hälso- och sjukvård, som drivs av landsting respektive privata aktörer samt utbildning
Långtidssjukskrivna. egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning REDOVISAR 2003:4. Sammanfattning
REDOVISAR 2003:4 Långtidssjukskrivna egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning Enheten för analys 2003-11-17 Upplysningar: Christina Olsson Bohlin 08-786 91 66 christina.olsson.bohlin@rfv.sfa.se Ulrik
Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro Anna Weigelt Therese Ljung Andreas Ek
Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro - 2018 Anna Weigelt Therese Ljung Andreas Ek Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting
Regeringens skrivelse 2018/19:14
Regeringens skrivelse 2018/19:14 Riksrevisionens rapport om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa Skr. 2018/19:14 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 november
Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen
Välkommen till presentationen av Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen Andreas Ek Anna Weigelt Mats Åhlgren Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten
Överenskommelse mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess
Sv Överenskommelse mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014-2015 "Sjukskrivningsmiljarden Yvonne Nilsson Hirsch Sjukfrånvarons utveckling 1994-2014 i Riket och
Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering
Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Hösten 2018 Helene Möller, HR-konsult Rehabilitering Region Östergötland Region Östergötland Hälso- och sjukvården
Kunskapsunderlag: Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården
Social Insurance Report Kunskapsunderlag: Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Analyser framtagna inom ramen för ett regeringsuppdrag ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar:
Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn
Välkommen till presentationen av Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn Anna Weigelt Therese Ljung Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom kommunal- och landstingssektorn.
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än
2007:6. Långtidssjukskrivna. demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259
2007:6 Långtidssjukskrivna demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Studien är en jämförelse av de långvarigt sjukskrivna
Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen
PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv
Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2018-11-20 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården
Allmänläkaren och sjukskrivningen
Allmänläkaren och sjukskrivningen - kunskaper, förhållningssätt och rehabkoordinering Odenplan 180914 APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin För och av privata och SLSO Fortbildning
Vägledning för sjukskrivning
Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images
Svar på regeringsuppdrag
1 (134) Svar på regeringsuppdrag Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2019 : 2019-06-20 Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2019 Version 1.0 001573-2019 2 (134) Innehåll Centrala begrepp... 3
Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare
Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare Specialist i allmänmedicin, företagshälsovård och Smärtlindring Medicin. Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR Vad
Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9)
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (6) Datum Diarienr 2018-06-28 2018-0054 Er referens: U2018/01551/GV Utbildningsdepartementet Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten 103 33 Stockholm Ökad trygghet för
Välkomna till Försäkringsmedicin!
Välkomna till Försäkringsmedicin! Marcus Friberg Försäkringsmedicinsk rådgivare Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Hur började det? Den 5 december 1761 kunde man i Göteborgska Magasinet läsa att Sjuk-
Välkomna till Försäkringsmedicin!
Välkomna till Försäkringsmedicin! Marcus Friberg Försäkringsmedicinsk koordinator Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Hur började det? Den 5 december 1761 kunde man i Göteborgska Magasinet läsa att Sjuk-
Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016
Bilaga 8 Försäkringskassans ställningstagande till SRS rapport 2016 Sammanfattning Denna bilaga innehåller Försäkringskassans ställningstagande till SRSprojektets förslag till fördelning av ansvar för
Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga
Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd
Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna
1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas
Vad kostar olika sjukdomar?
REDOVISAR 2002:2 Vad kostar olika sjukdomar? sjukpenningkostnaderna fördelade efter sjukskrivningsdiagnos Sammanfattning Rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar står för sammanlagt 59 procent