Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren (avsnittet om sjukförsäkringen)

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren (avsnittet om sjukförsäkringen) 1

2 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första personerna de tidsgränser som införts i sjukförsäkringen. Totalt beräknas personer ha lämnat sjukförsäkringen från förlängd sjukpenning och personer från tidsbegränsade sjukersättningen under Det totala antalet som under 2010 lämnade sjukförsäkringen därför att ersättningstiden löpte ut beräknas därmed bli beräknas lämna sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löper ut. Av dessa lämnar personer tidsbegränsad sjukersättning och personer förlängd sjukpenning. Från 2009 till 2010 beräknas inflödet till sjukpenningförsäkringen att öka med 6,4 procent. Försäkringskassan beräknar att det blir drygt startade sjukfall som blir minst 30 dagar under Från 2010 till 2011 beräknas inflödet till sjukpenningförsäkringen att minska med 1,6 procent. Försäkringskassan beräknar att det kommer starta drygt sjukfall som blir minst 30 dagar under Sjukfall längre än 1 år beräknas fortsätta minska under 2010, men inte i samma takt som tidigare. Under 2009 passerade fall 1 år. Under 2010 beräknas ca sjukfall bli längre än 1 år beräknas antalet sjukfall som passerar 1 år vara dryga Antalet som får sjukersättning beräknas vara i slutet av 2011 mot i slutet av 2010 och i slutet av Antalet som uppbär aktivitetsersättning beräknas vara i slutet av 2011 mot i slutet av 2010 och i slutet av Ohälsotal utfall(2009) och prognos 2009 Sjuk- och aktivitetsersättning 26,2 23,8 21,1 19,2 17,8 16,6 15,6 Sjukpenning 6,1 5,3 5,5 5,7 5,4 5,1 5,0 Rehabpenning 0,5 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Totalt 32,8 29,4 26,9 25,2 23,5 22,1 20,9 utveckling under året SA -1,7-2,4-2,7-1,8-1,4-1,2-1,0 utveckling under året sjukfall -1,4-0,9 0,2 0,2-0,3-0,3-0,1 Känslighetsanalyser som gjorts pekar entydigt på fortsatta volymminskningar för sjukförsäkringen i sin helhet under de kommande åren. Ohälsotalet beräknas minska under hela prognosperioden, trots att det beräknas ske vissa tillfälliga volymökningar för sjukpenningen. Försäkringskassan hade ett etappmål för ohälsotalet 2010 vilket uppgick till 29,0. Det beräknas att nås i februari Det sker en ökning mellan 2010 och 2011, den är dock så liten att de avrundade värdena blir desamma. 2

3 Beräknad anslagsbelastning för de större anslagsposterna inom sjukförsäkringen (inklusive statlig ålderspensionsavgift). Miljarder kronor Sjuk- och aktivitetsersättning 60,6 53,3 48,9 46,2 44,2 42,4 Sjukpenning 17,5 18,9 19,4 18,9 18,5 18,4 Rehabiliteringspenning 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 Summa 78,9 73,0 69,2 66,0 63,5 61,6 Bedömning i oktoberprognosen 79,1 73,2 69,3 66,0 63,6 62,2 Differens -0,2-0,2-0,1 0,0-0,1-0,6 Skillnaden mellan de beräknade utgifterna i den nu aktuella prognosen och i oktoberprognosen beror på förändrade bedömningar av volymerna i sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Prognosen för sjuk- och rehabiliteringspenning har höjts för 2013 och 2014 i jämförelse med oktober medan prognosen för sjuk- och aktivitetsersättning sänkts för alla år. 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare :1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspenning :1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning :1.15 Närståendepenning :1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning :1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti :1.20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m :1.3 Samverkansmedel Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare samt prognostiserad avgift för respektive år. 1:1.21 Sjukpenning Analys Under 2009 startade drygt sjukfall som blev minst 30 dagar, vilket är den lägsta nivån som uppmätts sedan Under 2010 beräknas inflödet 3

4 uppgå till personer, en ökning med drygt 6,4 procent från Denna ökning beror på att de som lämnar sjukförsäkringen på grund av att de uppnått maximal tid i antingen förlängd sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning återvänder som nya sjukfall från och med slutet av mars Av den förväntade ökningen på startade fall är drygt återflöde av de personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av tidsgräns. Ökningen av nyinflödet, dvs. inflödet exklusive återflöde, uppgår därmed till knappt sjukfall. Antal pågående sjukfall (september respektive år) Återflöde dagar dagar dagar dagar dagar dagar 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-6 år 6+ år 0 Ovanstående diagram visar hur återflödet påverkar antalet pågående sjukfall. Utan återflöde ligger 2010 ungefär på 2009 års nivåer i alla fallängdskategorier utom de som är längre än 1 år. Den mindre skillnaden mellan 2010 och 2009 motsvarar ungefär skillnaderna i nyinflödet mellan de två åren. De få personer som är kvar i de allra längsta fallängdskategorierna är sådana som får antingen förlängd sjukpenning i vissa fall, förlängd sjukpenning på grund av arbetsskada eller fortsatt sjukpenning. Utfall och prognos Pågående sjukfall Utfall Prognos jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul dagar dagar 1-2 år 2+ år 4

5 Försäkringskassan utgår i denna prognos från att sjukpenningförsäkringen närmar sig en långsiktigt stabil nivå. Trots antagandet om en stabil nivå kommer det fortfarande att ske både slumpmässiga ökningar och minskningar av antal sjukfall. Utvecklingen av pågående sjukfall exklusive återflödet under 2010 antyder en mer stabil sjukpenningförsäkring. Som bilden ovan visar beräknas det ske en uppgång i antal pågående sjukfall under 2011 och Sätts detta i ett historiskt sammanhang måste dessa ökningar dock betecknas som små. Sett över hela prognosperioden ligger antalet pågående sjukfall relativt stabilt mellan och sjukfall. Att sjukfallen inte längre minskar i samma takt som tidigare märks också på andra indikatorer som Försäkringskassan följer. Den förväntade medelfallängden för ett startat sjukfall har minskat kontinuerligt sedan Då var den förväntade medelfallängden 140 dagar medan den i augusti 2010 är dryga 63 dagar. Den har legat på drygt dagar hela 2010 vilket är en stabilisering i jämförelse med Även de förväntade medelfallängderna för sjukfall som blivit mer än 90 dagar har en avtagande minskning vilket stämmer överens med Försäkringskassans antagande att sjukpenningförsäkringen håller på stabiliseras. De förändrade reglerna från den 1 januari 2010 Riksdagen fattade den 9 och 14 december 2009 beslut rörande förändringar i sjukförsäkringen. De nya reglerna började tillämpas den 1 januari 2010 respektive den 15 januari En försäkrad som fått förlängd sjukpenning i 550 dagar kan enligt de nya reglerna fortsätta få förlängd sjukpenning om denne uppfyller villkoren för förlängd sjukpenning i vissa fall. Förlängd sjukpenning i vissa fall gäller dem som får sjukhusvård eller omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus, dem vars hälsa riskerar att allvarligt försämras av att delta i arbetsmarknadspolitiskt program, samt dem som på grund av sjukdom fått en så avgörande förlust av verklighetsuppfattning att dessa inte kan tillgodogöra sig information. Ändringarna i sjukförsäkringen innebar även förändringar gällande kriterierna för att bevilja fortsatt sjukpenning. Tidigare krävdes en mycket allvarlig sjukdom, efter ändringarna krävs en allvarlig sjukdom. Ändringarna innebar även att bedömningen mot den reguljära arbetsmarknaden, från och med dag 181 i rehabiliteringskedjan, kan skjutas upp om det anses vara oskäligt. Tidigare fanns det enbart möjlighet att skjuta upp bedömningen med hänvisning till särskilda skäl. Totalt har personer fått en utbetalning i antingen förlängd sjukpenning i vissa fall eller förlängd sjukpenning på grund av arbetsskada under Antalet personer som får en utbetalning en given månad har legat strax över 600 personer. För dem som lämnar tidsbegränsad sjukersättning från och med den 1 januari 2010 gäller fortsättningsvis att sjukpenning kan betalas ut tidigast efter tre kalendermånader från det att den tidsbegränsade sjukersättningen upphört samt förutsatt att personen har en sjukpenninggrundande inkomst. För dem som lämnat på grund av att de har uppnått maximalt antal dagar med förlängd sjuk- och rehabiliteringspenning reglerar ramtiden och förbrukade dagar inom ramtiden när de kan starta ett nytt sjukfall. 5

6 Av dem som under prognosperioden lämnar sjukförsäkringen på grund av tidsgränserna i regelverket bedömer Försäkringskassan att 45 procent kommer återvända som nya sjukfall. Av de som vid årsskiftet lämnade sjukförsäkringen på grund av tidsgränser har drygt 51 procent återvänt till sjukpenningförsäkringen. Totalt har dock 60 2 procent av de som lämnade vid årsskiftet ansökt om sjuk- eller rehabiliteringspenning. I den grupp som lämnade sjukförsäkringen efter årsskiftet och fram till och med juni är dock denna andel lägre. Drygt 31 procent har återvänt till sjukpenningförsäkringen, medan 42 3 procent har ansökt om sjuk- eller rehabiliteringspenning. Skillnaderna i andelar mellan de som sökt och fått en utbetalning beror på att Försäkringskassan i princip registrerar ansökningar direkt medan utbetalningar registreras senare. Denna skillnad motsvarar därmed inte dem som fått avslag. Andelen avslag ligger på 7,8 procent i årsskiftesgruppen och 6,8 procent för de som lämnade under första kvartalet. Antagandet om att 45 procent av dem som lämnar sjukförsäkringen återinflödar gäller hela prognosperioden. Detta antagande är emellertid osäkert och det är fullt möjligt att de personer som lämnade vid årsskiftet återvänder till sjukpenningförsäkringen i högre omfattning än senare grupper. De som lämnat tidsbegränsad sjukersättning ansöker, så här långt, i lägre grad om sjukpenning än dem som lämnat förlängd sjukpenning. Antal sjukfall som blir minst 30 dagar (12-månaders värden) dec-2005 dec-2006 dec-2007 dec-2008 dec-2009 dec-2010 dec-2011 dec-2012 dec-2013 dec-2014 dec-2015 *Den ljusgrå ytan visar återflödet Inflödet exklusive återflödet antas vara stabilt under prognosperioden. Den ökning som sker är därmed endast beroende av återflödet av dem som lämnade sjukförsäkringen på grund av en tidsgräns. Återflödet fram till och med augusti uppgår till personer. Av dessa är fortfarande kvar i sjukpenningförsäkringen i september. Knappt personer har då lämnat sjukpenningförsäkringen. Utflödet från sjukpenningförsäkringen för dem som återvänder beräknas därmed bli lågt. I prognosen antas varje individ som återvänt till sjukpenningförsäkringen ha en kvarståendesannolikhet på 96 procent (för en given månad) under de första 6 månaderna. Därefter antas 2 3 Mätpunkt: Mätpunkt:

7 kvarståendesannolikheten stiga till 99 procent. Detta antagande bygger på att orsaken till återflödet i regel antas vara den tidigare gällande sjukskrivningsorsaken och att det således inte är ett helt nytt sjukfall. Detta ger också effekter på de långa sjukfallen mot slutet av prognosperioden. Kvarståendesannolikheten för dessa personer kan jämföras med den generella kvarståendesannolikheten de första 6 månaderna, som ligger i intervallet procent. Det är därmed stora skillnader mellan de olika kvarståendesannolikheterna. Orsakerna till utflödet är flera. Av de personer som fram till och med september har återvänt till sjukpenningen för att sedan lämna sjukpenningförsäkringen har ca 16 procent fått sjukersättning tillsvidare, 22 procent befinner sig i aktivitetsstöd och 6 procent har fått föräldrapenning. Sjukfall längre än 2 år minskar radikalt under 2010 men beräknas öka efter Det beror på att sjukfallslängderna för de som återvänt till sjukpenningförsäkringen under 2010 passerar 2 år under Försäkringskassans bedömning är dock att de långa sjukfallen för prognosperioden under rådande förhållanden inte kommer återvända till nivåerna före Under prognosperioden förväntas det, på grund av antagandena om återflödet, ske en ökning av det totala antalet sjukfall. För 2010 innebär det ett ökat inflöde på startade sjukfall som blir åtminstone 30 dagar. För 2011 och 2012 beräknas motsvarande inflöde bli knappt respektive Efter 2013 beräknas återflödet ligga kring sjukfall per år. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 0, Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,2 0,3 0,2 +0,7 +1,0 1,5 Ändrade makroekonomiska antaganden Den relativa timlöneökningen för har justerats enligt Konjunkturinstitutets prognos. Det medför mindre höjningar av prognosen för Volym- och strukturförändringar För återflödet har kvarståendesannolikheten de första 6 månaderna sänkts från 0,97 till 0,96. För de sjukfall som kvarstår efter dag 914 har justeringar 7

8 gjorts av kvarståendesannolikheterna. Dessutom har prognosen justerats marginellt med hänsyn till utfallet av nettodagar. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Analys Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning följer generellt den som råder för sjukpenning. I denna prognos beräknas rehabiliteringspenning utgöra 5,2 procent av nettodagarna för hela sjukpenningförsäkringen och motsvarande andel för anslagsbelastningen uppgår till 4,5 procent. Nettodagar för rehabiliteringspenning som en andel av antalet nettodagar för sjukpenningförsäkringen 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% * *) Nedgång på grund av redovisningstekniska skäl vid införandet av förlängd rehabiliteringspenning Uppgången under 2009 antas bero på att fler personer gick med i handlingsplansamverkan och därmed fick rehabiliteringspenning i stället för sjukpenning som de hade tidigare. När de nådde tidsgränserna i förlängd rehabiliteringspenning sjönk antalet nettodagar för hela anslagsposten drastiskt i jämförelse med år Detta gör att prognosen för rehabiliteringspenning fortsatt är mycket osäker. För sjukpenningförsäkringen i sin helhet råder dock större säkerhet. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp

9 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 0, Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,1 0,0 +0,1 +1,0 +1,3 1,2 Ändrade makroekonomiska antaganden Timlöneökningen för har justerats enligt Konjunkturinstitutets nya prognos. Detta medför mindre höjningar av prognosen för Volym- och strukturförändringar För återflödet har kvarståendesannolikheten de första 6 månaderna sänkts med en procentenhet för att ta hänsyn till utfallet. För de sjukfall som kvarstår efter dag 914 har justeringar gjorts av kvarståendesannolikheterna för män och kvinnor. Dessutom har prognosen justerats marginellt med hänsyn till utfallet av nettodagar. Andelen nettodagar i sjukpenningförsäkringen som belastar rehabiliteringspenningen har justerats från 5,1 procent till 5,2 procent. 1:1.15 Närståendepenning Analys Effekten av den regelförändring som genomfördes 1 januari 2010 av maximalt antal dagar som var möjligt att erhålla för vård av närstående har varit svår att prognostisera. Regeländringen gjorde att årsprognosen förväntades bli högre. En kraftig ökning under våren av nettodagar gjorde att antagandet om högre uttag verkade rimligt, och prognosen skrevs upp för hela perioden. Under hösten har antalet nettodagar per månad varit stabilt vilket har gjort att prognosen har sänkts något, dock fortsatt med högre utfall för 2010 än Under prognosperioden förväntas utgiften öka, dels på grund av stigande medelersättning och dels genom ökat antal nettodagar. 9

10 Antal nettodagar per månad jul-98 jan-99 Jämförelse med föregående prognos jul-99 jan-00 jul-00 jan-01 jul-01 jan-02 jul-02 jan-03 jul-03 jan-04 jul-04 jan-05 jul-05 jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 4,2 8,0 8,8 9,6 10,2 10,9 Volym- och strukturförändringar Nedjusteringen från förra prognosen beror på en sänkning av medelersättningen per dag jämfört med tidigare prognos. Dessutom har en sänkning gjorts av hur stor effekt regelförändringen har, vilket leder till färre antal nettodagar. 1:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti Analys Fördelningen över åren av utgiften för anslagspostens delar framgår av tabellen nedan. 10

11 Rehabiliteringsgarantin Företagshälsovården Summa För rehabiliteringsgarantin har fördelningen av de tillgängliga medlen gjorts med utgångspunkt i den överenskommelse som tecknats mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen har i regleringsbrev för 2010 avsatt 550 miljoner kronor för bidrag till anordnare av företagshälsovård som kan tillhandahålla tjänster för att medicinskt förebygga, utreda och behandla arbetsrelaterade och ickearbetsrelaterade sjukdomar samt skador. Alla tillgängliga medel kommer inte att kunna utnyttjas under Det har tagit betydligt längre tid än förväntat att komma igång med den verksamhet som är bidragsgrundande. Utbetalningarna för 2010 års andra halvår sker dessutom under år 2011 års första månader och betalas med 2011 års medel vilket leder till att utgifterna för 2010 uppskattas till en lägre summa än förväntat. Prognosen för 2011 speglar regleringsbrevet för 2011 och för åren 2012 till 2015 är Försäkringskassans bedömning att det är regeringens ambition att fortsatt tilldela medel för företagshälsovård på 2010 års nivå samt att dessa medel ska komma att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ny regel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor 0, ,0 0,0 0,0 0,0 Differens i procent 0,0 7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Överföring till/från andra anslagsposter Enligt budgetpropositionen för 2011 innehöll anslagsposten även 120 miljoner kronor till samverkan. Dessa 120 miljoner kronor har nu överförts till anslagsposten Samverkansmedel. Övrigt Den föregående prognosen utgick från uppgifter i budgetpropositionen för 2011, vilka var avrundade. Denna prognos utgår från uppgifter i regleringsbrevet vilket innebär att denna avrundningseffekt behövde korrigeras med kronor. 11

12 1:1.3 Samverkansmedel Analys En sammanställning av det preliminära utfallet fram till och med november samt tilldelade medel uppdelat på olika samverkansformerna redovisas i följande tabell. Samverkansmedel under Beloppen anges i tal kronor Samverkansform Tilldelade medel Ackumulerat utfall Handlingsplanen med AF Centrala medel Tvåpartsfinsam Samordningsförbund Alternativa insatser långtidssjukskrivna Totalt Försäkringskassans bedömning är att utfallet för hela året i huvudsak kommer att överensstämma med årsbudgeten. Prognos för samverkansformer. Beloppen anges i 1000-tal kronor Samverkansform Handlingsplanen med AF Samordningsförbund Tvåparts Finsam Totalt Samverkansmedlen utgör i grunden 5 procent av anslagsposten sjukpenning. Till följd av att utgifterna för sjukpenning minskar under kommande år bedöms även samverkansmedlen minska. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har under 2011 ett uppdrag i regleringsbrevet att lämna förslag på hur samverkan mellan myndigheterna ska utvecklas framöver. Enligt Försäkringskassans regleringsbrev för 2011 utgör anslagsposten samverkansmedel 604 miljoner kronor. Detta utgör drygt 3 procent av sjukpenninganslaget i jämförelse med 4 procent För åren antas utgiften för samverkansmedel vara motsvarande andel som det beräknade anslaget för sjukpenningen under I tidigare prognoser har Försäkringskassan antagit att samverkansmedel kommer att utgöra 5 procent av sjukpenninganslaget, vilket är det maximala belopp som kan göras tillgängligt för samverkansmedel. För både 2010 respektive 2011 har samverkansmedel utgjort mindre än 5 procent av sjukpenninganslaget vilket gör att Försäkringskassan sänker prognosen för samverkansmedel. Fördelningen över olika samverkansformer för åren antas vara densamma som under Denna uppdelade prognos är dock osäker. 12

13 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 0,0 0, Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor 0, Differens i procent 0,0 +24,8 39,2 40,2 41,2 42,8 Överföring till/från andra anslagsposter 120 miljoner kronor överförs från anslagsposten Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti till samverkansmedel. Volym- och strukturförändringar Minskningarna av nuvarande prognos i jämförelse med oktoberprognosen beror på att Försäkringskassan minskat andelen av sjukpenninganslaget som samverkansmedel utgör från 5 procent till drygt 3 procent. 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare Analys Högkostnadsskydd för arbetsgivare är en ny försäkring som införts från och med 1 juli Enligt propositionen 2009/10:120 som utkom april 2010 bör ersättningen betalas ut kalenderårsvis i efterskott. Det bör dock vara möjligt under vissa förutsättningar att begära förskott. Reformen beräknas av regeringen att kosta 380 miljoner kronor per år i full effekt. Den beräknade kostnaden för 2010 är hälften av 380 miljoner kronor då försäkringen börjar gälla vid halvårsskiftet. Inga beslut kommer att tas av Försäkringskassan före 1 april 2011, vilket innebär att kostnader för 2010 utbetalas under 2011 och att anslagsbelastningen blir 0 kronor för För 2011 belastas anslaget av kostnaderna för 2010 plus eventuella förskott. Andelen som begär förskott har beräknats till ca 10 procent av den totala årskostnaden, vilket ger en anslagsbelastning på 228 miljoner kronor för Förskottsutbetalningarna bedöms sedan ligga konstant för de kommande åren och den årliga kostnaden blir den av regeringen beräknade. 13

14 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 0, Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos 0, Differens i 1000-tal kronor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1:1.20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m Analys Fördelningen för prognosperioden av den beräknade utgiften för anslagspostens tre delar framgår av tabellen nedan. FMU/SLU Arbetshjälpmedel Övrigt (inklusive resor) Summa För 2010 disponerar Försäkringskassan 266 miljoner kronor för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster, arbetstekniska hjälpmedel, läkarutlåtanden och läkarundersökningar, särskilt bidrag samt resor till och från arbete. Medlen kan också användas för köp av försäkringsmedicinska (FMU) och arbetslivsinriktade utredningar samt särskilda läkarutlåtanden (SLU). Försäkringskassans prognos för 2010 uppgår till totalt 237 miljoner kronor för denna anslagspost, vilket är en minskning med 10 miljoner jämfört med tidigare prognos. Enligt regleringsbrevet för 2011 tilldelas Försäkringskassan för detta ändamål 148 miljoner kronor. Utgående från det behov av arbetshjälpmedel och annat som finansieras under anslagsposten är Försäkringskassans bedömning att utgifter totalt bör uppgå till 190 miljoner kronor under

15 Försäkringskassan utgår i prognosen att kostnaden för FMU/SLU för år 2011 uppgår till 15 miljoner kronor och till 5 miljoner kronor per år under åren Detta förutsätter att landstingen levererar fördjupade medicinska utlåtanden enligt överenskommelsen för den s.k. sjukskrivningsmiljarden och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar eller medicinska utlåtanden. Eftersom överenskommelsen endast avser åren finns det en osäkerhet kring landstingens fortsatta leveranser av fördjupade medicinska utlåtanden efter år Det är i dagsläget därför oklart i vilken mån landstingen kommer att leverera sådana utlåtanden efter En kombination av ökade kostnader för arbetshjälpmedel och ett ökat antal ansökningar har lett till ökade utgifter för arbetstekniska hjälpmedel. Detta är en trend som Försäkringskassan bedömer håller i sig under perioden. Arbetstekniska hjälpmedel är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning. Att använda arbetshjälpmedel för att göra det möjligt att återgå i arbete vid sjukskrivning ligger väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Kostnaden för posten övrigt, som bland annat inkluderar arbetsresor (när reskostnader beviljas i stället för sjukpenning) och särskilt bidrag till personer med rehabiliteringsersättning, bedöms öka från 80 miljoner kronor år 2010 till 85 miljoner år Utgiftsposten består i hög grad av ersättningar som Försäkringskassan enligt lag och förordning ska svara för. Under bedömer Försäkringskassan att utgifterna för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster kommer minska från 237 till 205 miljoner kronor. Den främsta förklaringen till minskningen är att landstingen kommer att leverera fördjupade utredningar, som Försäkringskassan tidigare köpt från privata leverantörer. Eftersom överenskommelsen med landstingen endast avser åren finns det en osäkerhet kring landstingens fortsatta leveranser av fördjupade medicinska utlåtanden efter år Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 4,0 +2,7 2,6 2,5 2,5 2,4 15

16 Volym- och strukturförändringar Utgifterna för 2010 bedöms minska med 10 miljoner kronor. Den förändrade prognosen för år är en justering på grund av utfallet för de olika posterna. 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar :2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättning :2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar :2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare samt prognostiserad avgift för respektive år. 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Analys Den följande framställningen ger en överblick över hela anslagsposten men fokuserar på utvecklingen för sjukersättning eftersom det är inom detta område som de största volymförändringarna väntas ske under de närmaste åren. Beståndet av personer med förmånerna sjukersättning och aktivitetsersättning ökade kraftigt efter att förmånerna infördes år Efter en kulmen på nära personer under våren 2007 har antalet minskat som en följd av ökat utflöde och minskat inflöde. Att antalet personer med sjukersättning minskar är numera den viktigaste orsaken till att ohälsotalet minskar. De närmaste åren väntas beståndet fortsätta minska, i december 2015 beräknas personer få sjukersättning eller aktivitetsersättning. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer gradvis att försvinna i och med att övergångsbesluten löper ut och ersättningsformen kommer att vara helt avskaffad vid årsskiftet 2012/2013. I december 2010 hade knappt personer tidsbegränsad sjukersättning, en minskning med över personer sedan slutet av Vad som bedöms komma att hända med dessa knappt personer beskrivs i diagrammet nedan. 16

17 Antal personer med tidsbegränsad sjukersättning i december 2010: Får sjukersättning tills vidare: Lämnar sjukersättningen innan de 18 månaderna löper ut: 800 Lämnar sjukersättningen p.g.a. att de 18 månaderna löper ut: En del av de personer som lämnar tidsbegränsad sjukersättning på grund av att deras 18 månader löper ut väntas påbörja ett nytt sjukfall vilket beskrivs mer ingående i avsnittet om sjukpenning. Från och med januari 2013 kommer sjukersättningsbeståndet endast att omfatta personer med sjukersättning tills vidare. För denna förmån kommer inflödet vara mindre än utflödet de närmaste åren och beståndet minskar därmed. Detta återspeglar framför allt effekten av det nya regelverket som ställer betydligt högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Sjukersättning tills vidare, bestånd Nytt Regelverk Gammalt Regelverk dec- 06 jun- 07 dec- 07 jun- 08 dec- 08 jun- 09 dec- 09 jun- 10 dec- 10 jun- 11 dec- 11 jun- 12 dec- 12 jun- 13 dec- 13 jun- 14 dec- 14 jun- 15 dec

18 Diagrammet visar beståndet för sjukersättning tills vidare uppdelat på nytt och gammalt regelverk. Den svartmarkerade tidpunkten (december 2010) visar det aktuella beståndet, värden längre fram är prognosvärden Beståndet för sjukersättning tills vidare består dels av personer som har beslut enligt gammalt 4 regelverk, dels av personer som har beslut enligt nytt 5 regelverk. De som har beslut enligt gammalt regelverk har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. De som har beslut enligt nytt regelverk bedöms ha en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan och förväntas inte kunna återvända till arbetslivet. Prognosen bygger därför på antagandet att utflöde från sjukersättning tills vidare, oavsett om det gäller gammalt eller nytt regelverk, sker genom att personer fyller 65 år eller avlider. Liksom i tidigare prognos bedöms medelersättningen för sjukersättning uttryckt i antal prisbasbelopp fortsätta minska svagt under hela prognosperioden. Anledningen är att andelen med endast garantiersättning är högre bland dem som nybeviljas ersättningen än bland dem som lämnar den medan det motsatta gäller för andelen med endast inkomstrelaterad ersättning. De nya som tillkommer antas alltså ha lägre genomsnittlig ersättning än de som lämnar. Medelersättningen för sjukersättning ser för år 2010 ut att bli något lägre än vad som tidigare prognostiserats och prognosen för medelersättningen har därför justerats ned. Alternativa scenarier Något som är av betydelse för prognosen är hur många som kommer att få sjukersättning tills vidare då deras 18 månader med övergångsbeslut löper ut. Till följd av det senaste utfallet har andelen som antas få sjukersättning tills vidare sänkts från 28 procent till 27 procent. På grund av den osäkerhet som råder presenteras här två alternativa scenarier där detta antagande varieras. I det första scenariot antas 10 procent få sjukersättning tills vidare när de 18 månaderna med övergångsbeslut tar slut. I det andra scenariot antas 40 procent få sjukersättning tills vidare. Tabellen nedan visar hur utgifterna för aktivitets- och sjukersättning påverkas av de båda scenarierna. 4 5 Avser regelverket som gällde innan juli Avser regelverket som trädde i kraft juli

19 Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning vid olika scenarier (tkr) Föreliggande Prognos Differens från föreliggande prognos 10 % får S tills vidare efter 18 mån % får S tills vidare efter 18 mån Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 0,0 0, Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,2 0,4 0,1 0,0 0,4 0,7 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för prisbasbeloppet för åren vilket höjer denna prognos. Volym- och strukturförändringar Förändringarna är en följd av de senaste utfallen. Prognosen för andelen som beviljas sjukersättning till vidare då de 18 månaderna med övergångsbeslut löper ut har sänkts från 28 procent till 27 procent. Den prognostiserade medelersättningen för sjukersättning har justerats ned något liksom andelen retroaktiva utbetalningar. 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Analys Under prognosperioden beräknas antalet förmånstagare med bostadstillägg minska. Antalet nybeviljade sjukersättningar väntas fortsätta minska och därmed också antal personer med bostadstillägg som en följd av regeländringarna inom sjukförsäkringen den 1 juli

20 Beståndets sammansättning kommer sannolikt att ändras till följd av de nya reglerna inom sjukförsäkringen. Det kan påverka den genomsnittliga inkomstnivån för dem som har sjukersättning och därigenom även bostadstilläggets storlek. Prisbasbeloppet är 0,9 procent högre år 2011 än vad det var år 2010 vilket minskar utgifterna, eftersom aktivitets- och sjukersättning indexeras upp i takt med prisbasbeloppet. Om aktivitets- eller sjukersättningen höjs, minskar bostadstillägget och vice versa. För åren efter 2011 beräknas prisbasbeloppet öka med drygt 2 procent per år vilket sänker utgifterna för bostadstillägg. Boendekostnadernas förändringar har stor betydelse för bostadstilläggets utveckling. Konjunkturinstitutet prognostiserar att boendekostnadsindex för bostads- och hyresrätter ökar under prognosperioden. Boendekostnadsindex prognostiseras öka med 2 procent under år 2011 och 2,8 procent år Därefter väntas ökningen bli 2 procent per år. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 0, Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,7 +2,8 +2,2 +2,2 +2,2 +2,3 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för förändring av boendekostnadsindex för åren 2011 och 2012 vilket resulterar i en ökning av denna prognos. Prognosen för prisbasbeloppet har höjts för åren vilket leder till en sänkning. Den sammanlagda effekten av de makroekonomiska förändringarna är en ökning för samtliga år under prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Under slutet av 2010 har Försäkringskassan arbetat av balanser för bostadstillägg vilket lett till en ökad andel retroaktiva utbetalningar. Den prognostiserade medelersättningen för sjukersättning har justerats ned vilket ökar utgifterna för bostadstillägg. 20

21 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Analys Utgiften under denna anslagspost består av utbetalningar till Arbetsförmedlingen och till Samhall, som båda fakturerar Försäkringskassan för sina insatser för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning med 75 procents omfattning. Utgiften är därmed starkt beroende av utvecklingen av antalet personer med sådan ersättning. Prognosen är osäker då faktureringen och dess variation över året har varit svår att förutse. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 0, Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,6 +0,8 +1,6 +1,8 +1,7 +1,7 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för timlöneutvecklingen har höjts för åren vilket höjer prognosen. Volym- och strukturförändringar Utfallet för 2010 ser ut att bli något högre än förväntat vilket höjer prognosen. 21