Arbetsresor istället för sjukpenning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsresor istället för sjukpenning"

Rut Pettersson
för 5 år sedan
Visningar:

1 SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:17 Arbetsresor istället för sjukpenning En granskning av Försäkringskassans utredning av merkostnader för arbetsresor i sjukpenningärenden

2 Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. Rapporten i sin helhet kan läsas online, laddas ner och beställas på Stockholm 2017 Inspektionen för socialförsäkringen Författare: Berit Hamrén och Martin Söder 2

3 Sammanfattning Försäkringskassan kan bevilja arbetsresor om myndigheten bedömer att en person har arbetsförmåga kan utföra sina arbetsuppgifter men har nedsatt förmåga att ta sig till och från arbetet på grund av sjukdom. Arbetsresor innebär alltså att Försäkringskassan istället för sjukpenning kan bevilja skälig ersättning för merutgifter som den försäkrade har för resor till och från arbetet, till exempel för taxi eller resor med egen bil. Arbetsresor kan göra att en sjukskriven person kan återgå tidigare än annars till arbetet eller helt kan undvika frånvaro från arbetet. ISF anser att ett rehabiliterande syfte bör kunna vägas in i prövningen av arbetsresor utöver de syften som nämns i förarbetena, vilka är att minska kostnaderna för sjukförsäkringen och att förkorta sjukperioden. Men det finns begränsad kunskap om hur arbetsresor används inom sjukförsäkringen. Det är därför angeläget att granska i vilken utsträckning Försäkringskassan utreder om det finns förutsättningar för att bevilja ersättning för arbetsresor samt hur myndigheten tillämpar bestämmelserna om ersättning för arbetsresor. Granskningen omfattar även frågan om lagstiftningen är ändamålsenlig. Antalet ärenden med arbetsresor har varierat över tid. Antalet personer som fick arbetsresor ökade från personer år 2007 till personer år Därefter minskade antalet arbetsresor. År 2016 fick personer arbetsresor, vilket är det lägsta antalet under den aktuella tidsperioden. Av dem som blev beviljade arbetsresor är 66 procent kvinnor och 34 procent män. Könskillnaden när det gäller beviljade arbetsresor har ungefär varit densamma under samtliga år Skillnaderna mellan kvinnor och män överensstämmer till stor del med könsfördelningen bland alla försäkrade som beviljades sjukpenning under år 2016, vilket var 64 procent kvinnor och 36 procent män. Av hela gruppen som beviljades arbetsresor någon gång under perioden oktober 2016 mars 2017 är det fysiska sjukdomar som dominerar. Det rör sig i huvudsak om sjukdomar inom diagnosavsnitten andra ledsjukdomar (M20 M25 enligt ICD-10-SE) och skador på knä och underben (S80 S89). ISF har i denna granskning gjort två aktgranskningar av sjukpenningärenden från perioden oktober 2016 mars Den första delen omfattade 100 ärenden där arbetsresor har beviljats. Syftet med denna del av granskningen är att undersöka om Försäkringskassan tillämpar bestämmelserna om arbetsresor effektivt och enhetligt och om lagstiftningen är ändamålsenlig. Den andra aktgranskningen omfattade 200 ärenden där en försäkrad har ansökt om sjukpenning inom diagnosavsnitten artros (M15 M19), andra ledsjukdomar (M20 M25), skador på knä och underben (S80 S89) och skador på fotled och fot (S90 S99). I denna del har 50 akter från respektive diagnosavsnitt granskats. Diagnosavsnitten har valts ut eftersom sjukskrivning för dessa diagnoser i kombination med ett icke-fysiskt belastande eller lätt rörligt arbete bör möjliggöra att den försäkrade kan få arbetsresor istället för sjukpenning. Syftet med denna del av granskningen har alltså varit att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt Försäkrings- 3

4 kassan utreder om det finns förutsättningar för att bevilja arbetsresor i ärenden om sjukpenning. Arbetsresor beviljas i genomsnitt för 30 dagar. Den del av granskningen som avser de försäkrade som har beviljats arbetsresor visar att de främst använder taxi som färdmedel vid arbetsresor. Av de 100 ärendena hade över 80 procent en kostnad under 600 kronor per enkel resa. Det är främst de försäkrade som tar initiativ till att ansöka om arbetsresor. Försäkringskassan tar däremot sällan initiativ till att utreda möjligheten till arbetsresor. Av akterna framgår också att arbetsgivaren i låg utsträckning beviljar ersättning för den anställda att åka till och från arbetet med exempelvis taxi under sjuklöneperioden. De försäkrade som beviljas arbetsresor har en betydligt högre årsinkomst än övriga försäkrade som får sjukpenning. En förklaring till detta kan vara att ersättning för arbetsresor oftast betalas ut i efterskott. Eftersom den försäkrade måste betala kostnaderna för arbetsresorna, ofta flera tusen kronor, kan de med lägre inkomster undvika att väcka frågan om arbetsresor med Försäkringskassan. Granskningen visar att Försäkringskassan är effektiv när det gäller utbetalning av arbetsresor till de försäkrade. I 81 procent av ärendena har Försäkringskassan betalat ut ersättningen inom sex dagar. I granskningen uppmärksammas att bedömningen av rätten till ersättning för arbetsresor försvåras av att en bedömning ska göras av om kostnaden för arbetsresor är skälig. Det är problematiskt att handläggarna inom ramen för aktuell lagstiftning inte får stöd i den skälighetsbedömning som ska göras vid utredningen av arbetsresor. Bedömningen innebär att handläggaren ska ta ställning till om resekostnaden är skälig i förhållande till fördelarna med arbetsresorna. Ett sidofynd i granskningen är den praktiska följden av att en försäkrad inte måste skicka in ansökan om sjukpenning och läkarintyg inom en viss tid. I mer än en fjärdedel av samtliga studerade ärenden i aktgranskning 2 kommer ansökan in efter att den försäkrade återgått i arbete. Detta försvårar Försäkringskassans handläggning betydligt när det gäller möjligheterna att ta initiativ till och utreda arbetsresor. Försäkringskassan utredde arbetsresor för den försäkrade i 10 procent av samtliga studerade ärenden. Försäkringskassan beviljade arbetsresor i totalt 3 procent av de granskade ärendena. ISF bedömer att arbetsresor inte behöver utredas på ett djupare plan i alla ärenden där diagnos eller yrke tydligt visar att arbetsresor inte är aktuellt. I 80 procent av samtliga granskade ärenden var omständigheterna sådana att de försäkrades yrke och/eller diagnos gjorde att arbetsresor inte var aktuellt. Av granskningen framgår att Försäkringskassan borde ha utrett möjligheten till arbetsresor i ytterligare 16 procent av ärendena. Granskningen av ärenden där sjukpenning beviljats och där de försäkrade har en huvuddiagnos, som eventuellt skulle kunna medföra att arbetsresor beviljas istället för sjukpenning, visar alltså att Försäkringskassan inte utreder möjligheten till arbetsresor i den omfattning som myndigheten borde göra. 4

5 Om denna andel skulle appliceras på samtliga drygt försäkrade som fick sjukpenning under perioden oktober 2016 mars 2017 skulle det innebära att Försäkringskassan borde ha utrett möjligheten till arbetsresor i totalt knappt 3700 ärenden. Det hade sannolikt lett till antalet sjukskrivna i denna grupp hade blivit färre eller att deras sjukskrivningsperiod blivit kortare. En ytterligare observation i granskningen är att Försäkringskassan i låg utsträckning utreder möjligheten till anpassade arbetsuppgifter eller omplacering hos arbetsgivaren. ISF lämnar följande rekommendationer. Regeringen bör överväga om Försäkringskassan ska få möjlighet att upphandla taxiresor, så att den försäkrade inte behöver betala taxibolaget direkt och ligga ute med kostnader för arbetsresor. Regeringen bör tydliggöra om arbetsresor främst ska ha till syfte att minska kostnaderna för sjukpenning eller om rehabiliteringspotentialen ska vara vägledande. Regeringen bör göra detta genom ett förtydligande i lagstiftningen. Försäkringskassan bör i högre grad i ärenden där arbetsresor kan vara aktuellt utreda om det går att förkorta sjukfallet eller minska omfattningen av sjukpenning med hjälp av arbetsresor. Försäkringskassan bör i högre grad informera de försäkrade om möjligheten till arbetsresor. Försäkringskassan bör utveckla stödet till handläggarna genom att förtydliga vilka faktorer som kan beaktas i bedömningen av vilka belopp som är skäliga. 5

adress Box 202, 101 24 Stockholm besöksadress Fleminggatan 7 telefon 08 58

6 adress Box 202, Stockholm besöksadress Fleminggatan 7 telefon fax e-post registrator@inspsf.se webb

Relevanta dokument

Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning

SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:12 Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning En redovisning av vad som kännetecknar gruppen försäkrade som får sin sjukpenning indragen Detta är en