Budgetunderlag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budgetunderlag 2016 2018"

Transkript

1 Budgetunderlag Del 2 Försäkringsförmåner

2 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd 17 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 22 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 24 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 29 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 35 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 43 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 47 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 82 1:3 Handikappersättningar 95 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 109 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 113 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 133 1:1 Barnbidrag 133 1:2 Föräldraförsäkring 139 1:3 Underhållsstöd 166 1:4 Adoptionsbidrag 173 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 176 1:8 Bostadsbidrag 187 Tabellförklaringar och övriga kommentarer 192 1

3 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller över prognoserna Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsredovisning av prognoser för 2015 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner Socialförsäkringens administration redovisas i Budgetunderlag , del 1 2

4 Inledning Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning Prognoserna i denna rapport är sammantaget något högre än de prognoser som lämnades den 20 januari Det är framför allt utgifterna för föräldraförsäkringen som beräknas bli högre. Höjningen beror främst på att prognosen för antalet nettodagar för vård av sjuka barn har reviderats upp. Men för de flesta övriga prognoser är skillnaderna små och synen på den underliggande utvecklingen inom Försäkringskassans sakområden har inte förändrats nämnvärt. Utfall för 2014 visar att de totala utgifterna för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde ökade från 189 miljarder kronor år 2013 till 194 miljarder kronor år Det är en ökning med knappt 3 procent. Utgifterna väntas fortsätta att öka och bli 201 miljarder kronor i år och 209 miljarder kronor nästa år. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för sakanslaget ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn inte tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag (regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1)). Det har inte heller tagits hänsyn till av regeringen aviserade regeländringar för vilka det inte finns lagförslag eftersom detaljerade underlag för att utföra beräkningar saknas. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2015 ska Försäkringskassan senast den 20 februari 2015 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. 3

5 Inledning Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. För åren har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Utgifterna bedöms bli 201 miljarder kronor i år och 209 miljarder kronor 2016 och sedan fortsätta att öka i något långsammare takt till 224 miljarder kronor 2019, se diagram ovan. De största ökningarna sker inom assistansersättning, utgiftsområde 9, Sjukpenning och rehabilitering mm., utgiftsområde 10, och inom föräldraförsäkringen, utgiftsområde 12. Enligt prognosen kommer även vissa utgifter att minska framöver, men det påverkar endast den totala utgiften marginellt. 4

6 Inledning Sammanställning av prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Beloppen anges i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 3,0 2,1 0,8 Anslagna medel 196,7 198,9 209,6 Summa tilldelade medel 193,7 196,9 208,8 Utfall 194,2 2014* Prognos 201,4 208,8 214,0 219,1 224,1 Avvikelse från anslagna medel 2,5 2,4 Avvikelse från tilldelade medel 0,5 4,5 Indragning av anslagsmedel 1,6 1,2 Överskridande av anslagskredit 0 1,8 Ingående överföringsbelopp till nästa år 2,1 0,8 *Utfall Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2014 var 196,7 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2014 var 193,7 miljarder kronor och de sammanlagda utgifterna för sakanslagen var 194,2 miljarder kronor. Det var 2,5 miljarder kronor lägre än anslagna medel, men 0,5 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2014 blev 1,6 miljarder kronor. Detta anslagssparande får enligt beslut i regleringsbrevet inte disponeras av Försäkringskassan år 2015, med undantag av 26 miljoner kronor för anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2015 är 198,9 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2015 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 201,4 miljarder kronor. Detta är 2,4 miljarder kronor, eller 1,2 procent, högre än anslagna medel. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2015 beräknas till 1,2 miljarder kronor. Försäkringskassan hemställde den 2 februari om tilläggsanslag för sakanslagen för 2015 om sammanlagt miljoner kronor. Tilläggsanslagen avsåg sju anslag/anslagsposter där beräknade utgifter överstiger den högsta tillåtna anslagskrediten. Prognoserna har uppdaterats och behovet av tilläggsanslag beräknas nu till miljoner kronor. De sammanlagda utgifterna för år 2016 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 208,8 miljarder kronor. Försäkringskassans förslag till 5

7 Inledning anslagsnivåer för 2016 (exklusive förvaltningsanslag) är totalt 209,6 miljarder kronor, vilket är högre än de beräknade utgifterna till följd av att anslagskrediter beräknas utnyttjas under Försäkringskassans förslag till anslagsnivåer förutsätter även att tilläggsanslag beviljas för 2015, i annat fall ökar förslaget till anslagsnivåer med miljoner kronor. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas hur utgifterna för varje anslag förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots allt valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor * Utfall. Anm. För åren har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Statens utgifter för assistansersättning beräknas uppgå till 25,1 miljarder kronor 2015 för att sedan öka till 28,6 miljarder kronor 2019, se diagram ovan. Ökningen 6

8 Inledning drivs främst av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta att öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Ökningen drivs även av att antalet brukare ökade svagt 2014 och förväntas fortsätta att öka Utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2015 beräknas utgifterna uppgå till 5,4 miljarder kronor för att öka till 6,1 miljarder kronor år Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor 1 Utfall. 2 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet (tidigare ersättning för kroppskador) Anm. För åren har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen öka under prognosperioden, från 81,8 miljarder kronor år

9 Inledning till 91,4 miljarder kronor år 2019, uttryckt i löpande priser. Ohälsotalet 1 har ökat svagt sedan hösten 2013 och prognostiseras att fortsätta öka i svag takt till och med 2016, för att därefter stabiliseras på en nivå strax över 29 nettodagar per registrerad försäkrad. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas öka från 36,7 miljarder kronor år 2015 till 46,9 miljarder kronor år 2019, se diagram ovan. Antalet pågående sjukfall beräknas öka under prognosperioden. I ett historiskt perspektiv får dock uppgången i antalet långa sjukfall betecknas som begränsad. Nyinflödet, som har ökat sedan 2010, beräknas fortsätta att öka men med en avtagande årlig ökningstakt. Från och med 2018 beräknas nyinflödet öka i takt med befolkningstillväxten. Givet den historiska variationen råder det dock stor osäkerhet om nyinflödets utveckling på lång sikt. Även sjukfallens varaktighet bedöms öka under 2015 och 2016, men sedan vara ungefär oförändrad under resten av prognosperioden. Försäkringskassan bedriver ett intensivt arbete med att införa nya arbetssätt, exempelvis En enklare sjukskrivningsprocess. Försäkringskassans arbete med att utveckla sjukskrivningsprocessen syftar bland annat till att tidigare identifiera grupper som är i störst behov av insatser genom en mer behovsstyrd och differentierad handläggning inom sjukförsäkringen. Detta förväntas förkorta sjukskrivningstiderna framför allt med avseende på längre sjukfall och bör därmed innebära lägre utgifter på sikt. Detta är inte beaktat i nuvarande prognos. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter. De närmaste åren förväntas beståndet för aktivitets- och sjukersättning att fortsätta minska, från i december 2014 till i december I slutet av 2019 förväntas antalet vara Det är personer med sjukersättning som står för minskningen, från knappt i december 2014 till cirka i december En stor del av minskningen beror på att många personer med sjukersättning uppnår 65 års ålder. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning förväntas minska mellan 2015 och 2017 för att sedan öka mellan 2017 och Ökningen förklaras av att prisbasbeloppet blir högre. Sammantaget beräknas utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minska något från 38,6 miljarder kronor 2015 till 37,7 miljarder kronor År 2019 beräknas utgifterna vara 38,8 miljarder kronor. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska svagt från 3,4 miljarder kronor 2015 till 2,7 miljarder kronor Det beror till stor del på att antalet tillkommande egenlivräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 1 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

10 Inledning Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor *Utfall. Anm. För åren har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Inom föräldraförsäkringen är det främst att antalet barn i olika åldrar ökar, men också att timlönerna successivt blir högre, som medför att utgifterna förväntas stiga under hela prognosperioden. Föräldrapenning utgjorde 72,6 procent av utgiften för föräldraförsäkringen Antalet utbetalda föräldrapenningdagar förväntas öka och därmed också utgiften för anslagsposten föräldrapenning från 28,5 miljarder kronor år 2015 till 32,9 miljarder kronor för Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning samt barnbidrag beräknas öka under hela prognosperioden. För tillfällig föräldrapenning rör det sig om en ökning från 6,2 miljarder kronor år 2015 till 7,2 miljarder kronor år 2019 och för barnbidrag från 25,7 miljarder kronor år 2015 till 27,5 miljarder kronor år Utgifterna för underhållsstöd beräknas till drygt 2 miljarder kronor i genomsnitt per år under prognosperioden. Antalet barn med underhållsstöd väntas fortsätta minska under prognosperioden, men detta dämpas något av att debiterat belopp också minskar. 9

11 Inledning Utgifterna för vårdbidrag antas öka från 3,5 miljarder kronor år 2015 till 4,2 miljarder kronor En orsak är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna Utgifterna för bostadsbidrag beräknas bli 4,9 miljarder kronor År 2019 beräknas utgifterna ha minskat något till 4,5 miljarder kronor. Att utgifterna minskar bedöms främst bero på att de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att allt färre hushåll blir berättigade till bidraget. Jämförelse med föregående prognos De mest väsentliga skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades den 20 januari 2015 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,2 0,4 0,6 0,8 0,9 Sammantaget har prognoserna höjts något för samtliga år, jämfört med de prognoser som lämnades den 20 januari Utgifterna beräknas bli 367 miljoner kronor högre 2015 och ytterligare 513 miljoner kronor högre 2016, det vill säga sammantaget 880 miljoner kronor högre 2016 än i föregående prognos är utgifterna i denna prognos miljoner kronor högre än i föregående prognos. Volym- och strukturförändringar har höjt prognoserna för alla år. För 2015 och 2016 är det framför allt nettodagarna inom föräldraförsäkringen, och då främst inom tillfällig föräldrapenning, som förväntas bli fler. En stor del av de ändrade makroekonomiska antagandena beror på att medelersättningen inom tillfällig föräldrapenning har justerats ner. Precis som i januariprognosen har hänsyn inte tagits till regeringens lagförslag och aviserade regeländringar eftersom regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1) inte antogs av riksdagen. 10

12 Inledning Behov av ytterligare medel för 2015 I regleringsbrevet för 2015 anges för samtliga anslagsposter utom en att inget anslagssparande får föras över från år 2014 till Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2014 och 2015 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2014 till 2015 och från år 2015 till Försäkringskassan hemställde den 2 februari om tilläggsanslag för sakanslagen för 2015 om sammanlagt miljoner kronor. Tilläggsanslagen avsåg sju anslag där beräknade utgifter översteg den högsta tillåtna anslagskrediten. Sedan dess har prognoserna uppdaterats och nu visar utgiftsprognosen för år 2015 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit) för följande sex anslag/anslagsposter med sammanlagt miljoner kronor: För anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning, inom utgiftsområde 9, beräknas medelsbehovet för 2015 överskrida tilldelade medel med 42 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. Ingen förändring i prognosen för 2015 sedan hemställan den 2 februari För anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning, inom utgiftsområde 9, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med miljoner kronor, vilket är 640 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För detta anslag har prognosen höjts med 35 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med miljoner kronor, vilket var 606 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För anslagsposten 1.1:7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 35 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För detta anslag har prognosen sänkts med 5 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med 40 miljoner kronor, vilket var 36 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För anslaget 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 528 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 240 miljoner kronor. Ingen förändring i prognosen för 2015 sedan hemställan den 2 februari För anslagsposten 1:1.21 Sjukpenning, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med miljoner kronor, vilket är 839 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För detta anslag har prognosen höjts med 101 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari, då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med miljoner kronor, vilket var 606 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. Sedan dess har också prognosen sänkts med 99 miljoner kronor för anslagsposten 1:1.19 Rehabiliteringspenning, 11

13 Inledning inom utgiftsområde 10, och medelsbehovet beräknas inte längre överskrida tilldelade medel för denna anslagspost. För 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 159 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med cirka 4 miljoner kronor. För detta anslag har prognosen höjts med cirka 3 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med 156 miljoner kronor, vilket var 1 miljon kronor över medgiven anslagskredit. Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten Belopp i tusental kronor. Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2014 Anslag år 2015 Prognos 2015 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnad för statlig assistans :1.21 Sjukpenning :1.7 Högkostnadsskydd arbetsgivare :2.11 Tillfällig föräldrapenning :6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Försäkringskassans förslag till anslag 2016 Försäkringskassan har i beräkningarna av förslag till anslag antagit att inget anslagssparande får föras över mellan åren 2015 och Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåret 2015 för respektive anslagspost framgår av regleringsbrevet. För de anslagsposter som prognostiseras utnyttja anslagskrediten under 2015 överförs därför ett negativt överföringsbelopp från år 2015 till år Försäkringskassans förslag till anslagsnivå för 2016 har således inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2015, men däremot av under år 2015 utnyttjad anslagskredit. Som en konsekvens av beräkningssättet kommer summan av Försäkringskassans anslagsförslag för år 2016 att överstiga summan av utgiftsprognoserna för året. Försäkringskassan föreslår enligt tabellen nedan en anslagsnivå som ska täcka dels de prognostiserade utgifterna under året, dels ett eventuellt underskott vid årets början. Fördelning på anslagspostnivå framgår av Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde

14 Inledning Beräknat anslagsbehov för finansiering av socialförsäkrings- och bidragssystemen åren Belopp i tusental kronor Försäkringskassans Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 förslag till anslag 2016 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 01:04 Statligt tandvårdsstöd :06 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :07 Sjukvård i internationella förhållanden :03 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning *) :04 Kostnader för statlig assistansersättning Summa Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 01:01 Sjukpenning och rehabilitering m.m :02 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :03 Handikappersättningar *) :04 Arbetsskadeersättningar m.m :05 Ersättning inom det statliga personskyddet :06 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Summa Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 01:01 Barnbidrag :02 Föräldraförsäkring *) :03 Underhållsstöd :04 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :06 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :08 Bostadsbidrag Summa Totalt *) Förslag under förutsättning att tilläggsanslag beviljas för

15 Inledning Försäkringskassan föreslår vidare att anslagsposten 10,1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare byter namn till Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare och att anslaget 12,1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn byter namn till Vårdbidrag för barn med funktionsnedsättning. Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2015 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för i Hermes senast den 20 februari. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2015 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makrooch volymförändringar, och beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller. I denna del av budgetunderlaget, som även är svar på ovanstående uppdrag, redovisas prognoser för åren över Försäkringskassans sakanslag inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2015 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget som finns tillgängligt och har tillräckligt hög kvalitet. Eftersom en viss eftersläpning föreligger i statistiken innebär detta för föreliggande rapport att material för januari i största möjliga utsträckning har använts. Preliminära ekonomiska uppgifter för januari 2015 har dock inte varit tillgängliga förrän i mitten på februari innevarande år och har därför inte kunnat beaktas i beräkningarna. Det ekonomiska utfallet för år 2014 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har inte tagits till föreslagna regeländringar i regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1). 14

16 Inledning De makroekonomiska antaganden om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som använts i beräkningarna anges i bilaga 2. Dessa antaganden har erhållits från Konjunkturinstitutets (KI) prognos i december Pensionsmyndigheten räknade i januari 2015 om inkomstbasbeloppet och inkomstindex. Dessa nya beräkningar har använts i prognosen. Till beräkningarna har vidare Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från år 2014 använts. Hur de olika makroekonomiska förutsättningarna påverkar utgifterna redovisas under respektive anslag. Där redovisas även hur förändrade antaganden kan påverka utgiftsprognoserna i olika riktning. 15

17

18 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor. Ingående överföringsbelopp Anslag ³ Tilldelade medel ¹ ² 2018² 2019² Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. Anslagsbelastningen för 2014 blev miljoner kronor, vilket är 459 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 364 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Försäkringskassans förslag till anslag för 2016 är miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2015, men däremot av under år 2015 utnyttjad anslagskredit. 17

19 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger kronor men inte kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Antaganden Prognosen bygger främst på SCB:s befolkningsprognos, Konjunkturinstitutets (KI) makroekonomiska prognos (särskilt sysselsättning och arbetslöshet) samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) prognoser över referenspriser och beloppsgränser för tandvårdsstödet. 18

20 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Analys av 2014 Utgiften för statligt tandvårdsstöd under 2014 uppgick till miljoner kronor vilket är en ökning med ungefär 0,5 procent jämfört med Det är svårt att säga exakt hur mycket de olika delarna inom tandvårdsstödet har förändrats mellan 2013 och 2014 eftersom nya konton för redovisning infördes vid halvårsskiftet Uppskattningsvis var utgifterna för det allmänna tandvårdsbidraget 1,0 procent lägre och för högkostnadsskyddet 0,6 procent högre under 2014 jämfört med Det särskilda tandvårdsstödet ökade från 17 miljoner kronor 2013 till 27 miljoner kronor Antalet besök minskade med 0,7 procent under 2014 jämfört med 2013 och det var främst personer i åldergruppen år som besökte tandläkaren mindre frekvent. Bland äldre personer, 65 år och äldre, ökade antalet besök mellan 2013 och Den 1 september 2014 genomförde TLV flertalet förändringar i det statliga tandvårdsstödet vilka syftar till att förbättra, förtydliga och förenkla regelverket. 3 Bland annat har fler åtgärder blivit ersättningsberättigade och en större översyn av alla delar som ingår i respektive åtgärders referenspris har lett till en omräkning av referenspriserna. Fler ersättningsberättigade åtgärder medför att utgifterna för högkostnadsskyddet ökar, detta motverkas av förändringen av referenspriserna vilket beräknas ledda till lägre utgifter för högkostnadsskyddet. Analys av Utgiften för det statliga tandvårdsstödet beräknas öka med i snitt 3,0 procent per år under perioden Utgifterna för högkostnadsskyddet och det allmänna tandvårdsbidraget beräknas öka i snitt 3,0 respektive 1,8 procent under prognosperioden. Utgiften för det särskilda tandvårdsbidraget antas öka i samma takt som den observerade ökningen sedan införandet. Utgifter för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet. Beloppen anges i tusental kronor. 2014¹ Högkostnadsskydd Allmänt tandvårdsbidrag Särskilt tandvårdsbidrag Totalt ¹ Utfall Källa: Försäkringskassan 2 Dessa värden baseras på utgiftsjusterade utbetalningsbelopp. Det finns en viss diskrepans mellan den officiella utbetalningsstatistiken och bokförda utgifter

21 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Denna utveckling drivs delvis av antagandet om en växande befolkning: 0,8 procent fler personer i snitt per år under prognosperioden med något större ökning i de äldre åldersgrupperna. Referenspriserna samt beloppsgränserna för högkostnadsskyddet antas öka i enlighet med TLV:s prognoser, vilket har en direkt effekt på utbetalda ersättningar från högkostnadsskyddet. Högre referenspriser innebär högre ersättningsgrundande belopp (som ersättningen från högkostnadsskyddet beräknas på) och därmed högre utgifter, allt annat lika. Detta motverkas av höjda beloppsgränser för högkostnadsskyddet, något som enligt prognoserna kommer att inträffa under prognosperioden. Känslighetsanalys Om befolkningens storlek blev 1 procent högre än vad som antagits i prognosen är en grov uppskattning att utgiften för det statliga tandvårdsstödet skulle bli cirka 50 miljoner kronor högre under Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,8-0,5-0,6-0,7-1,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Vid föregående prognos fanns ingen uppdaterad version av FASIT, vilket innebar att ingen hänsyn kunde tas till KI:s decemberprognos. I denna prognos är KI:s decemberprognos med och jämförelsen för de makroekonomiska förutsättningarna görs således med de förutsättningar som gällde vid prognosen som lämnades av Försäkringskassan i november. I den nya prognosen förväntas antalet sysselsatta vara fler än i den tidigare prognosen vilket innebär att utgifterna för tandvårdsstödet höjs något för hela prognosperioden. 20

22 Övrigt En ny version av FASIT med uppdaterat urval och konsumtionsmönster har använts vid denna prognos, vilket medför vissa förändringar jämfört med tidigare prognos. Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd 21

23 Statlig ålderspensionpensionsavgift för smittbärarpenning 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 520¹ 514¹ 573² Preliminäravgift 541¹ 594¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -21¹ -80¹ Prognostiserad avgift för respektive år ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Försäkringskassans förslag till anslag. Anslagsbelastningen för 2014 blev kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. Försäkringskassans förslag till anslag för 2016 är kronor. Bakgrundsfakta Anslagsposten smittbärarpenning disponeras av Socialstyrelsen. Försäkringskassan prognostiserar endast den statliga ålderspensionsavgiften som är förknippad med utgiften för smittbärarpenning. Antaganden Utöver de antaganden som Socialstyrelsen använder då de beräknar utvecklingen av förmånen tillkommer en beräknad ränta på 6 månaders statsskuldväxlar från Konjunkturinstitutet. Analys Prognosen bygger på Socialstyrelsens prognos för smittbärarpenning, som är 5,5 miljoner kronor 2015 och 6 miljoner för resten av prognosperioden. 22

24 Statlig ålderspensionpensionsavgift för smittbärarpenning Jämförelse med föregående prognos Prognosen för den statliga ålderspensionsavgiften för smittbärarpenning är oförändrad jämfört med den prognosen som levererades i januari

25 Sjukvård i internationella förhållanden 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor. Ingående överföringsbelopp Anslag ³ Tilldelade medel ¹ ² 2018² 2019² Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. Anslagsbelastningen för 2014 blev 489 miljoner kronor, vilket är 169 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 532 miljoner kronor, vilket är 79 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Försäkringskassans förslag till anslag för 2016 är 522 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2015, men däremot av under år 2015 utnyttjad anslagskredit. Bakgrundsfakta Förmånen delas in i fyra ersättningsområden: Konventionsvård, turistvård, pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster. Konventionsvård Konventionsvård avser ersättning till landstingen för vård som givits i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 24

26 Sjukvård i internationella förhållanden Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som givits till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd faller under turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig privat vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den hade utförts i Sverige. Anslaget Sjukvård i internationella förhållanden finansieras helt med statliga medel. Regelverk Personer som är försäkrade i ett EU/EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i andra EU/EES-länder och Schweiz. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som bosätter sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige. 4 Den 1 oktober 2013 trädde en kostnadsansvarslag 5 angående patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets- och rådets direktiv 6 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget 7. 4 (EG) 883/ Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU /24/EU Folkbokföringslagen. 25

27 Sjukvård i internationella förhållanden Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/ Staten har ansvar för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten har även kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige 9. De bilaterala överenskommelser och konventioner rörande hälsooch sjukvård som Sverige har med andra länder bekostas också av staten. 10 Antaganden I prognosen för pensionärsvård har genomsnittliga mittkurser för växelkurser (januari 2014 december 2014) från Riksbanken och fasta belopp avseende kostnad för vård av pensionärer bosatta i vissa länder använts. De fasta kostnaderna är fastställda av Administrativa kommissionen 11. Analys av 2014 Under 2014 betalades 489 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden. Det var 37 procent mindre än under Den största, både procentuella och absoluta, minskningen var för sjuk- och tandvårdstjänster. Det beror på att den planerade vården, som ingår i sjuk- och tandvårdstjänster, fram till oktober 2013 har ersatts enligt de faktiska vårdkostnaderna, enligt vårdlandets utgiftsnivåer, men nu endast ersätts upp till den nivå som vården hade kostat om den givits i Sverige. Utgiften och dess förändring fördelad på ersättningsområde , miljoner kronor, andel i procent Utgift 2013 Utgift 2014 Differens mellan 2013 och 2014 Differens i procent Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Totalt Källa: Försäkringskassan 8 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 9 Enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. 10 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 11 Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen inom EU. 26

28 Sjukvård i internationella förhållanden Utgifterna för alla utgiftsområden har minskat under Turistvård har minskat på grund av att vissa utgifter som tidigare belastat anslaget nu belastar landstingen. Även pensionärsvård har minskat kraftigt. Det beror på att det är färre och färre eftersläpningar på inkomna fakturor. Många länder har gått från att debitera Sverige med fasta belopp till att debitera med faktiska belopp. Det har under en övergångsperiod inneburit att fakturor för fasta kostnader med viss eftersläpning har skickats samtidigt som fakturor för faktiska kostnader med mindre eftersläpning. Det har inneburit högre utbetalningar. Nu är det dock färre dubbla fakturor och därmed lägre utgift. Analys av Utfall och prognoser uppdelat på ersättningsområden Utfall till och med 2014, beloppen anges i miljoner kronor Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Summa På grund av avrundningar stämmer inte summeringen av kolumnen med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård förväntas följa de senaste årens trend och endast förändras marginellt mellan åren under prognosperioden. Turistvård Utgiften för turistvård beräknas sjunka kraftigt under 2015 och fortsätta sjunka, men i långsammare takt under Från 115 miljoner kronor 2014 till 64 miljoner kronor Trots nivåsänkning antas en underliggande ökning föreligga. Därför ökar utgiften för turistvård med cirka 5 procent per år efter Att utgiften för turistvård antas sjunka under beror på att kostnadsansvarslagen som trädde i kraft i oktober 2013 förväntas ha stor effekt då. Pensionärsvård Utgiften för 2015 väntas öka med 64 miljoner kronor jämfört med Det baseras på ett antagande om att det fortfarande finns vissa eftersläpningar i fakturor som kommer att betalas. Mellan 2016 och 2019 antas utgiften för pensionärsvård öka med i genomsnitt 2 procent per år. Sjuk- och tandvårdstjänster Under 2014 har stora delar av utgiftsansvaret flyttats över till landstingen. Trots en nedjustering av utgiftsnivån antas den ökande trenden kvarstå. Ökningen prognostiseras till i genomsnitt 10 procent per år mellan 2015 och

29 Sjukvård i internationella förhållanden Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa har sitt ursprung i administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Det finns en betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av skärpta återbetalningsregler. Dessutom är det osäkert hur lång tid det tar innan den nya kostnadsansvarslagen fått full effekt och därmed hur fördelningen av utgifter mellan staten och landstingen kommer att utvecklas. Känslighetsanalys Om eurokursen förändras med en krona påverkas utgifterna för pensionärsvård år 2016 med 27 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -2,1-1,1-1,4 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för är något lägre än den som levererades i januari Det beror främst på en utfallsjustering som har gjorts för pensionärsvård. 28

30 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor. Ingående överföringsbelopp Anslag ³ Tilldelade medel ¹ ² 2018² 2019² Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. Anslagsbelastningen för 2014 blev 315 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 39 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 309 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 28 miljoner kronor. Försäkringskassan lämnade den 2 februari en hemställan om tilläggsanslag för 2015 med 42 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet för 2016 med motsvarande belopp. Försäkringskassans förslag till anslag för 2016 är 304 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2015, men däremot av under år 2015 utnyttjad anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. 29

31 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv Det finns två olika bidrag för köp av fordon; ett grundbidrag och ett inkomstrelaterat anskaffningsbidrag. Grundbidraget utbetalas till alla som beviljas bilstöd och är högst kronor. Anskaffningsbidraget är maximalt kronor vid årsinkomster som understiger kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på kronor eller mer. Grund- och anskaffningsbidrag måste användas inom sex månader från beslutet om rätt till bilstöd. Utöver grund- och anskaffningsbidrag kan anpassningsbidrag beviljas. Det är avsett för kostnader till de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Anpassningsbidraget är obegränsat. I särskilda fall kan även bidrag till körkortsutbildning beviljas. Bilstödet infördes i sin nuvarande form den 1 oktober Från och med den 1 november 1997 kan bilstöd bara betalas ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Antaganden Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden samt antal utbetalningar av anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Storleken på medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag har också stor inverkan på utbetalningarna. Prognosen baseras på hur många utbetalningar som förväntas ske inom de olika bidragstyperna och det genomsnittliga utbetalda beloppet för dessa. Analys av 2014 Utfallet för bilstöd 2014 blev 315 miljoner kronor. Grundbidrag utbetalades med 76 miljoner, anskaffningsbidrag med 6 miljoner och anpassningsbidrag med 231 miljoner kronor. Utgifterna för anpassningsbidrag har de senaste åren ökat markant, men 2014 var de totala utgifterna för anpassningsbidraget lägre än året innan. Både antalet personer som fick anpassningsbidrag och det utbetalade medelbeloppet minskade 30

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Budgetunderlag 2014 2016

Budgetunderlag 2014 2016 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2011 2015 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 14 1:4 Tandvårdsförmåner

Läs mer

Budgetunderlag 2015 2017

Budgetunderlag 2015 2017 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Rapport 2015-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2016-04-07 S2016/01578/SF Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Avgiften till. Europeiska unionen

Avgiften till. Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2013 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2015-06-25 S2015/04530/RS (delvis) Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Anslagsuppföljning Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsuppföljning Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2015-10-23 Anslagsuppföljning Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015 2019 Dnr 811-2015 Innehåll Inledning... 4 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-01-20 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Inledning... 4 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

Läs mer

Det statliga tandvårdsstödet

Det statliga tandvårdsstödet Det statliga tandvårdsstödet 15 oktober 2014 Sofia Wallström Generaldirektör Översikt Läget före 2008 års reform Utformning av det nuvarande statliga tandvårdsstödet Hur har det blivit? Diskussion Läget

Läs mer

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering 1 . 2 Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2018-01-17 för budgetåren 2018 2021 Dnr 268-2018 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den 17 januari 2018 redovisa utgiftsprognoser för åren 2018 2021

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m....

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-05-03 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2019-01-17 Utgiftsprognos för budgetåren 2019 2022 Dnr 123-2019 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan den 17 januari 2019 redovisa utgiftsprognoser för åren 2019

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2019 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m....

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2017-02-17 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2017 2021 Dnr 308-2017 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan

Läs mer

2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1. Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA

2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1. Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA Regeringsbeslut I 15 Finansdepartementet 2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1 Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA Regleringsbrev för budgetåret avseende Skatteverket

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten Regeringsbeslut 1:2 2016-02-11 U2016/00585/S Utbildningsdepartementet Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 1100 871 29 Härnösand Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2018-02-16 Utgiftsprognos för budgetåren 2018 2021 Dnr 268-2018 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den 16 februari 2018 redovisa utgiftsprognoser för

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-08-01 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2017-07-31 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2017 2021 Dnr 308-2017 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2017-01-18 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2021 Dnr 308-2017 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Arbetsförmedlingen

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Arbetsförmedlingen Regeringsbeslut 4 2016-02-25 A2016/00425/A Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsförmedlingen Hälsingegatan 38 11399 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Arbetsförmedlingen Riksdagen har beslutat

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2016-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016 2020 Dnr 1375-2016 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Utgiftsområde 9 Hälsovård,

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

5 Kostnader och nytta för bilstöd och färdtjänst

5 Kostnader och nytta för bilstöd och färdtjänst 5 Kostnader och nytta för bilstöd och färdtjänst Sammanfattning Människor med funktionshinder ska vara fullt delaktiga i samhället. Det är ett av huvudmålen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken.

Läs mer

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Rapport 2017-05-03 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2017 2021 Dnr 308-2017 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2017 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3 Boendetillägg Vägledning 2012:3 Version 3 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2004:781 Utkom från trycket den 9 november 2004 utfärdad den 28 oktober 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport Utgiftsprognos för budgetåren 2019 2022 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan den 2 maj 2019 redovisa utgiftsprognoser för åren 2019 2022 för samtliga anslag

Läs mer

2015-12-17 A2015/03283/SV A2015/03257/SV/delvis) Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Box 513 751 20 Uppsala

2015-12-17 A2015/03283/SV A2015/03257/SV/delvis) Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Box 513 751 20 Uppsala Regeringsbeslut 20 Arbetsmarknadsdepartementet 2015-12-17 A2015/03283/SV A2015/03257/SV/delvis) Institutet för arbetsmarknads- och Box 513 751 20 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Institutet

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2019-02-15 för budgetåren 2019 2022 Dnr 123-2019 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan den 15 februari 2019 redovisa utgiftsprognoser för åren 2019 2022 för samtliga

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 :.6 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning... 8 :.7

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror

Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror Mars 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

VERKSAMHET Myndighetens uppgifter framgår av förordningen(2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan.

VERKSAMHET Myndighetens uppgifter framgår av förordningen(2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan. Regeringsbeslut II:1 2014-11-13 U2014/6739/GV Utbildningsdepartementet Myndigheten för yrkeshögskolan Box 145 72105 Västerås Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan Riksdagen

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt Assistansersättning Bakgrund Assistansersättning är en ersättning för att bekosta personlig assistans för den som, på grund av stort och varaktigt funktionshinder, behöver hjälp med de grundläggande behoven

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde

Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde Jämförelse mellan prognoser lämnade i kvartalsuppföljningen den 2 maj respektive den 1 augusti 2005 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde Innehåll Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

Läs mer

Avgifter och skatter 2015

Avgifter och skatter 2015 2014-11-13 Avgifter och skatter 2015 I detta Arbetsgivarverket informerar redovisas de genomsnittliga avgifter och skatter som statliga myndigheter och andra arbetsgivare, som omfattas av Arbetsgivarverkets

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2017-10-25 Utgiftsprognos för budgetåren 2017 2022 Dnr 308-2017 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2017 ska Försäkringskassan senast den 25 oktober 2017 redovisa utgiftsprognoser för

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Läkemedelsverket

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Läkemedelsverket Regeringsbeslut I:10 2012-12-18 S2012/8855/SAM (delvis) Socialdepartementet Läkemedelsverket Box26 75103 UPPSALA Regleringsbrev för budgetåret avseende Läkemedelsverket Riksdagen har beslutat om Läkemedelsverkets

Läs mer

2004-04-01. Kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet (Arbetslöshetskassan Alfa)

2004-04-01. Kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet (Arbetslöshetskassan Alfa) 2004-04-01 Kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet (Arbetslöshetskassan Alfa) Kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2015 ref 72 För att en kommun enligt 9 2 LSS ska vara skyldig att utge ekonomiskt stöd för merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom krävs att vikarie har anlitats. Lagrum: 9 2 lagen (1993:387)

Läs mer

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m.

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Lagrådsremiss Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

8 Konsekvenser av utredningens förslag

8 Konsekvenser av utredningens förslag 8 Konsekvenser av utredningens förslag 8.1 Konsekvenser för individen En av utredningens principiella utgångspunkter är att det är individens behov som ska styra insatsernas och lönestödens utformning.

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2018-05-02 Utgiftsprognos för budgetåren 2018 2021 Dnr 268-2018 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den 2 maj 2018 redovisa utgiftsprognoser för åren

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:461 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling 2007-03-28 Dnr 07/1164 1 (10) Avd för Vård och Omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 ANALYSERAR 2006:12 Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för gemensamma försäkringsfrågor Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@forsakringskassan.se

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren Rapport 2018-11-23 Utgiftsprognos för budgetåren 2018 2021 Dnr 268-2018 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2018 ska Försäkringskassan senast den 8 november 2018 redovisa utgiftsprognoser för

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende E-hälsomyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende E-hälsomyndigheten Regeringsbeslut III:23 2014-12-18 S2014/8929/SAM (delvis) Socialdepartementet E-hälsomyndigheten Ringvägen 100 118 60 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende E-hälsomyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Aktivitetsförmågeutredningar 3 Ersättning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 20 Finansdepartementet 2011-12-15 Fi2011/1615, Fi2011/5146 Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 SUNDBYBERG Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

INFORMATION OM BEHANDLING AV PERSON UPPGIFTER... 9

INFORMATION OM BEHANDLING AV PERSON UPPGIFTER... 9 FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR SJUKPENSION OCH PREMIEBEFRIELSE- FÖRSÄKRING ITP 1 SAMT EFTERLEVANDEPENSION VID UTLANDS TJÄNSTGÖRING (Bilaga 4 till PP Pension Försäkringsförenings stadgar beslutade av föreningsstämman

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Ds 2016:5 Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Regeringsbeslut II 4 Näringsdepartementet -04-21 N/02962/SUBT N/02416/SUBT Transportstyrelsen 60173 Norrköping Regleringsbrev för budgetåret avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Läs mer

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Budgetunderlag 2010-02-24 Dnr/ref. VER 2010-29 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten redovisa utgiftsprognoser

Läs mer

AVVIKELSEANALYS. Enheten för analys 2005-05-02 64647-2005

AVVIKELSEANALYS. Enheten för analys 2005-05-02 64647-2005 Jämförelse mellan prognoser för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2005 och 2006 lämnade i budgetunderlaget den 17 februari 2005 och i kvartalsuppföljningen den 2 maj 2005. 1 Innehåll

Läs mer

Bilstöd 2003. A. Allmänna uppgifter SF0109

Bilstöd 2003. A. Allmänna uppgifter SF0109 Bilstöd 2003 SF0109 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd till barnfamiljer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen Regeringsbeslut I 2 2014-12-19 Fi2014/4531(delvis) Finansdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 10315 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen Riksdagen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Moderna museet

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Moderna museet Regeringsbeslut 14 Kulturdepartementet -05-27 Ku/379/KV (delvis) Moderna museet Box 16382 103 27 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Moderna museet Riksdagen har beslutat om nya nationella

Läs mer

9 Konsekvenser av förslagen

9 Konsekvenser av förslagen 9 Konsekvenser av förslagen 9.1 Inledning Bestämmelser om hur man ska redovisa konsekvenser av förslag i ett betänkande finns i kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen om konsekvensutredning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:214 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad den 25 april 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11 Månadsrapport Socialnämnden 2013-12-11 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt... 5

Läs mer

Skurups kommun Avgifter inom Vård & Omsorg 2016

Skurups kommun Avgifter inom Vård & Omsorg 2016 Skurups kommun Avgifter inom Vård & Omsorg 2016 LAGEN/RIKTLINJERNA... 2 AVGIFTSBERÄKNING... 3 INKOMSTER... 4 BOENDEKOSTNAD... 5 Hyres- eller bostadsrätt... 5 Egen fastighet... 5 FÖRBEHÅLLSBELOPP... 6 Minimibelopp

Läs mer