Svar på regeringsuppdrag

Transkript

1 1 (96) Svar på regeringsuppdrag Rapport Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 218 Försäkringskassan Datum: Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 218 Version Wimi FK148_2_W

2 2 (96) Innehåll Centrala begrepp 4 Sammanfattning 6 Antalet personer som får sjukpenning fortsätter att minska 6 men det finns tecken på stabilisering 6 Utmaningen framöver är att uppnå stabilitet i sjukfrånvaron 7 Historiskt lågt nybeviljande av sjukersättning 7 Antalet personer som får aktivitetsersättning minskar nu både på grund av att färre nybeviljas och att fler ersättningar avslutas 7 Många orsaker till könsskillnader i sjukfrånvaro 8 Psykisk ohälsa ligger bakom en allt större del av utgifterna 8 1. Inledning Uppdraget Frågeställningar Avgränsningar Dataunderlag i rapporten Sjukfrånvarons utveckling en tillbakablick Halveringsmål och fokus på sjukförsäkringen Rehabiliteringskedjan och skärpta krav för sjukersättning Sjukfrånvaron ökade och kom åter på agendan Vändningen och den senaste utvecklingen Försäkringskassans arbete för en låg och stabil sjukfrånvaro Fortsatt fokus på stärkt handläggning av sjukpenning men utmaningar i de längsta sjukfallen Fortsatt fokus på höjd kvalitet vid ansökan om sjukersättning Förstärkt fokus på korrekt och likformig tillämpning av rätt till aktivitetsersättning Den senaste sjukfallsutvecklingen Inflödet minskar sedan våren Färre av de nya sjukskrivningarna blir långa Antal pågående sjukfall fortsätter att minska när färre blir sjukskrivna och sjukfallen avslutas snabbare De långa sjukskrivningarna blev fler redan innan den bortre tidsgränsen togs bort Utvecklingen inom sjuk- och aktivitetsersättning Fler personer som lämnar sjukersättning än som kommer in Nybeviljandet påverkas i hög grad av hur många som går över från sjukpenning 48

3 3 (96) 5.3 Psykiatriska diagnoser den vanligaste orsaken till att beviljas sjukersättning En femtedel av dem som beviljas sjukersättning har endast garantiersättning För första gången är det fler som lämnar aktivitetsersättning än som flödar in Allt färre nybeviljas aktivitetsersättning Diagnossammansättningen skiljer sig från de andra sjukförmånerna Andelen som får sjukersättning efter att aktivitetsersättningen upphör har minskat 6 6. Könsskillnader i sjukfrånvaro Stor variation över tid och mångfacetterade orsaker till sjukfrånvaro En segregerad arbetsmarknad medför olika arbetsvillkor för kvinnor och män Jämställdhet och kvinnors dubbelarbete Fler kvinnor sjukskrivna med psykiatriska diagnoser och sjukdomar i rörelseorganen Minskat antal nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar är en förklaring till ökade könsskillnader i sjukfrånvaro Utgiftsutvecklingen inom sjukförsäkringen Utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenning varierar stort över det senaste decenniet Stadigt minskande sjukersättningsutgifter Diskussion 82 Referenser 86 Bilaga 1: Sjukfallsutvecklingen 92 Bilaga 2: Sjukersättning 96

4 4 (96) Centrala begrepp Sjukpenning Sjukersättning Aktivitetsersättning Rehabiliteringskedjan Diagnos Inflöde Startade sjukfall/sjukskrivningar En försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt till följd av sjukdom kan få sjukpenning. Sjukpenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels nivå. Försäkrade som är 3-64 år och har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning eller sjukdom kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning. Ersättningen kan vara inkomstrelaterad, på garantinivå eller en kombination av de två. Från och med 1 februari 217 kan personer med grava, livslånga och omfattande funktionsnedsättningar och stadigvarande arbetsoförmåga ansöka om hel sjukersättning från och med juli det år de fyller 19 år. Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga kan beviljas dem som är år och har nedsatt arbetsförmåga i minst ett år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan som längst beviljas för tre år i taget. Ersättningen betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels nivå. Ersättningen kan vara inkomstrelaterad, på garantinivå eller en kombination av de två. Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan beviljas ungdomar som på grund av funktionsnedsättning ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå. Vid förlängd skolgång ges alltid hel aktivitetsersättning. Rehabiliteringskedjan innebär att bedömningsgrunden för arbetsförmågans nedsättning förändras vid fasta tidpunkter. För dag 1-9 bedöms arbetsförmågan mot den försäkrades vanliga arbete. Dag omfattar även annat arbete hos arbetsgivaren. Efter dag 18 ska arbetsförmågans nedsättning sättas i relation till ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Om det finns särskilda skäl eller anses oskäligt kan bedömningen skjutas upp. Efter dag 365 kan särskilda skäl inte längre tillämpas, men prövningen kan fortfarande skjutas upp om den anses oskälig. För arbetslösa görs bedömningen mot normalt förekommande arbete redan från dag 1 och för egenföretagare görs inte prövningen vid 9 dagar eftersom de inte har någon arbetsgivare. När vi beskriver diagnos utgår vi från ICD-1 klassificeringen som är den vi använder i våra register. När vi skriver diagnos är det diagnos på treställig nivå vi avser (t.ex. F43, F84 etc.). Vi använder även diagnosavsnitt som är en nivå upp (t.ex. F4-F48) och diagnoskapitel som är ännu mer övergripande (t.ex. F-F99). Ofta skriver vi ut t.ex. psykiatriska sjukdomar eller rörelseorganens sjukdomar och då avser vi registreringar från hela diagnoskapitlet (F respektive M). Med inflöde menas de ärenden som genererar en utbetalning från Försäkringskassan. För sjukpenning till exempel är inflöde samma sak som startade sjukfall. Inflödet till sjuk- och aktivitetsersättning innebär att personen påbörjar en ny ersättningsperiod utan att ha en period med samma ersättning i direkt anslutning. Det behöver således inte vara första gången personen är beviljad ersättning (vilket skiljer inflöde från nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar). De startade sjukfallen redovisas på årsbasis. När vi beskriver sjukfall avses sjukfall där ersättningen betalas ut av Försäkringskassan. När ett sjukfall blir aktuellt hos Försäkringskassan beror på vilken karenstid individen har och om hen har rätt till sjuklön eller inte. Anställda har en sjuklöneperiod (inklusive karens) på 14 dagar medan arbetslösa endast har en karensdag innan ersättning börjar betalas ut från Försäkringskassan. Egenföretagare kan välja karenstid, men det vanligaste bland dem som är sjukskrivna är sju dagar.

5 5 (96) Fallängder (sjukpenning) Avslutade sjukfall/sjukskrivningar Avslutssannolikhet (sjukpenning) Ansökningsärenden och initiativärenden (sjukersättning) När vi redovisar hur långa sjukskrivningarna blir delar vi ofta in dem efter 9, 18 och 365 dagar. I fallängden räknas även karens- och sjuklöneperiod in. Dessa fallängder motsvarar tidsgränserna i rehabiliteringskedjan. För de allra flesta sjukskrivningarna innebär fallängden samma sak som dag i rehabiliteringskedjan, men om en ny sjukskrivning påbörjas när det gått färre än 9 dagar från en tidigare sjukskrivning så påbörjas inte en ny rehabiliteringskedja. Istället ska sjukperioderna läggas samman. Det här berör ungefär 1 procent av de startade sjukfallen och den andelen har varit relativt oförändrad sedan införandet. I denna rapport avser avslutade sjukfall att en person inte längre får sjukpenning, oavsett hur sjukfallet avslutades. I rapporten beskriver vi framförallt två typer av avslut; antingen genom ett avslag i pågående sjukfall (tidigare indrag) där alltså Försäkringskassan gör bedömningen att en person inte längre har rätt till sjukpenning, eller att sjukfallet avslutas på annat vis. Det kan till exempel vara att den sjukskrivne friskanmäler sig, inte kommer in med någon ytterligare ansökan om förlängning eller går över till någon annan ersättning (t.ex. sjukersättning, föräldrapenning, ålderspension etc.). I beskrivningen av sjukfallsutvecklingen används begreppet avslutssannolikhet. Med det menas sannolikheten att ett sjukfall som uppnått ett visst fallängdsintervall (1-dagarsintervall) avslutas inom det intervallet, det vill säga sannolikheten att ett sjukfall avslutas inom tio dagar givet att det uppnår t.ex. dag 175. Ökad avslutssannolikhet betyder att fler sjukfall avslutas. Det finns två vägar in till sjukersättning. Försäkringskassan kan initiera ett utbyte av ersättning hos en person som har sjukpenning, här kallat initiativärende, eller så kan en person själv ansöka om sjukersättning, vilket i rapporten refereras till som ansökningsärende.

6 6 (96) Sammanfattning Sjukfrånvarons utveckling i Sverige kännetecknas av stora variationer över tid. Bara under 2-talet har vi fått uppleva två omgångar av upp- och nedgång. Vi befinner oss nu i en nedgångsfas som till stor del går att härleda till det arbete med att förstärka sjukförsäkringshandläggningen som Försäkringskassan fick i uppdrag av regeringen 215. På grund av de kraftiga ökningarna efter 21 har sjukförsäkringen hamnat i fokus hos fler aktörer än Försäkringskassan. Arbetsgivares insatser, antingen på egen hand eller i samverkan med andra aktörer, är också viktiga bidrag till att sänka sjukfrånvaron. Antalet personer som får sjukpenning fortsätter att minska Inflödet 1 till sjukpenning vände nedåt i början av 217, först bland kvinnorna och efter sommaren även bland män. I början av 218 var det färre som påbörjade en sjukskrivning oavsett kön, ålder eller diagnosgrupp jämfört med ett år tidigare. Psykisk ohälsa låg bakom 27 procent av de nya sjukskrivningarna. Denna andel har ökat eftersom övriga diagnosgrupper har minskat snabbare. Antal personer med ett pågående sjukfall visar på en liknande utveckling. Antalet sjukskrivningar för psykiatriska diagnoser fortsatte att öka under 217, men de första månaderna 218 visar att utvecklingen har vänt nedåt även för denna grupp. Fortfarande ökar dock antalet personer som varit sjukskrivna två år eller längre, om än med avtagande ökningstakt. De långa sjukskrivningarna blev fler redan innan den bortre tidsgränsen togs bort, men avskaffandet skyndade på utvecklingen. Att det dessutom är färre som beviljas sjukersättning har lett till att personer istället blir kvar i långa sjukskrivningar. Personerna som befinner sig i långa sjukskrivningar karaktäriseras av psykisk ohälsa, arbetslöshet och omfattande tidigare sjukhistorik. men det finns tecken på stabilisering Arbetet med att förbättra kvaliteten i utredningar och bedömningar inom sjukpenning har gjort att fler bedömningar görs i tid och att avslagsfrekvenserna ökar. Samtidigt har andelen ärenden som ändras vid omprövning minskat, vilket indikerar att den rättsliga kvaliteten har förbättrats. Fler sjukskrivningar avslutas också av andra anledningar än avslag, både vid och mellan rehabiliteringskedjans tidsgränser, vilket har varit det starkaste bidraget till den minskande sjukfrånvaron. De senaste månaderna finns det dock indikationer på att utvecklingen mot fler avslut börjar plana ut. Antalet personer vars sjukfall passerar 9, 18 och 365 dagar minskar fortfarande, men inte lika snabbt. Avsluten vid dag 18 som inte kommer av ett avslag har ökat markant. Avsluten på grund av avslag har också ökat, men inte lika mycket som övriga avslut och ökningen är inte lika snabb som för ett år sedan. Det är framförallt bland dem med psykiatriska diagnoser som fler än tidigare avslutar sin sjukskrivning vid dag 18. Samtidigt finns tecken på utmaningar i de pågående sjukfallen. Andelen bedömningar som görs i tid har minskat något de senaste månaderna, troligtvis till följd av hög arbetsbelastning i handläggningen i kombination med underregistreringar på grund av nya registreringsrutiner. 1 Med inflöde avses ärenden som genererar en utbetalning från Försäkringskassan. För sjukpenning är det samma sak som startade sjukfall. Inom sjuk- och aktivitetsersättning innebär det att en ny ersättningsperiod påbörjas utan att det finns en period med samma ersättning i direkt anslutning. Det är således inte samma sak som nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar.

7 7 (96) Att sjukpenningtalet inte minskar lika snabbt längre tyder också på att utvecklingen bromsar in. En förklaring till varför nedgången stannar av är att antalet långa sjukskrivningar (över två år) fortfarande blir fler och därmed står för en allt större del av sjukfrånvaron. Att vi nu ser att ökningen av de långa sjukskrivningarna planar ut kan vara en indikation på att det är en tillfällig inbromsning. Utmaningen framöver är att uppnå stabilitet i sjukfrånvaron När sjukfrånvaron minskar är det lätt att fokus skiftar bort från sjukförsäkringen, vilket riskerar att medföra att historien upprepar sig. Just nu finns det krafter som pekar i båda riktningar. Men Sveriges historia av kraftiga svängningar över förhållandevis långa perioder talar emot att det skulle leda till en stabilisering utan ett aktivt arbete från alla berörda parter. Historiskt lågt nybeviljande av sjukersättning Fokus på rättslig kvalitet har lett till att det har blivit betydligt färre som beviljas sjukersättning sedan 215. Denna minskning fortsätter dessutom och under 12-månadersperioden fram till mars 218 hade 5 33 personer beviljats sjukersättning. Försäkringskassan har lämnat en skrivelse till regeringen med förslag på lagändringar som skulle göra det möjligt att få sjukersättning för grupper som inte bedöms kunna återfå sin arbetsförmåga innan ålderspension men som ändå inte uppfyller dagens regler. Regeringen har initierat en översyn av regelverket. Psykiatriska diagnoser är den vanligaste orsaken till att beviljas sjukersättning (drygt 4 procent). Det är samma diagnoser som inom sjukpenning som är de vanligast förekommande, men bland nybeviljade sjukersättningar förekommer också svårare psykiatriska diagnoser i större utsträckning. Antalet personer som får aktivitetsersättning minskar nu både på grund av att färre nybeviljas och att fler ersättningar avslutas Nybeviljade aktivitetsersättningar har minskat sedan mitten av 216 och under andra halvan av 217 går denna minskning ännu snabbare. Även inom aktivitetsersättning har Försäkringskassan förstärkt fokus på korrekt och likformig tillämpning av rätten till ersättning, vilket har lett till fler avslag och därmed ett minskat inflöde. Det är framförallt nybeviljandet vid nedsatt arbetsförmåga som driver utvecklingen och som varierar över tid, medan antal personer som får aktivitetsersättning vid förlängd skolgång är mer stabilt. Fram till i mars 218 låg det årliga nybeviljandet på 6 3 personer. Minskningen av nybeviljandet i kombination med ökat utflöde har lett till att det nu är fler som lämnar aktivitetsersättningen än vad som flödar in. Att de som lämnar ersättningen har blivit fler beror framför allt på att personerna som fick aktivitetsersättning under perioden då nybeviljandet ökade nu har börjat fylla 3 år och därmed inte har möjlighet att få aktivitetsersättning. Därtill kommer att det från 1 februari 217 är möjligt för personer år med svåra och bestående funktionsnedsättningar att få sjukersättning, vilket har inneburit att ungefär 1 2 personer har bytt ersättningsslag. Av dem som lämnar ersättningen på grund av att de fyller 3 år har andelen som går över till sjukersättning minskat, vilket är en följd av att färre beviljas sjukersättning överhuvudtaget. Under första kvartalet 218 har även andelen som återfinns i sjukpenning i särskilda fall minskat.

8 8 (96) Diagnossammansättningen skiljer sig från de andra sjukförmånerna; psykiatriska diagnoser utgör 8 procent av nybeviljandet. Därefter är det sjukdomar i nervsystemet och medfödda missbildningar och kromosomavvikelser som är vanligast. Det är inte heller samma psykiatriska diagnoser som förekommer i högst utsträckning som inom sjukpenning och sjukersättning. Istället är det neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som är den vanligaste orsaken till aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Många orsaker till könsskillnader i sjukfrånvaro Kvinnors sjukpenningtal är nästan dubbelt så högt som mäns. Under de 12 månaderna fram till och med februari 218 startades 377 sjukskrivningar bland kvinnor jämfört med 212 bland män. Psykisk ohälsa som orsak till sjukfrånvaro är vanligare bland kvinnor och skillnaderna i inflöde förstärks därmed i antalet pågående sjukfall eftersom sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser i genomsnitt blir längre. Hälften av sjukskrivna kvinnor har en psykiatrisk diagnos jämfört med en dryg tredjedel av de sjukskrivna männen. Regelförändringarna för sjukersättning kom i störst utsträckning att påverka kvinnor. Före 28 var det betydligt fler kvinnor än män som beviljades sjukersättning, vanligen genom övergångar från sjukpenning. När det blev svårare att få sjukersättning gjorde det att fler kvinnor istället blev kvar i sjukpenning. På så sätt har könsskillnaderna inom sjukpenning förstärkts ytterligare. Utöver diagnossammansättning och regelförändringar finns ytterligare potentiella orsaker till kvinnors högre sjukfrånvaro. En könssegregerad arbetsmarknad som innebär att kvinnor och män har olika arbetsförhållanden och villkor är en viktig förklaring. Studier av arbetsmiljöns betydelse kommer fram till att kvinnor och män som utsätts för samma exponeringar och belastningar påverkas på liknande sätt. Kvinnors ökade risk för ohälsa beror alltså inte på att kvinnor skulle vara mer känsliga för påfrestningar. En större andel kvinnor, särskilt inom kvinnodominerade yrken, rapporterar till exempel höga krav och lägre resurser i arbetet och höga psykologiska och emotionella krav, än vad män gör. Tillsammans med sämre möjligheter än män till återhämtning i arbetet och till sömn och vila efter arbetet kan det delvis förklara könsskillnader i sjukfrånvaro. Dubbelarbete, det vill säga att både förvärvsarbeta och ha huvudansvar för hem- och omsorgsarbetet, är en annan riskfaktor. Kvinnors situation idag innebär i hög grad att familjebildning och yrkeskarriär ska kombineras. Trots det har kvinnor till stor del fortfarande huvudansvar för hemmet vilket leder till en hög total belastning. Fler kvinnor än män rapporterar rollkonflikter mellan arbets- och privatliv och studier har funnit att det medför en ökad risk för stress och sjukskrivning. En ökad jämställdhet i yrkes- och hemarbetet skulle ge kvinnor och män samma möjligheter till karriär- och löneutveckling samtidigt som det skulle ge barnen tillgång till båda sina föräldrar. Det skulle sannolikt även påverka normer, värderingar och förväntningar och på sikt innebära att jämställdhet bli normen för föräldrar att fördela sin tid mellan arbete och familjeansvar. Psykisk ohälsa ligger bakom en allt större del av utgifterna Från 29 fram till idag har utgifterna för sjukpenning gått från att minska, till att öka och nu återigen minska. Totalt sett har utgifterna för psykiatriska diagnoser mer

9 9 (96) än fördubblats (från 7 till 14,8 miljarder) och diagnospanoramat har gått mot en allt större dominans av psykisk ohälsa. Ökningen av ersättning per sjukpenningdag förklaras främst av inflationen. Under perioden har den allmänna lönenivån ökat i Sverige, men ersättningen vid sjukskrivning har inte hängt med. Relaterat till lönenivån har medelersättningen därför minskat. Precis som för sjukpenning har utgifterna för psykiatriska diagnoser ökat inom sjukersättning samtidigt som de totala utgifterna har minskat. Regelförändringarna 28 medförde att utgifterna för inkomstbaserad ersättning minskade kraftigt, men minskningen härleds nästan helt och hållet till personer som får sjukersättning på grund av en icke-psykiatrisk diagnos. Att det har blivit fler som har garantiersättning har gjort att den reala medelersättningen har minskat över tid. Sett över så långa tidsperioder som tio år medför befolkningsökningen att utgifterna kan förväntas öka. Sedan 28 har dessutom befolkningens sammansättning förändrats på ett sätt som skulle förstärka den förväntade utgiftsökningen. Dessa effekter har dock motverkats av andra typer av förändringar; både diagnosförskjutningar, regeländringar och förändringar av tillämpningen av socialförsäkringen. Den faktiska utgiftsutvecklingen har därför varit en helt annan än vad som kan förklaras av befolkningsförändringar eller medelersättningar; med snabbare både upp och nedgångar inom sjukpenningen och en konstant utgiftsminskning inom sjukersättningen. Det ökande nybeviljandet av aktivitetsersättning som pågick fram till 216 har nu lett till att de äldsta mottagarna står för en allt större del av utgifterna. Utgiftsökningen mellan 212 och 217 drevs främst av utbetalningar vid nedsatt arbetsförmåga. Nästan alla som får aktivitetsersättning har garantiersättning, vilket innebär att höjningen av garantiersättningen 217 fick en tydligare effekt på medelersättningen än inom sjukersättning.

10 1 (96) 1. Inledning 1.1 Uppdraget Försäkringskassan har sedan 213 fått i uppdrag av regeringen att beskriva och analysera sjukfrånvarons utveckling. Uppföljning och analys av sjukfrånvarons utveckling är något som efterfrågas bland beslutsfattare, forskare, Försäkringskassan och allmänheten. Uppdraget lyder: Försäkringskassan ska följa upp och analysera sjukfrånvarons utveckling för kvinnor respektive män. I uppföljningen ingår sjukfallens utveckling liksom utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättning. Arbetsförmedlingen ska bistå Försäkringskassan med relevant statistik Frågeställningar Uppföljningen av sjukfrånvaron ska ge en bred bild av sjukförsäkringen. Rapporten ska ge en övergripande beskrivning av den senaste utvecklingen inom sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning samtidigt som det finns utrymme för fördjupningar. Följande frågeställningar har formulerats med utgångspunkt i uppdraget: Hur utvecklas sjukfrånvaron? De senaste årens uppgång har karaktäriserats av både ett högt inflöde och att sjukfallen blir längre. Vi ser nu att inflödet till sjukpenning samt varaktigheten upp till två års sjukskrivning har börjat minska. Samtidigt ökar antalet långa sjukfall över två år. Inflödet till sjukpenning har varierat över tid. Med anledning av variationerna vill vi analysera hur det fördelar sig över åldersgrupper, kön, diagnos, arbetsmarknadsstatus etc. Inflödets storlek och dess sammansättning påverkar utvecklingen av de pågående sjukfallen. Vi följer denna utveckling med avseende på diagnosgrupper och fallängder. Eftersom antalet långa sjukfall över två år har ökat kraftigt de senaste åren har vi även fördjupat oss i vilka sjukfall det är som blir långa och om det har förändrats över tid. Varför blir sjukfallen kortare sedan 216? Tidsgränserna i rehabiliteringskedjan gör att det vid vissa fallängder är högre sannolikhet att ett sjukfall avslutas. Vi ser nu även en generell ökning av avslutssannolikheten mellan bedömningstidpunkterna i rehabiliteringskedjan. Vi vill ta reda på hur avsluten har utvecklats över tid. Hur stor andel av startade sjukfall avslutas vid rehabiliteringskedjans tidsgränser? Hur stor andel avslutas däremellan? Hur stor andel av avsluten är avslag i pågående sjukfall jämfört med avslut av annan anledning? Skiljer det sig mellan diagnoser? Utvecklingen av avslutssannolikheter kan också utgöra underlag för en analys av Försäkringskassans handläggning och bedömning vid tidsgränserna. Vi har även analyserat mönster i särskilda utredningar dag Varför fortsätter nybeviljandet av sjukersättning att minska? Historiskt har antalet långtidssjuka haft betydelse för hur många som nybeviljas sjukersättning. Idag ser vi dock hur antalet långa sjukfall över två år fortfarande ökar samtidigt som nybeviljade sjukersättningar uppvisar historiskt låga nivåer och fortsätter att minska. Genom fördjupade analyser av sammansättningen av nybeviljandet 2 Försäkringskassans regleringsbrev för 218:

11 11 (96) och mot bakgrund av olika regelförändringar kan vi resonera kring möjliga förklaringar till utvecklingen. Vad driver utvecklingen av antal personer med aktivitetsersättning? Antalet som får aktivitetsersättning ökade snabbt från det att ersättningen infördes 23, men efter 215 sker en avmattning. Hur många och vilka som beviljas aktivitetsersättning är viktigt att följa upp eftersom det handlar om unga personer som riskerar ett livslångt utanförskap och beroende av socialförsäkringen. I redovisningen ingår även en uppföljning av hur många av dem som har aktivitetsersättning när de fyller 3 år som går över till andra ersättningar inom sjukförsäkringen. 3 Vad beror könsskillnaderna inom sjukfrånvaro på? Trots att sjukfrånvaron minskar kvarstår skillnaden mellan kvinnor och män. Med anledning av utvecklingen finns det behov av att analysera vad skillnaden kan bero på och varför den inte minskar. Vi avser att besvara frågan genom en sammanfattning av den senaste forskningen på området i kombination med ett resonemang kring resultaten (per kön) från övriga frågeställningar. Vilka är de huvudsakliga förklaringsfaktorerna till hur utgifterna inom sjukförsäkringen har utvecklats över tid? Hur många som uppbär sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning samt hur länge är avgörande för utgifterna inom sjukförsäkringen. Men även sammansättningen av de sjukskrivna spelar roll, till exempel andelen som får maximal dagersättning, andelen deltidssjukskrivna, andelen med garantiersättning och till och med ålder (för aktivitetsersättning). 1.3 Avgränsningar När det kommer till sjukförsäkringen har Försäkringskassan två huvudsakliga uppgifter. Det handlar dels om att verka för att rätt ersättning ges till rätt person, dels om att verka för att berörda aktörer vidtar åtgärder så att personer ges stöd och förutsättningar för att försörja sig genom förvärvsarbete. I denna rapport avhandlas de delar av uppdraget som rör kvaliteten i utredningar och bedömningar och i förlängningen rättssäkerheten. Däremot innehåller rapporten ingen uppföljning av samordningsuppdraget. För detta hänvisar vi istället till tidigare rapporter som lämnats till regeringen där fokus är mer på samordning med andra aktörer Dataunderlag i rapporten Rapporten bygger med ett fåtal undantag på data från Försäkringskassans egna register. Vi eftersträvar att ha med så aktuella siffror som möjligt i rapporten, men tillgången till data kan skilja sig åt beroende på förmån och mått. Det gör att tidsserierna i diagrammen inte alltid är lika långa. Sjukpenning- och ohälsotalet redovisas till och med april 218. Diagrammen som rör sjuk- och aktivitetsersättning innehåller oftast data till och med första kvartalet Parallellt med regeringsuppdraget om sjukfrånvarons utveckling pågår en analys av dem som får aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Denna rapport kommer därför endast ytligt beskriva den gruppen och istället ha starkare fokus på dem som får aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. 4 Se t.ex. de årliga uppföljningarna om AF-FK samarbetet (dnr ) eller samordningsförbunden (dnr ) samt svar på regeringsuppdrag om förstärkt arbete med att stödja individen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen (dnr ).

12 12 (96) De flesta diagram som rör sjukfallsutvecklingen (kapitel 4) sträcker sig till och med februari 218, undantaget inflödet uppdelat på sysselsättning som redovisas till och med oktober 217. Detta då en rättning av arbetslösa i datalagret MiDAS medförde att vi inte kan använda vår skattningsmodell som kompenserar för eftersläpningen av data. Rättningen kommer av att framförallt föräldralediga felklassats som arbetslösa när de ansökt om sjukpenning via Försäkringskassans e-tjänst (sedan våren 217). Avslag i pågående sjukfall redovisas till och med december 217. Det pågår ett utvecklingsarbete för att ta fram statistik på avslag i pågående sjukfall. Till den här rapporten har särskilda bearbetningar gjorts utifrån registerdata för att skatta avslagen i pågående sjukfall.

13 13 (96) 2. Sjukfrånvarons utveckling en tillbakablick Sjukfrånvarons utveckling i Sverige kännetecknas av stora variationer över tid. Nedan följer en översikt av sjukfrånvarons utveckling sedan början av 2-talet tillsammans med viktiga förändringar i regelverk och administration. 5 Översikten syftar till att ge en bakgrund till utvecklingen idag för att kunna sätta den i relation till hur variationerna har sett ut historiskt och vad som kan ha påverkat dem Halveringsmål och fokus på sjukförsäkringen I början av 2-talet befann sig sjukfrånvaron i Sverige på rekordhöga nivåer. Inför 23 kom därför regeringen med ett mål för minskad ohälsa som innebar att sjukskrivningarna skulle halveras fram till 28 samtidigt som antalet nya sjuk- och aktivitetsersättningar skulle minska. Halveringsmålet medförde att administrationens fokus riktades mot tillämpningen som skulle bli mer försäkringsmässig, likformig och rättssäker. Det gjordes även stora förändringar i administrationen av sjukförsäkringen, både hos Försäkringskassan och hos andra aktörer som hälso- och sjukvården samt arbetsgivare. Länsförsäkringskassorna och Riksförsäkringsverket (RFV) slogs ihop och bildade den nya Försäkringskassan 25. Syftet var bland annat att skapa en mer enhetlig rättstillämpning. Försäkringskassan gjorde också ett omfattande arbete med att kartlägga arbetsförmågan hos långtidssjukskrivna och personer med tidsbegränsad sjukersättning. Många av dessa gick över till sjukersättning tillsvidare. Samtidigt som sjukskrivningarna minskade ökade antalet nya sjukersättningar (Försäkringskassan 214a). Utvecklingen syns tydligt i Diagram 1b och c. Sjukpenningtalet vände nedåt redan 23 medan nybeviljade sjukersättningar nådde sin högsta notering 25 innan de också minskade. 5 I de fall inget annat anges kommer information om regeländringar från Försäkringskassans sammanställning av förändringar inom socialförsäkrings- och bidragsområdena (Försäkringskassan 217g)

14 14 (96) Diagram 1 Utvecklingen av ohälsotalet, sjukpenningtalet och nybeviljade sjukoch aktivitetsersättningar per 1, t.o.m. april 218 a) Ohälsotalet b) Sjukpenningtalet Män Kvinnor Män Kvinnor 1 5 c) Nybeviljade sjukersättningar 3-64 år per 1 d) Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar år per Män Kvinnor Kvinnor Män Källa: Försäkringskassans datalager Store Ohälsotalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad år. Sjukpenningtalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad år exklusive försäkrade med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Båda måtten beräknas för 12-månadersperioder Rehabiliteringskedjan och skärpta krav för sjukersättning I juli 28 infördes rehabiliteringskedjan tillsammans med en bortre tidsgräns för sjukpenning. Den bortre tidsgränsen innebar att sjukfall som blev 914 dagar normalt övergick till Arbetsförmedlingen. Effekten av den bortre tidsgränsens införande syns tydligt i sjukpenningtalet i Diagram 1b. För dem som hade pågående sjukfall när den bortre tidsgränsen infördes fanns övergångsregler. Det innebar att det var en stor grupp som uppnådde maxtid samtidigt i januari 21 och därmed pressade ner sjukpenningtalet till den lägsta nivån någonsin (6, dagar). Efter tre månaders arbetslivsintroduktion (ALI) på Arbetsförmedlingen kunde personerna som uppnått maxtid påbörja en ny sjukpenningperiod. Detta gav upphov till begreppet återvändare: personer som hade haft sjukpenning i maximalt antal dagar (eller maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning) och efter ALI var tillbaka i

15 15 (96) sjukpenning. Delar av den ökning som följde från mitten av 21 förklarades inledningsvis av just återvändare. De sjukskrivningar som påbörjades efter maxtid och ALI kännetecknades av att de blev långa sjukfall, ofta så pass långa att personerna kom att uppnå maxtid flera gånger. Samtidigt som förändringarna i sjukpenning infördes skärptes också kraven för att ha rätt till sjukersättning och möjligheten till tidsbegränsad sjukersättning avskaffades. För att få sjukersättning krävs numer att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt. Det innebär att arbetsoförmågan bedöms bestå för all överskådlig framtid och att rehabiliteringsmöjligheterna är uttömda. Arbetsförmågan bedöms till skillnad mot vad som är fallet inom sjukpenningen i förhållande till förvärvsarbete på hela arbetsmarknaden, det vill säga även arbeten som är särskilt anpassade till personer med funktionsnedsättning. Före 28 kunde även den försäkrades ålder, bosättningsförhållanden, utbildning och liknande omständigheter påverka bedömningen, men numer är det endast nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom som ska beaktas. Förändringen av arbetsmarknadsbegreppet gäller även aktivitetsersättning. Dessa förändringar medförde en kraftig nedgång i antalet nybeviljade sjukersättningar, vilket syns i Diagram 1c. Även för nybeviljade aktivitetsersättningar märks en liten nedgång som förmodligen går att härleda till införandet av ett vidare arbetsmarknadsbegrepp Sjukfrånvaron ökade och kom åter på agendan Mellan 21 och 216 ökade sjukfrånvaron igen. Ökningen skedde i både inflödet av nya sjukfall och i sjukfallens varaktighet. När antalet långa sjukfall blir fler påverkar det också antalet nya sjukersättningar eftersom en stor del av nybeviljandet är långa sjukskrivningar som övergår till sjukersättning. Och mycket riktigt så ökade också nybeviljade sjukersättningar under perioden om än fortfarande långt ifrån de nivåer som rådde före regeländringarna 28 (se Diagram 1c). Samtidigt fortsatte antalet nybeviljade aktivitetsersättningar att öka. Trots ökningen av nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar har det samlade beståndet minskat stadigt sedan 26. Det beror på att utflödet till följd av ålderspensionsövergångar är större än nybeviljandet. Således tog det också ett tag innan ökningen i sjukpenningtalet fick genomslag på ohälsotalet eftersom sjuk- och aktivitetsersättningen utgör en betydande del (se Diagram 2). I början av 214 var dock ökningen av sjukpenning tillräckligt stor för att det också skulle leda till en ökning av ohälsotalet.

16 16 (96) Diagram 2 Utvecklingen av ohälsotalet uppdelat på sjuk- och rehabiliteringspenning respektive sjuk- och aktivitetsersättning, t.o.m. april Sjuk- och rehabiliteringspenning 2 1 Sjuk- och aktivitetsersättning Källa: Försäkringskassans datalager Store I nedgångsperioden fram till 21 var det de psykiatriska diagnoserna som minskade snabbast. Och när sjukskrivningarna blev fler, , var det de psykiatriska diagnoserna som ökade snabbast, diagnoser som dessutom i genomsnitt leder till längre sjukfall än andra vanliga sjukskrivningsdiagnoser. Psykiatriska diagnoser kom under den här perioden att bli den vanligaste diagnosgruppen både för nya och pågående sjukfall. Ökningstakten var också högre bland kvinnor, vilket gjorde att skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män ökade. I september 215 lanserade regeringen ett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro som riktar sig till alla berörda aktörer i sjukskrivningsprocessen. Programmet innehåller även ett mål om att sjukpenningtalet ska uppgå till högst 9, dagar vid utgången av 22. Samtidigt bör antalet nya sjukersättningar i genomsnitt inte överstiga 18 per år under perioden Samma höst fick även Försäkringskassan i uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess som skulle bidra till att bryta den uppåtgående utvecklingen. 7 Fokus i arbetet låg på bedömningarna vid rehabiliteringskedjans tidsgränser, inklusive den initiala bedömningen av rätten till sjukpenning. Arbetet med sjukskrivningar blev således ett prioriterat område och i början av 216 gick det att ana en inbromsning av ökningen Vändningen och den senaste utvecklingen I vissa län började sjukpenningtalet minska redan under 216, men på riksnivå kom vändningen i början av 217. Den senaste utvecklingen visar att både antalet startade 6 Regeringens åtgärdsprogram: 7 Uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess

17 17 (96) och pågående sjukfall minskar. Sjukfallen avslutas också snabbare, i alla fall under det första och andra sjukskrivningsåret. Däremot så ökar antalet långa sjukfall över två år. Orsaken till ökningen är dels avskaffandet av den bortre tidsgränsen i februari 216, dels att färre än tidigare går över till sjukersättning. För sjuk- och aktivitetsersättningar vände utvecklingen nedåt redan 215 och antalet nybeviljanden fortsätter att minska. Sjukersättningsbeståndet var i april 218 nere på drygt 27 och även antal personer med aktivitetsersättning minskar sedan mitten av 216. Utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättningar återspeglas i ohälsotalet där vändningen kom tidigare än för sjukpenningtalet. I den senaste uppgångsfasen uppmätte ohälsotalet som högst 28,1 dagar i februari 216. Därefter har det minskat för att i april 218 ligga på den lägsta nivån någonsin: 25,6 dagar. Sjukpenningtalet i april 218 var 9,9. Det innebär att det har minskat med 7,8 procent de senaste 12 månaderna. Minskningstakten har dock avtagit under de första månaderna 218. Kvinnors sjukpenningtal är 92 procent högre än männens, vilket innebär att skillnaden inte ökar längre. Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per 1 försäkrade har minskat i snabb takt. Även om de senaste månaderna visar på en inbromsning så är minskningstakten fortfarande att betrakta som hög. Minskningen har varit snabbare för sjukersättning än för aktivitetsersättning. I april 218 uppgick nybeviljade sjukersättningar per 1 till 1,32, vilket innebär en minskning på 35 procent från ett år tidigare. Motsvarande för sjuk- och aktivitetsersättningar år är 4,53 personer, vilket innebär en minskning på 24 procent de senaste 12 månaderna. Jämfört med Europa-genomsnittet har Sverige brutit uppgången i sjukfrånvaro I jämförelse med andra västeuropeiska länder följer Sverige den genomsnittliga utvecklingen sedan 28 (se Diagram 3). I den senaste arbetskraftsundersökningen (Labour Force Survey) från 217 hamnar Sverige dock strax under medel med en sjukfrånvaro på 2,5 procent. Jämfört med genomsnittet har Sverige därmed brutit mot den uppåtgående trenden. Norge, Frankrike och Tyskland är de länder i jämförelsen som har högre sjukfrånvaro än Sverige. Historiskt har dock Sverige legat på betydligt högre nivå och framförallt varierat på ett sätt som skiljer sig från de flesta andra länderna (Norge och Nederländerna undantagna). Bland kvinnor i Sverige ligger sjukfrånvaron på 3,2 procent, vilket är strax över medel (3, procent). Kvinnornas sjukfrånvaro följer det generella mönstret och rangordningen mellan länderna i jämförelsen är densamma som för totalen. För män i Sverige ligger sjukfrånvaron under medel: 1,8 procent jämfört med 2,3 procent. Bland män har Tyskland högst sjukfrånvaro, följt av Norge och Frankrike. I Tyskland, som tidigare har haft en stabil nivå och legat bland länderna med lägst sjukfrånvaro, har sjukfrånvaron ökat kraftigt sedan 25. Se Bilaga 1 för könsuppdelade diagram.

18 18 (96) Diagram 3 Sjukfrånvaro 1 som andel av anställda i åtta europeiska länder % 5% 4% 3% 2% 1% % Norge Frankrike Tyskland Sverige Finland Nederländerna Danmark Storbritannien Medel 1 Information om sjukfrånvaro är baserad på intervjuer med ett representativt urval av befolkningen från olika europeiska länder. För statistik om sjukfrånvaro används enbart anställda i åldern 2-64 år och sjukfrånvaron är minst fem dagar. Källa: EUROSTAT I följande kapitel kommer vi gå in närmare på den aktuella utvecklingen utifrån de identifierade frågeställningarna. Sjukförsäkringens administration påverkar i hög grad utvecklingen och vi inleder därför med ett kapitel tillägnat hur Försäkringskassan arbetar för att bidra till målet om en låg och stabil sjukfrånvaro. Därefter beskrivs den senaste utvecklingen inom sjuk- och rehabiliteringspenning följt av sjuk- och aktivitetsersättning. Rapporten avslutas med två temakapitel som handlar om könsskillnader inom sjukfrånvaro och utgiftsutvecklingen över tid.

19 19 (96) 3. Försäkringskassans arbete för en låg och stabil sjukfrånvaro Hur Försäkringskassan tillämpar och administrerar sjukförsäkringen är en viktig faktor bakom den stora variationen i sjukfrånvaron. Hösten 215 fick Försäkringskassan i uppdrag av regeringen att stärka sjukförsäkringshandläggningen. Den senaste tidens nedgång kan till stor del härledas till de insatser som Försäkringskassan har genomfört och fortsätter att arbeta med för att bidra till en välfungerande sjukskrivningsprocess. Försäkringskassan är samtidigt endast en av flera aktörer och insatserna handlar således både om att internt arbeta för en stärkt sjukförsäkringshandläggning och att på strukturell nivå skapa förutsättningar för välfungerande samarbeten. Därtill kommer övriga aktörers eget ansvar att arbeta för en effektiv process. I slutändan handlar det om att skapa förutsättningar för individer att försörja sig genom förvärvsarbete och att bidra till det av regeringen uppsatta målet om en låg och stabil sjukfrånvaro. I detta kapitel redogörs för det arbete som Försäkringskassan genomför för att bidra till en låg och stabil sjukfrånvaro. Vi redovisar utvecklingen av avslag och bedömningar samt för sjuk- och aktivitetsersättning, steglös avräkning och vilande ersättning. De viktigaste resultaten är: Försäkringskassan har haft ett starkt fokus på ökad kvalitet i de utredningar och bedömningar som görs inom samtliga tre förmåner, vilket bidragit till ökade avslagsandelar. Andelen initiala avslag vid ansökan om sjukpenning fortsätter att öka, men i något långsammare takt. I januari 218 var andelen avslag för initial ansökan 3,9 procent för kvinnor och 3,3 procent för män. Andelen bedömningar som görs vid rehabiliteringskedjans tidsgränser har minskat under hösten 217. I januari 218 gjordes bedömningarna mot normalt förekommande arbete i 73 procent av sjukfallen. Bedömningarna mot annat arbete hos arbetsgivaren ligger på samma nivå. Andelen avslag i pågående sjukfall uppvisar samma mönster som de initiala, det vill säga fortsatt ökning, men långsammare. I december 217 var andelen avslag i pågående sjukfall 5,6 procent för kvinnor och 5, procent för män. Avslag i pågående sjukfall har gått från att vara vanligare bland män till att nu vara vanligare bland kvinnor. Ökade avslagsandelar och överlag färre som ansöker om sjukersättning. De senaste månaderna ökar dock antalet ansökningar något på årsbasis. I mars 218 var avslagsandelen 8 procent. Andelen avslag ökar även inom aktivitetsersättning. I mars 218 avslogs 48 procent av ansökningarna. 3.1 Fortsatt fokus på stärkt handläggning av sjukpenning men utmaningar i de längsta sjukfallen Sedan 215 har Försäkringskassan arbetat aktivt med att förbättra kvaliteten i de utredningar och bedömningar som görs inom sjukpenning. Handläggningsprocessen utvecklas kontinuerligt för att stödet till handläggarna ska bli bättre. Processen möjliggör ett systematiskt utrednings- och planeringsarbete som bidrar till att bedömningarna görs i tid och med kvalitet samt att aktiviteter och insatser ges till rätt person vid rätt tillfälle. Andra exempel på hur Försäkringskassan arbetar internt för att stärka

20 2 (96) handläggningen är kompetensutveckling av handläggare, påbörjad automatisering av sjukpenning och stöd för användning av försäkringsmedicinska utredningar (FMU). 8 Ökningstakten avtar för andelen initiala avslag Antalet personer som får avslag på sin initiala ansökan om sjukpenning har ökat stadigt sedan 214. I början av 218 uppgick antalet initiala avslag till omkring 1 4 per månad, varav 68 procent berörde kvinnor. Att endast titta på antalet avslag kan dock ge en felaktig bild av utvecklingen. Om antalet ansökningar om sjukpenning ökar kommer antalet avslag också öka förutsatt att andelen avslag hålls konstant. Det är också anledningen till att antalet avslag vid initial ansökan är dubbelt så många för kvinnor jämfört med män: det är betydligt fler kvinnor som ansöker om sjukpenning. Även andelen avslag ökar, men där är könsskillnaderna inte lika påtagliga. I januari 218 var andelen avslag för initial ansökan 3,9 procent för kvinnor och 3,3 procent för män. Sett över tid har kvinnor haft något högre andel initiala avslag i perioder då avslagsandelarna har varit högre, vilket är den utveckling som vi även ser just nu. I perioden då andelen initiala avslag var som lägst (omkring ) var skillnaden mellan könen mer eller mindre obefintlig. Kvinnors sjukfrånvaro uppvisar större variationer över tid, viket kan vara anledningen till att andelen initiala avslag har ökat snabbare för kvinnor än för män. Diagram 4 Andel avslag för initial ansökan 1 om sjukpenning jan 21-jan 218, uppdelat på kön 5% 4% 3% 2% 1% % Kvinnor Män 1 Andelen avslag av alla startade sjukfall vid månaden för sjukfallets startdatum plus antal avslagna ansökningar vid månaden för ärendets slutdatum. Källa: Försäkringskassans kvalitetsindikatorer (KIR) 8 För en mer detaljerad redogörelse se Försäkringskassans årsredovisning 217 samt svar på regeringsuppdrag Uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess, dnr

21 21 (96) Färre bedömningar enligt rehabiliteringskedjan görs i tid under hösten 217 Försäkringskassans aktiva insats att stärka handläggningen som påbörjades 215 syns tydligt i Diagram 5 då andelen bedömningar som görs i tid vid rehabiliteringskedjans tidsgränser ökade markant. I januari 215 gjordes en bedömning av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete i tid i 63 procent av ärendena jämfört med i 78 procent av ärendena i slutet av samma år. Därefter har denna andel legat på ungefär 8 procent för att i slutet av 217 börja minska. I januari 218 gjordes bedömningarna mot normalt förekommande arbete i tid i 73 procent av sjukfallen som passerade 18 dagar. Preliminära siffror för resten av första kvartalet 218 tyder på en ytterligare minskning. Andelen bedömningar som görs i tid mot ett annat arbete hos arbetsgivaren har under samma period legat på drygt 8 procent och även den andelen minskar i slutet av 217. I januari 218 var andelen 73 procent. När det gäller bedömningarna mot annat arbete hos arbetsgivaren efter dag 9 så visar dock de preliminära siffrorna för första kvartalet 218 på en stabilare utveckling. Att andelen bedömningar som görs i tid har minskat beror troligtvis dels på en underregistrering på grund av nya registreringsrutiner (införande av automatiserad sjukpenning med många nya ärendeslag för handläggarna), dels en plötsligt högre arbetsbelastning under hösten 217 som ledde till att färre bedömningar gjordes i tid. Diagram 5 Andel bedömningar i tid mot annat arbete hos arbetsgivaren för sjukfall som passerar 9 dagar och mot normalt förekommande arbete för sjukfall som passerar 18 dagar jan 21-jan 218 1% 8% 6% 4% 2% % Annat arbete arb.givaren Normalt förekommande arbete Anm: Endast sjukfall där läkarintyg har kommit in i tid inkluderas. För bedömningar mot annat arbete hos arbetsgivaren är egenföretagare exkluderade. För bedömningar mot normalt förekommande arbete är oskäligt och särskilda skäl exkluderade. Källa: Försäkringskassans ärendehanteringssystem (ÄHS) Särskild utredning genomförs inte i den utsträckning den ska Efter att den bortre tidsgränsen avskaffades 1 februari 216 införde Försäkringskassan en särskild utredning i sjukfall mellan dag 366 och 45. Särskild utredning inför-

22 22 (96) des 1 september 216 och gällde alla sjukfall som då var längre än ett år. Utredningen innebär att en grupp med handläggare går igenom sjukpenningärendet för att säkerställa en aktiv handläggning och tydlig planering. Av alla sjukfall som har varit aktuella har särskild utredning emellertid endast skett i 31 procent av ärendena. Andelen är något högre för de ärenden som har passerat ett år efter införandet 1 september 216. I dessa fall har särskild utredning utförts i 37 procent av sjukfallen. Tre fjärdedelar av de särskilda utredningarna som genomförs, görs innan dag 45 (för de sjukfall som passerade ett år efter 1 september 216). Även om det ska göras en särskild utredning i alla sjukfall som passerar ett år så visar statistiken att så inte är fallet. Utifrån det vi fångar i våra register går det inte att utröna några mönster över vilka som får en särskild utredning, utan det tycks ske helt slumpmässigt. Tittar vi däremot på fallängden (efter dag 365) så blir de sjukfall där en särskild utredning görs i genomsnitt längre än de sjukfall som inte har någon särskild utredning registrerad (även när vi kontrollerar för psykiatriska diagnoser). Det är osannolikt att den särskilda utredningen i sig leder till längre sjukfall. Istället tyder resultaten på att handläggarna ändå gör någon form av prioritering av ärenden med högre risk för långa sjukskrivningar. Försäkringskassan avser att utveckla de särskilda utredningarna så att de kan bli ett återkommande verktyg i långa sjukfall. Andelen avslag i pågående sjukfall (tidigare indrag) är nu högre för kvinnor än för män Faktaruta Sedan hösten 216 har Försäkringskassan ändrat vilka beslut som registreras som avslag. I de fall Försäkringskassan bedömer att rätt till sjukpenning inte föreligger så leder det till ett avslag, oavsett om det gäller ett nytt eller pågående sjukfall. Sedan hösten 216 finns det därför två typer av avslag som registreras på samma sätt: avslag vid första anspråket i ett sjukfall (det som tidigare kallades avslag) och avslag i pågående sjukfall (tidigare indrag). Det pågår ett utvecklingsarbete för att ta fram statistik över avslag i pågående sjukfall. De resultat som presenteras nedan är framtagna specifikt för denna rapport och bygger på skattningar utifrån Försäkringskassans register. Avslag i pågående sjukfall definieras som alla registrerade avslag där sjukfallet har avslutats minus de avslag som är definierade som initiala avslag enligt Försäkringskassans kvalitetsindikatorer. Nämnaren i andelen avslag av pågående sjukfall är samtliga avslutade sjukfall enligt Försäkringskassans datalager MiDAS respektive månad. Endast de avslag från ärendehanteringssystemet som vi lyckas matcha mot ett sjukfall i MiDAS räknas med (cirka 96 procent). Eftersom resultaten bygger på skattningar finns det en osäkerhetsfaktor. Kvinnor har tidigare uppvisat en lägre andel avslag i pågående sjukfall. Kvinnors högre andel psykiatriska diagnoser kan vara en förklaring. Detta då det generellt är ovanligare med avslag i pågående sjukfall för psykiatriska diagnoser. Under slutet av 217 har dock en något högre andel kvinnor än män fått avslag på sina ansökningar om förlängd sjukpenning. I december 217 var andelen avslag i pågående sjukfall 5,6 procent för kvinnor och 5, procent för män. Andelen avslag i pågående sjukfall har ökat kraftigt under 216 och 217, men sedan slutet av 217 sker ökningen i långsammare takt. Vi kommer längre fram i rapporten visa att sannolikheten att få ett