Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost 5 Tandvårdsersättning :3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :8 Sjukvård i internationella förhållanden :7 Bilstöd till personer med funktionshinder :8 Kostnader för statlig assistansersättning...17 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Försäkringskassan :7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..49 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 20:1 Garantipension till ålderspension :2 Efterlevandepensioner till vuxna :3 Bostadstillägg till pensionärer :4 Äldreförsörjningsstöd...54 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...55 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 21:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :5 Barnpension och efterlevandestöd till barn :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :7 Pensionsrätt för barnår...73 Inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 21:1 Bostadsbidrag...74 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde Bilaga 1 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 2 sredovisning 2007 Bilaga 3 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2007 ska Försäkringskassan senast den 2 maj 2007 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde Miljarder kronor Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Försäkringsförmåner med anslag De totala utgifterna förväntas öka under prognosperioden, från 430 miljarder kronor år 2007 till 484 miljarder kronor år Främst är det utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som beräknas öka. Denna ökning beräknas till 26 procent, från 188 miljarder kronor år 2007 till 236 miljarder kronor år För övriga förmåner, som finansieras med anslag inom statsbudgeten, beräknas utgifterna öka med 2,9 procent mellan åren 2007 och

4 Sammanställning av prognoserna för förmåner inom Försäkringskassans ansvarsområde: Mdr kr Mdr kr Mdr kr Mdr kr överföringsbelopp från föregående år 0,9 na 243,8 Summa 242,9 Prognos, sakanslag 241,2 242,8 244,6 248,4 anslagna 2,6 1,7 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 188,5 201,3 217,6 235,9 Summa utgifter 429,7 444,1 462,2 484,2 Totalt anslagna inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2007 är 243,8 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 241,2 miljarder kronor. Detta är 2,6 miljarder kronor, eller en procent, lägre än anslagna. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 188,5 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas utgifterna år 2007 därmed till 429,7 miljarder kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen i Försäkringskassans budgetunderlag Prognoserna har sammantaget justerats ner för hela prognosperioden. Störst påverkan på prognoserna har förändringar i volym och struktur haft. Sammantaget har prognoserna sänkts för 2007 med drygt 400 miljoner och för 2010 med närmare sex miljarder kronor av denna anledning. Främst är det inom ohälsoområdet som prognoserna sänkts. Ändrade makroekonomiska antaganden har haft en höjande effekt på prognoserna. Det är främst Konjunkturinstitutets höjda antaganden om basbelopp och inkomstindex som inverkat. Den nya regeländringen vid beräkningen av bostadstillägg har höjt prognoserna med 200 miljoner kronor för 2008 respektive 250 miljoner kronor för år 2009 och

5 Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor Prognos i budgetunderlaget Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Prognos i maj Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,1 0,4 0,4 0,4 I tabellen nedan redovisas en jämförelse med prognoserna som lämnades till regeringen i budgetunderlaget för de förmåner som finansieras med anslag, dvs. ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ingår inte. Jämförelse med föregående prognos, försäkringsförmåner med anslag. Beloppen anges i miljoner kronor Prognos i budgetunderlaget Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Prognos i maj Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,1 1,0 1,5 2,0 Prognosändringar inom olika försäkringsområden Den största avvikelsen jämfört med prognoserna i budgetunderlaget är att prognoserna inom ohälsoområdet har sänkts denna gång. Prognosen för sjukpenning har sänkts med 250 miljoner kronor för För är minskningen 2 miljarder kronor, 3,5 miljarder kronor respektive 5 miljarder kronor. Även prognosen för aktivitets- och sjukersättning har sänkts dock inte i samma utsträckning. Ytterligare en avvikelse jämfört med prognosen i budgetunderlaget är för ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Prognosen för 2009 har höjts med närmare 2 miljarder kronor och för 2010 med närmare 3,5 miljarder kronor. Den dominerande orsaken är ändrade antaganden om inkomstindex. Inom föräldraförsäkringen har prognoserna för föräldrapenning sänkts samtidigt som prognoserna för den tillfälliga föräldrapenningen höjts. Båda justeringarna grundar sig på utvecklingen under det första kvartalet i år. Antalet dagar med föräldrapenning har blivit lägre än förväntat. I prognosen för tillfällig föräldrapenning har, i tidigare prognoser, effekterna av Försäkringskassans ökade kontrollinsatser beaktats med ett särskilt avdrag. Efter- 5

6 6 RAPPORT som effekterna av kontrollinsatserna nu bör avspeglas i statistiken beaktas de inte längre explicit. De procentuellt sett största skillnaderna (bortsett från prognoserna inom ohälsoområdet) jämfört med prognoserna i budgetunderlaget finns inom de minsta anslagen. Prognosen för äldreförsörjningsstöd beräknas nu bli 4 5 procent högre (jämfört med budgetunderlaget) i slutet av prognosperioden. Antalet personer med detta stöd beräknas bli fler bland annat eftersom invandringen (asylskäl) har ökat. Prognosen för bidrag till kostnader för internationella adoptioner däremot har sänkts mellan 8 och 6 procent. Orsaken till detta är att antalet internationella adoptioner har minskat och att minskningen blivit kraftigare än förväntat. Osäkerheten i denna prognos är ganska stor. Det finns ett stort intresse för att adoptera barn samtidigt som adoptionsländerna ställer allt högre krav på adoptivföräldrarna. Uppdraget Enligt regleringsbrev för budgetåret 2007 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoserna i Hermes. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 21 Sjukpenning, avseende samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet uppdelat på som används av samordningsförbunden, för pilotverksamheten med förstärkta insatser för långtidssjukskrivna, för samverkan enligt handlingsplanen mellan Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket respektive för övrig samverkan, förbrukade samt intecknade ännu ej utbetalda för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen av förbrukade ska vara uppdelad på försäkringsmedicinska utredningar, arbetslivsinriktade utredningar och aktiva rehabiliteringsåtgärder, prognostiserat utfall för 2007 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2007 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för

7 I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom politikområdena 13, 16, 19, 20 och 21 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika belopp m.m. redovisas i bilaga 1. Månadsfördelade prognoser för år 2007 redovisas i bilaga 2. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för mars 2007 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst mars har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Inom Försäkringskassan pågår ett mycket omfattande förändringsarbete samtidigt som antalet anställda ska minskas med cirka årsarbetare. Försäkringskassan ser med anledning av detta över arbetsprocesser och prioriteringar. Denna omställningsprocess kan komma att påverka ärendevolymer och försäkringsutgifter, vilket gör utgiftsprognoserna osäkra. Prognosförutsättningar Från Konjunkturinstitutet (KI) har i mars erhållits aktuella uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 1). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i budgetunderlaget beskrivs nedan. Den höjda timlöneökningen har haft en sänkande effekt på prognoserna för underhållsstöd och en höjande effekt på prognoserna för pensionsrätt för barnår och inom föräldraförsäkringen. Inkomstindex beräknas bli högre åren Detta har höjt prognoserna för till exempel inkomstgrundade ålders- och efterlevandepensioner men sänkt prognosen för garantipension och bostadstillägg till pensionärer. Prisbasbeloppet antas nu bli något lägre år 2008 men något högre åren Det har för 2008 sänkt prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättning, garantipension och vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. 7

8 Inkomstbasbeloppet antas bli högre Det har haft en höjande effekt på prognoserna för anslaget pensionsrätt för barnår. Någon prognos för balanstalet inom ålderspensionssystemet har inte gjorts. Det har vid beräkningarna antagits att balanstalet förblir större än 1,0 under hela prognosperioden. Ett balanstal under 1,0 påverkar främst beräkningarna för ålderspension. Ändrade antaganden om ränta på sex månaders statsskuldsväxlar har påverkat prognoserna för de statliga ålderspensionsavgifterna. Tabellförklaringar och anslagsposter som inte är statlig ålderspensionsavgift Prognosavsnitten för varje anslag och anslagspost inleds med en tabell. Nedan beskrivs strukturen på dessa tabeller. Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor överföringsbelopp över-/underskridande 2007 A B C D E F 2008 G 2009 G 2010 G För år 2007 anges för varje anslag och anslagspost överföringsbelopp från år 2006 (A), anslagsbeloppets storlek (B),, dvs. summan av ingående överföringsbelopp och anslagsbeloppet (C) samt beräknad anslagsbelastning för (D). Dessutom anges prognos för årets över-/underskridande (E) och avvikelse från (F). Den anslagskredit som tagits i anspråk beaktas under kommande budgetår. Om kreditgränsen överskrids fordras ett särskilt regeringsbeslut. Om anslagskrediten inte syns att räcka kommenteras detta i texten. För anslagen kan tillgodoräknas ett anslagssparande om utgifterna blir lägre än. För år anges endast prognostiserad anslagsbelastning (G). 8

9 sposter som är statlig ålderspensionsavgift Prognosavsnitten för varje anslagspost inleds med en tabell. Nedan beskrivs strukturen i dessa tabeller. Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor (= = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år 2007 A 1 B 1 C 1 D 2008 E F G 2009 E F G 2010 E F G 1 Fastställd av riksdag eller regering. För år 2007 anges av riksdagen fastställd anslagsbelastning (A) och preliminär avgift för året (B) och regleringsbelopp som avser år 2004 (C). Beloppet A är summan av beloppen B och C. Dessutom redovisas den prognostiserade slutliga avgiften för 2007 (D). För år anges Försäkringskassans prognoser för anslagsbelastning (E) och regleringsbelopp (F) samt prognostiserad avgift för respektive år (G). Beloppen E är summan av beloppen F och G för respektive år. Beloppet F för 2008 är hämtat från Försäkringskassans avstämning av statliga ålderspensionsavgifter för Övrigt I prognosavsnitten redovisas även en tabell där den nya prognosen jämförs med prognosen i budgetunderlaget. I denna delas prognosförändringen upp på olika komponenter. Ett anslag belastas ofta av flera olika förmåner av olika storleksordning som summeras i bilaga 1. Då kan en förmån som kostar 10 miljarder kronor summeras med en förmån om någon miljon kronor. Någon avrundning sker inte vid dessa summeringar. För att talen i bilagan inte ska skilja sig alltför mycket från talen i anslagsöversikterna görs därför bara små avrundningar vid överföringen till texttabellerna. Därför ser ibland talen i anslagsöversikterna exakta ut trots att det kan finnas vissa osäkerheter. 9

10 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost 5 Tandvårdsersättning söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor överföringsbelopp över-/underskridande sbelastningen för 2007 beräknas till miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och. sbelastningen för 2008 beräknas bli miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +6,

11 Tandvårdsersättning. Utgiftsprognoserna uppdelade på ersättningsomåden, utfall för samt prognoser för i miljoner kronor Utfall Utgiftsprognos Bastandvård till 64 år år eller äldre Protetik till 64 år år eller äldre Förhöjd ersättning till 64 år år eller äldre Tandvårdsersättning Antalet fattade beslut de första tre månaderna har ökat avsevärt jämfört med samma period år 2006, vilket påverkar prognosen för innevarande år. Förra året varierade handläggningstiden mellan 4 och 6 månader, vilket medförde att färre antal beslut fattades. I dag har handläggningstiden reducerats till drygt 2 månader. Detta kan till viss del förklaras av att handläggningen av protetik för personer som är 65 år eller äldre nu har permanentats i tre län Skåne, Västra Götaland och Stockholm. Med anledning av detta har prognosen för 2007 höjts med drygt 6 procent jämfört med föregående prognos. För 2008 till 2010 är prognoserna oförändrade på grund av den stora osäkerheten som föreligger i den långsiktiga prognosen för tandvårdsförsäkringen, se nedan. Omvärldsanalys Ungefär hälften av de drygt 3 miljarderna i tandvårdsförsäkringen används i dag till protetikbehandlingar för personer som är 65 år eller äldre. Det är framför allt frågan om hur denna grupp kommer att reagera inför de aviserade förändringarna som planeras träda i kraft den 1 juli 2008 som skapar osäkerheten i den långsiktiga prognosen. Förhandsprövning kommer att göras enligt nuvarande regler fram till dess att det nya systemet för tandvårdsersättning träder i kraft den 1 juli För närvarande beviljas cirka 95 procent av alla förhandsbedömningar. Det innebär att ett scenario där antalet förhandsbedömningar fördubblades skulle leda till en kostnadsökning från 1,5 miljarder till omkring 3 miljarder. Hur stor den faktiska ökningen skulle vara beror dock på flera faktorer: - Tandläkarnas bedömning av vilket system som skulle vara mest lönsamt för patienten. Det är inte säkert att tandläkarna bedömer att en protetisk behandling enligt det gamla systemet skulle vara mera lön- 11

12 samt än enligt det nya. Det kan leda till ett mindre antal förhandsbedömningar än förväntat. Det är också möjligt att tandläkarna rekommenderar patienterna att ansöka om en förhandsbedömning i väntan på att läget ska klarna. Det skulle i så fall leda till en ökning av antalet förhandsansökningar. - Kapaciteten hos tandläkare och tandtekniker är begränsad. Det är inte troligt att tandvårdspersonalen skulle ha möjlighet att ta emot en mycket stor ökning av antalet patienter för förhandsprövning. Det är osäkert om behandlingen kommer att ersättas enligt det nya eller gamla systemet. Från det att beslutet i förhandsbedömningen har fattats har tandläkaren ett år på sig att påbörja själva protetikbehandlingen. Den påbörjade behandlingen ska sedan vara avslutad inom ett år från det den påbörjats. Om det nya systemet bedöms som mera fördelaktigt för patienten, så kommer beslutet i förhandsbedömningen inte tas i anspråk. Det innebär att osäkerheten, åtminstone i viss mån, kommer att bestå till halvårsskiftet :3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor (= = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. sbelastningen för 2007 har fastställts till 1 miljon kronor. Preliminär avgift för år 2007 är 0,5 miljoner kronor. Till denna har regleringsbeloppet för år 2004 om 0,5 miljoner kronor lagts. Prognostiserad avgift för 2007 är 0,5 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras sbelastningen för 2008 prognostiseras till 1,2 miljoner kronor. I anslagsbelastningen ingår ett regleringsbelopp för år 2005 om 0,6 miljoner kronor och en prognostiserad avgift om 0,5 miljoner kronor. 12

13 Föregående prognos för anslagsposten Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden för året Volym- och strukturförändringar för prognosåret Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny utgiftsprognos för anslagsposten Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +6,0 14,2 6,4 Smittbärarpenningen utfall för 2006 blev 5,4 miljoner kronor vilket är 0,7 miljoner kronor lägre än vad som tidigare antogs. Prognosen för har också sänkts till 5,6 miljoner kronor för vart och ett av prognosåren, vilket sänker prognosen för den statliga ålderspensionsavgiften. Volym- och strukturförändringar för prognosåret Eftersom prognosen justerats avseende volym- och strukturförändringar för smittbärarpenning påverkas även ålderspensionsavgiften för förmånen. Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Regleringsbeloppet för 2005, som påverkar anslaget 2008, blev enligt Försäkringskassans avstämning något högre än enligt beräkningen i budgetunderlaget. Regleringsbeloppet för 2006 har sänkts beroende på ändrade ränteantaganden. Regleringsbeloppet för 2007 har sänkts främst beroende på den sänkta utgiftsprognosen för smittbärarpenning. 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor överföringsbelopp över-/underskridande sbelastningen för 2007 beräknas till 461 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 101 miljoner kronor högre än, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 82 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslog i budgetunderlaget ett tilläggsanslag för 2007 med 108 miljoner kronor. 13

14 sbelastningen för 2008 beräknas bli 407 miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 1,5 0,3 0,3 0,3 Ändrade makroekonomiska antaganden Inflation (ECB survey of professional forecasters, SPF, kvartal ) Valuta (Riksbankens mittkurser för januari mars 2007) Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall och utgiftsprognoser i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Utfall Utgiftsprognos Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjukvårdstjänster Summa Enligt artiklarna 49 & 50 i EG-fördraget. Ingår under år 2004 i utfallet för konventionsvård med drygt 9 miljoner kronor. På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. Konventionsvård Utfallet för januari mars blev högre än vad som tidigare antagits. Utfallet per månad avseende konventionsvården varierar dock kraftigt mellan åren. Att dra några långtgående slutsatser avseende årsutfallet baserat på endast tre månader är därför vanskligt. En mindre höjning av prognosen för åren kan dock komma att bli aktuell vid nästa prognostillfälle om utfallet fortsätter att ligga högre än förväntat. 14

15 Turistvård Kostnadsprognosen för turistvård delas upp i två delar. För Bulgarien och Rumänien som blev EU-medlemmar den 1 januari 2007 beräknas vårdkostnaden för turister främst baserat på historiska uppgifter om vårdmönster samt de ekonomiska förhållandena i Bulgarien och Rumänien. Antalet turister som söker vård i övriga EU/EES-länder samt Schweiz antas bli konstant de kommande åren och kostnaden har därför enbart anpassats till ECB:s inflationsprognos från kvartal 1, 2007, samt aktuella valutakurser. Detta ger en sänkning för hela prognosperioden och för 2007 är prognosen dessutom sänkt med ytterligare 4 miljoner kronor på grund av en korrigering till följd av ett inmatningsfel i föregående prognos. Efter det att en fordran avseende ett kalenderhalvår gjorts gällande ska utbetalning ske under det följande kalenderhalvåret. Det finns dock flera moment i den administrativa hanteringen som kan påverka utbetalningstakten. De flesta länder skickar en stor sändning med fakturor per halvår. Därtill kan det komma några ytterligare mindre sändningar. Ibland kan det emellertid gå flera år mellan faktureringstillfällena. De olika sändningarna innehåller också ofta räkningar avseende flera vårdår. Pensionärsvård Kostnadsprognosen för pensionärsvård delas upp i två delar. Vårdkostnaden för pensionärer bosatta i Bulgarien och Rumänien (medlemmar i EU från och med 1 januari 2007) samt i de 10 länder som blev medlemmar i EU den 1 maj 2004 beräknas främst baserat på historiska uppgifter om vårdmönster och respektive lands ekonomiska förhållanden. För övriga EU-länder grundar sig kostnaden för pensionärsvård ett givet år på antalet bosättningsmånader för svenska pensionärer i ett visst land multiplicerat med ett landsspecifikt schablonbelopp. Generellt antas en utbetalning per land och år i prognosen. För de 10 länder som blev medlemmar i EU den 1 maj 2004 beräknas de första utbetalningarna ske från och med år För Bulgarien och Rumänien har antagits en eftersläpning på tre år innan schablonbeloppen är fastställda och utbetalning kan ske. Antalet bosättningsmånader för pensionärsvård förväntas nu bli något högre än tidigare, men när prognosen är anpassad till aktuella valutakurser blir den sammantagna effekten en något sänkt prognos för pensionärsvård. Efter det att en fordran avseende ett kalenderår gjorts gällande ska utbetalning ske under det följande kalenderhalvåret. Generellt antas en utbetalning per land och år i prognosen. Det finns dock flera moment i den administrativa hanteringen som kan påverka utbetalningstakten. Ibland dröjer det flera år innan en faktura avseende skuldmånader kommer in till Försäkringskassan, trots att ett schablonbelopp finns fastställt. En utbetalning kan också försenas om ett schablonbelopp inte blir godkänt av Revisionskommittén (kommitté knuten till Europeiska kommissionens administrativa kommission för social trygghet för migrerande arbetare) som planerat. Det händer även att fakturor avseende skuldmånader för flera år bakåt i tiden inkommer 15

16 samtidigt till Försäkringskassan, vilket (givet att det finns fastställda schablonbelopp) tillfälligt ökar utgiften för pensionärsvård. Sjukvårdstjänster Intresset för att söka vård i ett annat EU/EES-land har ökat kontinuerligt sedan införandet i början av 2004, men under sista kvartalet 2006 och första kvartalet 2007 har mängden inkomna ärenden börjat stabiliseras. Ett fortsatt ökat intresse kan dock komma att öka prognoserna ytterligare för år Socialdepartementet utreder dock för närvarande möjligheterna till en nationell lagstiftning, Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land En översyn (Ds 2006:4), som kan komma att begränsa möjligheten att söka ersättning i efterhand för sjukvårdstjänster. En sådan lagstiftning kan bli aktuell tidigast under år :7 Bilstöd till personer med funktionshinder söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor överföringsbelopp över-/underskridande sbelastningen för 2007 beräknas till 250 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 7 miljoner kronor högre än. sbelastningen för 2008 beräknas bli 228 miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,4 0,4 0 +0,7 16

17 Ändringarna i prognosen är marginella jämfört med föregående prognos. Det infördes ett antal nya regler för bilstöd från och med den 1 januari Hur dessa regeländringar antas påverka anslagsbelastningen redovisades i kvartalsuppföljningen som lämnades till regeringen i augusti 2006 (Rapport ). Grundbidraget har höjts för grupperna 4 och 5, dvs. för funktionshindrade föräldrar som har barn under 18 år och för föräldrar som har funktionshindrade barn. Höjningen av grundbidraget innebär att dessa grupper nu får högst kronor precis som övriga grupper mot tidigare högst kronor. Höjningen av grundbeloppet har medfört en viss tillströmning av nya och återbeviljade ärenden i grupperna 4 och 5 under de första månaderna år Antalet grundbidrag och antalet anpassningar beräknas bli något fler år 2007 och år 2010 jämfört med prognosen som lämnades i budgetunderlaget. 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor överföringsbelopp över-/underskridande sbelastningen för 2007 beräknas till miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och. sbelastningen för 2008 beräknas bli miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,1 +0,3 +0,3 +0,4 17

18 Prognoserna för åren har justerats upp, huvudsakligen beroende på att antalet assistansberättigade förväntas bli fler jämfört med vad som beräknades i budgetunderlaget. I övrigt har endast några mindre justeringar av timmar och timersättning gjorts jämfört med vad som antogs i föregående prognos. Utgifterna har under det första kvartalet varit 363 miljoner kronor högre än motsvarande period förra året. Det motsvarar den prognostiserade ökningen på 12 procent mellan åren Antalet assistansberättigade har under det första kvartalet i år ökat med 243 vilket är 43 fler än vad som prognostiserades i budgetunderlaget. Det genomsnittliga antalet timmar per månad och assistansberättigad har ökat från 449,9 i december 2006 till 452,7 i mars Denna ökning är 0,85 timmar högre än motsvarande period förra året. Antal och procentuell ökning av antalet assistansberättigade respektive timmar per månad i genomsnitt under det första kvartalet jämfört med motsvarande period förra året Antal Assistansberättigad Procentuell ökning Assistansberättigad Antal Timmar/månad Procentuell ökning Timmar/månad Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Personkrets 1 * ,3 5, ,0 3,3 Personkrets 2 ** ,2 6, ,9 2,4 Personkrets 3 *** ,8 5, ,7 2,2 Uppgift saknas ,9 9, ,0 1,0 Totalt ,9 5, ,2 2,5 * Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. ** Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. *** Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Fler män än kvinnor är assistansberättigade inom samtliga kategorier med undantag av personkrets 3, där könsfördelningen är jämn. Antalet genomsnittliga timmar per månad är högre bland män än kvinnor med undantag av den grupp där uppgift om personkrets saknas där fördelningen bland könen är något jämnare. Totalt ökade antal timmar per månad under det första kvartalet år 2007 jämfört med motsvarande period förra året. Ökningen var något högre för kvinnor än för män. 18

19 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utveckling av anslagsbelastningen för de större anslagsposterna inom ohälsoområdet år Ohälsotalet minskar men långsammare än tidigare beräknat Under 2006 var det sjukpenningdelen av ohälsotalet som stod för den största minskningen. Dock började även den del som kommer från aktivitets/ sjukersättning att minska. Den utvecklingen bedöms fortgå under hela prognosperioden. Enligt den nuvarande bedömningen kommer ohälsotalet att understiga 37,0 någon gång i slutet av Försäkringskassans verksamhetsmål, att komma ned till 37,0 senast per december 2008 kommer därmed inte, enligt denna prognos, att nås. Ohälsotalet utfall och prognos Rehabpenning Sjukpenning Aktivitets- och sjukersättning Mål = 37, * 2008* 2009* 2010* Svag minskande antal personer med aktivitets- och sjukersättning Inflödet minskar något under prognosperioden. Trögrörligheten vad gäller beståndet är dock sådan att antalet personer i december 2010 bedöms bli endast lägre än i december år Prognosens innebär därför att antalet personer i förmånen fortsatt kommer att överstiga en halv miljon. Fortsatt minskning av antal nya fall och förbättrat utflöde Antalet nya sjukfall fortsätter att minska. Sannolikheten för att ett pågående sjukfall ska avslutas ökar både tidigt och sent i sjukfallet. 19

20 Beräknade utgifter för de större anslagen inom ohälsoområdet 1000-tals kronor Utfall Prognos Sjukpenning inkl SÅP Rehabiliteringspenning inkl. SÅP Aktivitets- och sjukersättning inkl. SÅP Summa Differens mot föregående prognos De stora skillnaderna mellan prognoserna under senare år hänför sig främst till sjukpenning och rehabiliteringspenning. Orsaken är att Försäkringskassan nu bedömer att minskningarna vad gäller volymerna av utbetalda nettodagar kommer att fortsätta under hela prognosperioden. I den tidigare prognosen (BU 2007) var bedömningen att volymerna under skulle ligga kvar på 2007 års nivå. Den bedömningen var främst ett uttryck för stor osäkerhet på grund av en svårtolkad utveckling under slutet av :1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor överföringsbelopp över-/underskridande Utgiftens förändring från föregående år för hela området 19:1 beräknas bli en minskning med 2,9 miljarder Även för de följande åren under prognosperioden redovisas minskningar. Minskningstakten avtar dock eftersom ersättningarna stiger samtidigt som volymminskningarna för de stora förmånerna är avtagande. 19:1.21 Sjukpenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor överföringsbelopp över-/underskridande sbelastningen för 2007 beräknas till miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och. 20

21 sbelastningen för 2008 beräknas bli miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,9 7,1 12,1 16,3 Den fortsatta minskningen av utgiften för sjukpenning drivs av en fortsatt minskning av antalet startade sjukfall men också av snabbare avslut både tidigt och sent i sjukfallen. Det Försäkringskassan ser som ett minskande antal sjukfall som startar är troligen i stor utsträckning snarast en minskning av antalet sjukfall som blir längre än arbetsgivarperioden. Av de sjukfall som blivit 30 dagar blir kring hälften 90 dagar. Men andelen minskar och bedöms göra det uthålligt. För sjukfall som startade under de tre första kvartalen 2006 är andelen 48,4 procent. Även för sjukfall som blivit långa ökar utflödessannolikheten. Av de sjukfall som startat under de tre första kvartalen 2003 och som blev 360 dagar blev cirka 67 procent minst ytterligare 180 dagar. För sjukfall startade 2005 hade värdet minskat till 56 procent. I de senaste anslagsuppföljningarna valde Försäkringskassan på grund av den påtagliga osäkerheten att inte inteckna någon minskning av volymen utbetalda sjukpenningdagar efter Då förändringen av volymerna efter en mycket svårtolkad utveckling under slutet av 2006 nu åter visar på minskningar bedömer Försäkringskassan att minskningarna kommer att fortsätta under hela prognosperioden om än i avtagande takt. Ett uttryck för denna återgång till tidigare bedömningar är att utgiften för 2009 ligger mycket nära den som beräknades i den prognos som lämnades i maj 2006 (då ingick ännu inte 2010 i prognosuppdraget). 21

22 Resultat av modellkörningar Ett viktigt underlag för prognoserna är de resultat som fås ur körningar av de tre modeller som under en tid använts av Försäkringskassan. Alla modellerna arbetar med framskrivning av historiska data. De tre modellerna arbetar med följande underlag Arima utbetalda ersättningsdagar utan hänsyn till fallängd Varmax utbetalda ersättningsdagar med hänsyn till fallängd Stock/flödesmodellen beståndet per dag med fördelning på fallängd Som framgår av sammanställningen nedan visar Arima på en utveckling med stora minskningar under hela prognosperioden. Varmax- och stock/flödes-modellerna visar också entydigt på minskning, men mer begränsade, vilket alltså väger tungt i det samlade resultatet. Utbetalda nettodagar sjukpenning enligt tre framskrivningsmodeller År Arima Varmax Stock/flöde Sammanvägt Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Den minskning som modellresultaten pekar på bedömer Försäkringskassan är orimligt snabb. I stället bedöms att minskningen inte kan bli snabbare än den minskningstakt som är förknippad med att per 2010 nå en historiskt låg nivå i AKU:s mätningar av sjukfrånvaron bland de sysselsatta, se nedan. Prognosen på volymen utbetalda nettodagar har dock anknutits till den avtagande minskningstakt som modellresultaten pekar på. Utbetalda nettodagar sjukpenning, modellkörning och slutlig prognos År Sammanvägt modellresultat Försäkringskassans prognos Försäkringskassan bedömer alltså att minskningarna kommer att fortsätta men i en avtagande takt. Den nuvarande bedömningen är att en vändning till ökat antal utbetalda nettodagar inte kommer att inträffa under prognosperioden. 22

23 I diagrammet nedan syns dessa prognostiserade volymer i perspektiv av utvecklingen sedan kulmen på den ökning som startade i slutet av 90-talet Nettodagar utbetalda under en 12-månadersperiod Riket Förmån: Sjukpenning Utfall tom dagar Effekter av förändringar i verksamheten Försäkringskassans förändringsarbete är intensivt. För ohälsoområdet är de mest relevanta exemplen ensade arbetsprocesser och ett tätt samarbete med andra aktörer, bland dem sjukvården/landstingen och arbetsförmedlingen. Det pågår ett arbete med försäkringsmedicinska riktlinjer som förväntas leda till förkortade sjukskrivningstider. Den s.k. landstingsmiljarden är ett tydligt incitament för vården att bidra till att minska sjukskrivningarna. Samarbetet med arbetsförmedlingen sker främst genom den s.k. handlingsplanen samt PILA, ett projekt inriktat på att hjälpa personer som varit länge borta från arbetsmarknaden att kunna lämna sjukförsäkringen. De effekter som förändringsarbetet ger kommer efterhand att påverka utgiftsprognoserna. Osäkerheten i prognoserna på utvecklingen av volymerna Antalet nettodagar med sjukpenning har sjunkit kontinuerligt sedan år Mot slutet av 2006 kunde man iaktta en inbromsning av nedgångstakten. Under de senaste tre-fyra månaderna har emellertid nedgången i antalet nettodagar med sjukpenning åter förstärkts något. Detta medför att de tidsseriebaserade prognosmodeller som Försäkringskassan förfogar över pekar mot en starkare minskning i sjukpenningdagarna än vid de två närmast föregående prognostillfällena En sammanvägning av prognosmodellernas resultat indikerar en kraftig nedgång också åren Det skulle enligt modellerna röra sig om en sammanlagd minskning i antalet dagar på ca 33 procent från 2006 till En så stark nedgång har emellertid bedömts som mindre trolig. Överfört till det sjukfrånvarobegrepp som framkommer i SCB:s arbetskraftsundersök- 23

24 ningar (AKU) frånvarande under minst en vecka som andel av antalet sysselsatta skulle det bli fråga om den lägsta sjukfrånvaro som någonsin uppmätts, åtminstone sedan år I den prognos som här läggs fram har nedgången begränsats så att sjukfrånvaron blir lika med 1996 års, vilket är den historiska bottennivån hittills. Detta har bedömts motsvara en minskning på 21 procent i antalet utbetalda nettodagar. Prognosen innebär att ett tidigare samband mellan sjukfrånvaron och läget på arbetsmarknaden bryts. Under perioden från 1970-talets början fram till de första åren på 2000-talet fanns ett konjunkturmönster som innebar att sjukfrånvaron var hög när arbetsmarknadsläget var gott, och omvänt. En förklaring som angivits är de anställda drar sig för att låta sjukskriva sig i dåliga tider, när de känner oro för arbetslöshet m.m. Så var läget i mitten av 1990-talet. Omvänt är det mindre riskfyllt att vara frånvarande när det är högkonjunktur och brist på arbetskraft. Sambandet borde främst gälla de mycket korta sjukskrivningarna, men tycks även ha funnits för sjukfallslängder på någon eller flera månader. Kort sjukskrivning kan vara en inkörsport till längre sådan. Detta slags konjunkturmönster kan sägas vara ett uttryck för att försäkringen fungerar mindre väl, att den i vissa fall använts för andra syften än de avsedda. För denna slutsats talar också rapporter om att sjukfrånvaron i Sverige varit högre än i andra i övrigt jämförbara länder. Förbättringen i arbetsmarknadsläget under 2005 och framförallt 2006 har åtminstone inte hittills satt några spår i form av ökad sjukfrånvaro. Detta kan hänga samman med de senaste årens förändringar i Försäkringskassans organisation och skärpningen av arbetsprocesserna. De försäkrade själva kan också genom den offentliga debatt som pågått blivit mer medvetna om vad försäkringen inte ska användas till. Tidigare fanns troligen en större benägenhet för läkarna och Försäkringskassan att ackommodera de försäkrades efterfrågan på sjukskrivning, även för syften som låg i eller utanför gränslandet för sjukförsäkringssystemets egentliga syfte. Den gjorda prognosen bygger på fortsatt framgång i arbetet med samverkan med Försäkringskassans samverkanspartners. Effekterna är emellertid svårbedömda på längre sikt, och det går inte att utesluta risken för att sjukskrivningarna blir mer omfattande än vad som här har antagits. Samverkans I det pågående arbetet med att minska den ersatta ohälsan får högst fem procent av sjukpenninganslaget användas för att finansiera insatser i samverkan mellan Försäkringskassans länsorganisationer, länsarbetsnämnderna, kommunerna och hälso- och sjukvården. Summan av länsorganisationernas bedömda förbrukning av dessa för 2007 är miljoner kronor. Erfarenhetsmässigt ligger länsorganisationernas bedömningar över det slutliga utfallet. Av Försäkringskassan prognostiserad förbrukning, miljoner kronor, motsvarar 3,8 procent av anslagsbeloppet. Utgifterna är påtagligt ojämnt fördelade över året, varför prognosen är osäker. 24

25 I regleringsbrevet uppdrar regeringen åt Försäkringskassan att redovisa prognostiserat utfall för utgifter för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet uppdelat på som används av samordningsförbunden, för samverkan enligt handlingsplanen mellan Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket respektive för övrig samverkan. En uppdelning av utgifterna under det första kvartalet 2007 av Försäkringskassans användning av samverkans visar följande fördelning av utgifterna. Utfall och länsorganisationernas prognos för samverkans, Beloppen anges i 1000-tal kronor Utfall Q Länsorganisationernas prognos för 2007 Samordningsförbunden Administration FK Övrig samverkan prop Handlingsplanen/PILA Summa Svårigheter föreligger att göra en kvalificerad prognos för de uppdelade utgifterna för samverkan då redovisningen är beroende av flera aktörer och eftersläpningen i inrapporteringen i vissa fall är relativt lång. 19:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor (= = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. sbelastningen för 2007 har fastställts till miljoner kronor. Preliminär avgift för år 2007 är miljoner kronor. Från denna har regleringsbeloppet för år 2004 om 631 miljoner kronor dragits av. Prognostiserad avgift för 2007 är miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras sbelastningen för 2008 prognostiseras till miljoner kronor. I anslagsbelastningen ingår ett regleringsbelopp för år 2005 om 159 miljoner kronor och en prognostiserad avgift om miljoner kronor. 25

26 Föregående prognos för anslagsposten Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden för året Volym- och strukturförändringar för prognosåret Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny utgiftsprognos för anslagsposten Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 7,5 14,7 16,6 Förändringarna av de prognostiserade värdena för respektive år speglar förändringarna i utgiften för sakanslaget. Volym- och strukturförändringar för prognosåret Eftersom prognosen justerades avseende volym- och strukturförändringar för sjukpenning påverkas även ålderspensionsavgiften för förmånen. Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Regleringsbeloppet för 2005, som påverkar anslaget 2008, blev enligt Försäkringskassans avstämning något lägre än enligt beräkningen i budgetunderlaget. Regleringsbeloppet för 2006 har sänkts beroende på ändrade ränteantaganden. Regleringsbeloppet för 2007 har sänkts främst beroende på den sänkta utgiftsprognosen för sjukpenning. 19:1.19 Rehabiliteringspenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor överföringsbelopp över-/underskridande sbelastningen för 2007 beräknas till miljoner kronor, vilket är 44 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och. sbelastningen för 2008 beräknas bli miljoner kronor. 26

27 Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000 tal kronor Differens i procent 0,6 3,3 5,7 6,9 Prognosen för utvecklingen av antalet utbetalda nettodagar följer, som tidigare, den prognos som gäller för sjukpenningdagarna. Innebörden är att rehabiliteringspenningens andel av hela sjukskrivningsvolymen är närmast oförändrad över tid. Knappt 5 procent av volymen av de utbetalda nettodagarna bedöms komma att avse rehabiliteringspenning. 19:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000 tal kronor (= = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. sbelastningen för 2007 har fastställts till 147 miljoner kronor. Preliminär avgift för år 2007 är 148 miljoner kronor. Från denna har regleringsbeloppet för år 2004 om 1 miljoner kronor dragits av. Prognostiserad avgift för 2007 är 142 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras Prognostiserad avgift för 2008 beräknas bli drygt 141 miljoner kronor. Regleringsbeloppet för år 2005 blir 167 miljoner kronor enligt Försäkringskassans avstämning. Mellanskillnaden blir ungefär 26 miljoner kronor. Eftersom det inte är lämpligt med ett negativt anslagsbelopp anser Försäkringskassan att anslagsbeloppet för denna anslagspost bör fastställas till noll kronor år Mellanskillnaden mellan den preliminära avgiften för 2008 och regleringsbeloppet för 2005 bör i stället redovisas på inkomsttitel 2811 "Övriga inkomster från statens verksamhet". Detta framfördes också i Försäkringskassans budgetunderlag för