Månadsrapport sjukförsäkringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Månadsrapport sjukförsäkringen"

Transkript

1 Information: Tfn: (8) Månadsrapport sjukförsäkringen Sammanfattning Minskningen av ohälsotalet fortsätter. Minskningen omfattar alla län och båda könen. Minskningen i ohälsotalet beror framförallt på att många ärenden med sjukersättning avslutas samtidigt som nybeviljandet av sjukersättning är lågt Enligt Försäkringskassans senaste prognos förväntas antalet sjukfall att öka framöver. Totalt hade personer sjuk- eller aktivitetsersättning i januari 2010 varav hade tidsbegränsad sjukersättning. Vid årsskiftet 2009/2010 lämnade personer sjukförsäkringen och personer under det första och andra kvartalet, på grund av att de uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. Av dessa hade sammanlagt återvänt till sjukförsäkringen i oktober. Från årsskiftet fram till och med oktober 2010 så har sammanlagt personer lämnat sjukförsäkringen på grund av att de uppnått maximal tid i sjukförsäkringen, inklusive de som lämnade vid årsskiftet. Under 2010 års resterande månader beräknas ca personer ha lämnat sjukförsäkringen på grund av tidsgräns i sjukförsäkringen. Antalet personer med aktivitetsersättning fortsätter att öka. Den återstående genomsnittliga tiden för sjukfall längre än 180 dagar förväntas framöver fortsätta att minska medan för sjukfall kortare än 180 dagar bedöms denna tid ha nått den lägsta nivån. Ohälsotalet Ohälsotalet fortsätter att minska och var 29,5 dagar i december Minskningen omfattar samtliga län och båda könen. Den del av ohälsotalet som består av sjukfall har minskat markant de senaste åren. Men sedan slutet av 2009 minskar inte längre sjukfallsdelen (sjukpenning och rehabiliteringspenning) av ohälsotalet i samma omfattning som tidigare. Den större delen av minskningen består nu av sjukersättningsdelen. Samtidigt som antalet personer med sjukersättning minskar är den generella trenden för aktivitetsersättning att den ökar. Längre fram i månadsrapporten presenteras mer utförlig information om aktivitetsersättning. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

2 Information: Tfn: (8) Könsskillnader i ohälsa Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män även om skillnaderna minskar. I januari 2011 hade cirka kvinnor sjukersättning eller aktivitetsersättning jämfört med cirka män. Antal pågående sjukfall i september 2010 var för kvinnor och för män. Kvinnor är oftare deltidssjukskrivna än män. Män är i mindre utsträckning än kvinnor sjukskrivna för psykiska diagnoser och i större utsträckning för diagnoser kopplade till rörelseapparaten. De förklaringar som ges i olika studier pekar på ojämställda förhållanden i samhället. Promemorian Kvinnor trots allt sjukast (Dnr: ) ger en mer utförlig beskrivning och analys av skillnaderna i sjukskrivningsmönster mellan könen. Sjukfall Antalet pågående sjukfall har minskat de senaste åren. I oktober 2010 pågick cirka sjukfall vilket kan jämföras med i oktober Under tolvmånadersperioden fram till och med september 2010 startade sjukfall och av dessa blev minst 30 dagar. För de längre sjukfallen är trenden att den förväntade falltiden minskar. För de korta sjukfallen har den förväntade fallängden nått en lägsta nivå och istället ökar nu den förväntade återstående fallängden i dessa kategorier. Den framtida utvecklingen bör därför följas noggrant för de sjukfall som passerar 30 respektive 90 dagar. Diagrammet nedan visar de förväntade återstående fallängderna i olika längdintervall. Förväntad återstående fallängd Antal månader Återstående fallängd (antal månader) i fall som passerar 365 dagar som passerar 180 dagar som passerar 90 dagar som passerar 30 dagar

3 Information: Tfn: (8) Avslag och indrag i sjukfall I december 2010 var det 3,3 procent som fick avslag på begäran om ersättning. Det är en lägre andel med 0,5 procentenheter jämfört med december Av alla avslutade sjukfall under november 2010 beslutade Försäkringskassan i 2,0 procent av fallen att inte längre betala ut ersättning vilket kan jämföras med 2,6 procent under november Från slutet på 2008 till mitten på 2009 ökade både avslagen och indragen men de stabiliserades under 2010, även om det under året varierade något mellan månaderna. För mer omfattande information om avslag se Delredovisning Uppföljning av rehabiliteringskedjan m.m. (Dnr: ). Överlämningsmöten Då rätt till ersättning inte finns eller när personer når den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen erbjuds ett överlämningsmöte tillsammans med Arbetsförmedlingen. I december 2010 erbjöd Försäkringskassan 713 personer överlämningsmöten, 533 personer accepterade och 79 personer avböjde erbjudandet. Sammanlagt genomfördes 381 överlämningsmöten i december. I tabellen nedan visas antal genomförda överlämningsmöten under de senaste 12 månaderna. Värdena är preliminära i två månader på grund av att överlämningsmöten kan registreras retroaktivt. Genomförda överlämningsmöten 2010 Januari 449 Februari 704 Mars 776 April 588 Maj 652 Juni 704 Juli 329 Augusti 386 September 540 Oktober 508 November 511* December 381* * preliminära värden vilka normalt kommer att öka något Rehabiliteringskedjan Utredning med arbetsgivaren Försäkringskassan ska i sjukfall som passerar dag 90 i rehabiliteringskedjan bedöma om personen kan arbeta hos sin arbetsgivare efter omplacering till annat arbete. Under december 2010 har bedömning mot annat arbete hos arbetsgivaren registrerats i 74 procent av sjukfallen som passerar dag 90 vilket kan jämföras med 67 procent i december I de fall som passerade

4 Information: Tfn: (8) dag 180 i rehabiliteringskedjan under december 2010 var denna bedömning registrerad i 92 procent av fallen vilket kan jämföras med 90 procent i december I de statistiska uppgifterna om hur många sjukfall som passerat dag 90 i rehabiliteringskedjan (då bedömning mot annat arbete hos arbetsgivaren ska göras) ingår även sjukfall med egna företagare. Eftersom rehabiliteringskedjan inte ska tillämpas på egna företagare innebär det att bedömningarna faktiskt görs i något högre andel än vad procentandelarna visar. Det kan finnas flera anledningar till att bedömningen inte görs i tid. En anledning är att underlag saknas då bedömningen ska göras eller att det behöver göras kompletteringar av de underlag som finns. Följden är att bedömningen inte kan eller ska göras i alla ärenden. Värdena är preliminära i tre månader på grund av att registreringar kan göras retroaktivt. Kontaktmöten När det finns risk för att en försäkrad inte kommer att kunna återgå till sin nuvarande arbetsgivare innan ärendet befinner sig på dag 181 i rehabiliteringskedjan skall Försäkringskassan erbjuda stöd i form av ett möte med Arbetsförmedlingen. Syftet är att underlätta för den försäkrade att påbörja sökandet efter ett annat arbete. Hon eller han kan med bibehållen ersättning från sjukförsäkringen få stöd från Arbetsförmedlingen att söka arbete mellan dag 91 och 180 i rehabiliteringskedjan. Om erbjudandet antas skall Försäkringskassan kalla den försäkrade och Arbetsförmedlingen till ett kontaktmöte. Av de erbjudna kontaktmötena under 2010 har i genomsnitt 38 procent avböjt. Genomförda kontaktmöten 2010 Januari 111 Februari 171 Mars 182 April 149 Maj 121 Juni 159 Juli 69 Augusti 86 September 148 Oktober 139 November 129* December 115* * preliminära värden vilka normalt kommer att öka något Bedömning mot den reguljära arbetsmarknaden Försäkringskassan ska i sjukfall som passerar dag 180 i rehabiliteringskedjan bedöma arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden. I december 2010 har ärenden passerat dag 180 i rehabiliteringskedjan. I 71,1 procent av

5 Information: Tfn: (8) sjukfallen har bedömning mot den reguljära arbetsmarknaden registrerats vilket kan jämföras med 62,9 procent under samma månad Under december 2010 har det i 488 ärenden registrerats satt det finns särskilda skäl för att fortsätta att bedöma arbetsförmågan mot arbete hos arbetsgivaren, vilket är 12,9 procent av dem som passerat dag 180 i rehabiliteringskedjan. I de sjukfall som under december passerat dag 365 i rehabiliteringskedjan, var bedömningen mot den reguljära arbetsmarknaden registrerad i 98,1 procent av sjukfallen. Värdena är preliminära i tre månader på grund av att utredningarna kan registreras retroaktivt. Sjukförsäkringens tidsgränser Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde personer maximal tid i antingen sjukpenning på fortsättningsnivå eller tidsbegränsad sjukersättning. Av dessa lämnade personer sjukförsäkringen vid årsskiftet. Övriga fick någon annan form av ersättning från sjukförsäkringen. Under det första och det andra kvartalet (2 januari - 30 juni) lämnade ytterligare sjukförsäkringen på grund av att de uppnått de maximala tidsgränserna. Mellan januari till och med oktober blev sammanlagt personer av dem som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet och under första och andra kvartalet, inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa var i arbete den sista september. Av de som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet samt under första och andra kvartalet hade återvänt till sjukförsäkringen i oktober. För mer utförlig information se Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första och andra kvartalet 2010 U (Dnr: ). Maximalt antal dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå Av de personerna som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 gjorde det från sjukpenning på fortsättningsnivå. Av de som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 var det som lämnade på grund av maximalt antal dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå, en klar majoritet. Däremot utgör de en relativt liten del av de personer som lämnat sjukförsäkringen efter årsskiftet på grund av tidsgränsen. Totalt (exklusive de som lämnade vid årsskiftet) beräknas personer lämna sjukpenningen under 2010 på grund av att de uppnått maximalt antal dagar. I oktober 2010 hade dittills under året sammanlagt ca personer lämnat sjukpenning på fortsättningsnivå på grund av detta (exklusive de som lämnade vid årsskiftet). Maximalt antal månader med tidsbegränsad sjukersättning De övriga, av de personerna, som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet, bestod av personer som fått maximalt 18 månader med tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsreglerna. Av dem personer som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet var det 750 som lämnade på grund av maximalt antal månader med tidsbegränsad sjukersättning. Under 2010 har gruppen från tidsbegränsad sjukersättning

6 Information: Tfn: (8) utgjort en majoritet av de personer som lämnat sjukförsäkringen. Totalt (exklusive de som lämnade vid årsskiftet) beräknas ca personer ha lämnat sjukförsäkringen under 2010 på grund av att de uppnått maximalt antal månader med tidsbegränsad sjukersättning. I oktober hade sammanlagt ca personer lämnat tidsbegränsad sjukersättning under 2010 på grund av detta. Efter cirka tre månader utan ersättning från sjukförsäkringen har den försäkrade möjlighet att på nytt söka och eventuellt beviljas sjukpenning eller rehabiliteringspenning. För de försäkrade som haft en tidsbegränsad sjukersättning i maximalt 18 månader enligt övergångsbestämmelserna är detta under förutsättning att de har en SGI som de kan få tillbaka. Personer som lämnat tidsbegränsad sjukersättning och som endast hade garantiersättning har i regel ingen SGI som de kan få tillbaka. Av de personer som har lämnat tidsbegränsad sjukersättning (till och med oktober, inklusive de som lämnade vid årsskiftet) var det knappt personer som endast fick garantiersättning. Värdena för antal personer som har lämnat sjukförsäkringen, till följd av de maximala tidsgränserna, har en viss eftersläpning på grund av att registreringar och beslut kan göras retroaktivt. Värdena för de antal som lämnade sjukförsäkringen under 2010 års första tio månader kommer sannolikt att minska Lämnat sjukförsäkringen på grund av uppnått maximal tid Prognos Antal personer Sjukersättning Sjukpenning jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10

7 Information: Tfn: (8) Sjukersättning och aktivitetsersättning (S/A) I januari 2011 hade personer sjuk- eller aktivitetsersättning varav hade aktivitetsersättning. Av dem som uppbar sjukersättning hade personer tidsbegränsad sjukersättning och av dessa hade personer det enligt övergångsreglerna. Under december 2010 nybeviljades personer sjukersättning tills vidare och drygt 350 personer nybeviljades aktivitetsersättning. Under motsvarande månad 2009 nybeviljades personer sjukersättning tills vidare och 420 personer aktivitetsersättning. I december 2010 fick knappt 180 personer sjukeller aktivitetsersättning tillerkänd vilket är cirka färre än i december Antalet nybeviljade S/A i genomsnitt per månad 2 Period Sjukersättning Aktivitetsersättning Sjuk- och aktivitetsersättning Nybeviljad aktivitetsersättning Minskningstakten av ohälsotalet totalt är betydligt långsammare i gruppen under 30 år än i övriga åldersgrupper. En viktig förklaring är en ökning av antalet personer med aktivitetsersättning. En fördubbling av antalet personer med aktivitetsersättning har skett sedan början av Av dem som nybeviljas aktivitetsersättning i december 2010 är 47 procent kvinnor och 53 procent män. Nybeviljandet på grund av nedsatt arbetsförmåga minskar samtidigt som nybeviljandet vid förlängd skolgång ökar. Ökningen av antal personer med aktivitetsersättning beror på att inflödet är större än utflödet, dvs. att antalet nybeviljade överstiger antalet som lämnar aktivitetsersättning. Förlängd skolgång representerar över 50 procent av nybeviljandet av aktivitetsersättning. Det är mest män som nybeviljas aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Nybeviljandet av aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga är högst för kvinnor i åldersgruppen år. Av de personer som nybeviljades aktivitetsersättning under 2010 var det personer som nybeviljades på grund av nedsatt arbetsförmåga. Av dem som nybeviljades på grund av nedsatt arbetsförmåga var det en majoritet som 1 De personer som får sjukersättning eller aktivitetsersättning tillerkänd (sjukpenning utbytt till sjukersättning eller aktivitetsersättning) inkluderas i begreppet nybeviljade. 2 P.g.a. avrundning stämmer inte alltid summorna på raderna

8 Information: Tfn: (8) hade en psykisk diagnos. För mer utförlig information om aktivitetsersättning se rapporten Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid. Diagrammet nedan illustrerar ökningen av aktivitetsersättning vid förlängd skolgång samt minskningen vid nedsatt arbetsförmåga. Nybeviljats aktivitetsersättning 12-månadersvärden Senaste data: Antal nybeviljade Förlängd skolgång Nedsatt arbetsförmåga

9 Information: Tfn: (8) Månadsrapport - sjukförsäkringen Sammanfattning Minskningen av ohälsotalet fortsätter och omfattar fortfarande alla län och båda könen men minskningen är nu betydligt mindre jämfört med tidigare. Den fortsatta minskningen i ohälsotalet beror på att många ärenden med sjukersättning avslutas samtidigt som nybeviljandet av sjukersättning är lågt. Sjukpenningsdelen ökade under januari i vissa län och enligt Försäkringskassans senaste prognos förväntas antalet sjukfall att öka framöver. Totalt hade personer sjuk- eller aktivitetsersättning i februari 2011 varav hade tidsbegränsad ersättning. Vid årsskiftet 2009/2010 lämnade personer sjukförsäkringen och personer under det första och andra kvartalet, på grund av att de uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. Av dessa hade sammanlagt återvänt till sjukförsäkringen i oktober. Från årsskiftet fram till och med oktober 2010 så har sammanlagt personer lämnat sjukförsäkringen på grund av att de uppnått maximal tid i sjukförsäkringen, inklusive de som lämnade vid årsskiftet. Under 2010 års resterande månader beräknas ca personer ha lämnat sjukförsäkringen på grund av tidsgränser i sjukförsäkringen. Den genomsnittliga återstående tiden för sjukfall längre än 180 dagar förväntas framöver fortsätta att minska men för sjukfall kortare än 180 dagar bedöms den genomsnittliga återstående tiden nu öka. Ohälsotalet Ohälsotalet 1 fortsätter att minska och var 29,3 dagar i januari Minskningen omfattar samtliga län och båda könen. Den del av ohälsotalet som består av sjukfall 2 har minskat markant de senaste åren. Men sedan slutet av 2009 minskar inte längre sjukfallsdelen av ohälsotalet i samma omfattning som tidigare och under januari skedde det i vissa län en viss ökning av sjukpenning. Den större delen av minskningen i ohälsotalet kommer sig av att sjukersättningsdelen minskar. Den generella trenden för aktivitetsersättning är däremot att den ökar. Längre fram i månadsrapporten presenteras mer utförlig information om aktivitetsersättning. 1 Ohälsotalet består av olika förmåner inom sjukförsäkringen; alla sjukpenningförmåner, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. 2 Sjukfall inkluderar sjukpenning och rehabiliteringspenning. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

10 Information: Tfn: (8) Könsskillnader i ohälsa Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män även om skillnaderna minskar. I februari 2011 hade cirka kvinnor sjukersättning eller aktivitetsersättning jämfört med cirka män. Antal pågående sjukfall i november 2010 var för kvinnor och för män. Kvinnor är oftare deltidssjukskrivna än män. Män är i mindre utsträckning än kvinnor sjukskrivna för psykiska diagnoser och i större utsträckning för diagnoser kopplade till rörelseapparaten. De förklaringar som ges i olika studier pekar på ojämställda förhållanden i samhället. Promemorian Kvinnor trots allt sjukast (Dnr: ) ger en mer utförlig beskrivning och analys av skillnaderna i sjukskrivningsmönster mellan könen. Sjukfall Antalet pågående sjukfall har minskat från och med 2004 till och med slutet av 2010 men i december 2010 skedde en ökning jämfört med samma månad föregående år. I december 2010 pågick cirka sjukfall vilket kan jämföras med i december Under tolvmånadersperioden fram till och med december 2010 startade sjukfall och av dessa blev minst 30 dagar. För de längre sjukfallen (mer än 180 dagar) är trenden att den förväntade falltiden minskar. För de korta sjukfallen (mindre än 180 dagar) har den förväntade fallängden nått en lägsta nivå och istället förväntas nu den återstående fallängden i dessa kategorier att öka. Diagrammet nedan visar de förväntade återstående fallängderna i olika längdintervall. Antal månader Förväntad återstående fallängd Återstående fallängd (antal månader) i fall som passerar 365 dagar som passerar 180 dagar som passerar 90 dagar som passerar 30 dagar

11 Information: Tfn: (8) Avslag och indrag i sjukfall I januari 2011 var det 3,1 procent som fick avslag på begäran om ersättning, under samma månad 2010 var det 3,3 procent. Av alla avslutade sjukfall under december 2010 beslutade Försäkringskassan i 2,0 procent av fallen att inte längre betala ut ersättning vilket kan jämföras med 2,4 procent under december Från slutet på 2008 till mitten på 2009 ökade både avslagen och indragen men de stabiliserades under 2010, även om det under året varierade något mellan månaderna. För mer omfattande information om avslag se Delredovisning Uppföljning av rehabiliteringskedjan m.m. (Dnr: ). Överlämningsmöten Då rätt till ersättning inte finns eller när personer når den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen erbjuds ett överlämningsmöte tillsammans med Arbetsförmedlingen. I januari 2011 erbjöd Försäkringskassan 681 personer överlämningsmöten, 523 personer accepterade och 97 personer avböjde erbjudandet. Sammanlagt genomfördes 311 överlämningsmöten i januari. I tabellen nedan visas antal genomförda överlämningsmöten sedan januari Överlämningsmöten kan genomföras någon månad senare än erbjudandet och de kan registreras retroaktivt. Värdena är därför preliminära i två månader. Genomförda överlämningsmöten Januari 449 Januari 311* Februari 704 Mars 776 April 588 Maj 652 Juni 704 Juli 329 Augusti 386 September 540 Oktober 508 November 527 December 425* * preliminära värden vilka normalt kommer att öka något Rehabiliteringskedjan Bedömning mot annat arbete hos arbetsgivaren Försäkringskassan ska i sjukfall som passerar dag 90 i rehabiliteringskedjan bedöma om personen kan arbeta hos sin arbetsgivare efter omplacering till annat arbete. Under januari 2011 har bedömning mot annat arbete hos

12 Information: Tfn: (8) arbetsgivaren 3 registrerats i 80 procent av de sjukfall som passerat dag 90. I de sjukfall som passerade dag 180 i rehabiliteringskedjan under januari 2011 var denna bedömning registrerad i 98 procent av fallen. I januari 2010 var bedömningen mot annat arbete registrerad i 69 procent av fallen. Av de sjukfall som passerade 180 dagar under januari 2010 var 90 dagars bedömningen gjord i 97 procent av fallen. Värdena är preliminära i tre månader på grund av att registreringar kan göras retroaktivt. Kontaktmöten När det finns risk för att en försäkrad inte kommer att kunna återgå till sin nuvarande arbetsgivare innan ärendet befinner sig på dag 181 i rehabiliteringskedjan skall Försäkringskassan erbjuda stöd i form av ett möte med Arbetsförmedlingen. Syftet är att underlätta för den försäkrade att påbörja sökandet efter ett annat arbete. Hon eller han kan med bibehållen ersättning från sjukförsäkringen få stöd från Arbetsförmedlingen att söka arbete mellan dag 91 och 180 i rehabiliteringskedjan. Om erbjudandet antas skall Försäkringskassan kalla den försäkrade och Arbetsförmedlingen till ett kontaktmöte. Av de kontaktmöten som erbjudits sedan januari 2010 har i genomsnitt 41 procent avböjt. Genomförda kontaktmöten 2010 Januari 111 Januari 104* Februari 171 Mars 182 April 149 Maj 121 Juni 159 Juli 69 Augusti 86 September 148 Oktober 139 November 137 December 122* * preliminära värden vilka normalt kommer att öka något Bedömning mot den reguljära arbetsmarknaden Försäkringskassan ska i sjukfall som passerar dag 180 i rehabiliteringskedjan bedöma arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden. Av de sjukfall som under januari 2011 passerade dag 180 i rehabiliteringskedjan hade bedömningen mot den reguljära arbetsmarknaden registrerats i 78 procent av 3 Från och med denna månads rapport är det rensade värdena som redovisas för andelar där bedömningen mot annat arbete hos arbetsgivaren har gjorts. Värdena är rensade från egna företagare (eftersom denna bedömning inte ska göras på dem) och de är rensade från de ärenden där det saknats ett läkarintyg inkommet i tid. Föregående års värden är här beräknade på samma sätt.

13 Information: Tfn: (8) sjukfallen. 4 Det fanns i 9 procent av sjukfallen särskilda skäl för att fortsätta att bedöma arbetsförmågan mot arbete hos befintlig arbetsgivare och i mindre än en procent av fallen bedömdes det oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden. 5 Av de sjukfall som passerade dag 365 under januari 2011 hade bedömningen mot den reguljära arbetsmarkanden gjorts i 95 procent av sjukfallen. 4 I januari 2010 hade bedömning mot den reguljära arbetsmarknaden skett i 66 procent av sjukfallen som passerade dag I 10 procent av fallen fanns det särskilda skäl att fortsätta bedöma arbetsförmågan mot arbete hos befintlig arbetsgivare och i mindre än en procent av fallen bedömdes det oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden. 5 Av de sjukfall som passerade dag 365 i januari 2010 hade bedömningen gjorts i 94 procent av fallen. 4 Värdena är preliminära i tre månader på grund av att utredningarna kan registreras retroaktivt. Sjukförsäkringens tidsgränser Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde personer maximal tid i antingen sjukpenning på fortsättningsnivå eller tidsbegränsad sjukersättning. Av dessa lämnade personer sjukförsäkringen vid årsskiftet. Övriga fick någon annan form av ersättning från sjukförsäkringen. Under det första och det andra kvartalet (2 januari - 30 juni) lämnade ytterligare sjukförsäkringen på grund av att de uppnått de maximala tidsgränserna. Mellan januari till och med oktober blev sammanlagt personer av dem som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet och under första och andra kvartalet, inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa var i arbete den sista oktober. Av de som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet samt under första och andra kvartalet hade återvänt till sjukförsäkringen i oktober. För mer utförlig information se Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första och andra kvartalet 2010 U (Dnr: ). Maximalt antal dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå Av de personerna som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 gjorde det från sjukpenning på fortsättningsnivå. Av de som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 var det som lämnade på grund av maximalt antal dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå, en klar majoritet. Däremot utgjorde de en relativt liten del av de personer som lämnade sjukförsäkringen efter årsskiftet på grund av tidsgränserna. Till och med november 2010 var det sammanlagt ca personer som hade lämnat sjukpenning på fortsättningsnivå (exklusive de som lämnade vid årsskiftet) på grund av tidsgränserna. Totalt under 2010 (exklusive de som lämnade vid årsskiftet 2009/2010) beräknas personer ha lämnat sjukpenning på fortsättningsnivå på grund av att de uppnått maximalt antal dagar. 4 Dessa värden är rensade från de sjukfall där det saknats läkarintyg i tid, från de sjukfall där bedömningen gjorts att det finns särskilda skäl för att fortsätta att bedöma arbetsförmågan mot arbete hos befintlig arbetsgivare och från de sjukfall där det bedömts vara oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden. 5 Denna andel är baserad på de sjukfall där det inkommit läkarintyg i tid.

14 Information: Tfn: (8) Maximalt antal månader med tidsbegränsad sjukersättning Av dem som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 hade en majoritet haft sjukpenning på fortsättningsnivå. De övriga, av de personerna, som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010, bestod av personer som fått maximalt 18 månader med tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsreglerna. Av de personer som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet var det 750 som lämnade på grund av maximalt antal månader med tidsbegränsad sjukersättning. Under 2010 (exklusive de som lämnade vid årsskiftet) har däremot gruppen från tidsbegränsad sjukersättning utgjort en majoritet av de personer som lämnat sjukförsäkringen. Totalt (exklusive de som lämnade vid årsskiftet) beräknas ca personer ha lämnat sjukförsäkringen under 2010 på grund av att de uppnått maximalt antal månader med tidsbegränsad sjukersättning. I november hade sammanlagt ca personer lämnat tidsbegränsad sjukersättning under 2010 på grund av detta. Efter cirka tre månader utan ersättning från sjukförsäkringen har individen möjlighet att på nytt söka och eventuellt beviljas sjukpenning eller rehabiliteringspenning. För de försäkrade som haft en tidsbegränsad sjukersättning i maximalt 18 månader enligt övergångsbestämmelserna är detta under förutsättning att de har en SGI som de kan få tillbaka. Personer som lämnat tidsbegränsad sjukersättning och som endast hade sjukersättning på garantinivå har i regel ingen SGI som de kan få tillbaka. Av de personer som har lämnat tidsbegränsad sjukersättning (till och med november, inklusive de som lämnade vid årsskiftet) var det knappt personer som endast fick sjukersättning på garantinivå. Värdena för antal personer som har lämnat sjukförsäkringen, till följd av de maximala tidsgränserna, har en viss eftersläpning på grund av att registreringar och beslut om beviljande av förmån kan göras retroaktivt. Värdena för de antal som lämnade sjuk-försäkringen till och med november 2010 kommer därför sannolikt att minska. Lämnat sjukförsäkringen på grund av uppnått maximal tid Antal personer Prognos Sjukersättning Sjukpenning jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 jan-11

15 Information: Tfn: (8) Sjukersättning och aktivitetsersättning (S/A) I februari 2011 hade personer sjuk- eller aktivitetsersättning varav hade aktivitetsersättning. Av dem som uppbar sjukersättning hade personer tidsbegränsad sjukersättning och av dessa hade personer det enligt övergångsreglerna. Under januari 2011 nybeviljades personer sjukersättning och 270 personer nybeviljades aktivitetsersättning. Under motsvarande månad 2010 nybeviljades 950 personer sjukersättning och 310 personer aktivitetsersättning. I januari 2011 fick 180 personer sjuk- eller aktivitetsersättning tillerkänd och under samma månad 2010 var det 200 som fick sjuk- eller aktivitetsersättning tillerkänd. Antalet nybeviljade S/A i genomsnitt per månad 7 Period Sjukersättning Aktivitetsersättning Sjuk- och aktivitetsersättning Nybeviljad aktivitetsersättning Minskningstakten av ohälsotalet totalt är betydligt långsammare i gruppen under 30 år än i övriga åldersgrupper. En viktig förklaring är en ökning av antalet personer med aktivitetsersättning. En fördubbling av antalet personer med aktivitetsersättning har skett sedan början av Av dem som nybeviljas aktivitetsersättning i januari 2011 är 47 procent kvinnor och 53 procent män. Ökningen av antal personer med aktivitetsersättning beror på att inflödet är större än utflödet, dvs. att antalet nybeviljade överstiger antalet som lämnar aktivitetsersättning. Sett till de senaste tolv månaderna har nybeviljandet på grund av nedsatt arbetsförmåga minskat samtidigt som nybeviljandet vid förlängd skolgång ökat. Det är fler män än kvinnor som nybeviljas aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Nybeviljandet av aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga är högst för kvinnor i åldersgruppen år. Av de personer som nybeviljades aktivitetsersättning under 2010 var det personer som nybeviljades på grund av nedsatt arbetsförmåga. Av dem som nybeviljades på grund av nedsatt arbetsförmåga var det en majoritet som hade en psykisk diagnos. För mer utförlig information om aktivitetsersättning se rapporten Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid. 6 De personer som får sjukersättning eller aktivitetsersättning tillerkänd (sjukpenning utbytt till sjukersättning eller aktivitetsersättning) inkluderas i begreppet nybeviljade. 7 P.g.a. avrundning stämmer inte alltid summorna på raderna

16 Information: Tfn: (8) Diagrammet nedan illustrerar ökningen av aktivitetsersättning vid förlängd skolgång samt minskningen vid nedsatt arbetsförmåga. Nybeviljats aktivitetsersättning 12-månadersvärden Senaste data: Antal nybeviljade Förlängd skolgång Nedsatt arbetsförmåga

17 Information: Tfn: XX 1 (8) Månadsrapport - sjukförsäkringen Sammanfattning Minskningen av ohälsotalet fortsätter och omfattar fortfarande alla län och båda könen men minskningen är nu betydligt mindre jämfört med tidigare. Den fortsatta minskningen i ohälsotalet beror på att många ärenden med sjukersättning avslutas samtidigt som nybeviljandet av sjukersättning är lågt. Sjukpenningsdelen (av ohälsotalet) ökade något under februari (jämfört mot januari 2011) i samtliga län och enligt Försäkringskassans senaste prognos förväntas antalet sjukfall fortsätta att öka framöver. Den genomsnittliga återstående sjuktiden för sjukfall längre än 365 dagar förväntas fortsätta att minska en tid men för sjukfall som passerar 180 dagar bedöms den genomsnittliga återstående tiden nu öka till skillnad från tidigare. För sjukfall som passerar 30 respektive 90 dagar bedöms den genomsnittliga återstående tiden att fortsätta öka. Vid årsskiftet 2009/2010 lämnade personer sjukförsäkringen, och under det första och det andra kvartalet 2010 var det personer som lämnade på grund av att de uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. Av alla dessa hade sammanlagt återvänt till sjukförsäkringen i oktober. Under hela 2010 har ca personer lämnat sjukförsäkringen på grund av att de uppnått maximal tid i sjukförsäkringen, inklusive de som lämnade vid årsskiftet. Totalt hade personer sjuk- eller aktivitetsersättning i mars 2011 varav hade tidsbegränsad ersättning. Ohälsotalet Ohälsotalet 1 minskar fortfarande och var 29,1 dagar i februari Den del av ohälsotalet som består av sjukfall 2 minskade markant under 2008 och 2009 men från och med slutet av 2009 avtog minskningen av sjukfallen och hittills under 2011 har sjukfallen istället ökat något i samtliga län. Den nuvarande minskningen i ohälsotalet kommer sig av att sjukersättningsdelen fortfarande minskar. Den generella trenden för aktivitetsersättning är däremot att den ökar. Längre fram i månadsrapporten presenteras mer utförlig information om aktivitetsersättning. 1 Ohälsotalet består av olika förmåner inom sjukförsäkringen; alla sjukpenningförmåner, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. 2 Sjukfall inkluderar sjukpenning och rehabiliteringspenning. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

18 Information: Tfn: XX 2 (8) Könsskillnader i ohälsa Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män även om skillnaderna minskar. I mars 2011 hade cirka kvinnor sjukersättning eller aktivitetsersättning jämfört med cirka män. Antal pågående sjukfall i december 2010 var för kvinnor och för män. Kvinnor är oftare deltidssjukskrivna än män. Män är i mindre utsträckning än kvinnor sjukskrivna för psykiska diagnoser och i större utsträckning för diagnoser kopplade till rörelseapparaten. De förklaringar som ges i olika studier pekar på ojämställda förhållanden i samhället. Promemorian Kvinnor trots allt sjukast (Dnr: ) ger en mer utförlig beskrivning och analys av skillnaderna i sjukskrivningsmönster mellan könen. Sjukfall Antalet pågående sjukfall har minskat från och med 2004 till och med slutet av 2010 men i december 2010 skedde en ökning jämfört med samma månad föregående år. I december 2010 pågick cirka sjukfall vilket kan jämföras med cirka i december Under tolvmånadersperioden fram till och med november 2010 startade ca sjukfall och av dessa blev minst 30 dagar. För de riktigt långa sjukfallen (mer än 365 dagar) är trenden än så länge att den förväntade falltiden minskar. Sjukfallen som passerar 180 dagar förväntas ha nått den lägsta nivån. För de kortare sjukfallen (mindre än 180 dagar) har den förväntade fallängden nått en lägsta nivå och den återstående fallängden i dessa kategorier förväntas framöver att öka. De förväntade ökningarna i falltiderna beror på att många av dem som tidigare uppnått maximal tid i sjukförsäkringen (och därför en tid har varit utan ersättning från sjukförsäkringen) nu på nytt kan söka ersättning från sjukförsäkringen. Diagrammet nedan visar de förväntade återstående fallängderna i olika längdintervall. Förväntad återstående fallängd Antal månader Återstående fallängd (antal månader ) i fall som passerar 365 dagar 10 8 som passerar 180 dagar 6 4 som passerar 90 dagar 2 0 som passerar 30 dagar

19 Information: Tfn: XX 3 (8) Avslag och indrag i sjukfall Från slutet på 2008 till mitten på 2009 ökade både avslagen och indragen. Sedan mitten av 2009 har dock andelen avslag och indrag varit stabilt. I februari 2011 var det 3,1 procent som fick avslag 3 på begäran om ersättning, under samma månad 2010 var det också 3,1 procent som fick avslag. Indragen 4 för januari 2011 var 1,6 procent vilket kan jämföras med 2,5 procent under januari För mer omfattande information om avslag se Delredovisning Uppföljning av rehabiliteringskedjan m.m. (Dnr: ). Mer omfattande information om indrag finns här, Delredovisning Uppföljning av rehabiliteringskedjan m.m. (Dnr: ). Överlämningsmöten När rätt till ersättning inte finns eller när personer når den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen erbjuds ett överlämningsmöte tillsammans med Arbetsförmedlingen. I februari 2011 erbjöd Försäkringskassan 784 personer överlämningsmöten, 610 personer accepterade och 82 personer avböjde erbjudandet. Sammanlagt genomfördes 401 överlämningsmöten i januari. I tabellen nedan visas antal genomförda överlämningsmöten sedan januari Överlämningsmöten kan genomföras någon månad senare än erbjudandet och de kan registreras retroaktivt. Värdena är därför preliminära i två månader. Genomförda överlämningsmöten Januari 449 Januari 368* Februari 704 Februari 401* Mars 776 April 588 Maj 652 Juni 704 Juli 329 Augusti 386 September 540 Oktober 508 November 527 December 434 * preliminära värden vilka normalt kommer att öka något Rehabiliteringskedjan Bedömning mot annat arbete hos arbetsgivaren Försäkringskassan ska i sjukfall som passerar dag 90 i rehabiliteringskedjan bedöma om personen kan arbeta hos sin arbetsgivare efter omplacering till annat arbete. Under februari 2011 har bedömning mot annat arbete hos 3 Med avslag menas de ärenden då Försäkringskassan inte beviljar ansökan om sjukpenning. Andelen är av det totala antalet som beviljats sjukpenning gällande månad. 4 Med indrag menas de ärenden då Försäkringskassan beslutar att inte längre betala ut någon sjukpenning. Andelen är av de avslutade sjukpenningfallen gällande månad.

20 Information: Tfn: XX 4 (8) arbetsgivaren 5 registrerats i 80 procent av de sjukfall som passerat dag 90. I de sjukfall som passerade dag 180 i rehabiliteringskedjan under februari 2011 var denna bedömning registrerad i 98 procent av fallen. I februari 2010 var bedömningen mot annat arbete registrerad i 75 procent av fallen. Av de sjukfall som passerade 180 dagar under februari 2010 var 90 dagars bedömningen gjord i 98 procent av fallen. Värdena är preliminära i tre månader på grund av att registreringar kan göras retroaktivt. Kontaktmöten När det finns risk för att en försäkrad inte kommer att kunna återgå till sin nuvarande arbetsgivare innan ärendet befinner sig på dag 181 i rehabiliteringskedjan skall Försäkringskassan erbjuda stöd i form av ett möte med Arbetsförmedlingen. Syftet är att underlätta för den försäkrade att påbörja sökandet efter ett annat arbete. Hon eller han kan med bibehållen ersättning från sjukförsäkringen få stöd från Arbetsförmedlingen att söka arbete mellan dag 91 och 180 i rehabiliteringskedjan. Om erbjudandet antas skall Försäkringskassan kalla den försäkrade och Arbetsförmedlingen till ett kontaktmöte. Av de kontaktmöten som erbjudits sedan januari 2010 har i genomsnitt 38 procent avböjt. Genomförda kontaktmöten 2010 Januari 111 Januari* 113* Februari 171 Februari* 141* Mars 182 April 149 Maj 121 Juni 159 Juli 69 Augusti 86 September 148 Oktober 139 November 137 December 122 * preliminära värden vilka normalt kommer att öka något Bedömning mot den reguljära arbetsmarknaden Försäkringskassan ska i sjukfall som passerar dag 180 i rehabiliteringskedjan bedöma arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden. Av de sjukfall som under februari 2011 passerade dag 180 i rehabiliteringskedjan hade bedömningen mot den reguljära arbetsmarknaden registrerats i 78 procent av sjukfallen. 6 Det fanns i 9 procent av sjukfallen särskilda skäl för att fortsätta 5 Från och med februari månads rapport är det rensade värdena som redovisas för andelar där bedömningen mot annat arbete hos arbetsgivaren har gjorts. Värdena är rensade från egna företagare (eftersom denna bedömning inte ska göras på dem) och de är rensade från de ärenden där det saknats ett läkarintyg inkommet i tid. Föregående års värden är här beräknade på samma sätt. 6 Dessa värden är rensade från de sjukfall där det saknats läkarintyg i tid, från de sjukfall där bedömningen gjorts att det finns särskilda skäl för att fortsätta att bedöma arbetsförmågan mot

21 Information: Tfn: XX 5 (8) att bedöma arbetsförmågan mot arbete hos befintlig arbetsgivare och i mindre än 1 procent av fallen bedömdes det oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden. 7 Av de sjukfall som passerade dag 365 under februari 2011 hade bedömningen mot den reguljära arbetsmarkanden gjorts i 97 procent av sjukfallen. 4 I februari 2010 hade bedömning mot den reguljära arbetsmarknaden skett i 78 procent av sjukfallen som passerade dag I 12 procent av fallen fanns det särskilda skäl att fortsätta bedöma arbetsförmågan mot arbete hos befintlig arbetsgivare och i mindre än en procent av fallen bedömdes det oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden. 5 Av de sjukfall som passerade dag 365 i februari 2010 hade bedömningen gjorts i 95 procent av fallen. 4 Värdena är preliminära i tre månader på grund av att utredningarna kan registreras retroaktivt. Sjukförsäkringens tidsgränser Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde personer maximal tid i antingen sjukpenning på fortsättningsnivå eller tidsbegränsad sjukersättning. Av dessa lämnade personer sjukförsäkringen vid årsskiftet. Övriga fick någon annan form av ersättning från sjukförsäkringen. Under det första och det andra kvartalet (2 januari - 30 juni) lämnade ytterligare sjukförsäkringen på grund av att de uppnått de maximala tidsgränserna. Mellan januari och oktober blev sammanlagt personer av dem som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet och under första och andra kvartalet, inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa var i arbete den sista oktober. Av de som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet samt under första och andra kvartalet hade återvänt till sjukförsäkringen i oktober. För mer utförlig information se Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första och andra kvartalet 2010 U (Dnr: ). Maximalt antal dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå Av de personerna som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 gjorde det från sjukpenning på fortsättningsnivå. Många som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen hade sökt andra former av ersättningar från sjukförsäkringen och en del av dessa beviljades detta och lämnade därför inte sjukförsäkringen. Av de som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 var det som lämnade på grund av maximalt antal dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå, en klar majoritet. Däremot utgjorde de en relativt liten del av de personer som lämnade sjukförsäkringen efter årsskiftet på grund av tidsgränserna. Till och med november 2010 var det sammanlagt ca personer som hade lämnat sjukpenning på fortsättningsnivå (exklusive de som lämnade vid årsskiftet) på grund av tidsgränserna. Totalt under 2010 (exklusive de som lämnade vid årsskiftet 2009/2010) beräknas personer ha lämnat sjukpenning på fortsättningsnivå, på grund av att de uppnått maximalt antal dagar. arbete hos befintlig arbetsgivare och från de sjukfall där det bedömts vara oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden. 7 Denna andel är baserad på de sjukfall där det inkommit läkarintyg i tid.

22 Information: Tfn: XX 6 (8) Maximalt antal månader med tidsbegränsad sjukersättning Av de ca personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 hade en majoritet haft sjukpenning på fortsättningsnivå, endast personer hade fått maximalt antal månader med tidsbegränsad sjukersättning. Av de personer som faktiskt lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 var det 750 som lämnade på grund av att de uppnått maximalt antal månader med tidsbegränsad sjukersättning. Men under resten av 2010 utgjorde gruppen som haft tidsbegränsad sjukersättning en majoritet av de personer som lämnade sjukförsäkringen. Totalt under 2010 lämnade ca personer tidsbegränsad sjukersättning på grund av att de uppnått maximal tid i sjukförsäkringen jämfört med ca personer som lämnade sjukpenning på fortsättningsnivå på grund av att de uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. Efter cirka tre månader utan ersättning från sjukförsäkringen har individen möjlighet att på nytt söka och eventuellt beviljas sjukpenning eller rehabiliteringspenning. För de försäkrade som haft en tidsbegränsad sjukersättning i maximalt 18 månader enligt övergångsbestämmelserna är detta under förutsättning att de har en SGI som de kan få tillbaka. Personer som lämnat tidsbegränsad sjukersättning och som endast hade sjukersättning på garantinivå har i regel ingen SGI som de kan få tillbaka. Av de personer som har lämnat tidsbegränsad sjukersättning (till och med december, inklusive de som lämnade vid årsskiftet) var det personer som endast fick sjukersättning på garantinivå. Värdena för antal personer som har lämnat sjukförsäkringen, till följd av de maximala tidsgränserna, har en viss eftersläpning på grund av att registreringar och beslut om beviljande av förmån kan göras retroaktivt. Värdena för de antal som lämnat sjukförsäkringen kommer därför sannolikt att minska något. minska Lämnat sjukförsäkringen på grund av uppnått maximal tid Antal personer Prognos Sjukersättning Sjukpenning jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 jan-11 feb-11

23 Information: Tfn: XX 7 (8) Sjukersättning och aktivitetsersättning (S/A) I mars 2011 hade personer sjuk- eller aktivitetsersättning varav hade aktivitetsersättning. Av dem som uppbar sjukersättning hade personer tidsbegränsad sjukersättning och av dessa hade personer det enligt övergångsreglerna. Under februari 2011 nybeviljades 8 ca 590 personer sjukersättning och ca 310 personer nybeviljades aktivitetsersättning. Under motsvarande månad 2010 nybeviljades 980 personer sjukersättning och 320 personer aktivitetsersättning. I februari 2011 fick ca 220 personer sjuk- eller aktivitetsersättning tillerkänd och under samma månad 2010 var det ca 230 som fick sjuk- eller aktivitetsersättning tillerkänd. Antalet nybeviljade S/A i genomsnitt per månad 9 Period Sjukersättning Aktivitetsersättning Sjuk- och aktivitetsersättning Nybeviljad aktivitetsersättning Minskningstakten av ohälsotalet totalt är betydligt långsammare i gruppen under 30 år än i övriga åldersgrupper. En viktig förklaring är en ökning av antalet personer med aktivitetsersättning. En fördubbling av antalet personer med aktivitetsersättning har skett sedan början av Av dem som nybeviljades aktivitetsersättning i februari 2011 var 47 procent kvinnor och 53 procent män. Ökningen av antal personer med aktivitetsersättning beror på att inflödet är större än utflödet, dvs. att antalet nybeviljade överstiger antalet som lämnar aktivitetsersättning. Sett till de senaste tolv månaderna har nybeviljandet på grund av nedsatt arbetsförmåga minskat samtidigt som nybeviljandet vid förlängd skolgång ökat. Det är fler män än kvinnor som nybeviljas aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Nybeviljandet av aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga är högst för kvinnor i åldersgruppen år. Av de personer som nybeviljades aktivitetsersättning under 2010 var det personer som nybeviljades på grund av nedsatt arbetsförmåga. Av dem som nybeviljades på grund av nedsatt arbetsförmåga var det en majoritet som 8 De personer som får sjukersättning eller aktivitetsersättning tillerkänd (sjukpenning utbytt till sjukersättning eller aktivitetsersättning) inkluderas i begreppet nybeviljade. 9 P.g.a. avrundning stämmer inte alltid summorna på raderna

24 Information: Tfn: XX 8 (8) hade en psykisk diagnos. För mer utförlig information om aktivitetsersättning se rapporten Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid. Diagrammet nedan illustrerar ökningen av aktivitetsersättning vid förlängd skolgång samt minskningen vid nedsatt arbetsförmåga. Nybeviljats aktivitetsersättning 12-månadersvärden Senaste data: Antal nybeviljade Förlängd skolgång Nedsatt arbetsförmåga

25 Information: Tfn: (10) Månadsrapport, sjukförsäkringen - maj Sammanfattning Det finns nu två nya mått för att följa sjukförsäkringens utveckling sjukpenningtalet och nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per tusen försäkrade. Vid en jämförelse av sjukpenningtalet för april i år med samma månad föregående år syns en minskning för både kvinnor och män. Männens sjukpenningtal är lägre men kvinnornas har minskat mer jämfört med föregående år. Sedan december 2010 har sjukpenningtalet dock ökat. Både nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättning per tusen försäkrade har minskat för båda könen vid en jämförelse mellan april månad 2011 och Det är färre män än kvinnor som nybeviljas men kvinnornas andel har minskat. Ohälsotalet har fortsatt att minska. Minskningen beror på att sjukersättningsdelen fortfarande minskar (många ärenden avslutas och nybeviljandet är lågt). Sjukfallsdelen ökar istället något i samtliga län. Den genomsnittliga återstående sjuktiden för sjukfall längre än 365 dagar förväntas fortsätta att minska en tid. För sjukfall som passerar 30, 90 och 180 dagar är läget mer osäkert men den genomsnittliga återstående tiden kommer troligen att öka något. Nybeviljandet av aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga har fallit något de senaste tolv månaderna. Nybeviljandet vid förlängd skolgång har varit relativt oförändrat under samma period. Bedömning mot annat arbete hos arbetsgivaren liksom bedömningen mot den reguljära arbetsmarknaden har under mars månad ökat jämfört med samma månad föregående år. Av dem som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen från och med årsskiftet 2009/2010 till och med den sista september var det 24 procent som beviljades någon annan form av ersättning och alltså inte lämnade sjukförsäkringen. Av dem som lämnade sjukförsäkringen från och med årsskiftet 2009/2010 till och med den sista september och skrev in sig på Arbetsförmedlingen var det 33 procent som den 28 februari 2011 hade återvänt till sjukförsäkringen. Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

26 Information: Tfn: (10) Sjukförsäkringen över tid Nytt mått för att följa utvecklingen Under en tid har Försäkringskassan använt ohälsotalet som mått för att följa utvecklingen av sjukförsäkringen. Ohälsotalet består till allra största delen av personer som har sjukersättning, vilket förändras relativt långsamt. Aktuella förändringar inom den del av sjukförsäkringen som består av sjukpenning och rehabiliteringspenning tydliggörs därför inte i ohälsotalet. Det nya sjukpenningtalet som även inkluderar rehabiliteringspenning, tillsammans med nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättning är från och med 2011 nya mått som Försäkringskassan redovisar för att följa utvecklingen i sjukförsäkringen. Sjukpenningtalet Det nya sjukpenningtalet (inkl. rehabiliteringspenning) mäter antalet ersatta nettodagar 1 med alla former av sjukpenning och rehabiliteringspenning under en 12-månadersperiod per registrerad försäkrad år. Individer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning exkluderas ur denna nämnare, då dessa individer inte är föremål för att kunna ha sjukpenning. Detta mått motsvarar delvis det gamla sjukpenningtalet som är ett mått inom ramen för den officiella statistiken sedan 1999, med den skillnaden att även rehabiliteringspenning nu ingår i det nya måttet. Det nya sjukpenningtalet tar hänsyn till att sjukpenning eller motsvarande ofta ges som en partiell ersättning. För mer information se Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen (Socialförsäkringsrapport 2011:6). Sjukpenningtalet var i april 6,3 dagar. Det har under senaste 12- månadersperioden totalt minskat med 0,2 dagar. Kvinnor har ett högre sjukpenningtal (7,8) jämfört med män (4,8). Det har minskat med 0,1 dagar för kvinnor och med 0,3 dagar för män under den senaste 12-månadersperioden. Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per 1000 försäkrade Nybeviljade SA per 1000 försäkrad mäter antalet individer med nybeviljad sjuk- eller aktivitetsersättning under en 12-månadersperiod relaterat till genomsnittligt antal registrerade försäkrade år under motsvarande period. Individer som redan är i beståndet SA exkluderas från nämnaren, då dessa individer inte är föremål för att kunna bli nybeviljade. Måttet tar hänsyn till att antalet registrerade försäkrade kontinuerligt ökar. Nybeviljandet av SA ger en snabbare indikation på om antalet med stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom förändras. Se Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen (Socialförsäkringsrapport 2011:6). 1 Nettodagar betyder att då ersättning från sjukförsäkringen utgått på deltid så har exempelvis två dagar med halv omfattning räknats om till en heldag.

27 dec-04 apr-05 aug-05 dec-05 apr-06 aug-06 dec-06 apr-07 aug-07 dec-07 apr-08 aug-08 dec-08 apr i8578i57i8 aug-09 dec-09 apr-10 aug-10 dec-10 apr-11 Information: Tfn: (10) Nybeviljade SA per 1000 inskrivna försäkrade 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Sedan 2004 har antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per inskrivna försäkrade minskat. I samband med införandet av de nya reglerna i juli 2008 skedde en tillfällig ökning, därefter har minskningen fortsatt. Det är framförallt antalet nybeviljade sjukersättningar som har minskat, antalet nybeviljade aktivitetsersättningar ökade fram till 2007 och har därefter minskat något. I april 2011 var antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättning 2,54 per 1000 inskrivna försäkrade. Det har under den senaste 12-månadersperioden minskat med 1,34. Kvinnorna har ungefär samma värde (2,56) som män (2,53). Värdet har minskat med 1,55 för kvinnor och för män har värdet minskat med 1,12 under den senaste 12-månadersperioden. I april 2004 var antalet som allra högst, 15,69. Ohälsotalet sjukfall samt sjuk- och aktivitetsersättning Ohälsotalet 2 minskar fortfarande och var 28,8 dagar i april Den del av ohälsotalet som består av sjukfall 3 minskade markant under 2008 och 2009 men från och med slutet av 2009 avtog minskningen av sjukfallen och hittills under 2011 har sjukfallen istället ökat något i samtliga län. Den nuvarande minskningen i ohälsotalet kommer sig av att sjukersättningsdelen fortfarande minskar. Den generella trenden för aktivitetsersättning är däremot att den ökar. Längre fram i månadsrapporten presenteras mer utförlig information om aktivitetsersättning. I maj 2011 har cirka kvinnor sjukersättning eller aktivitetsersättning jämfört med cirka män. Antal pågående sjukfall i februari 2011 var för kvinnor och för män. Kvinnor är oftare deltidssjukskrivna än 2 Ohälsotalet består av olika förmåner inom sjukförsäkringen; alla sjukpenningförmåner, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. 3 Sjukfall inkluderar sjukpenning och rehabiliteringspenning.

28 Information: Tfn: (10) män. Män är i mindre utsträckning än kvinnor sjukskrivna för psykiska diagnoser och i större utsträckning för diagnoser kopplade till rörelseapparaten. Sjukfall Sjukfallen historiskt och förväntat Antalet pågående sjukfall har minskat från och med 2004 till december 2010 då det skedde en ökning jämfört med samma månad föregående år. Ökning har fortsatt, i februari 2011 pågick cirka sjukfall vilket kan jämföras med cirka i februari Under tolvmånadersperioden fram till och med januari 2011 startade ca sjukfall och av dessa blev minst 30 dagar. För de riktigt långa sjukfallen (mer än 365 dagar) är trenden än så länge att den förväntade medelfallängden minskar. För andra sjukfall (de som passerar 180 dagar och de som är mindre än 180 dagar) har den förväntade fallängden nått en lägsta nivå och den återstående fallängden i dessa kategorier förväntas framöver att öka. Ökningen av antal sjukfall och de förväntade ökningarna i falltiderna beror på att många av dem som tidigare uppnått maximal tid i sjukförsäkringen (och därför en tid har varit utan ersättning från sjukförsäkringen) nu på nytt kan söka ersättning från sjukförsäkringen. Diagrammet nedan visar de förväntade återstående fallängderna i olika längdintervall. För mer resonemang kring utvecklingen av antal sjukfall se avsnittet om sjukpenning på sid 30 i Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Förväntad återstående fallängd Antal månader Återstående fallängd (antal månader) i fall Avslag och indrag i sjukfall som passerar 365 dagar som passerar 180 dagar som passerar 90 dagar som passerar 30 dagar Från slutet på 2008 till mitten på 2009 ökade både avslagen och indragen. Sedan mitten av 2009 har dock andelen avslag och indrag varit relativt stabilt. I

29 Information: Tfn: (10) april 2011 var det 3,2 procent som fick avslag 4 på begäran om ersättning, under samma månad 2010 var det 2,4 procent som fick avslag. Indragen 5 för mars 2011 var 1,9 procent vilket kan jämföras med 2,5 procent under mars För mer omfattande information om avslag se Delredovisning Uppföljning av rehabiliteringskedjan m.m. (Dnr: ). Mer omfattande information om indrag finns här, Delredovisning Uppföljning av rehabiliteringskedjan m.m. (Dnr: ). Överlämningsmöten När rätt till ersättning inte finns eller när personer når den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen erbjuds ett överlämningsmöte tillsammans med Arbetsförmedlingen. I maj 2011 erbjöd Försäkringskassan 941 personer överlämningsmöten, 668 personer accepterade (409 kvinnor och 259 män) och 137 personer avböjde erbjudandet. Av de erbjudan överlämningsmötena är det hittills under 2011 i genomsnitt 52 procent som genomförts, under 2010 och 2009 var det i genomsnitt 56 procent av mötena som genomfördes. I tabellen nedan visas antal genomförda överlämningsmöten sedan januari Överlämningsmöten kan genomföras någon månad senare än erbjudandet och de kan registreras retroaktivt. Värdena är därför preliminära i två månader. Genomförda överlämningsmöten Januari 449 Januari 376 Februari 704 Februari 476 Mars 776 Mars 587 April 588 April 455* Maj 652 Maj 502* Juni 704 Juli 329 Augusti 386 September 540 Oktober 508 November 527 December 434 * preliminära värden vilka normalt kommer att öka något Sjukersättning och aktivitetsersättning (S/A) Senaste månaden jämfört med föregående år I maj 2011 hade ca personer sjuk- eller aktivitetsersättning varav hade aktivitetsersättning. Av dem som uppbar sjukersättning hade ca personer tidsbegränsad sjukersättning och av dessa hade ca personer det enligt övergångsreglerna. 4 Med avslag menas de ärenden då Försäkringskassan inte beviljar ansökan om sjukpenning. Andelen är av det totala antalet som beviljats sjukpenning gällande månad. 5 Med indrag menas de ärenden då Försäkringskassan beslutar att inte längre betala ut någon sjukpenning. Andelen är av de avslutade sjukpenningfallen gällande månad.

30 Information: Tfn: (10) Under april 2011 nybeviljades 6 ca 560 personer sjukersättning och ca 250 personer nybeviljades aktivitetsersättning. Under motsvarande månad 2010 nybeviljades 670 personer sjukersättning och 230 personer aktivitetsersättning. I april 2011 fick ca 190 personer sjuk- eller aktivitetsersättning tillerkänd och under samma månad 2010 var det ca 200 som fick sjuk- eller aktivitetsersättning tillerkänd. Antalet nybeviljade S/A i genomsnitt per månad 7 Period Sjukersättning Aktivitetsersättning Sjuk- och aktivitetsersättning Nybeviljad aktivitetsersättning Sedan början av 2005 har det skett en fördubbling av antalet personer med aktivitetsersättning. Av dem som nybeviljades aktivitetsersättning i april 2011 var hälften kvinnor och hälften män. Ökningen av antal personer med aktivitetsersättning beror på att inflödet är större än utflödet, dvs. att antalet nybeviljade överstiger antalet som lämnar aktivitetsersättning. Sett till de senaste tolv månaderna har nybeviljandet på grund av förlängd skolgång varit relativt oförändrat samtidigt som nybeviljandet för nedsatt arbetsförmåga fortsatt falla något. Det är fler män än kvinnor som nybeviljas aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Nybeviljandet av aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga är högst för kvinnor i åldersgruppen år. Av de personer som nybeviljades aktivitetsersättning under 2010 var det personer som nybeviljades på grund av nedsatt arbetsförmåga. Av dem som nybeviljades på grund av nedsatt arbetsförmåga var det en majoritet som hade en psykisk diagnos. Diagrammet nedan illustrerar utvecklingen av aktivitetsersättning vid förlängd skolgång respektive nedsatt arbetsförmåga. 6 De personer som får sjukersättning eller aktivitetsersättning tillerkänd (sjukpenning utbytt till sjukersättning eller aktivitetsersättning) inkluderas i begreppet nybeviljade. 7 P.g.a. avrundning stämmer inte alltid summorna på raderna

31 Information: Tfn: (10) Rehabiliteringskedjan Bedömning mot annat arbete hos arbetsgivaren Försäkringskassan ska i sjukfall som passerar dag 90 i rehabiliteringskedjan bedöma om personen kan arbeta hos sin arbetsgivare efter omplacering till annat arbete. Under maj 2011 har bedömning mot annat arbete hos arbetsgivaren 8 registrerats i 86 procent av de sjukfall som passerat dag 90. I de sjukfall som passerade dag 180 i rehabiliteringskedjan under maj 2011 var denna bedömning registrerad i 97 procent av fallen. I maj 2010 var bedömningen mot annat arbete registrerad i83 procent av fallen som passerat dag 90. Av de sjukfall som passerade 180 dagar under maj 2010 var 90 dagars bedömningen gjord i 98 procent av fallen. Värdena är preliminära i tre månader på grund av att registreringar kan göras retroaktivt. Kontaktmöten När det finns risk för att en försäkrad inte kommer att kunna återgå till sin nuvarande arbetsgivare innan ärendet befinner sig på dag 181 i rehabiliteringskedjan skall Försäkringskassan erbjuda stöd i form av ett möte med Arbetsförmedlingen. Syftet är att underlätta för den försäkrade att påbörja sökandet efter ett annat arbete. Hon eller han kan med bibehållen ersättning från sjukförsäkringen få stöd från Arbetsförmedlingen att söka arbete mellan dag 91 och 180 i rehabiliteringskedjan. Om erbjudandet antas skall 8 Från och med februari månads rapport är det rensade värdena som redovisas för andelar där bedömningen mot annat arbete hos arbetsgivaren har gjorts. Värdena är rensade från egna företagare (eftersom denna bedömning inte ska göras på dem) och de är rensade från de ärenden där det saknats ett läkarintyg inkommet i tid. Föregående års värden är här beräknade på samma sätt.

32 Information: Tfn: (10) Försäkringskassan kalla den försäkrade och Arbetsförmedlingen till ett kontaktmöte. I maj erbjöds 530 personer ett kontaktmöte, 316 accepterade (174 kvinnor och 142 män) och 181 genomfördes. Hittills i år är det 34 procent av de erbjudna mötena som har genomförts under 2010 var det 37 procent som genomfördes och under 2009 var det 35 procent. Genomförda kontaktmöten Januari 111 Januari 113 Februari 171 Februari 156 Mars 182 Mars 203 April 149 April 129* Maj 121 Maj 181* Juni 159 Juli 69 Augusti 86 September 148 Oktober 139 November 137 December 122 * preliminära värden vilka normalt kommer att öka något Bedömning mot den reguljära arbetsmarknaden Försäkringskassan ska i sjukfall som passerar dag 180 i rehabiliteringskedjan bedöma arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden. Av de sjukfall som under maj 2011 passerade dag 180 i rehabiliteringskedjan hade bedömningen mot den reguljära arbetsmarknaden registrerats i 84 procent av sjukfallen. 9 Av de sjukfall som passerade dag 365 under maj 2011 hade bedömningen mot den reguljära arbetsmarkanden gjorts i 99 procent av sjukfallen. I maj 2010 hade bedömning mot den reguljära arbetsmarknaden skett i 84 procent av sjukfallen som passerade dag 180. Av de sjukfall som passerade dag 365 i maj 2010 hade bedömningen gjorts i 98 procent av fallen. Värdena är preliminära i tre månader på grund av att utredningarna kan registreras retroaktivt. Sjukförsäkringens tidsgränser Maximal tid i sjukförsäkringen Sedan de nya reglerna trädde i kraft vid årsskiftet 2009/2010 fram till och med 2 februari 2011 är det sammanlagt personer som har uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. 9 Dessa värden är rensade från de sjukfall där det saknats läkarintyg i tid, från de sjukfall där bedömningen gjorts att det finns särskilda skäl för att fortsätta att bedöma arbetsförmågan mot arbete hos befintlig arbetsgivare och från de sjukfall där det bedömts vara oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden.

33 Information: Tfn: (10) Fram till och med det tredje kvartalet 2010 var det som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. Av dessa var det som faktiskt lämnade sjukförsäkringen. Många som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen hade sökt andra former av ersättningar från sjukförsäkringen och dessa beviljades detta och lämnade därför inte sjukförsäkringen. Av dem som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet och under de tre första kvartalen skrev in sig på Arbetsförmedlingen. Den 28 februari hade (33 %) av dem som uppnått maximal tid till och med den sista september återvänt till sjukförsäkringen. För mer utförlig information bl.a. om hur många som börjat arbeta se Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra och tredje kvartalet 2010 (Dnr: ). Maximalt antal dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå Av de sammanlagt personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen fram till och med tredje kvartalet 2010 är det som gjort det från sjukpenning på fortsättningsnivå. Av de som faktiskt lämnade sjukförsäkringen fram till och med sista september 2010 så är det sammanlagt som gjorde det efter att de haft sjukpenning på fortsättningsnivå. Efter cirka tre månader utan ersättning från sjukförsäkringen har individen möjlighet att på nytt söka och eventuellt beviljas sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Maximalt antal månader med tidsbegränsad sjukersättning Av de personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen fram till och med sista september 2010 så är det personer som gjort det med tidsbegränsad sjukersättning. Av dessa så är det som faktiskt lämnat sjukförsäkringen. För att efter de ca tre månaderna utan ersättning från sjukförsäkringen kunna söka och ha en möjlighet att på nytt beviljas sjukpenning eller rehabiliteringspenning krävs att individen har en SGI 10 som de kan få tillbaka. Personer som lämnat tidsbegränsad sjukersättning och som endast hade sjukersättning på garantinivå har i regel ingen SGI. Av de personer som har lämnat tidsbegränsad sjukersättning (till och med december 2010, inklusive de som lämnade vid årsskiftet) var det personer som fick sjukersättning på garantinivå. Uppgiften om antal personer som har lämnat sjukförsäkringen, till följd av de maximala tidsgränserna, har en viss eftersläpning på grund av att registreringar och beslut om beviljande av förmån kan göras retroaktivt. Antalet som lämnat sjukförsäkringen kan därför komma att minska något. 10 SGI (Sjukpenninggrundande inkomst) är den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. För mer information se Allmänna råd

34 Information: Tfn: (10)

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

1 (29) HK (4100) Socialdepartementet Stockholm

1 (29) HK (4100) Socialdepartementet Stockholm 1 (29) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning november 2012 2 (29) Sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2012

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (134) Svar på regeringsuppdrag Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2019 : 2019-06-20 Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2019 Version 1.0 001573-2019 2 (134) Innehåll Centrala begrepp... 3

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (46) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 2 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

Välkommen till seminariet. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Andreas Ek, AFA Försäkring

Välkommen till seminariet. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Andreas Ek, AFA Försäkring Välkommen till seminariet Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen Andreas Ek, AFA Försäkring #afaseminarier #afastatistik Bakgrund 2008 genomfördes ett flertal regeländringar i sjukförsäkringen Rehabiliteringskedjan

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 1 (5) Socialdepartementet Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Wimi 2005 FK90010_004_G 2 (5) Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Försäkringskassan har i regleringsbrevet för

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 1, 215 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 1-116 27 2 sofia.bill@forsakringskassan.se

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (49) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 1 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Socialförsäkringsrapport 215:11 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 1-116

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? 1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Underlag för beslut Rehabilitering Fall Hur kan

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Uppföljning av Pilas pilotverksamhet

Uppföljning av Pilas pilotverksamhet Social Insurance Report Uppföljning av Pilas pilotverksamhet ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Ann-Christin Jans 08-786 96 17 ann-christin.jans@forsakringskassan.se

Läs mer

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stocksholm Fortsatt sjukpenning de bakomliggande skälen till ställningstagandet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (75) Svar på regeringsuppdrag Rapport - Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2017. Sjuk- och rehabiliteringspenning Försäkringskassan : 2017-06-21 Uppföljning av sjukfrånvarons

Läs mer

Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning

Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:12 Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning En redovisning av vad som kännetecknar gruppen försäkrade som får sin sjukpenning indragen Detta är en

Läs mer

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla

Läs mer

Analyser av sjukförsäkringens utveckling 2013

Analyser av sjukförsäkringens utveckling 2013 Social Insurance Report Analyser av sjukförsäkringens utveckling 2013 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 010-116 90 62 Pererik.bengtsson@forsakringskassan.se

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se. Publicerad:

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se. Publicerad: Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2017 Publicerad: 2018-10-12 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet.

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Försäkringskassans yttrande över Ds 2017:4 Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut

Försäkringskassans yttrande över Ds 2017:4 Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut 1 (9) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans yttrande över Ds 2017:4 Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut Sammanfattning Sjukförsäkringen har hittills varit utformad utifrån att den

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING

SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING SJUKFÖRSÄKRINGENS UTVECKLING ÖVER TID EN JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH AFA FÖRSÄKRING Ersättning från AFA Försäkring vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom Avtalsgruppsjukförsäkring AGS och AGS-KL

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, år 214 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 1-116 9 62 Pererik.bengtsson@forsakringskassan.se

Läs mer

2007:7. Förlängd skolgång en ny väg in i aktivitetsersättning ISSN

2007:7. Förlängd skolgång en ny väg in i aktivitetsersättning ISSN 2007:7 Förlängd skolgång en ny väg in i aktivitetsersättning ISSN 1653-3259 Bakgrund Utvecklingen av antalet unga som inte längre deltar på arbetsmarknaden utan erhåller ersättning från Försäkringskassan

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan trots allt sjukast 1 (11) Utvecklingen av kvinnors och mäns utnyttjande av sjukförsäkringen Ohälsostatistiken visar sammanfattningsvis följande: Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män. Skillnaderna

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2016 The Capital of Scandinavia stockholm.se Ohälsotal 2016 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet.

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering

Läs mer

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:5 Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen En analys av effekterna på vårdenhetsnivå och regionnivå Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (96) Svar på regeringsuppdrag Rapport Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 218 Försäkringskassan Datum: 218-6-8 Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 218 Version 1. 2671-218 Wimi FK148_2_W 2 (96)

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Webbinarium 31 maj 2018

Webbinarium 31 maj 2018 Webbinarium 31 maj 2018 AB 28 mom. 9 / Särskild AGS-KL-förmån Överenskommelsen Arbetsmarknadens parter inom kommun, landsting, regioner och vissa kommunala bolag har träffat en överenskommelse om att:

Läs mer

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (53) Svar på regeringsuppdrag Rapport - Nybeviljande av sjukersättning och aktivitetsersättning Socialdepartementet Datum: 2017-05-31 Nybeviljande av sjukersättning och aktivitetsersättning 1 013687-2017

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 juni 2017 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 5 februari 2016

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 1, år 2014 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 010-116 90 62 pererik.bengtsson@forsakringskassan.se

Läs mer

Otrygghet som konsekvens?

Otrygghet som konsekvens? VÄLFÄRDSPOLITIK Otrygghet som konsekvens? Synen på den förändrade sjukförsäkringen Författare: Linda Grape, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 En förändrad sjukförsäkring...

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 juni 2017 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 juni 2017 följande dom (mål nr ). HFD 2017 ref. 30 Ett nytt försäkringsfall har ansetts föreligga när den försäkrade, som tidigare fått sjukersättning, åter beviljas sådan ersättning efter att under mellanperioden inte ha uppfyllt förutsättningarna

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och handikapp

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och handikapp Ekonomisk trygghet 10 vid sjukdom och handikapp Förslag till statsbudget för 2011 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9

Läs mer

Fördröjning av sjukpenningsdata: en utvärdering av tremånadersregeln

Fördröjning av sjukpenningsdata: en utvärdering av tremånadersregeln REV A 1 (15) Fördröjning av sjukpenningsdata: en utvärdering av tremånadersregeln Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (75) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Resultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen

Resultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen 1 (14) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultatindikatorer och målformuleringar för sjukförsäkringen Uppdraget I Budgetpropositionen för 2009 anger regeringen att målet för politikområdet Ekonomisk

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag

Svar på regeringsuppdrag 1 (12) Svar på regeringsuppdrag Rapport Individens förståelse för Försäkringskassans beslut Försäkringskassan : 2018-04-27 Individens förståelse för Försäkringskassans beslut 1.0 005303-2018 2 (12) Innehåll

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Mål - sjukpenningtal 9,0 2020

Mål - sjukpenningtal 9,0 2020 TRIS-dag KFV 2017-03-01 Mål - sjukpenningtal 9,0 2020 Sid 1 Mars 2017 TRIS-dag 9,0 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro november 2015 Sedan år 2010 har sjukpenningtalet ökat

Läs mer

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. December 2016

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. December 2016 Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen December 2016 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11

Läs mer

Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden

Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (16) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (16) Innehållsförteckning Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden...1

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

AT-läkare Om socialförsäkringen

AT-läkare Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 STATISTIK OM STHLM Sociala Förhållanden: OHÄLSOTAL I STOCKHOLM 2010 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 Ohälsotal 2010 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess

Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2018-02-21 Dnr 053493-2017 1 (1) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en

Läs mer

Arbetsresor istället för sjukpenning

Arbetsresor istället för sjukpenning SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:17 Arbetsresor istället för sjukpenning En granskning av Försäkringskassans utredning av merkostnader för arbetsresor i sjukpenningärenden Detta är en sammanfattning av en

Läs mer

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Välkomna Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning är en ersättning för dig som är mellan 19-30 år som har en nedsatt arbetsförmåga eller behov av längre tid för att avsluta grundeller gymnasiestudier

Läs mer