Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Transkript

1 Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

2 Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan den 2 maj 2019 redovisa utgiftsprognoser för åren för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till Regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag är dock inte beaktade då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. 2

3 Innehåll Sammanfattning...5 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning :19 SSC - del till Försäkringskassan...15 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg :4.1 Statligt tandvårdsstöd :6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård :7 Sjukvård i internationella förhållanden :3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnader för statlig assistansersättning...28 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning :1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Merkostnadsersättning och handikappersättning :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen :7 Ersättning för höga sjuklönekostnader :1 Förvaltningsmedel...93 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn :1 Barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Adoptionsbidrag :6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag :8 Bostadsbidrag

4 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser för 2019 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4

5 Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans anslag inklusive förvaltningsmedel blev 219 miljarder kronor Under 2019 beräknas utgifterna öka till 220 miljarder kronor och de förväntas därefter försätta att öka till 224 miljarder kronor 2022, se diagram nedan. Utgifter per utgiftsområde Miljarder kronor 1 Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Prognoserna i denna rapport är sammantaget något lägre än de som lämnades i februari Statistiska centralbyråns nya befolkningsprognos har haft en sänkande effekt på många områden, framför allt på de förväntade utgifterna för föräldrapenning. Prognosen för antal mottagare och medeltimmar inom assistansersättning har sänkts för hela prognosperioden, men för 2019 motverkas detta av att inbetalningarna från kommunerna förväntas bli lägre. Även prognosen för sjukpenning har sänkts. Detta på grund av färre startade sjukskrivningar än tidigare beräknat samt en något kortare förväntad sjukfallslängd. Prognosen för sjuk- och aktivitetsersättning har däremot höjts på grund av ett höge inflöde till, och lägre utflöde från, aktivitetsersättning. Prognosen för fördelningen mellan vårdbidrag och omvårdnadsbidrag har reviderats men totalen är i stort sett oförändrat. Övriga prognoser har justerats marginellt med hänsyn till de senaste utfallen. 5

6 Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter ingår i fyra utgiftsområden: 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar de sammanlagda utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För utgiftsområde 10 minskar de sammanlagda utgifterna på grund av minskade utgifter inom aktivitets- och sjukersättningar m.m. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas däremot öka under hela prognosperioden. Inom utgiftsområde 2 har Försäkringskassan tillfälligt ansvar för en anslagspost under Statens servicecenter under perioden januari maj Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifterna inom utgiftsområde 9 Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största anslaget. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 25,3 miljarder kronor 2018, vilket är högre än de prognostiserade utgifterna för kommande år. Detta förklaras till stor del av att Försäkringskassan under hösten 2018 övergick till efterskottsinbetalningar från kommunerna, 6

7 vilket temporärt minskade inbetalningarna. Detta har haft en höjande effekt på utgifterna för utfallsåret För kommande år antas utgifterna öka svagt men från en lägre nivå. Detta drivs främst av att schablonbeloppet (ersättningen per timme) höjs årligen, vilket leder till gradvis högre utgifter. Även det genomsnittliga antalet ersatta timmar per mottagare och månad beräknas fortsätta öka, dock i något långsammare takt än det gjort historiskt. Antalet mottagare prognostiseras däremot att minska under prognosperioden, vilket beror på att antalet nya assistansmottagare beräknas bli färre än de som lämnar ersättningen. Utflödet består mestadels av individer som avlider och kan därför inte förväntas bli mycket lägre, samtidigt har inflödet stabiliserats på en nivå som är något lägre än utflödet. Utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas öka successivt under hela prognosperioden. Utgifterna blev 6,4 miljarder kronor år 2018 och beräknas öka till 7,5 miljarder kronor år Ökningen beror dels på att det allmänna tandvårdsbidraget höjdes den 15 april 2018, dels på att utgifterna för högkostnadsskyddet ökar eftersom referenspriserna höjs årligen samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna inom utgiftsområde 10 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 37,5 miljarder kronor 2018 och beräknas öka till 39,4 miljarder Antalet startade sjukskrivningar beräknas öka med 2 procent 2019 jämfört med 2018, för att därefter öka i samma takt som arbetskraften (cirka 1 procent årligen). Sjukfallens förväntade varaktighet beräknas för 2019 och 7

8 kommande år vara relativt konstant. Sammantaget medför detta att utgifterna beräknas öka något årligen under prognosperioden. Givet den stora historiska variationen i svensk sjukfrånvaro är dock prognosen väldigt osäker, framförallt på längre sikt. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska under hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska, vilket främst beror på att antalet personer med sjukersättning blir färre. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet påbörjade sjukersättningar under hela prognosperioden. Det minskande antalet personer som får sjukersättning medför att ohälsotalet 1, som i dagsläget befinner sig på en historiskt låg nivå om 24,4 nettodagar, beräknas minska ytterligare till 20,7 nettodagar Sjukpenningtalet 2 beräknas utvecklas stabilt framöver och falla något från dagens 9,7 nettodagar till 9,2 nettodagar 2022, se diagram nedan. 1 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. Där i ingår antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 2 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

9 Ohälsotalet och sjukpenningtalet Nettodagar. Utfall och prognos Som framgår i diagrammet ovan har sjukfrånvaron i Sverige varierat betydligt över tid. Variationen har drivits både av antalet startade sjukfall och sjukfallens varaktighet. Historiskt har det funnits ett centralt samband mellan antalet startade sjukskrivningar och sjukfallens varaktighet varaktigheten tenderar att öka under perioder av ökat inflöde och på motsvarande sätt minska under perioder av minskat inflöde. Detta samband har försvagats av senare års tydliga förkortning av varaktigheten som inträffat utan motsvarande minskning av inflödet. 3 Den 1 januari 2019 infördes merkostnadsersättning som på sikt kommer ersätta handikappersättning. De sammantagna utgifterna för anslaget merkostnadsersättning och handikappersättning prognostiseras att öka från 1,3 miljarder kronor 2017 till 1,5 miljarder kronor Utgifterna beräknas öka främst på grund av att även barn kan beviljas merkostnadsersättning. Beslutad handikappersättning enligt nuvarande regelverk är ofta beviljad tillsvidare och omprövas först när den försäkrade går i ålderspension. Utgifterna för handikappersättning förväntas därför att minska i långsam takt samtidigt som utgifterna för merkostnadsersättning ökar. Försäkringskassans förvaltningskostnader var 8,5 miljarder kronor 2018 och beräknas öka till 9,3 miljarder kronor Utfallet för 2018 som uppgick till 8,5 miljarder kronor innebar att tilldelade medel underskreds med 362 miljoner kronor Maximalt tillåtet anslagssparande för 2018 är 262 miljoner kronor. 3 Försäkringskassan. Utgiftsprognos för budgetåren ( , dnr ). 9

10 Trots det höga anslagssparandet ser vi framöver ett antal verksamhetskostnader som Försäkringskassan inte har finansiering för. Dessa ofinansierade verksamhetskostnader, tillsammans med regeringens förslag om tilldelning av medel enligt budgetpropositionen för 2019, skulle innebära att anslagskrediten överskrids för åren om inte ytterligare medel tilldelas. Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgifterna inom utgiftsområde 12 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas öka under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar och även på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgifterna för anslagsposten föräldrapenning blev 32 miljarder kronor under 2018 och beräknas öka till 35 miljarder kronor Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 7,4 miljarder kronor 2018 till 8,9 miljarder kronor Utgifterna för barnbidrag uppgick till 31,7 miljarder kronor år 2018 och beräknas öka till 34,2 miljarder kronor år I mars 2018 höjdes barnbidraget från till kronor per barn och månad, vilket är den främsta anledningen till utgiftsökningen inom anslagsposten. Utgifterna ökar också till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Förmånen vårdbidrag avskaffades den 1 januari 2019 och ersattes med omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. De sammantagna utgifterna för anslaget omvårdnadsbidrag och vårdbidrag beräknas öka från 4,1 miljarder kronor år 2018 till 4,8 miljarder kronor En 10

11 bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vård- och omvårdnadsbidrag för barn i åldrarna år. Efter att den nya förmånen införs kommer de försäkrade succesivt att byta förmån. År 2022 beräknas merparten av anslaget gälla omvårdnadsbidrag och tillhörande statlig ålderspensionsavgift, men prognosen för fördelningen mellan anslagsposterna inom anslaget omvårdnadsbidrag och vårdbidrag är väldigt osäker. Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med mars 2019 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med december Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i januari 2019 redovisas nedan. Prognosjämförelse, miljoner kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,03-0,19-0,51-0,77 1 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift och förvaltningsanslaget. Sammantaget har prognoserna sänkts något, jämfört med de prognoser som lämnades i februari Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosrevideringen under ändrade makroekonomiska antaganden beror på förändringar i Konjunkturinstitutets senaste prognos, som publicerades i mars Från den prognosen har bland annat uppgifter om löneutveckling och prisbasbelopp hämtats. Revidering av de övergripande makroekonomiska antagandena påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringarna som skett jämfört med beräkningarna till föregående prognos beskrivs nedan: 11

12 Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för Detta sänker prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättningar, föräldrapenning samt omvårdnadsbidrag, men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir lägre för hela prognosperioden. Detta sänker prognosen för bland annat sjukpenning och prognoserna inom föräldraförsäkringen. Volym- och strukturförändringar I Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognos har prognosen för antal barn sänks något. Detta har haft störst effekt på prognosen för föräldrapenning. Progosen för assistansersättning har sänkts på grund av ett något lägre inflöde och ett högre utflöde än tidigare prognostiserat. Detta medför att antalet mottagare inom assistansersättning nu beräknas minska i en snabbare takt än tidigare beräknat. Även prognosen för sjukpenning har sänkts, främst på grund av att antal startade sjukskrivningar beräknas bli färre än vid föregående prognostillfälle. Prognosen för sjuk- och aktivitetsersättning har däremot höjts på grund av ett höge inflöde till, och lägre utflöde från, aktivitetsersättning. Prognosen för flödet från vårdbidrag till omvårdnadsbidraget har reviderats för att ta bättre hänsyn till individer med längre beslut. Detta gör att utflödet från vårdbidrag och inflödet till omvårdnadsbidraget beräknas vara lägre än beräknat vid föregående prognosperiod. Detta påverkar främst fördelningen mellan anslagsposterna medan totalen är i stort sett oförändrad. Övrigt För assistansersättning har en ny bedömning av påverkan av efterskottsinbetalningar från kommunerna höjt prognosen för 2019 med 262 miljoner kronor. Brytdatumet handläggningen av inkomna ansökningar inom tillfällig föräldrapenning har flyttats från den 15:e till den 10:e varje månad. Ändringen förkjuter utbetalningarna med 5 dagar och sänker prognosen för 2019 med 158 miljoner kronor. 12

13 Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten för 2019 Tabellen nedan redovisar sju anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel 4 för Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel 5 för dessa anslagsposter. Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2019 Tusental kronor 9.1: : : : :7 Anslagspost Ingående överföring från 2018 Anslag år 2019 Prognos 2019 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit Statligt tandvårdsstöd Sjukvård i internationella förhållanden Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Handikappersättningar Ersättning för höga sjuklönekostnader :1.2 Flerbarnstillägg :6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Totalt Ytterligare tre anslagsposter beräknas vara nära tillgängliga medel Dessa är Ersättning inom det statliga personskadeskyddet, tilläggsbelopp vid familjeförmån och bostadsbidrag. 4 Tillgängliga medel är summan av ingående överföringsbelopp, anslagna medel och högsta tillåtna anslagskredit. 5 Tilldelade medel är summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel. 13

14 Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att det ekonomiska månadsutfallet fram till mars 2019 i största möjliga utsträckning har använts. De utfall som används i diagram och tabeller är, om inte annat anges, hämtade från Försäkringskassans statistikdatabaser. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2019 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från mars 2019 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om bland annat löneutveckling och prisbasbelopp. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2019 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller Denna rapport är svar på regeringsuppdraget. I respektive avsnitt redovisas en jämförelse med statsbudgeten och närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Rapporten har 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för redovisning av de anslagsposter som har statliga ålderspensionsavgifter. I inledningen till denna bilaga beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag 14

15 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:19 SSC - del till Försäkringskassan Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ ³ 0³ 0³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit ³ 0³ 0³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 109 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari

16 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 7 miljarder kronor, vilket är 187 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 346 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 8 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 7,1 miljarder kronor, vilket är 17 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. 16

17 Tandvårdsersättning Tandvårdsersättning lämnas för tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning och som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år. Ersättningen täcker en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger kronor men inte kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är år eller 65 år eller äldre är berättigade till 600 kronor och patienter som är mellan 30 och 64 år har rätt till 300 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Personer som har ökad risk för försämrad tandhälsa på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning kan få särskilt tandvårdsbidrag. Det kan vara sjukdomen/ funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Analys Under det första kvartalet 2019 var utgifterna för det statliga tandvårdsstödet miljoner kronor. Det är en ökning med 11,8 procent jämfört med motsvarande period 2018 då utgifterna var miljoner kronor. För helåret 2019 beräknas utgifterna uppgå till knappt 7 miljarder kronor och sedan fortsätta fortsätta öka till omkring 7,5 miljarder kronor år Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet 2018¹ ² 2022² Anslaget totalt, tkr Högkostnadsskydd Allmänt tandvårdsbidrag Särskilt tandvårdsbidrag Övrigt ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Det allmänna tandvårdsbidraget ökade under första kvartalet med 99 procent, från 218 miljoner kronor 2018 till 432 miljoner kronor Ökningen beror på höjningen av bidraget som genomfördes den 15 april 2018 då det dubblerades för samtliga åldersgrupper. Utgifterna för högkostnadsskyddet var miljoner kronor under första kvartalet Jämfört med motsvarande period 2018 då utgifterna var miljoner kronor var det 4,6 procent lägre. Minskningen beror på att det är färre personer som nyttjat bidraget, inom samtligt åldersgrupper. Det kan förklaras av höjningen av det allmänna tandvårdsbidraget som 17

18 medför att färre personer överskrider beloppsgränsen för högkostnadsskyddet. Under resterande prognosperiod antas utgifterna öka, vilket beror dels på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar, dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade under hela prognosperioden. Sedan det särskilda tandvårdsbidraget infördes har antalet personer som nyttjar bidraget ökat årligen, om än i avtagande takt. Under första kvartalet 2019 ökade utgifterna till 14,4 miljoner kronor, från 13,7 miljoner för motsvarande period Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 +0,2 +0,2 +0,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden I denna prognos har en uppdaterad version av FASIT använts som är uppdaterad med Konjunkturinstitutets prognos från december. Jämfört med den prognos de lämnade i december har prognosen för antalet sysselsatta höjts och antalet arbetslösa sänkts. Detta leder det till en sänkning av prognosen Volym- och strukturförändringar För åren höjs prognosen marginellt vilket beror på att prognosen på antalet personer som nyttjar högkostnadsskyddet har höjts något. 18

19 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:6.37 Smittbärarpenning :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:6.37 Smittbärarpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 4 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 4 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 19

20 Bakgrundsfakta Smittbärarpenning är en ersättning för de som inte kan arbeta på grund av att de har eller antas ha en smittsam sjukdom. Ersättningsnivån för smittbärarpenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Analys Innan 2019 ansvarade Folkhälsomyndigheten för anslagsposten smittbärarpenning och för 2019 och framåt ansvarar Försäkringskassan för anslagsposten. Under 2018 fick 280 individer en utbetalning av smittbärarpenning vilket är en ökning med 7 procent jämfört med Den långsiktiga trenden är dock att antal individer med smittbärarpenning minskar och även att antal utbetalda nettodagar minskar. Antal nettodagar under 2018 ökade dock med 2 procent. På grund av otydligheten i trenden antas antal nettodagar vara konstant under prognosperioden. Medelersättning beräknas öka i samma takt som timlöneökningen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -17,7-18,6-18,8-18,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen vilket har en sänkande effekt på prognosen för medelersättningen. Volym- och strukturförändringar Med anledning av utfallet under det första kvartalet 2019 har antalet nettodagar reviderats ner vilket medför en sänkning av utgifterna under hela prognosperioden. 20

21 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 500 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 52 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 28 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 507 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående med. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EESland eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 21

22 Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Vissa länder debiterar Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig vård. Ersättningen motsvarar som högst nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. Analys Under det första kvartalet 2019 betalades ungefär 105 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden. Jämfört med första kvartalet 2018 är detta en ökning med strax över 14 miljoner kronor (15 procent). Utgifterna beräknas dock öka i relatvit svag takt framöver, från 493 miljoner kronor 2018 till 520 miljoner kronor Utgifterna uppdelat på ersättningsområde Miljoner kronor 2016¹ 2017¹ 2018¹ ² 2022² Konventionsvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Turistvård Totalt ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Utgifterna för konventionsvård var runt 33 miljoner kronor under det första kvartalet, vilket är cirka 19 miljoner kronor lägre (36,5 procent) än motsvarande period Under 2019 förväntas de totala utgifterna för konventionsvård öka till 216 miljoner kronor. Under det första kvartalet 2019 utbetalades cirka 59 miljoner kronor för pensionärsvård, vilket är cirka 24 miljoner kronor högre (68,5 procent) jämfört med första kvartalet Många medlemsländer har övergått till att fakturera för faktiska vårdkostnader istället för fasta kostnader, vilket förväntas stabilisera utveckling av utgifterna för pensionärsvård över tid. På sikt förväntas också ett ökande antal pensionärer som söker vård utomlands vilket medför att utgifterna för pensionärsvård ökar. Under 2019 beräknas utgifterna för pensionärsvård till 238 miljoner kronor och därefter öka med 2 procent årligen. Sjuk- och tandvårdstjänster omfattas likt turistvården av kostnadsfördelningen mellan stat och landsting. Sedan 2013 har utbetalningarna för sjuk- och tandvårdstjänster minskat avsevärt. 22

23 Effekten av regeländringen förväntas nu ha stabiliserats och utgifterna beräknas till drygt 9 miljoner kronor under 2019 och förväntas sedan öka något under resterande del av prognosperioden. Kostnaderna för turistvård har minskat kraftigt sedan kostnadsansvarslagen trädde i kraft i oktober Utbetalningarna för turistvård under det första kvartalet 2019 var 10,6 miljoner kronor, vilket är 8,8 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Under 2019 prognostiseras emellertid utgifterna för turistvård till knappt 37 miljoner kronor, vilket är något lägre än Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa beror på administrativa moment. De fasta beloppen för pensionärsvård fastställs med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna, vilket medför en viss oregelbundenhet i fakturahanteringen. Det är även osäkert på sikt i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Eftersläpningen i faktureringen, det ojämna inflödet av fakturor samt storleken på kraven gör att det saknas tydliga trender och säsongsmönster, vilket leder till att prognosen blir mycket osäker på månadsbasis. Utgifterna påverkas även av förändringar i växelkurser. Då många länder använder euro (EUR) som betalmedel är utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden framför allt känslig mot förändringar i kronans växelkurs mot euron. I och med Storbritanniens framtida utträde ur EU är det också osäkert hur avtalet kring vårdkostnader mellan Storbritannien och Sverige kommer att se ut framöver. 23

24 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,1-0,5-1,0-1,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för januari-mars 2019 var 0,1 procent lägre än prognosen som lämnades i februari. Prognosen har utfallsjusterats för hela prognosperioden. 24

25 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 173 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 185 miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. Grundbidrag Grundbidrag ges till alla som har rätt till bilstöd. Bidraget är högst kronor. Anskaffningsbidrag Anskaffningsbidraget är inkomstprövat. Maximal ersättning är kronor och ges till den som har en årlig bruttoinkomst som understiger kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på kronor eller mer. Tilläggsbidrag Tilläggsbidrag ges utöver grund- och anskaffningsbidrag och kan lämnas i tre fall som inte utesluter varandra. (A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst kronor och lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag. 25

26 (B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst kronor och lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittandes i rullstol, göra överflyttning från rullstol till bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda originalmonterade anordningar. Anpassningsbidrag Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Beloppet är obegränsat men lämnas inte för kostnader som tilläggsbidrag lämnas för eller hade kunnat lämnas för. Det lämnas inte heller om behovet av anpassning kan tillgodoses genom köp av en lämplig bil. Analys Utgifterna för bilstöd har minskat de senaste åren, detta på grund av färre ansökningar och färre utbetalningar. Utbetalningar för första kvartalet 2019 har dock ökat med 17,4 miljoner kronor (73 procent) jämfört med motsvarande period Anledningen till att utgifterna ökat är främst förkortade handläggningstider på grund av genomfört förenklings- och effektiviseringsarbete. Utgifterna beräknas fortsätta öka under hela prognosperioden från 100 miljoner kronor 2018 till 209 miljoner kronor Prognos för de olika bidragen Tusental kronor 2018¹ ² 2022² Grundbidrag Anskaffningsbidrag Anpassningsbidrag Tilläggsbidrag Övrigt (återkrav) Totalt ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna antas öka under hela prognosperioden till följd av att antalet utbetalningar ökar för samtliga bidrag. Trots att handläggningstiderna minskat råder fortfarande fördröjningar i handläggningen. I prognosen beräknas utbetalningarna öka då handläggningen förväntas gå snabbare framöver. Försäkringskassan arbetar med att effektivisera handläggningsprocessen, dels internt på myndigheten, dels tillsammans med Trafikverket som också har ett ansvar för bilstödshandläggningen. Några effektiviseringar är redan införda, andra planeras att införas under 2019 och Utöver det har Försäkringskassan föreslagit ett antal regeländringar 26

27 gällande bilstöd för regeringen. De föreslagna regeländringarna syftar till att stärka den enskildes möjligheter att ta del av bilstödet. 6 Osäkerhetsanalys Prognosen för den närmaste tiden är mycket osäker. Det beror till stor del på hur fördröjningarna som i dagsläget råder i handläggningen hanteras och om det förenklings- och effektiviseringsarbete som Trafikverket och Försäkringskassan ska genomföra kommer gå enligt plan och vilka effekterna blir av dessa åtgärder. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är beteendet bland dem som kan få bilstöd, om det nya regelverket påverkar viljan att söka och i vilken utsträckning de som beviljas ett anpassningsbidrag faktiskt använder det. Detta eftersom de krav som ställs på bilen innebär en högre inköpskostnad. 7 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +4,8 +2,1 +1,7 +1,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 6 Försäkringskassan. Uppföljning av det reformerade bilstödets konsekvenser för enskilda. Skrivelse (dnr: ). 7 Om fordonet är äldre än fyra år eller har framförts i mer än mil, lämnas anpassningsbidrag för ändring av fordonet eller anskaffning av en särskild anordning på fordonet endast om det finns särskilda skäl. Bidrag beviljas inte heller för kostnader för anordningar för vilka tilläggsbidrag hade kunnat lämnas eller anordningar som anses vara standardutrustning eller normalt förekommande tilläggsutrustning. 27

28 Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallet i första kvartalet, varpå utgifterna för 2019 höjs. Prognosen på medelbeloppet på anpassningsbidraget höjs för hela perioden, vilket höjer prognosen samtliga år. 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 24,2 miljarder kronor, vilket är 661 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 24,4 miljarder kronor, vilket är 799 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med fler än i genomsnitt 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 28

29 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Assistansersättning betalas ut med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Analys Utgiftsutvecklingen för statlig assistansersättning drivs framförallt av tre variabler: antalet mottagare av assistansersättning, antalet assistanstimmar per individ samt nivån på timersättningen. Antalet mottagare har minskat sedan hösten 2015, samtidigt som antalet assistanstimmar har fortsatt öka men i en avtagande ökningstakt. Den genomsnittliga timersättningen fortsätter ligga något över timschablonen då vissa mottagare är beviljade ersättning med ett högre timbelopp. I diagrammet nedan illustreras utvecklingen av antalet mottagare och medeltimmar per månad som ett 3-månaders glidande medelvärde. Antal mottagare och medeltimmar per mottagare och månad Glidande 3-månadersmedelvärden Anm. Fram till våren 2018 beräknas antalet medeltimmar utifrån periodbeslut. Därefter används en ny datakälla där antalet medeltimmar istället baserar sig på grundbeslut. Antalet medeltimmar varierar säsongsmässigt fram till slutet av våren Därefter upphör denna variation då antalet medeltimmar nu beräknas utifrån grundbeslutet. Antalet mottagare inom assistansersättningen har som tidigare nämnts minskat sedan hösten Minskningen är en följd av ett lägre nybeviljande av assistansersättning samt ett högre utflöde. Från och med våren 2018 minskade utflödet betydligt, vilket medförde att nedgången av antalet mottagare har minskat. Detta är en effekt av färre indrag eftersom rätten till 29

30 assistans inte längre omprövas regelbundet genom tvåårsomprövningar. 8 Under första kvartalet 2019 ökade nedgången av antalet mottagare. Detta förklaras till stor del av att utflödet ur ersättningen ökat till följd av att antalet som avled blev fler. Utflödet har de senaste månaderna påvisat en viss variation men i genomsnitt varit högre än vad som prognostiserades i februari. Utflödet består mestadels av individer som avlider och förväntas över tid vara relativt stabilt även om månatlig variation kan förväntas förekomma. Inflödet i ersättningen fortsätter att ligga på en relativt stabil nivå även om de senaste utfallen påvisat ett något lägre inflöde än vad som förväntades i februariprognosen. I diagrammet nedan illustreras in- respektive utflöde i ersättningen som ett 3-månaders glidande medelvärde. Inflöde och utflöde Glidande 3-månadersmedelvärden Enligt en socialförsäkringsrapport 9 om assistansersättningens in- och utflöden förklaras det minskade inflödet av att antalet ansökningar har minskat, samtidigt som andelen av de sökande som beviljats assistansersättning har blivit lägre. Andelen avslag har ökat kontinuerligt sedan 2001 och efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen år 2015 som gällde det grundläggande hjälpbehovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper har andelen avslag ökat ytterligare. Socialförsäkringsrapporten belyser även orsaker till det ökade utflödet över tid. En bidragande faktor är att andelen äldre i ersättningen har ökat och därmed även andelen som avlider. En 8 Försäkringskassan ska dock fortsätta att ompröva rätten till assistansersättning i de fall denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. 9 Försäkringskassan. Assistansersättning - inflöde, utflöde och konsekvenser av förändrad rättspraxis. Socialförsäkringsrapport (2017:14). 30

31 ytterligare faktor är att indragen ökat efter Andelen mottagare som fått ersättningen indragen ökade inom samtliga personkretsar, men ökningen var störst inom personkrets 1. Studien visar att den vanligaste orsaken till indrag var att Försäkringskassan ändrat bedömningen av den försäkrades grundläggande behov. Timschablonen höjdes 2019 med 1,5 procent och antas kommande år höjas med samma procentsats i enighet med förordningen om assistansersättning 10. Då vissa individer har ett förhöjt timbelopp blir den genomsnittliga timersättningen något högre än timschablonen. I år prognostiseras den genomsnittliga timersättningen bli 302,69 kronor medan den beslutade schablonen är 299,80 kronor. Det har av riksdagen efterfrågats att regeringen ska återkomma med lagstiftning som tydliggör att andning och sondmatning utgör grundläggande behov inom assistansersättningen. Regeringen har remitterat en promemoria 11 med förslag på ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förslagen innebär att behov av hjälp med andning och sondmatning ska utgöra sådana grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Effekten av en sådan eventuell lagändring har inte beaktats i denna prognos, men kan antas öka antalet mottagare i ersättningen vilket har en höjande effekt på utgifterna. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0-2,2-3,0-3,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 10 SFS nr: 1993: Socialdepartementet. Behov av hjälp med andning och sondmatning. Promemoria (S2019/00767/FST). 31

32 Volym- och strukturförändringar Utfallen för det första kvartalet 2019 visar att utflödet ur ersättningen blev högre än förväntat. Även inflödet i ersättningen har varit något lägre än vad som prognostiserades i februari. Till följd av detta har prognosen för utflödet höjts samtidigt som inflödesprognosen sänkts något vilket leder till att antalet mottagare i ersättningen antas minska i en snabbare takt än vad som prognostiserades i februari. Detta har en sänkande effekt på utgifterna för hela prognosperioden. Uppgången av antalet medeltimmar har under en längre tid varit avtagande. De senaste utfallen visar att ökningstakten för antalet medeltimma bromsat in mer än vad som prognostiserades i februari. Detta leder till att prognosen över antalet medeltimmar justerats ned. Även detta har en sänkande effekt på utgifterna. Övrigt I oktober 2018 övergick försäkringskassan till efterskottsinbetalningar från kommunerna för utförd assistans. Effekten av detta var att inbetalningarna sköts framåt i tiden, vilket ledde till låga inbetalningar vid införandet under hösten I föregående prognos förväntades delar av denna eftersläpning återbetalas under 2019 varvid inbetalningarna antogs bli extra höga för innevarande år. Efter införandet av efterskottsinbetalningar fungerar fakturering och inbetalning från kommunerna väl men eftersläpningen tycks till stor del bestå. Som en följd av detta antas inbetalningarna endast bli något högre än vad som normalt betalats in under ett år. Således sänks prognosen gällande inbetalningarna från kommunerna, vilket har en höjande effekt på utgiften för Sammantaget leder detta till att prognosen för utgifterna under 2019 blir näst intill oförändrad då effekten av en lägre prognos för antalet mottagare och medeltimmar motverkas av att inbetalningarna från kommunerna förväntas bli lägre. För åren 2020 till 2022 sänks prognosen för utgifterna till följd av en lägre prognos för antalet mottagare och medeltimmar. 32

33 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspennin g :1.20 Arbetshjälpmedel m.m :1.15 Närståendepenning :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall :1.5 Boendetillägg :1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning :1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning :1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 33

34 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 33,4 miljarder kronor, vilket är 894 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 33,7 miljarder kronor, vilket är 507 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 387 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning ut med högst 543 kronor per dag. Analys Utgifterna för sjukpenning blev under 2018 knappt 169 miljoner kronor (0,5 procent) högre än Ökningen har fortsatt inledningsvis 2019, utgifterna för det första kvartalet blev 4 procent högre än motsvarande period Nettodagsutfallet för helåret 2018 blev dock cirka 3 procent lägre än för Utfallet för första kvartalet 2019 blev 0,8 procent lägre än 34

35 samma period föregående år. Att utgifterna ökat trots att nettodagarna minskat kan till stor del förklaras av att taket för sjukpenning höjdes i juli 2018, från 7,5 till 8 prisbasbelopp. I prognosen beräknas utgifterna för 2019 att öka med omkring 2,7 procent under helåret för att sedan öka med cirka 1 procent per år Sjukpenningutgifternas storlek bestäms i huvudsak av hur många som är sjukskrivna, vilket i sin tur beror på hur många sjukskrivningar som påbörjas samt hur långa de blir. Dessa faktorer beskrivs mer utförligt nedan. Startade sjukskrivningar Antalet startade sjukfall 12 har historiskt varierat väldigt kraftigt. Under åren ökade de tydligt, men sedan hösten 2015 har nivån stabiliserats på omkring startade sjukfall helårsvis. Under 2017 minskade de något (drygt 5 procent), för att sedan öka marginellt under 2018 (1 procent). En överväldigande majoritet av sjukfallen startas av personer som är sysselsatta på arbetsmarknaden, de är därmed drivande i utvecklingen av det totala antalet startade sjukfall. Sedan 2016 har utvecklingen av startade sjukfall för sysselsatta varit relativt stabil. Under januari-oktober 2018 har antalet startade sjukfall för gruppen sysselsatta med psykiatriska diagnoser utvecklats i linje med 2017, medan gruppen övriga diagnoser 13 har ökat svagt. Vidare har startade sjukfall för den relativt lilla gruppen arbetslösa minskat kraftigt under en längre period, vilket var en bidragande orsak till 2017 års minskning av antalet startade sjukfall totalt. Under januari-oktober 2018 har minskningen upphört och antalet startade sjukfall bland gruppen arbetslösa har istället ökat jämfört med föregående år. I diagrammet nedan visas utvecklingen för olika sjukskrivningsgrupper, exklusive återvändarsjukfall Med startade sjukfall, eller inflöde, avses i rapporten beviljade ansökningar om sjukpenning där sjukfallslängden blir minst 30 dagar. På grund av retroaktiva ansökningar och utbetalningar rapporteras antalet startade sjukfall med en eftersläpning på 6 månader, senaste utfall är därför oktober Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 14 Med återvändare menas en person som återvände i sjukskrivning inom 15 månader efter att hen uppnått maxtid enligt det gamla regelverket med en bortre tidsgräns. Tidsgränsen togs bort 1 februari

36 Startade sjukskrivningar Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser samt sysselsättningsstatus. Rullande 12- månaderssummering i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (FT) (höger). Månadsdata från januari 2007 till juli Sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den tidigare ökningen av startade sjukfall, då dessa ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser sammantaget. Historiskt har även sjukfall med psykiatriska diagnoser visat en större variation då de minskade i snabbare takt under året före 2010, se diagram ovan. Eftersom antalet startade sjukfall rapporteras med en eftersläpning på omkring 6 månader använder Försäkringskassan indikatorer, som rapporteras utan eftersläpning, för att skatta den senaste tidens utveckling. Ersatta nettodagar i kortare fallängder (15-28 dagar) är en sådan indikator. Utfallen för de senaste månaderna har indikerat en relativt stabil inledning på 2019 med en svag ökning av antalet startade sjukfall. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret, har successivt minskat sedan Detta då fler sjukfall nu avslutas både vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Denna utveckling står i kontrast till åren då varaktigheterna ökade, med en särskilt accentuerad ökning under Ökningen sammanföll med att andelen genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjans bedömningspunkter gradvis minskade. 15 Försäkringskassan inledde därför under våren 2015 ett arbete med att stärka handläggningen i sjukförsäkringen och öka kvaliteten i utredningsarbetet. Andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan 15 Inspektionen för Socialförsäkringen. Tidsgränserna i sjukförsäkringen. Rapport (2015:5). Försäkringskassan. Sjukfrånvarons utveckling, Delrapport 1, år Socialförsäkringsrapport (2015:6). 36

37 ökade därefter, likaså andelen indrag i samband med nämnda bedömningspunkter. 16 Försäkringskassans arbete med bedömningarna av arbetsförmågan har sedan dess utvecklats ytterligare. Under 2016 och 2017 har följaktligen varaktigheten minskat betydligt, se diagram nedan. Minskningen har dock dämpats och för sjukfall startade under de första 5 månaderna av 2018 finns ingen signifikant skillnad i varaktighet jämfört med de som startade ett år tidigare. Varaktighet för sjukfall upp till 210 dagars fallängd Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under de första 5 månaderna som blev minst 30 dagar långa för respektive år, exklusive återvändare. Pågående sjukfall Effekterna av ett tidigare minskande antal startade sjukfall, samt arbetet med att stärka sjukfallshandläggningen, är synliga i antalet pågående sjukfall i fallängdskategorier mellan 180 dagar till 2,5 års sjukskrivning. Antalet sjukfall i dessa fallängder var i oktober procent färre än vid motsvarande tidpunkt Denna effekt har emellertid minskat på senare tid vilket syns i diagrammet nedan där antal pågående sjukfall i de kortare fallängderna nu är relativt stabilt mot tidigare år. Däremot har antalet sjukfall som är längre än 2,5 år ökat tydligt, vilket medför att det totala antalet pågående sjukfall är i princip oförändrat jämfört med oktober Försäkringskassan. Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Svar på regeringsuppdrag (dnr ) 37

38 Pågående sjukfall i oktober respektive år Tusental, psykiatriska diagnoser streckade Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser har varit stabil jämfört med föregående år, och var fortsatt 47 procent av de totala sjukfallen i oktober Jämfört med 2016 har motsvarande andel stigit knappt 1 procentenhet vilket är en stabilisering från tidigare års stadiga ökningstakt. Sjukfall med psykiatriska diagnoser blir generellt längre än sjukfall med övriga diagnoser, varför andelen blir högre i de längre fallängdskategorierna ovan. Den stora ökningen i pågående sjukfall som är längre än 2,5 år sedan 2016 beror i huvudsak på avskaffandet av den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättningsdagar den första februari Förändringar i regelverket medför att jämförelser över tid försvåras. En stor majoritet av de som tidigare lämnade försäkringen på grund av uppnådd maxtid återvände sedermera till sjukskrivning och startade ett nytt sjukfall. Under det gamla regelverket med en bortre tidsgräns överskattades därför antalet korta sjukfall i sjukfallsstatistiken, medan antalet långa sjukfall underskattades markant. Efter korrigeringar för detta framgår att ökningen av de långa sjukfallen inleddes redan under 2013 och inte i samband med att tidsgränsen togs bort. 17 Prognos över sjukfallsbeståndet Antalet startade sjukfall stabiliserades under första halvåret av 2018, efter att ha minskat under Inflödet började sedan öka något under det andra halvåret För de sista två månaderna prognostiseras en ökning med 2 procent för respektive månad relativt 2017 vilket renderar en total ökning för 2018 med drygt 1 procent relativt helåret För 2019 prognostiseras att ökningen med 2 procent sista månaderna 2018 fortsätter, ökningstakten för 2019 sätts därför till 2 procent. På de längre prognoshorisonterna, , används Konjunkturinstitutets prognos för ökningstakten av arbetskraften, cirka 1 procents ökning per år, som ökningstakt för antalet startade sjukfall. 17 Försäkringskassan. Fler individer fast i långa sjukskrivningar. Korta analyser (2017:2). 38

39 Varaktigheten för sjukfall i fallängder upp till 1 år har minskat under de senaste åren, med en särskilt tydlig effekt i anslutning till rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Dock indikerar utfallen under 2018 att varaktigheten i fallängder upp till 1 år inte längre minskar på ett signifikant sätt. Under 2019 prognostiseras varaktigheten för pågående sjukfall i upp till 1 års fallängd att stabiliseras och vara konstant under resterande del av prognosperioden. För sjukfall i fallängder över 1 år förväntas varaktigheten fortsatt vara stabil på nuvarande nivå. Sammantaget medför utvecklingen av antalet startade sjukfall och deras varaktighet att antalet pågående sjukfall i fallängder upp till 1 år börjar öka svagt årligen från För sjukfall i fallängder 1 2 år minskar de pågående sjukfallen under 2018 och 2019, för att därefter börja öka svagt. Sjukfall i fallängder som är längre än 2 år har ökat kraftigt sedan den bortre tidsgränsen togs bort, men beräknas nu börja minska. Minskningen i de långa sjukfallen beror på att inflödet tidigare minskade, samt att fler sjukfall avslutats under det första sjukskrivningsåret, vilket begränsar antalet sjukfall som potentiellt kan bli långa. Pågående sjukfall uppdelat efter sjukfallslängd 12-månaders glidande medelvärden i tusental På kort sikt ökar det totala antalet pågående sjukfall, men på längre sikt motverkas detta av minskningen i de långa sjukfallen, vilket gör att det totala antalet pågående sjukfall beräknas utvecklas stabilt under prognosperioden. Detta innebär att även prognosen för sjukpenningtalet väntas utvecklas stabilt framöver, från dagens 9,7 nettodagar till 9,2 nettodagar år Det framgår i diagrammet ovan att sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid. Variationerna har drivits både av antalet startade sjukfall och sjukfallens varaktighet. Inflödet och varaktigheten har tenderat att samvariera positivt när inflödet ökat har även varaktigheten ökat, och vice versa. Det går inte att peka ut någon enskild faktor som ensam förklarar variationerna i inflödet och varaktighet; olika faktorer har 39

40 varit drivande i olika faser av upp- och nedgång. 18 Vidare saknas det en utvecklad teoribildning över en naturlig nivå för sjukfrånvaron. 19 Sammantaget medför detta att prognoser över sjukfrånvarons utveckling blir väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,2-1,4-1,9-2,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner något mot bakgrund av de senaste månadernas utfall, från 2,35 till 1,93 procent av de sammanlagda utgifterna. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från sjukpenning varför denna ökar med knappt 60 miljoner kronor. Förändringen påverkar dock inte det totala anslaget då anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen för hela prognosperioden relativt februariprognosen, vilket innebär att utgiftsprognosen sänks för perioden. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallet i januari till och med mars med 91 miljoner kronor (1,1 procent). Överskattningen beror i huvudsak på att antalet startade sjukfall ser ut att ha blivit 18 Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid 19 ISF 2012:15, Stabilitet i sjukfrånvaron 40

41 något färre än tidigare beräknat, inflödet justeras därför ner för hela prognosperioden. Även sjukfallens förväntade varaktighet beräknas bli något kortare än vad som beräknades vid föregående prognostillfälle. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 657 miljoner kronor, vilket är 246 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 664 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. Analys Utgifterna för rehabiliteringspenning har under en lång tid generellt följt utvecklingen för sjukpenningutgifterna. Detta samband bröts dock under 2016 då utgifterna för rehabiliteringspenning minskade i motsats till de ökande utgifterna för sjukpenning. År

42 minskade utgifterna med drygt 23 procent jämfört med 2016 och under 2018 har utgifterna fortsatt att minska med 18,6 procent, motsvarande 178 miljoner kronor jämfört med Utgifterna för rehabiliteringspenning väntas fortsätta att minska under 2019 för att sedan stabiliseras kommande år. Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har varit minskande under en längre tid och förstärktes sannolikt av den förändring i tillämpningen av förmånen som infördes under hösten Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) i genomsnitt har minskat under 2018 jämfört med För 2018 var den genomsnittliga andelen 2,8 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 2,4 procent (jämfört med 2,9 procent 2017). Inledningen på 2019 har följt samma nedåtgående trend där den genomsnittliga andelen av nettodagarna för de inledande tre månaderna var 1,9 procent och andelen av anslagsbelastningen var 2,3 procent. Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Månadsdata. Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning. De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras fortsätta att minska under 2019 följt av en stabilisering och en svag ökning under åren som följer. Rehabiliteringspenningens andel av den sammanlagda anslagsbelastningen (sjukpenning och 20 En förtydligande tolkning av 31 kap. 8 SFB innebär att rehabiliteringspenning enbart kan betalas ut i den omfattning som den arbetslivsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning om hen haft helt nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid. Den försäkrade får nu bara rehabiliteringspenning för den tid som hen deltar i en åtgärd, medan resterande del av dagen ersätts med sjukpenning förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda. 42

43 rehabiliteringspenning) beräknas minska ytterligare under 2019 till cirka 1,93 procent för att därefter vara konstant. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -9,3-9,4-9,9-10,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Se sjukpenningavsnittet. Ändrade makroekonomiska antaganden Se sjukpenningavsnittet. Volym- och strukturförändringar Se sjukpenningavsnittet. 43

44 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 169 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 175 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Antalet ersättningsdagar är, i de flesta fall, högst 100 dagar för varje person som vårdas. Närståendepenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Ersättningsnivån för närståendepenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI höjdes från 7,5 till 8 prisbasbelopp den 1 juli Analys Under 2018 var antal sjuka personer som vårdades med närståendepenning 1,5 procent lägre än under Antal nettodagar var 6 procent lägre än under Sammantaget betyder detta att antal dagar per vårdad person minskade från 12,7 dagar 2017 till 12,1 dagar Medelersättning ökade med 6 procent under Höjningen av taket i ersättningen har haft en höjande effekt på medelersättningen. Under hela prognosperioden beräknas medelersättning motsvara ungefär 93 procent av taket. 44

45 Utgifterna för närståendepenning beräknas öka under prognosperioden, från 173 miljoner kronor 2018 till 182 miljoner kronor år Det råder dock osäkerhet kring hur användandet av närståendepenning utvecklas samt hur stor kännedom som finns om förmånen. Exempelvis utökades år 2010 det maximala antalet ersättningsdagar från 60 till 100 dagar. Mellan 2010 och 2011 ökade utgifterna med drygt 60 procent. Utgiftsökningen drevs av att fler sjuka personer vårdades medan antal dagar per person i stort sett var oförändrad. Ökningen förklaras troligen av att förmånen i samband med regeländringen fick ökad uppmärksamhet och fler personer fick vetskap om möjligheten att söka närståendepenning. Förutsatt att kännedomen om förmånen är fortsatt förhållandevis låg kan ytterligare uppmärksamhet leda till en liknande ökning av antal nettodagar. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -6,4-5,0-5,2-5,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets sänkta prognos för prisbasbeloppet har haft en sänkande effekt på prognosen för medelersättningen. Volym- och strukturförändringar Prognosen för antal nettodagar har reviderats ner eftersom prognosen överskattade antal nettodagar vid föregående prognostillfälle. Även prognosen för medelersättning som andel av ersättningstaket har reviderats ner marginellt. 45

46 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 154 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 155 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivaren och den försäkrade kan vardera få bidrag med högst kronor. Bidrag till datorbaserade hjälpmedel får dock beviljas med högre belopp än kronor. Om det finns synnerliga skäl, kan Försäkringskassan medge att bidrag även i ett annat fall lämnas med ett högre belopp. Merkostnader för arbetsresor kan beviljas när en försäkrad som är sjuk kan arbeta, men inte ta sig till och från arbetet på vanligt sätt. Försäkringskassan kan då istället för sjukpenning betala ut ersättning för de merutgifter som uppkommer på grund av att den försäkrade måste använda sig av ett dyrare färdsätt. Analys Utfallet under januari mars blev cirka 41 miljoner kronor. Det är ungefär 9 miljoner kronor mindre än motsvarande period förra året. Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för Försäkringsmedicinska utredningar förblir låga i enlighet med förbrukningen Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska 46

47 utredningar och utlåtanden. För 2019 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för Bidrag till arbetshjälpmedel ökar till 90 miljoner kronor och sedan fortsätter öka till följd av den generella prisökningen och av en utveckling mot att man använder mer avancerade hjälpmedel. Utgifterna för posten Övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta minska under prognosperioden. Sammantaget bedöms utgifterna öka från 154 miljoner kronor 2019 till 157 miljoner kronor Fördelning av utgifter Tusen kronor FMU Bidrag till arbetshjälpmedel Övrigt (inkl. arbetsresor) Totalt Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -3,7-3,7-3,7-3,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för Bidrag till arbetshjälpmedel under 2019 blev lägre än vad som bedömdes i februari. Prognosen har därför sänkts med 6 miljoner kronor årligen. 47

48 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 193 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 200 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och 7 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Boendetillägget är ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Den som har rätt till bostadstillägg har inte rätt till boendetillägg. Boendetillägget kan uppgå till högst kronor per år till en ensamstående försäkrad och till högst kronor per år till en försäkrad som är gift eller sambo. Beloppen för boendetillägg höjs med kronor till hushåll med ett barn, kronor till hushåll med två barn och kronor till hushåll med tre eller flera barn. Analys Utgifterna 2018 blev 165,5 miljoner kronor, vilket innebär en 30 procentig ökning jämfört med Under 2019 beräknas utgifterna öka ytterligare till 192,5 miljoner kronor. Utgifterna förväntas att fortsätta öka under prognosperioden till knappt 220 miljoner kronor år Utgiftsökningen drivs av att både antalet mottagare och medelersättningen ökar. 48

49 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,6 +0,5 +0,3 +0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen som lämnades i februari träffade utfallet för första kvartalet 2019 relativt exakt. Trots det höjs prognosen marginellt för 2019 med cirka 1 miljon kronor, på grund av det något högre antalet sjukskrivna. Även för perioden höjs prognosen något. 49

50 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 156 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 13 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 5 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 173 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall kan en försäkrad få som blivit av med sin aktivitetsersättning på grund av att hen fyllt 30 år eller fått tidsbegränsad sjukersättning maximal tid. Ett villkor är att hen inte har någon sjukpenninggrundande inkomst eller att den är mindre än kronor per år. Sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall uppgår till högst 160 kr per dag. Analys Utgiften för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall blev 36,8 miljoner kronor första kvartalet 2019, vilket är knappt 8 miljoner (37 procent) högre än motsvarande period Den främsta förklaringen till utgiftsökningen är att inflödet till förmånen ökat. En möjlig orsak till inflödesökningen är att personer med aktivitetsersättning vars ersättning 50

51 upphört då de fyllt 30 år i lägre grad blivit beviljade sjukersättning och istället fått sjukpenning i särskilda fall. Inflödet till sjukpenning i särskilda fall utgörs numer enbart av personer som haft aktivitetsersättning och fyllt 30 år. Denna grupp förväntas öka något de kommande åren. Utgiften för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall beräknas öka under hela prognosperioden. Detta beror på att fler personer prognostiseras att få ersättningen samt att medelersättningen förväntas öka något. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,1 +2,8 +3,0 +3,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för första kvartalet 2019 med kronor (0,9 procent). Prognosen för mars månad var dock aningen för låg, innevarande prognos höjs därför med 2 procent för 2019 och 3 procent

52 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar :2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar :2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar :2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 52

53 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 33,4 miljarder kronor, vilket är 56 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 32 miljarder kronor, vilket är 381 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 437 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas aktivitets- och sjukersättningar inklusive en statlig ålderspensionsavgift, bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar samt kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar. Anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostar utgifterna för dessa förmåner i sin helhet. En socialavgift, sjukförsäkringsavgiften, finansierar de inkomstrelaterade delarna av aktivitets- och sjukersättningen medan resterande del finansieras av allmänna skattemedel. Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. Aktivitetsersättningen kan beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. 53

54 Försäkrade i åldrarna år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Från och med 1 mars 2017 kan även åringar ha rätt till hel sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels bestå av personer som har beslut enligt de regler som gällde före 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya regelverket som gäller från och med 1 juli De som omfattas av det gamla regelverket har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättningar kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Från och med 1 juli 2018 höjdes garantiersättningen ytterligare med 0,08 prisbasbelopp. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättningens inkomstrelaterade del. Sjukersättning Antalet personer med sjukersättning har successivt minskat sedan mitten av 2005 och förväntas fortsätta att minska under prognosperioden. Under 2018 minskade antalet personer med sjukersättning med cirka och uppgick i december 2018 till strax över I december 2019 förväntas de vara cirka personer, för att sedan fortsätta minska till i december Att antalet personer minskar under hela prognosperioden beror främst på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att det låga nybeviljandet av nya sjukersättningar förväntas fortsätta. 54

55 Antal personer med sjukersättning Inflödet av nya sjukersättningar har varierat kraftigt under de senaste åren. Från 2011, då cirka personer beviljades sjukersättning, ökade antalet personer till cirka under De senaste åren har inflödet minskat betydligt och under 2018 påbörjades omkring sjukersättningar. Framöver förväntas antalet stabiliseras runt en nivå mellan personer om året, se diagram nedan. 55

56 Inflöde till sjukersättningen Rullande 12-månaderssummor, tusental Anm. Inflödet delas upp i tre kategorier. Inflöde från sjukpenning är ärenden där antingen Försäkringskassan initierar ett utbyte av sjukpenning till sjukersättning, eller där den försäkrade ansöker om sjukersättning under pågående period med sjukpenning. Inflöde utifrån innefattar ansökningar från personer som när de blir beviljade sjukersättning inte har sjukpenning eller aktivitetsersättning. Inflöde från aktivitetsersättning är personer som beviljas sjukersättning under pågående eller nyligen avslutad period av aktivitetsersättning. En förklaring till de tre senaste årens minskning av inflödet till sjukersättning är att avslagsandelarna successivt har ökat. Då detta skett utan lagändringar eller förändrad rättspraxis bedöms en mer korrekt tillämpning vara den viktigaste orsaken till att fler ärenden avslås. I april 2018 publicerade Riksrevisionen en granskningsrapport som understryker att tillämpningen av regelverket är korrekt. 21 Denna förändring beror delvis på de åtgärder som vidtagits efter att Försäkringskassan under 2015 genomförde en granskning av den rättsliga kvaliteten inom sjukersättningsärenden. 22 Uppföljningen visade att utredningen var otillräcklig i nästan en fjärdedel av ärendena, och i 42 procent av de tillräckligt utredda ärendena bedömdes den försäkrade inte ha rätt till sjukersättning. Ett antal åtgärder vidtogs efter detta, inbegripande både kompetensutveckling och förtydligad försäkringsstyrning, i syfte att kvaliteten skulle höjas. Detta framstår som den viktigaste orsaken till att avslagsandelen avseende sjukersättningsärenden har blivit allt högre. Ytterligare en bidragande orsak till den höjda kvaliteten är att handläggningen av sjukersättningsärenden under 2015 omorganiserades och koncentrerades till en avdelning 21 Riksrevisionen. Nekad sjuk- och aktivitetsersättning effekter på inkomst och hälsa. Granskningsrapport (2018:9). 22 Försäkringskassan. Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden. Rättslig uppföljning (2015:4). 56

57 inom Försäkringskassan. Minskningen i inflödet under 2015 kan främst hänföras till det andra halvåret och förefaller ha påverkats av denna omorganisation. I en rapport från 2017 konstateras att ungefär en fjärdedel av den ökade andelen avslag mellan 2014 och 2015 kan härröras till att de handläggare som i den nya organisationen har fortsatt att hantera ansökningar om sjukersättning hade en högre andel avslag redan under Sammantaget innebär detta att ökningen av avslagen förmodligen främst förklaras av en högre kvalitet i handläggningen, vilket i sig sannolikt beror på både de åtgärder som vidtagits efter granskningen och den omorganisation som trädde i kraft efter årsskiftet 2014/15. Ytterligare en faktor som sannolikt har bidragit till det lägre inflödet är att den bortre tidsgränsen i sjukpenning togs bort 1 februari 2016, vilken tidigare var en naturlig tidpunkt för att initiera en övergång från sjukpenning till sjukersättning. I maj 2017 publicerade Försäkringskassan ytterligare en granskning av den rättsliga kvaliteten i beslut om sjukersättning. 24 Den här gången granskades beslut tagna under juni september Granskningen använde samma metod som den föregående rättsliga granskningen, som genomfördes på beslut tagna under januari september Den senare granskningen fann att 96 procent av de ärenden som avslagits var tillräckligt utredda och av dessa ansågs i stort sett samtliga beslut riktiga. Beträffande de ärenden som beviljats sjukersättning bedömde granskarna att närmare en tredjedel inte var tillräckligt utredda. Av de beviljade ärendena som ansågs tillräckligt utredda fann granskarna att arbetsförmågan i 37 procent av fallen inte var stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. 25 De vanligaste orsakerna till skillnaderna i bedömningen var att granskarna bedömde att arbetsförmågan inte var nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden och att arbetslivsinriktad rehabilitering ansågs kunna förbättra arbetsförmågan. Sammanfattningsvis visar den nya granskningen att de ärenden som avslagits i hög grad varit tillräckligt utredda och lett till ett riktigt beslut. Gällande de ärenden som däremot beviljats sjukersättning bedömdes bristerna som uppmärksammats i den föregående kvalitetsuppföljningen kvarstå samt att bristerna inom utredningen ökat. Som beskrivits ovan ökade andelen avslag efter genomförandet av den förra rättsliga granskningen. Andelen avslag har sedan den senare granskningen hittills inte ökat i samma omfattning, vilket delvis kan förklaras av att andelen i utgångsläget låg på en högre nivå. Det är dock sannolikt att den fortsatta nedgången i inflödet till viss del beror av det arbete för fortsatta kvalitetshöjningar som bedrivits till följd av granskningen. Mot bakgrund av detta bedöms det även sannolikt, att de åtgärder som vidtagits och planeras vidtas (exempelvis utbildningsinsatser) till följd av den senare granskningen, har en sänkande effekt på inflödet till sjukersättning. 23 Försäkringskassan. Mera likformighet och högre rättslig kvalitet en sammanfattande analys av likformigheten i handläggningen av sjukersättning. Promemoria (2017:3). 24 Försäkringskassan. Sjukersättning Rättslig kvalitetsuppföljning. Rättslig uppföljning (2017:3). 25 Skillnaden mellan granskningarnas andelar, 37 respektive 42 procent, ansågs inte signifikanta. 57

58 Granskningarnas resultat kan tolkas som att de rättsliga förutsättningarna för en övergång från sjukpenning till sjukersättning är begränsade. I början av 2018 publicerades en rättslig kvalitetsuppföljning som undersökte detta närmare. 26 Kortfattat visade uppföljningen att det i majoriteten av de långa sjukfallen var osannolikt, och i hälften av fallen i princip uteslutet, att personen skulle visa sig uppfylla förutsättningarna för sjuk- eller aktivitetsersättning. Inga brister hittades därmed i uppföljningen när det gäller förmågan att hitta de ärenden där ett utbyte kan bli aktuellt. Utifrån resultatet rekommenderar granskarna inte några åtgärder som kan tänkas påverka inflödet. Därmed förväntas inte heller prognosen för inflödet till sjukersättning påverkas av granskningen. Aktivitetsersättning Till skillnad från utvecklingen inom sjukersättningen har antalet personer inom aktivitetsersättning ökat under många år. Under 2017 och 2018 skedde det dock ett trendbrott då antalet personer minskade med drygt mellan december 2016 och december Antalet personer som får ersättningen förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden. Det beror främst på att hel sjukersättning från och med den 1 mars 2017 kan beviljas till personer mellan 19 och 29 år samt att inflödet till aktivitetsersättning minskat betydligt. Ungefär personer med aktivitetsersättning i åldrarna år förväntas att under en treårsperiod från och med regelförändringen beviljas sjukersättning. Hittills har cirka överflyttningar av detta slag genomförts. Majoriteten av överflyttningarna skedde under juli månad både 2017 och 2018, då flertalet försäkringsperioder löpte ut. Även under 2019 förväntas de flesta överflyttningarna ske i juli. Dessa överflyttningar påverkar varken det samlade antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar eller utgifterna då ersättningen är lika stor oavsett vilken av förmånerna personen får. Dock är det fortfarande osäkert hur många överflyttningar denna regeländring faktiskt kommer resultera i. Den andra anledningen till det minskande antalet personer med aktivitetsersättning är att inflödet minskat. Under 2018 beräknas 27 cirka aktivitetsersättningar ha påbörjats, vilket är en minskning med 10 procent jämfört med Minskningen skulle kunna förklaras av den rättsliga kvalitetsuppföljning som presenterades i slutet av I uppföljningen återfanns betydande brister i handläggningen, både i utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. De ökande avslagsandelarna och därigenom sjunkande inflödet inom aktivitetsersättning kan vara ett resultat av de kvalitetshöjande åtgärder som hittills genomförts. Fler åtgärder planeras framöver. Bland annat kommer utvecklade metoder i utredning och bedömning av såväl medicinsk information som 26 Försäkringskassan. Förutsättningar för utbyte till sjukersättning eller aktivitetsersättning i långa sjukfall. Rättslig kvalitetsuppföljning (2018:1). 27 Inflödet till aktivitetsersättning rapporteras med en eftersläpning om cirka 6 månader. Helårsutfallet för 2018 är därför inte klart ännu. 28 Försäkringskassan. Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Rättslig uppföljning (2016:6) 58

59 arbetsförmåga att implementeras, handläggare kommer att få fördjupad utbildning i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utredningsmetodik. Det kommer även ske en förstärkning av insatser för att öka deltagande på arbetsmarknaden. En detaljerad beskrivning finns i det regeringsuppdrag som lämnades i Försäkringskassans regleringsbrev för I prognosen antas därför att inflödet till nedsatt arbetsförmåga fortsätter att sjunka under 2019 för att därefter vara stabilt. Eftersom att de planerade åtgärdernas påverkan är svår att bedöma är prognosen för inflödet till nedsatt arbetsförmåga mycket osäker. I oktober 2018 publicerade Försäkringskassan ytterligare en rättslig kvalitetsuppföljning. 30 Den här gången granskades ärenden där aktivitetsersättning vid förlängd skolgång beviljats. Granskningens resultat visar på en betydande förbättringspotential när det gäller utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning. I endast 20 procent av ärendena avseende förlängd skolgång i ordinarie skolform och i knappt hälften av ärendena avseende särskild skolform fann granskarna att tillräcklig utredning för att kunna fatta beslut genomförts. I de ärenden som bedömdes tillräckligt utredda ansågs den gjorda bedömningen vara korrekt i hälften av ärendena avseende ordinarie skolform och i drygt 40 procent av ärendena avseende särskild skolform. Den eventuella effekten av detta på inflödet till förlängd skolgång är i dagsläget svår att prognostisera. Innevarande inflödesprognos har därför inte tagit hänsyn till granskningen. Inflödet till förlängd skolgång förväntas att vara relativt stabilt under prognosperioden, omkring personer årligen. Det sammanlagda inflödet till aktivitetsersättning prognostiseras fortsätta minska under Totalt beräknas ungefär personer beviljas aktivitetsersättning under 2019, vilket är en minskning med 10 procent från Från 2020 förväntas det samlade inflödet utvecklas stabilt med omkring personer årligen. Antalet personer med aktivitetsersättning prognostiseras till i december 2019, en minskning på personer jämfört med december På lång sikt förväntas alla personer som får aktivitetsersättning men som egentligen har rätt till sjukersättning ha bytt förmån. I december 2022 prognostiseras personer få aktivitetsersättning, se diagram nedan. 29 Försäkringskassan. Utvecklade utredningar inför beslut om aktivitetsersättning och förstärkta insatser för unga med aktivitetsersättning. Rapport ( ). 30 Försäkringskassan. Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Rättslig uppföljning (2018:3). 59

60 Antal personer med aktivitetsersättning Tusental Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitets- och sjukersättning ökade något mellan 2017 och Detta på grund av att garantiersättningen höjdes med 0,05 prisbasbelopp 1 juli 2017 samt att regeringen i budgetpropositionen för föreslog att garantiersättningen skulle höjas ytterligare med 0,08 prisbasbelopp från 1 juli Då höjningen inträffade i mitten av 2018 leder detta även till en ökning mellan 2018 och För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. 31 Proposition 2017/18:1. Regeringens budgetproposition för Finansdepartementet. 60

61 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,3 +1,2 +1,3 +1,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Förändringarna beror på att konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppet har sänkts för perioden Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för det första kvartalet med 143 miljoner kronor (1,7 procent). Framför allt blev inflödet till aktivitetsersättningen högre än vad som prognostiserades i föregående prognos. Inflödet till aktivitetsersättningen justeras därför upp, samtidigt som utflödet på sikt nu förväntas bli något lägre än i föregående prognos. Även inflödet till sjukersättningen beräknas nu bli något högre än vad som prognostiserades i februari. Sammantaget leder detta till att prognosen höjs för hela prognosperioden. 61

62 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 29 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 5 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 32 miljoner kronor, vilket är 400 tusen kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Analys Anslagsposten består av två delar, ersättning som betalas ut till Samhall AB och ersättning som betalas ut till Arbetsförmedlingen i form av lönebidrag, varav utbetalningar till Samhall AB är den största av de två. Utgifterna har uppgått till omkring 30 miljoner kronor per år under en längre tidsperiod. Under 2018 var utgifterna 32,5 miljoner kronor, vilket är cirka 1,8 miljoner högre än För 2019 förväntas något lägre utgifter än normalt. Därefter förväntas de återgå till nivån omkring 30 miljoner kronor för att sedan sjunka på längre sikt. 62

63 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -11,8 +1,2 +6,7 +11,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen sänks under 2019 på grund av att föregående prognos överskattade utgifterna för det första kvartalet. På sikt förväntas dock högre utgifter än tidigare prognostiserat eftersom det totala beståndet för aktivitets- och sjukersättning nu förväntas minska långsammare. 63

64 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 5 miljarder kronor, vilket är 17 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 4,9 miljarder kronor, vilket är 190 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 207 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Den 1 januari 2018 höjdes ersättningen till 96 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger kronor för den som är ensamstående och kronor för den som är gift eller sambo. Samtidigt höjs taket till kronor per månad för den som är ensamstående och kronor för den som är gift eller sambo, med 70 procent ersättning för den del överstigande respektive kronor. Analys En klar majoritet av de personer som har bostadstillägg har det i kombination med sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg minskade med 2,1 procent under 2018 och bedöms fortsätta minska under hela prognosperioden. Även antalet personer med bostadstillägg i kombination med aktivitetsersättning har minskat och 64

65 bedöms fortsätta göra det under hela prognosperioden. Antalet med aktivitetsersättning och bostadstillägg minskade med ungefär 12 procent under De reformer som introducerades 1 januari 2018 resulterade i att medelbeloppet ökade, då både ersättningsgrad och tak för boendekostnader har höjts. 32 Dessutom har konjunkturinstitutet sänkt prognosen för prisbasbeloppet vilket i regel innebär högre bostadstillägg eftersom aktivitets- och sjukersättningar indexeras mot prisbasbeloppet. 33 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,7 +3,9 +5,8 +6,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för prisbasbeloppet under perioden vilket får en höjande effekt på prognosen. 32 Den 1 januari 2018 höjdes ersättningen från 95 till 96 procent av bostadskostnaderna för den del som inte överstiger kronor. Samtidigt introducerades också 70 procents ersättning för bostadskostnader från och upp till kronor. Den 1 juli 2018 höjdes fribeloppet i inkomstprövningen för bostadstillägg i samband med den föreslagna ökningen av garantinivån för sjuk- och aktivitetsersättning i motsvarande grad (0,08 prisbasbelopp). Förändringen höjde bostadstillägget för de individerna med en inkomst över fribeloppet. 33 Fribeloppet för beräkning av bostadstillägg indexeras också mot prisbasbeloppet. Det medför att personer med enbart garantiersättning får oförändrat bostadstillägg medan de försäkrade med inkomstrelaterad ersättning får minskat bostadstillägg. 65

66 Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för det första kvartalet med ungefär 3 procent. Prognosen höjs något till följd av detta. På sikt höjs den även ytterligare då beståndet för aktivitets- och sjukersättning förväntas minska långsammare än vid föregående prognostillfälle. 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:3:1 Handikappersättninga r :3:2 Merkostnadsersättnin g ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 1:3:2 Merkostnadsersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad

67 Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 57 miljoner kronor, vilket är 193 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 143 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med januari 2019 finns förmånen merkostnadsersättning. Den riktar sig till föräldrar till barn med funktionsnedsättning och vuxna med funktionsnedsättning. Endast merkostnader kan ersättas och det finns fem ersättningsnivåer: 30, 40, 50, 60 och 70 procent av prisbasbeloppet. 34 Analys Detta är en ny anslagspost under anslaget Merkostnadsersättning och handikappersättning. Anslagsbelastningen beräknas öka från 57 miljoner kronor 2019 till 294 miljoner kronor Utfallen under januari mars blev betydligt lägre än beräknat. En förklaring till de låga utfallen är att endast en del av handläggarna hanterar merkostnadsersättningsärenden. Antalet ärenden där handläggningen inte påbörjats beräknas växa och bedöms minska efter sommaren eller i höst då alla handläggare övergått till att hantera merkostnadsersättningsärenden. 34 Proposition 2017/18:190. Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning. Socialdepartementet. 67

68 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0-0,5-0,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen har beräknats med samma metod som prognosen som lämnades i november Prognosen för Handikappersättningar har ändrats till följd av Konjunkturinsitutets nedjustering av prognosen för prisbasbeloppet (se nedan i avsnittet om handikappersättningar). Med den metod som valts till att beräkna prognosen för Merkostnadsersättning blir det en sänkning för åren Försäkringskassan. Utgiftsprognos för budgetåren ( , dnr ). 68

69 1:3:1 Handikappersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket är 170 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 113 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med januari 2019 går det inte att ansöka om handikappersättning om man inte haft det tidigare. Enligt övergångsbestämmelser är det under perioden januari 2019 juni 2021 möjligt för den som tidigare haft handikappersättning att beviljas handikappersättning i högst 18 månader till. Handikappersättning kan beviljas för vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller hade betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen har fyllt 19 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Analys Antalet personer med handikappersättning ökade trendmässigt fram till Utvecklingen förklaras delvis av förändringar i befolkningens åldersmässiga sammansättning, men också av att handikappersättning blev allt vanligare i de flesta åldersgrupper både bland kvinnor och 69

70 bland män. Under 2003 avstannade ökningen av antalet mottagare av handikappersättning. Den 1 januari 2003 höjdes den nedre åldersgränsen för handikappersättning från 16 år till 19 år, vilket medförde att inflödet till förmånen minskade. De nya åldersreglerna nådde full effekt mot slutet av 2006, men ökningen i antalet ersättningar var 2013 uppe på ungefär samma nivåer som före Sedan början av 2014 har ökningen avtagit och under 2017 minskade antalet mottagare något. Minskningen har fortsatt under 2018 och under första kvartalet Årlig procentuell förändring av antal mottagare av handikappersättning Efter 2018 bedöms antalet handikappersättningar fortsätta att minska och det beror på det antagande som används i antalsprognosen till följd av regelförändringarna det vill säga att hela personkretsen omfattas av de nya bestämmelserna efter 20 år. 70

71 Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0-0,2-0,4-0,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ner prognosen för prisbasbeloppet för åren , vilket medför en sänkning av prognosen för åren

72 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta :4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 2,5 miljarder kronor, vilket är 72 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 72

73 Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 2,4 miljarder kronor, vilket är 18 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Anslagsposten innehåller utgifter för egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. Ersättningar enligt äldre lagstiftningar ingår också i anslagsposten. En försäkrad kan ha rätt till livränta om hen har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan räknas årligen upp med ett särskilt tal som påverkas av både KPI och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Analys Utgiften för anslagsposten arbetsskadelivränta har minskat över tid och beräknas att fortsätta minska under prognosperioden. Under 2018 var utgiften 2,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 184 miljoner kronor (6,6 procent) jämfört med Trenden med minskande utgifter för arbetsskadelivräntor fortsätter under 2019, utfallet första kvartalet var 38 miljoner kronor lägre än motsvarande kvartal Perioden 2020 till och med 2022 förväntas arbetsskadelivräntorna fortsätta att minska till drygt 2,2 miljarder 2022, se diagrammet nedan. 73

74 Utgifter för arbetsskadelivränta Miljoner kronor Utgifterna för egenlivräntor enligt arbetsskadeförsäkringen, så kallade arbetsskadelivräntor, utgör den största utgiftsposten inom anslaget och motsvarar omkring 85 procent av de totala utgifterna. Antalet arbetsskadelivräntor har minskat under lång tid till följd av att antalet tillkomna ärenden varit betydligt färre än antalet upphörda ärenden. Mellan 2017 och 2018 minskade antalet livräntor med knappt 9 procent. Medelbeloppet ökade under motsvarande period med knappt 3 procent, från cirka till kronor. Under resterande del av prognosperioden beräknas utgifterna för arbetsskadelivräntor att fortsätta minska, från miljoner 2019 till miljoner kronor Utgifterna för yrkesskadelivräntor var 272 miljoner kronor under 2018, vilket är en minskning med 20 miljoner kronor (7 procent) jämfört med Antalet yrkesskadelivräntor har minskat stadigt över tid vilket är en förklaring till de fallande utgifterna. Utgifterna påverkas också i hög grad av medelersättningens som till stor del bestäms av prisbasbeloppets utveckling, under 2018 ökade medelersättningen med 1 procent till drygt Under resterande del av prognosperioden väntas en fortsatt minskning av utgifterna för yrkesskadelivräntor med omkring 6 procent årligen, från ungefär 254 miljoner kronor 2019 till 207 miljoner kronor Bland de övriga utgifterna inom anslaget beviljas ersättning för tandvård, arbetshjälpmedel, efterlevandelivränta m.m. enligt både gällande och äldre lagar. Under 2018 minskade utgifterna för dessa ersättningar från 118 miljoner 2017 till knappt 114 miljoner kronor. De förväntas fortsätta att minska med omkring 2 procent årligen under resterande prognosperiod. Sammantaget beräknas utgiften för anslaget att minska till 2,5 miljarder kronor under 2019, vilket är 101 miljoner kronor lägre (4 procent) än under För resterande del av prognosperioden förväntas utgifterna fortsätta att minska med 4 procent årligen. 74

75 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,1-0,3-0,8-1,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet första kvartalet 2019 var 15 miljoner kronor lägre än februariprognosen varför prognosen sänks ytterligare med 1,1 procent för För åren 2020 till och med 2022 görs en nedjustering med mellan 0,3 till 1,1 procent per år. 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 75

76 Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 36 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och 1 miljon kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 35 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och 2 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 300 tusen kronor. Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till i) de som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter ii) de som medverkar i räddningstjänst samt iii) de som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. 76

77 Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Om den försäkrade har rätt till arbetsskade-ersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet betalas denna istället ut enligt det statliga personskadeskyddet. Utgifterna för anslaget delas in i utgifter för äldre skador, skadeståndslivräntor och utgifter enligt gällande regelverk. Analys Utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet har historiskt minskat stadigt över tid fram till I juni 2017 genomfördes en omregistrering av livräntetagare från anslag 10.1:4 ap.5 Arbetsskadelivränta till anslag 10.1:5 ap.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Detta medförde ett nivåskifte och utgifterna för egenlivräntor ökade därför under 2017 och 2018 med 4 procent. Utfallet första kvartalet 2019 jämfört 2018 var 176 tusen kronor lägre och de över tid fallande utgifterna förutspås fortsätta efter den tillfälliga uppgången Sammantaget beräknas utgiften för anslaget till dryg 36 miljoner kronor under Under resterande del av prognosperioden förväntas utgiften att minska med ungefär 4 procent årligen. Inom det statliga personskadeskyddet kan enskilda utbetalningar under året bidra till stora avvikelser på månadsbasis. Sådana utbetalningar är i regel ovanliga och svåra att förutse på förhand. Dessa utbetalningar kan bland annat avse livränta som beviljats retroaktivt för ett flertal år eller utbetalningar av engångsbelopp för särskilda ersättningar inom förmånen, vilket gör prognosen osäker, särskilt på månadsbasis. 77

78 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,9 +3,0 +3,2 +3,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallet för det första kvartalet 2019 med drygt 4,5 procent. På grund av de något högre utfallen i första kvartalet 2019 så har de förväntade utgifterna höjts med cirka en miljon för helåret För prognosperioden förväntas nivån fortsätta vara cirka 1 miljon kronor över februariprognosen. Det vill säga, utgifterna förväntas fortsätta minska över tid med men ligga cirka 3 procent högre än februariprognosen. 78

79 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund :6.4 Medicinsk service :6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen :6.8 Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd :6.9 Försäkringsmedicinska utredningar :6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 79

80 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, en eller flera regioner samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Anslaget finansierar bidrag till samordningsförbunden och för Försäkringskassans administrativa kostnader till följd av arbetet med samordningsförbundens verksamhet. Analys Utfallet för årets första tre månader blev cirka 84 miljoner kronor. Det är ungefär 4 miljoner kronor mer jämfört med motsvarande period förra året. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för år Arbetsförmedlingens neddragningar av antalet kontor kan komma att påverka samordningsförbundens verksamhet, men troligtvis inte Försäkringskassans fördelning av bidrag till förbund. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet även för åren Eftersom anslagna medel inte får överskridas är endast en lägre utbetalning möjlig. 80

81 Utifrån tidigare års erfarenhet är det dock sannolikt att alla, eller en stor del, av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari :6.4 Medicinsk service Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. 81

82 Bakgrundsfakta Medicinsk service är från och med 2017 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Tidigare finansierades Medicinsk service av anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården. Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk service. Med medicinsk service avses undersökning och analys inom laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi, som utgör ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga. Analys Inga pengar har betalats ut under det första kvartalet Under förra året gjordes en stor utbetalning motsvarande nästan hela anslaget i april. Även i år beräknas den stora utbetalningen ske i april. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för samtliga år under prognosperioden. Eftersom anslagna medel inte får överskridas är endast en lägre utbetalning möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet av utbetalningar till medicinsk service är det sannolikt att alla medlen eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari :6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad

83 Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom ett utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov tidigare ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. För år 2019 har det slutits en nationell överenskommelse mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om hur medlen ska fördelas på det tre huvudområdena. 222,4 miljoner kronor, som ska täcka förvaltningskostnader, har tilldelats Försäkringskassan. Totalt 486,6 miljoner kronor har tilldelats Arbetsförmedlingen varav 375,6 ska täcka förvaltningskostnader. Resten, det vill säga 111 miljoner kronor, ska täcka programkostnader. 36 Analys Under årets första tre månader har utgifterna varit ungefär 120 miljoner kronor. Det är ungefär 35 miljoner kronor mer jämfört med samma period förra året. Utfallet i mars blev betydligt högre än prognosen som lämnades i februari. Det beror på försenade rekvisitioner från Arbetsförmedlingen. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för Arbetsförmedlingen planerar att minska antalet kontor. Det är osäkert om det på sikt kommer att påverka samarbetet med Försäkringskassan. För åren bedöms anslaget också förbrukas i sin helhet. Anslagna medel får inte överskridas. Utifrån tidigare års erfarenhet är det sannolikt att alla eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. 36 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Nationell överenskommelse för det förstärkta samarbetet och uppdraget om övergångar mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Dnr Af-2019/ , Dnr FK

84 Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari :6.8 Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 218 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 218 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivare kan få statligt bidrag för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång i arbete. Bidraget kan täcka utgifter för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade åtgärder. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall genom att stödja arbetsgivare att vidta tidiga och anpassade åtgärder. Bidrag lämnas till arbetsgivare för halva det belopp som denne har betalat för ett arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd av godkänd anordnare, dock med högst kronor för en arbetstagare. Analys Utfallet under januari mars 2019 blev ungefär 9 miljoner kronor. Det är ungefär 24 miljoner kronor mindre jämfört med samma period förra året. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet 84

85 för år För åren bedöms anslaget också förbrukas i sin helhet. Anslagna medel får inte överskridas. Eftersom förordningen för bidraget ändrades 1 juli 2018 med bland annat ett nytt maxbelopp på kronor per arbetsgivare finns det en osäkerhet nedåt med prognosen. Tidigare fanns inget maxbelopp. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari :6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. 85

86 Bakgrundsfakta Försäkringskassan behöver i vissa fall göra en fördjupad försäkringsmedicinsk utredning. Den innebär en medicinsk undersökning som syftar till ett utlåtande som kan ligga till grund när Försäkringskassan ska ta ställning till en försäkrads rätt till ersättning. Försäkringsmedicinska utredningar används i ärenden som rör sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. För närvarande förekommer endast aktivitetsförmågeutredningar (AFU). SLU- och TMUutredningarna har fasats ut och helt ersatts av AFU. Analys Den 1 januari 2019 trädde en ny lag om försäkringsmedicinska utredningar i kraft. Lagen innebär bland annat att Försäkringskassan framöver kommer att kunna beställa försäkringsmedicinska utredningar inom alla förmåner samt att regionerna kommer att kunna utföra utredningar åt varandra, vilket kan komma att påverka leveranskapaciteteten av utredningar i vissa regioner. Det gör att utvecklingen av utgifterna framöver är något osäker. Anslaget bedöms dock förbrukas i sin helhet för åren Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari :6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad

87 Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket är 65 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) används inom områden där båda parter identifierat ett utvecklingsbehov. Sedan 2006 har staten och SKL ingått överenskommelser för att stimulera landstingen att ge sjukskrivningsfrågan en högre prioritet i hälso- och sjukvården och att utveckla sjukskrivningsprocessen. Syftet är att ge landstingen ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan för att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt bidra till en stabil sjukfrånvaro. I december 2016 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåren med utbetalningar under åren I december 2018 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåret 2019 med utbetalningar under åren Analys Nedan redovisas de utbetalningar som gjorts till landstingen under 2019 enligt avtalet för verksamhetsåret Utfall för villkoren 1 4 under 2018 (med utbetalning till landstingen 2019) Tusen kronor Villkor Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Villkor 1: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Villkor 2: Funktion för koordinering Villkor 3: Villkor 4: Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta Utökat elektroniskt informationsutbyte Totalt Anm. Utbetalningen av medel avseende villkor 3 ska enligt avtalet ske senast 29 April Regeringen. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Socialdepartementet (dnr: S2016/07725/SF). 38 Regeringen. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Socialdepartementet. 87

88 Till Socialstyrelsen har 16 miljoner kronor betalats ut enligt det som är reserverat för villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte. Nedan redovisas de utbetalningar som gjorts till SKL under Under samma villkor har drygt 11 miljoner kronor av 37,4 miljoner kronor som var reserverade för Försäkringskassan förbrukats. Ungefär 7 miljoner kronor av de 10 miljoner kronor som var reserverade för utvecklingsinsatser har förbrukats av Försäkringskassan. Nedan redovisas utbetalningarna till SKL. Utbetalningar till SKL Tusen kronor Villkor 4: Utökat elektroniskt informationsutbyte Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent ,9 Villkor 5: Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning Utvecklingsinsatser Samordning och stöd Totalt ,2 Till landstingen har en utbetalning på 382 miljoner kronor genomförts enligt det avtal som slöts i december 2018 avseende verksamhetsåret Anslagsbelastningen för antas vara den som är föreslagen i budgetpropositionen. Det finns en osäkerhet vad gäller landstingens fullföljande av de fastställda kriterierna i villkoren. Varje villkor bedöms enskilt och om något landsting inte uppfyller kraven för det specifika villkoret minskas anslagsbelastningen. 88

89 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -4,8 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen sänks för 2019 då Försäkringskassan förbrukat ungefär 18 miljoner av de 47,4 miljoner kronor som var reserverade för villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte och utvecklingsinsatser, samt att landstingen förväntas kunna få del av 15 miljoner kronor av de 50 miljoner kronor som var reserverade för villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta. 89

90 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 1 miljard kronor, vilket är 91 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 43 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 1,1 miljarder kronor, vilket är 188 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 140 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjuklönekostnader är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Analys Den årliga beräkningen av ersättningen för 2018 med utbetalning 2019 har genomförts. Beräkningen baseras på uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader och lönekostnader för hela Resultatet blev ungefär miljoner kronor. Ett antal ärenden är stoppade för en fördjupad bedömning samt ett antal ärenden behöver kompletteras. Bedömningen är att dessa ärenden generar 3,3 miljoner kronor, men det råder stor osäkerhet kring detta. Förskottsbetalningarna i år bedöms bli 4 miljoner kronor. I januari 2019 har en maskinell omräkning gjorts av ärenden där arbetsgivaren gjort ändringar i arbetsgivardeklarationen för 90

91 åren Omräkningen bedöms generera i återkrav på 32 miljoner kronor och 8 miljoner kronor i tilläggsutbetalningar. Omräkningar av ärenden där arbetsgivaren har gjort ändringar av löne- eller sjuklönekostnad till Skatteverket kommer framöver att göras löpande. Totalt bedöms anslagsbelastningen för 2019 bli miljoner kronor. Förmånen infördes 2015 och på grund av kort tidsserie har Försäkringskassans prognoser tidigare utgått från ett antagande om en konstant anslagsbelastning att framtida årsutfall blir detsamma som det senaste kända utfallet. Utgifterna har emellertid ökat betydligt sedan förmånen infördes. Mellan 2019 och 2018 ser utgifterna ut att öka med knappt 10 procent och sedan förmånen infördes har de ökat med i genomsnitt 9 procent årligen. Vi vet i dagsläget inte vad som ligger bakom ökningen, motsvarande ökning återfinns inte vare sig i sjukfrånvaron ersatt av socialförsäkringen eller i SCB:s sjuklönestatistik för tidsperioden. En förklaring till utgiftsökningen kan vara att arbetsgivares kännedom om ersättningen var låg inledningsvis, men att man successivt fått ökad kunskap om förmånen och hur sjuklönekostnaden ska rapporteras i arbetsgivardeklarationen. Mot bakgrund av den tydliga trenden ändrar Försäkringskassan nu grundantagandet i prognosen, men betonar samtidigt att osäkerheten kring den framtida utvecklingen är mycket stor. Det nya antagandet innebär att prognosen skrivs fram med den genomsnittliga historiska ökningstakten (9 procent) för nästkommande år. Åren därefter skrivs fram med utvecklingen av antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Osäkerheten är dock som sagt väldigt stor, och i tabellen nedan visas alternativa scenarion för utgifternas utveckling. Ett lågscenario där prognosen skrivs fram med utvecklingen av antalet sysselsatta för hela prognosperioden och ett högscenario där prognosen skrivs fram med den genomsnittliga historiska ökningstakten. Alternativa scenarion Utgifter, tusentals kronor Huvudscenario Lågscenario Högscenario

92 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +9,5 +19,7 +20,3 +20,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen höjs för åren på grund av redogörelsen i avsnittet ovan. Förändring av prognosmodell Grundantagandet har ändrats, från en konstant anslagsbelastning till en framskrivning med den genomsnittliga historiska ökningstakten för nästkommande år. Därefter skrivs utgifterna fram med ökningstakten i antalet sysselsatta, hämtad från Konjunkturinstitutets senaste prognos. 92

93 2:1 Förvaltningsmedel Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2018 blev 8,5 miljarder kronor, vilket är 262 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 362 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Maximalt tillåtet anslagssparande för 2018 var 262 miljoner kronor. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 8,9 miljarder kronor, vilket är 258 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 4 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 9,2 miljarder kronor, vilket är 441 miljoner högre än anslagsbeloppet och 436 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 173 miljoner kronor. Analys Prognosen för 2019 innehåller vad vi kan åstadkomma under innevarande år med givna anslagsramar och anslagssparandet från I första hand handlar det om att vi inte anser att det är rimligt att bygga upp verksamheter under året om vi inte vet om de är finansierade på längre sikt. Dessa satsningar innebär i första hand rekrytering av mer personal, vilket innebär en initialkostnad vid rekryteringen och ökade personalkostnader på längre sikt. Däremot ser vi fortsatt behovet att detta ska genomföras och därför finns också ambitionen kvar i prognosen från 2020 och framåt. 93

94 Ofinansierade verksamhetskostnader: Beloppen anges i mnkr 2019¹ Nya förmåner Införandet av de två nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning från den 1 januari Nya uppdrag Samordningsuppdraget, kostnader för att begära in, värdera, återkoppla och följa arbetsgivarnas planer samt genomförande av åtgärder Planering av det civila försvaret enligt regleringsbrev Ökade volymer Ökade volymer inom flertalet av förmånerna inom familjeområdet på grund av att fler barn föds Ökade volymer för att utreda försäkringstillhörighet med anledning av att alla barn som invandrat till Sverige ska utredas och registreras i våra register Ökade ambitioner Samordningsuppdraget, kostnader för avstämningsmöten, gemensamma kartläggningar samt kontakt- och omställningsmöten Förbättrad kvalitet och kontroll Summa ¹ För 2019 anges i tabellen de verksamhetskostnader som myndigheten anser sig ha möjlighet att finansiera utan ytterligare tillskott av anslagsmedel 2019 genom att använda anslagssparandet från Tillkommande verksamhetskostnader för enligt ovan har myndigheten inte finansiering för. Dessa ofinansierade verksamhetskostnader, tillsammans med anslagssparande från år 2018 och angivna anslagsnivåer för Försäkringskassan år , skulle innebära att myndigheten överskrider anslagskrediten år 2020 och framåt. Anslagsbeloppen för åren har ökat med 47 miljoner kronor för år 2020, 72 miljoner kronor för år 2021 samt 26 miljoner kronor för år 2022 sedan förra prognostillfället i februari. Detta medför att överskridandet av anslagskrediten för åren blir något lägre än tidigare. Försäkringskassan svarar löpande på remisser som kan komma att ge framtida ekonomiska konsekvenser för myndigheten. Dessa redogörs närmare för då regering eller riksdag har fattat 94

95 beslut om införande av nya regler eller förmåner. Exempel på sådant är regeringens förslag Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem" (Ds 2019:2) som vid ett införande kan ge betydande ökade förvaltningskostnader för myndigheten. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändring ar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Inga förändringar har gjorts i denna prognos jämfört med den som lämnades i februari. 95

96 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:1.1 Allmänt barnbidrag :1.2 Flerbarnstillägg :1.3 Förlängt barnbidrag :1.4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 96

97 1:1.1 Allmänt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 29,3 miljarder kronor, vilket är 287 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 363 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 29,5 miljarder kronor, vilket är 173 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 536 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Det allmänna barnbidraget höjdes från och med den 1 mars 2018 till kronor per barn och månad från tidigare kronor. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Analys Allmänt barnbidrag står för ungefär 90 procent av utgifterna för anslaget Barnbidrag. Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år, vilka beräknas öka under prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos. Detta innebär att utgifterna för det allmänna barnbidraget i sin tur också förväntas öka. Utgifterna för allmänt barnbidrag uppgick till 28 miljarder kronor år 2018, vilket är 18 procent högre än föregående år. Den kraftiga ökningen beror främst på att det allmänna barnbidraget höjdes med 200 kronor per barn och månad i mars Om barnbidraget inte hade höjts hade utgifterna ökat med 2 procent, vilket är en något snabbare takt än SCB:s 97

98 prognostiserade befolkningsökning för barn 0 16 år. Under 2018 betalades det i snitt ut 1,9 miljoner barnbidrag varje månad. Det allmänna barnbidraget beräknas öka med 5 procent under På längre sikt ökar utgifterna i takt med antal barn i SCB:s befolkningsprognos. Utgifterna för anslagsposten prognostiseras till 29 miljarder kronor i år och förväntas öka till 30 miljarder kronor år Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,7 +0,6 +0,4 +0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för det allmänna barnbidraget har under det första kvartalet i år varit ungefär 54 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som prognostiserades i föregående prognos. Prognosen höjs därför något för hela prognosperioden. 98

99 1:1.2 Flerbarnstillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 3,8 miljarder kronor, vilket är 245 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 329 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 152 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 3,8 miljarder kronor, vilket är 227 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 48 miljoner kronor. Bakgrundsfakta En förälder som får allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget är 150 kronor per månad för andra barnet, 580 kronor för det tredje barnet och kronor för det fjärde barnet. Från och med det femte barnet ges kronor för varje ytterligare barn. Analys Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år som beräknas öka under hela prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos. Detta innebär att utgifterna för flerbarnstillägget i sin tur också förväntas öka. Utgifterna för flerbarnstillägget blev 3,5 miljarder kronor år 2018, vilket motsvarar en ökning med 3,4 procent (116 miljoner kronor) jämfört med året innan. Utgifterna för anslagsposten prognostiseras till drygt 3,8 miljarder kronor år

100 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +6,5 +6,3 +6,1 +5,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för det flerbarnstillägg har under det första kvartalet i år varit ungefär 62 miljoner kronor (7 procent) högre än vad som beräknades i föregående prognos. Prognosen höjs därför med drygt 200 miljoner kronor årligen under prognosperioden. 100

101 1:1.3 Förlängt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 270 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 273 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med kvartalet efter att barnet fyller 16 år kan föräldern få så kallat förlängt barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande. Förlängt barnbidrag betalas även ut för barn som går i gymnasiesärskola eller specialskola. Det finns ingen övre åldersgräns för rätten till förlängt barnbidrag. Bidraget är detsamma som för det allmänna barnbidraget på kronor per barn och månad och betalas ut till och med den månad barnet slutför den utbildning som gett rätt till förlängt barnbidrag eller avbryter studierna. Analys De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första och största gruppen består av de som fyller 16 år under första kvartalet varje år och som istället för allmänt barnbidrag får förlängt barnbidrag tills de går ut grundskolan. Den andra gruppen består av ungdomar och unga vuxna som av olika skäl går kvar i grundskolan eller motsvarande, samt gymnasiesärskola eller specialskola. Majoriteten av dem är i åldrarna år. Utgifterna för förlängt barnbidrag utgår från nuvarande nivåer av barn som fått förlängt barnbidrag. På 101

102 längre sikt ökar utgifterna i takt med befolkningsutvecklingen för barn och unga vuxna mellan år. I år förväntas utgiften för anslaget att öka med ungefär 4 procent till 270 miljoner kronor. Nästa år förväntas utgiften öka med ungefär 1,2 procent till 273 miljoner kronor. På längre sikt ökar utgiften i takt med antal barn (16 20 år) i SCB:s befolkningsprognos. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,1-1,0-1,4-1,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för det förlängda barnbidraget har under det första kvartalet i år varit ungefär kronor (0,1 procent) lägre än vad som beräknades i föregående prognos. Prognosen för i år sänks med kronor och med cirka 4 miljoner kronor på längre sikt. 102

103 1:1.4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 23 miljoner kronor, vilket är 600 tusen kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 23 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 3 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 2 miljoner kronor. Bakgrundsfakta, Anslaget Barnbidrag bekostar tilläggsbeloppet vid EU-familjeförmåner som Försäkringskassan i vissa fall ska betala ut. De familjeförmåner som omfattas är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, de särskilda bidragen inom bostadsbidrag, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. Analys Utgiften för tilläggsbeloppet vid familjeförmåner uppgick till 20 miljoner kronor under 2018, vilket är 20 procent högre än Barnbidraget utgör en stor del av utgiftsposten och höjningen av det allmänna och förlängda barnbidraget förklarar till stor del att anslagsposten ökat. Utgiften för denna anslagspost har en svag korrelation med antalet barn i befolkningen och har haft stora historiska variationer. Prognosen för 2019 beräknas till 23 miljoner kronor. På längre sikt är prognosen densamma som för 2019, men prognosen på längre sikt är väldigt osäker. 103

104 Enligt en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen (Mål nr ) från februari 2019 ska föräldrapenning anses som en familjeförmån. Detta innebär att fler personer kan ha rätt till ersättning från svensk föräldrapenning. Det saknas dock för tillfället underlag för att beräkna eller uppskatta möjliga konsekvenser av domen och den beaktas således inte i föreliggande prognos. På grund av detta finns en viss uppåtrisk i prognosen, då domen bör innebära ökade kostnader. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +12,9 +12,9 +12,9 +12,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för tilläggsbeloppet inom familjeförmåner har under det första kvartalet i år varit ungefär kronor (13 procent) högre än vad som prognostiserades i föregående prognos. Prognosen utfallsjusteras och höjs med ungefär 2,5 miljoner kronor för innevarande år. Höjningen av det allmänna och förlängda barnbidraget påverkar även tilläggsbeloppet, det höga prognosfelet beror till stor del av en underskattning av effekten av bidragshöjningen. Prognosen höjs med ungefär 2,6 miljoner kronor för hela prognosperioden. Denna anslagspost varierar mycket per månad och osäkerheten är stor. 104

105 1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Hela anslaget Därav 1:2.9 Föräldrapenning :2.11 Tillfällig föräldrapenning :2.12 Graviditetspenning :2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning :2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning :2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 105

106 1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 32,4 miljarder kronor, vilket är 239 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 33,1 miljarder kronor, vilket är 426 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 187 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. 106

107 Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under upp till 480 dagar. För barn som är födda före den 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan eller till och med den dag barnet fyller 8 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn har föräldrarna rätt till hälften var av de 480 föräldrapenningdagarna. För barn födda före den 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern, utom 60 reserverade dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med den 1 januari 2016 är det 90 dagar på sjukpenningnivå som inte kan avstås. Föräldrapenning har tre ersättningsnivåer, lägsta-, grund- och sjukpenningnivå. Av de 480 föräldrapenningdagarna kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. Föräldrar som saknar sjukpenninggrundande inkomst, har låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor får föräldrapenning på grundnivå, som uppgår till 250 kronor per dag. Ersättning på sjukpenningnivå baseras på förälderns sjukpenninggrundande inkomst och har ett tak på 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Den 1 juli 2017 infördes begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn. Regeländringen innebär att barn som bosätter sig i Sverige under sitt andra levnadsår får 200 föräldrapenningdagar istället för 480 dagar, som gällde under tidigare regelverk. För barn som bosätter sig efter sitt andra levnadsår begränsas antalet till 100 dagar. Analys Utgifterna inom föräldrapenning drivs av antalet barn, antalet uttagna föräldrapenningdagar, ersättningsnivån samt fördelningen av dagarna mellan föräldrarna. Utgifterna för föräldrapenning under januari mars i år blev 7,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 61 miljoner kronor (1 procent) jämfört med motsvarande period Detta förklaras främst av att uttaget av dagar på sjukpenningnivå med högsta ersättning har ökat, både bland kvinnor och män. Utgifterna för föräldrapenning och det totala antalet uttagna dagar beräknas att öka under hela prognosperioden, främst beroende på att antalet födda barn prognostiseras att öka enligt SCB:s befolkningsprognos 39. Mellan 2019 och 2022 beräknas utgifterna öka från 32,4 till 35,2 miljarder kronor. Under samma period prognostiseras nettodagarna att öka från 55,6 till 57,1 miljoner dagar. 39 Statistiska Centralbyrån. Sveriges framtida befolkning

108 Föräldrapenningdagar utfall och prognos Utgifterna inom föräldrapenning drivs som tidigare nämnts av antalet uttagna nettodagar. Nettodagarnas utveckling drivs i sin tur i huvudsak av antalet barn som föds. Antalet nettodagar har ökat med ungefär 1,5 procent per år under 2000-talet, förutom under 2018, då uttaget var lika stort som Under prognosperioden beräknas antalet dagar dock fortsätta öka med cirka 1 procent per år. Ersättningsnivåerna för nettodagar är lägsta-, grund- och sjukpenningnivå, se bakgrundsfakta för mer information om de olika nivåerna. De flesta av dagarna tas ut på sjukpenningnivå och år 2018 stod dessa för 38,0 av 55,1 miljoner dagar. Lägsta- och grundnivådagarna uppgick till 8,0 respektive 9,1 miljoner nettodagar samma år. Föräldrapenningdagar uppdelat på män och kvinnor Utgifterna inom föräldrapenning påverkas av hur dagarna fördelas mellan föräldrarna. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor, men männens andel ökar och förväntas att fortsätta göra det. Under prognosperioden beräknas männens andel öka från 30 procent av de uttagna dagarna år 2019 till 33 procent år I diagrammet nedan illustreras hur nettodagarna fördelade på ersättningsnivå har sett ut historiskt och hur de förväntas utvecklas för män respektive kvinnor. Det totala antalet föräldrapenningdagar för kvinnor beräknas minska från 38,8 till 38,3 miljoner dagar under perioden Samtidigt prognostiseras männens dagar att öka från 16,8 till 18,7 miljoner dagar. När det gäller ersättningsnivån för nettodagar finns det en tydlig skillnad mellan män och kvinnor, se diagram nedan. Av de föräldrapenningdagar som männen tar ut är den största andelen dagar på sjukpenningnivå. År 2018 var denna andel 78 procent. Motsvarande andel för kvinnor var 65 procent av dagarna. Dessutom tas en större andel av männens än av kvinnornas dagar på sjukpenningnivå ut med högsta ersättning. Under 2018 var andelen dagar på sjukpenningnivå med högsta ersättning för män 30 procent samtidigt som motsvarande andel för kvinnor var 13 procent. 108

109 Antal nettodagar fördelade på föräldrarnas kön Miljoner Medelersättning Som beskrivet i avsnittet ovan, finns det olika ersättningsnivåer för olika typer av dagar. Ersättningsnivån för lägsta- och grundnivådagarna är fasta på 180 respektive 250 kronor per dag. På sjukpenningnivå varierar den beroende på föräldrarnas inkomster. Löneutvecklingen påverkar medelersättningen för dagar på sjukpenningnivå under högsta nivå och dagar med högsta ersättningsnivå styrs av prisbasbeloppets utveckling. Medelersättningen för en dag på sjukpenningnivå under högsta ersättning för kvinnor beräknas att öka från 671 kronor år 2019 till 733 kronor år Männens medelersättning för denna typ av dag prognostiseras att öka från 750 till 819 kronor under samma period. Männens ersättning är i genomsnitt högre än kvinnornas, då männen oftast är äldre och har högre inkomster när de blir föräldrar. En nettodag på sjukpenningnivå med högsta ersättning beräknas att öka från 989 kronor år 2019 till kronor år År 2018 var männens medelersättning för en föräldrapenningdag 124 kronor högre än kvinnornas. Skillnaden förväntas att minska till 75 kronor år Den främsta orsaken till minskningen är att männens uttag av nettodagar på lägstanivå ökar i snabbare takt än kvinnornas. 109

110 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,4-1,3-1,8-2,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen, vilket påverkar prognosen för medelersättningen på sjukpenningnivå. De har även sänkt prognosen för prisbasbeloppet , vilket påverkar prognosen för den högsta ersättningsnivån i föräldrapenningen för dessa år. Dessa revideringar medför en sänkning av utgiftsprognosen för åren Volym- och strukturförändringar Prognosen har reviderats ned på grund av att utgifterna för första kvartalet blev något lägre än väntat och att SCB:s befolkningsprognos över barn 0 12 år har sänkts

111 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ ² 2022² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 7,7 miljarder kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 92 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 8,2 miljarder kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 76 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 111

112 Bakgrundsfakta En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda sjukt barn har rätt till tillfällig föräldrapenning. Ersättningsnivån för tillfällig föräldrapenning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels omfattning. Inkomsttaket för tillfällig föräldrapenning är 7,5 prisbasbelopp. Tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn kan betalas ut till den som avstår från att arbeta för att vårda ett sjukt barn som inte har fyllt 12 år (i vissa fall 16 år). Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under maximalt 120 dagar för varje barn och år. När 60 dagar har tagits ut för ett barn kan föräldern inte längre få ersättning vid ordinarie vårdares sjukdom. Föräldrar till allvarligt sjuka barn har möjlighet att använda ett obegränsat antal dagar. Föräldrar till barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan få tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar för ett barn som inte fyllt 16 år. Ersättningen betalas ut för högst 10 kontaktdagar per år tills barnet fyller 16 år. I samband med barns födelse har den förälder som inte föder barnet rätt till 10 dagars ersättning när hen avstår från arbete. Vid adoption har föräldrarna rätt till fem dagar vardera om de inte kommer överens om annat. Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under 10 dagar per förälder när ett barn under 18 år avlider. Flera föräldrar kan använda ersättningen samtidigt då de avstår från förvärvsarbete. Analys Utvecklingen av utgifterna inom tillfällig föräldrapenning drivs av antalet barn i olika åldrar, ersättningsnivån per dag och benägenheten att använda förmånen. Prognosen för antalet barn hämtas från SCB:s befolkningsprognos, benägenheten mätt i antal dagar per barn skrivs fram med den historiska utvecklingen och för att prognostisera medelersättningen används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. Sammantaget beräknas utgifterna för tillfällig föräldrapenning öka med knappt 5 procent i snitt under prognosperioden, från miljoner kronor 2019 till miljoner kronor Ökningen av utgifterna förklaras av fler barn i befolkningen, fler födda barn, något högre uttag av dagar per barn och en högre medelersättning. Nettodagarna och utgifterna i samband med vård av barn (VAB) beräknas utgöra drygt 88 procent av det totala antalet nettodagar och utgifter inom tillfällig föräldrapenning. VABdagar används för barn i åldrarna 0 12 där antalet uttagna dagar bland barn i åldrarna 2 3 år dominerar mest. Dagarna beräknas utifrån ett antagande om en normal omfattning av influensa och utvecklingen av antal barn mellan 0 12 år i befolkningen. Antalet VAB-dagar beräknas öka från strax över 6,9 miljoner dagar i år till knappt 7,4 miljoner dagar år Ökningen förklaras av att det förväntas vara fler barn i befolkningen och att benägenheten att använda förmånen antas bli något högre. 112

113 Antalet uttagna nettodagar varierar dock över tid och beror till stor del på hur kraftig influensan och febern har varit under enskilda år. Det genomsnittliga antalet uttagna nettodagar per barn i befolkningen beräknas till 4,34 dagar under 2019 och förväntas öka till 4,53 för 2022, se diagram nedan. Antalet dagar per barn under 2019 har skrivits ner på grund av brytdatumen för inkomna ansökningar om vård av sjukt barn, se rubriken övrigt under avsnittet Jämförelse med föregående prognos. Genomsnittligt antal nettodagar per barn (0 12 år) i befolkningen, utfall och prognos fr.o.m. 2019, årsdata. Antalet nettodagar i samband med barns födelse eller adoption, som utgör drygt 11 procent av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning, beräknas följa befolkningsutvecklingen över antal födda barn. Dessa dagar beräknas öka från dagar i år till dagar Antalet nettodagar i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS är en liten del av det totala antalet nettodagar. Antalet sådana dagar har skrivits fram med den genomsnittliga ökningstakten över de tre senaste åren. Dagar som tas ut i samband med att ett barn avlidit utgör den minsta andelen av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning. Antalet dagar på grund av detta beräknas följa utvecklingen av antalet avlidna barn 0 18 år i befolkningen. Medelersättning per olika typer av dagar Den genomsnittliga medelersättningen per dag för tillfällig föräldrapenning har ökat över tid. Medelersättningen för kvinnor är generellt lägre än för män. Skillnaden i medelersättning mellan olika typer av dagar inom tillfällig föräldrapenning förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Medelersättningen för dagar i samband med barns födelse eller adoption är generellt högre än för de andra dagtyperna. Detta kan förklaras av att nästan 99 procent av dessa dagar togs ut av män som har en högre medelersättning än kvinnor. 113

114 Medelersättningen för samtliga dagtyper har skrivits fram utifrån Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen och prisbasbeloppet. Den totala medelersättningen per dag under 2019 beräknas till 980 kronor. Därefter beräknas den öka successivt till 1069 kronor per dag år I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av dagar inom tillfällig föräldrapenning under perioden Medelersättning per dag för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar, utfall och prognos fr.o.m Antal Kronor 114