Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg :4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnader för statlig assistansersättning Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning :1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen :1 Försäkringskassan Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn :1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2015 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Prognoserna i denna rapport är sammantaget högre än de prognoser som lämnades den 4 november Det är framför allt utgifterna för ohälsoområdet som beräknas bli högre. För de flesta övriga förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde är förändringarna små och där har synen på den underliggande utvecklingen inte förändrats nämnvärt. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för sakanslaget ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn inte tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag (regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1). Det har inte heller tagits hänsyn till regeringen aviserade regeländringar för vilka det inte finns lagförslag eftersom detaljerade underlag för att utföra beräkningar saknas. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2015 ska Försäkringskassan senast den 20 januari 2015 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. 3

4 Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. För åren har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag förväntas öka successivt under prognosperioden från 194 miljarder kronor 2014 till 222 miljarder kronor 2019, se diagram ovan. Osäkerheten i prognoserna ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för sakanslaget ändras. På många områden skrivs prognoserna för 2014 och 2015 fram för åren För alla tre utgiftsområdena inom Försäkringskassans sakanslag ökar utgifterna under prognosperioden. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna öka från 30 miljarder kronor år 2014 till 35 miljarder kronor år För utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas de öka från 91 miljarder kronor år 2014 till 104 miljarder kronor år Även utgifterna inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, beräknas öka från 73 miljarder kronor år 2014 till 83 miljarder kronor år

5 Sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift. Belopp i miljarder kronor 2013* Ingående överföringsbelopp 3,6 3,0 2,1 Anslagna medel 190,9 196,7 198,9 Tilldelade medel 187,3 193,6 196,9 Prognos 188,7 194,2 201,0 208,0 212,8 217,5 222,2 Avvikelse från anslag +2,2 +2,5 2,1 Avvikelse från tilldelade medel 1,4 0,6 4,1 Överskridande av anslagskredit 0 0 1,4 Anm. *Utfall Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2014 är 196,7 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under år 2013 var 3,0 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2014 är 193,6 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 194,2 miljarder kronor. Detta är 2,5 miljarder kronor lägre än anslagna medel, men 0,6 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2015 är 198,9 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under 2014 beräknas bli 2,1 miljarder kronor. De sammanslagna utgifterna för sakanslagen beräknas till 201,0 miljarder kronor. Detta är 2,1 miljarder kronor högre än anslagna medel och 4,1 miljarder högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 1,4 miljarder kronor. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder kronor medan andra bara omfattar några miljoner kronor. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa alla utgiftsområden i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 5

6 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. *Utfall. För åren har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Statens utgifter för assistansersättning beräknas uppgå till 23,8 miljarder kronor 2014 för att sedan öka till 28,3 miljarder kronor 2019, se diagram ovan. Ökningen drivs främst av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta att öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Ökningen drivs även av att antalet brukare ökade svagt 2014 och förväntas fortsätta att öka Utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2014 beräknas utgifterna uppgå till 5,2 miljarder kronor för att öka till 6,1 miljarder kronor år

7 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. *Utfall. För åren har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen öka under prognosperioden, från 77,8 miljarder kronor år 2014 till 90,3 miljarder kronor år 2019, uttryckt i löpande priser. Ohälsotalet 1 har ökat svagt sedan hösten 2013 och prognostiseras att fortsätta öka i svag takt till och med 2016, för att därefter stabiliseras på en nivå strax under 29 nettodagar per registrerad försäkrad. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas öka från 32 miljarder kronor år 2014 till 47 miljarder kronor år 2019, se diagram ovan. Antalet pågående sjukfall beräknas öka under prognosperioden. I ett historiskt perspektiv får dock uppgången i antalet långa sjukfall betecknas som begränsad. Nyinflödet, som har ökat sedan 2010, beräknas fortsätta att öka men med en avtagande årlig ökningstakt. Från och med 2018 beräknas nyinflödet öka i takt med befolkningstillväxten. Givet den historiska variationen råder det dock stor osäkerhet om nyinflödets utveckling på lång sikt. 1 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 7

8 Även sjukfallens varaktighet bedöms öka under 2014 och 2015, men sedan vara ungefär oförändrad under resten av prognosperioden. Försäkringskassan bedriver ett intensivt arbete med att införa nya arbetssätt, exempelvis En enklare sjukskrivningsprocess. Försäkringskassans arbete med att utveckla sjukskrivningsprocessen syftar bland annat till att tidigare identifiera grupper som är i störst behov av insatser genom en mer behovsstyrd och differentierad handläggning inom sjukförsäkringen. Detta förväntas förkorta sjukskrivningstiderna framför allt med avseende på längre sjukfall och bör därmed innebära lägre utgifter på sikt. Detta är inte beaktat i nuvarande prognos. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var drygt personer i beståndet. I december 2013 var antalet personer. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2019 beräknas personer ha aktivitets- eller sjukersättning. En stor del av minskningen beror på att många personer med sjukersättning uppnår 65 års ålder. Sammantaget beräknas utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minska något från 39,4 miljarder kronor 2014 till 38,1 miljarder kronor Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska svagt från 3,6 miljarder kronor 2014 till 2,8 miljarder kronor Det beror till stor del på att antalet tillkommande ärenden är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. *Utfall. För åren har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan 8

9 Inom föräldraförsäkringen är det främst att antalet barn i olika åldrar ökar, men också att timlönerna successivt blir högre, som medför att utgifterna förväntas stiga under hela prognosperioden. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för anslagsposten föräldrapenning förväntas öka från 27,4 miljarder kronor år 2014 till 32,8 miljarder kronor för Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning samt allmänna barnbidrag beräknas öka under hela prognosperioden. För tillfällig föräldrapenning rör det sig om en ökning från 5,9 miljarder kronor år 2014 till 7,0 miljarder kronor år Utgiften för allmänna barnbidrag ökar till följd av att antalet födda barn och antalet barn i åldrarna 0 16 år blir fler under prognosperioden. Utgiften för anslaget allmänna barnbidrag förväntas öka från 25,3 miljarder kronor år 2014 till 27,5 miljarder kronor år Utgifterna för underhållsstöd beräknas till drygt 2 miljarder kronor i genomsnitt per år under prognosperioden. Utvecklingen inom underhållsstöd beror på att antalet barn med underhållsstöd väntas fortsätta minska under prognosperioden. Effekten av minskningen av antalet barn dämpas något av att debiterat belopp minskar. Utgifterna för vårdbidrag antas öka från 3,3 miljarder kronor år 2014 till 4,2 miljarder kronor En orsak är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna Utgiften för bostadsbidrag var 4,5 miljarder kronor 2013 och beräknas öka till 5 miljarder kronor år Denna ökning är en följd av att det särskilda bidraget höjdes från och med år År 2019 beräknas utgifterna ha minskat något till 4,5 miljarder kronor. Att utgifterna minskar bedöms främst bero på att de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att allt färre hushåll blir berättigade till bidraget. 9

10 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades den 4 november 2014 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Differens mot förslag i budgetpropositionen 106 Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,2 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift. Sammantaget har prognoserna höjts marginellt för samtliga år, jämfört med de prognoser som lämnades den 4 november De nya makroekonomiska förutsättningarna har haft en sänkande effekt på de flesta anslagsposterna. Volymoch strukturförändringar har höjt prognoserna framför allt inom ohälsoområdet. I denna prognos har hänsyn inte tagits till regeringens lagförslag och aviserade regeländringar eftersom regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1) inte antogs av riksdagen. Detta medför lägre prognoser för underhållstöd, föräldrapenning, kroppsskador, aktivitets- och sjukersättningar samt sjukpenning och högre prognos för arbetsskadeersättningen. Prognosen höjs för sjukförsäkringen med sammanlagt 0,2 miljarder kronor 2014 och 0,9 miljarder kronor På längre sikt är förändringarna större, men osäkerheten är också mycket högre. Det är framför allt ett högre inflöde till sjukpenningen som drar upp prognosen. Det finns tydliga tecken på att föregående prognos underskattat inflödets utveckling under hösten/vintern och det förväntade nyinflödet har därför justerats upp för Däremot har sjukfallens förväntade varaktighet inte justerats nämnvärt i denna prognos. Prognosen för anslagsposten aktivitets- och sjukersättning har höjts för 2014 till följd av en marginell höjning av medelersättningen för sjukersättning. Prognosen för resterande år har sänkts, främst till följd av att prognosen för prisbasbeloppet reviderats ned och att ersättningsnivån sänkts. Sänkningen motverkas av ett ökat inflöde till aktivitets- och sjukersättningen. De sänkta prognoserna för timlöneökningen samt prisbasbeloppet och en justering av fördelningen mellan olika föräldrapenningdagar har föranlett en sänkning av prognosen för föräldrapenning. Prognosen för tillfällig föräldrapenning har höjts för åren , medan den har sänkts för åren Höjningen beror 10

11 på en justering i ökningstakten av antal nettodagar och sänkningen beror på att ökningstakten i timlönen har justerats ner. Att regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1) inte antogs av riksdagen innebär en sänkning av utgiften för underhållsstöd. Underhållsstödet förväntades höjas med 300 kronor per barn och månad, vilket innebar en nivåhöjning av prognosen som presenterades i november med i genomsnitt 555 miljoner kronor för varje år Prognosen för statlig assistansersättning har höjts för samtliga år. Ökningen i antalet brukare har varit kraftigare än vad som väntades i november 2014 och de väntas nu bli fler även nästa år. Behov av ytterligare anslagsmedel för 2014 I regleringsbrevet för 2014 anges för samtliga anslagsposter utom en att inget anslagssparande får föras över från år 2013 till Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2013 och 2014 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2013 till 2014 och från år 2014 till Preliminärt utfall för år 2014 beräknas vara tillgängligt först den 18 januari. Av denna anledning redovisas inte eventuellt behov av utökade anslagskrediter för år 2014 i denna rapport. Prognoserna för 2014 pekar dock på att inget av anslagen kommer att överskrida medgiven anslagskredit. Behov av ytterligare anslagsmedel för 2015 I regleringsbrevet för 2015 anges för samtliga anslagsposter utom effektiv sjukskrivningsprocess att inget anslagssparande får föras över från år 2014 till Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2014 och 2015 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2014 till 2015 och från år 2015 till För fem anslag/anslagsposter visar utgiftsprognosen för år 2015 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit). Då prognoserna är osäkra och det ännu inte finns utfall för 2014 avvaktar Försäkringskassan med att föreslå tilläggsanslag och återkommer med det i de fall det är aktuellt i Budgetunderlaget i februari. De anslag där prognoserna nu visar på att tilläggsanslag kan bli aktuella är 9.4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med 42 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 28 miljoner kronor. 9.4:4 Kostnader för statlig assistansersättning där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 605 miljoner kronor. 11

12 10.1:1.21 Sjukpenning där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 725 miljoner kronor. 10.1:1.19 Rehabiliteringspenning där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med 101 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 30 miljoner kronor. 10.1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med 40 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 36 miljoner kronor. Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2015 Belopp i tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2014 Anslag år 2015 Prognos 2015 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Kostnader för statlig assistansersättning Sjukpenning Rehabiliteringspenning Högkostnadsskydd för arbetsgivare Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2015 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2015 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar, och Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2015 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. 12

13 En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för november 2014 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst november 2014 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har inte tagits till föreslagna regeländringar i regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1). Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2014 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos i december 2014 har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i november 2014 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli lägre för åren jämfört med beräkningarna till prognosen i november Det har sänkt prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är lägre för åren Detta har haft en sänkande effekt på prognoserna för sjukpenning och inom föräldraförsäkringen för hela prognosperioden. 13

14 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag ¹ ¹ Tilldelade medel ² 2017² 2018² 2019² Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 459 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 322 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 14

15 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2014 har justerats till följd av att utfallet de senaste månaderna har varit lägre än prognosen som lämnades i november. Prognosen för resterande period har lämnats oförändrad eftersom ingen ny version av FASIT med uppdaterade förutsättningar finns tillgänglig. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 520¹ 514¹ Preliminäravgift 541¹ 594¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 21¹ 80¹ Prognostiserad avgift för respektive år ¹ Fastställd av riksdag eller regering Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. 15

16 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare 131 Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 21,2 0,0 0,0 Socialstyrelsen minskade prognosen för smittbärarpenning med 1,3 miljoner för Minskningen är en utfallsjustering och minskar regleringsbeloppet för :7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 0 Anslag ¹ ¹ Tilldelade medel ² 2017² 2018² 2019² Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 558 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 16

17 Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 544 miljoner kronor, vilket är 68 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 16,0 11,1 8,3 5,7 4,7 5,2 Ändrade makroekonomiska antaganden Uppdatering av valutakurser och justering av de genomsnittliga kostnaderna påverkar prognosen marginellt för Volym- och strukturförändringar Utfallen för januari till november 2014 har varit lägre än tidigare estimerat och innebär därmed en sänkning av prognosen för Prognosen har även sänkts för där turistvård och pensionärsvård står för de största sänkningarna jämfört med föregående prognos. Att sänkningen är större beror till stor del på att utgiften för turistvård bedöms sjunka kraftigt under 2015 och mattas av under Det är en effekt av kostnadsansvarslagen 2 som trädde i kraft 1 oktober Vad gäller pensionärsvård har utfallen för 2014 varit lägre än tidigare estimerat och betalningsflödet till andra medlemsländer bedöms nu vara mer stabilt utan eftersläpningar. 2 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 17

18 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ¹ ¹ Tilldelade medel ² 2017² 2018² 2019² Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 318 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 37 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 309 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 28 miljoner kronor. 18

19 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 6,1 11,4 8,7 8,2 8,4 9,5 Volym- och strukturförändringar Utfallet har varit lägre än vad som tidigare prognostiserats. Detta beror främst på att antalet beviljade bilstöd och därmed antalet utbetalningar varit lägre än förväntat. Detta påverkar även prognosen för kommande år då antalet återbeviljade bilstöd förväntas bli lägre till följd av detta. 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ¹ ¹ Tilldelade medel ² 2017² 2018² 2019² Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. 19

20 Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 559 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 685 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet, miljoner kronor högre än tilldelade medel och överskrider medgiven anslagskredit med 605 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,3 +1,7 +1,5 +1,2 +0,9 +1,3 Volym- och strukturförändringar Utgifterna för statlig assistansersättning har ökat snabbare än vad som prognostiserades i november. Utgifterna väntas nu bli 1,3 procent högre för 2014 än vad som senast prognostiserades. Prognosen har även höjts för kommande år väntas utgifterna bli 1,7 procent högre och för perioden 2016 till 2019 har årsprognoserna höjts med mellan 0,9 och 1,5 procent Antalet timmar per brukare fortsätter öka, men inte mer än vad som prognostiserades i november. Antalet personer har sedan det senaste prognostillfället däremot ökat snabbare än väntat. Ökningen i november månad var ovanligt stor, då antalet assistansberättigade ökade med 47 personer. Tidigare under året har antalet brukare ökat med omkring 20 per månad. Kostnaden per brukare är i genomsnitt 1,5 miljoner per år, så även en liten förändring i antalet assistansberättigade har en märkbar effekt på utgifterna. Prognosen för antalet personer med assistansersättning har höjts, vilket resulterar i en högre utgiftsprognos. 20

21 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prognosen för sjukförsäkringen höjs med sammanlagt 0,2 miljarder kronor 2014 och 0,9 miljarder kronor 2015, vilket i huvudsak beror på en höjd sjukpenningprognos. Försäkringskassan har under en längre tid prognostiserat en påtaglig ökning av sjukpenningsutgifterna, men föregående prognoser har trots det underskattat utvecklingen. Den senaste prognosen (november) underskattade sannolikt helårsutfallet för 2014 med cirka 115 miljoner (0,4 procent) vilket med stor säkerhet beror på en underskattning av nyinflödet 3. I föreliggande prognos har därför nyinflödet justerats upp för åren Däremot har sjukfallens varaktighet i stora drag utvecklats i linje med föregående prognoser och har därför inte justerats nämnvärt denna gång. I prognosen ligger fortsatt ökande kvarståendesannolikheter under 2015, framför allt i fallängder upp till 1 år. Försäkringskassan arbetar aktivt för att fler sjukskrivna ska återgå i arbete tidigare. Ett exempel är utvecklingen och arbetet med En enklare sjukförsäkringsprocess. Under 2015 kommer dessutom ett särskilt fokus att riktas mot att ytterligare utveckla kvaliteten i Försäkringskassans bedömningar av arbetsförmåga. Hur detta sammantaget påverkar varaktigheten är svårt att bedöma och prognosen beaktar inte detta arbete. Försäkringskassan arbetar även tillsammans med andra aktörer för att underlätta sjukskrivnas återgång i arbete. Antalet startade sjukfall beräknas öka under 2014 jämfört med År 2013 startades sjukfall som blev minst 30 dagar långa. För 2014 beräknas inflödet uppgå till cirka , för att sedan öka till under Återflödet 4 beräknas minska något framöver, från sjukfall 2013 till respektive sjukfall för år 2014 och Antalet långa sjukfall beräknas öka under prognosperioden. År 2013 passerade cirka sjukfall 1 år i fallängd, under 2014 beräknas dessa fall uppgå till ungefär för att sedan öka till under Antalet individer som får sjukersättning minskar stadigt. Antalet var i december Det beräknas ha sjunkit till ungefär personer i slutet av 2014 och i slutet av Antalet som uppbär aktivitetsersättning antas däremot öka, från i december 2013 till i slutet av År 2015 förväntas antalet personer ha ökat till Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med september 2014 har omkring fall med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning avslutats sedan de uppnått 3 4 Med nyinflöde avses startade sjukfall som blir minst 30 dagar och som ej är återflöde (se fotnot 4). Denna definition används genomgående i sjukpenningavsnittet. Med återflöde menas personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. 21

22 maximal ersättningstid. Under 2014 och 2015 beräknas cirka personer respektive lämna sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löper ut. Beräknad anslagsbelastning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor, löpande priser 2013¹ Aktivitets- och sjukersättningar 47,7 46,1 45,6 45,0 44,4 44,2 44,6 Sjukpenning 26,2 30,5 34,5 38,5 40,7 42,4 43,4 Rehabiliteringspenning 1,2 1,3 1,6 2,0 2,1 2,2 2,3 Summa 75,1 77,8 81,8 85,4 87,2 88,7 90,3 Bedömning i föregående prognos 75,1 77,7 80,9 84,2 86,1 87,2 89,0 Differens 0,0 0,2 0,9 1,2 1,2 1,5 1,3 Ungefärligt Ohälsotal 26,8 27,3 27,9 28,5 28,7 28,7 28,6 Anm: För åren har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ¹ Utfall Skillnaden mellan de beräknade utgifterna i den föreliggande prognosen och prognosen som lämnades i november beror framför allt på en förändrad bedömning av utvecklingen för sjukpenning, där nyinflödet har skrivits upp för vilket ger effekter på hela prognosperioden. Utgifterna för aktivitetsoch sjukersättning har sänkts för , detta till följd av ändrade makroekonomiska antaganden samt lägre ersättningsgrad. Ohälsotalet har under 2000-talet varierat påtagligt, vilket syns i diagrammet nedan. Det var som högst i september 2003 (43,3) och som lägst i november 2013 (26,8). Sedan dess har ohälsotalet ökat svagt och det prognostiseras att fortsätta öka i svag takt fram till och med 2016, för att därefter stabiliseras på en nivå strax under 29 nettodagar per registrerad försäkrad. Givet den historiska variationen är dock osäkerheten på lång sikt betydande. 22

23 Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Källa: Försäkringskassan Som framgår av diagrammet ovan sker det en omfördelning mellan förmånerna som utgör måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenningen har ökat sedan 2010 medan aktivitets- och sjukersättningen har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer i stället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. Regelverksförändringarna har hittills förklarat en stor del av den nuvarande uppgången i sjuk- och rehabiliteringspenning. 5 Då prognosen baseras på nu gällande regelverk prognostiseras uppgången i sjuk- och rehabiliteringspenning att fortsätta medan aktivitets- och sjukersättningen minskar, med begränsad påverkan på ohälsotalet som följd. 5 För ett mer utförligt resonemang se: Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid (Socialförsäkringsrapport 2014:17) samt Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2 (Socialförsäkringsrapport 2014:18). 23

24 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspenning :1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning :1.15 Närståendepenning :1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning :1.5 Boendetillägg :1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall :1.20 Arbetshjälpmedel m.m Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ¹ ¹ Tilldelade medel ² 2017² 2018² 2019² Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. 24

25 Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 246 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 725 miljoner. Analys Anslagsbelastningen för sjukpenning var 3,1 miljarder kronor (14 procent) högre under januari november 2014 än motsvarande period 2013 och nettodagarna var 5,2 miljoner (13 procent) fler under samma jämförelseperiod. För helåret 2014 beräknas utgifterna bli 15 procent högre och nettodagarna 13 procent fler än under För 2015 beräknas utgifterna bli ytterligare 14 procent högre och nettodagarna 13 procent fler än Nyinflödet av sjukfall var 7,5 procent högre under januari juni 2014 jämfört med motsvarande period året innan, se tabell nedan. Det finns emellertid tydliga tecken på att nyinflödet har ökat i en snabbare takt därefter. Utfallen för utgifterna har generellt varit höga under höstmånaderna, samtidigt som inkomna sjukpenningärenden har ökat i en klart snabbare takt än under det första halvåret 2014, se diagram nedan. Antal inkomna sjukpenningärenden, rullande 12-månaderssummor Källa: Försäkringskassan Sammantaget bedöms nyinflödet öka med omkring 8 procent per år 2014 och 2015, vilket är en viss avmattning jämfört med 2013 då nyinflödet ökade med 9,5 procent. 25

26 Nyinflöde (januari juni) Kvinnor, män samt sjukfall med psykiska diagnoser Nyinflöde samtliga diagnoser Nyinflöde psykiska diagnoser År Kvinnor Män Total Ökningstakt total Psykiska diagnoser som andel av samtliga sjukfall (kvinnor) Psykiska diagnoser som andel av samtliga sjukfall (män) Psykiska diagnoser som andel av samtliga sjukfall (total) % 19% 23% ,1% 28% 20% 25% ,3% 31% 22% 28% ,5% 33% 23% 29% Källa: Försäkringskassan Andelen och antalet psykiska diagnoser i nyinflödet fortsätter att öka, vilket framgår av tabellen ovan. Var tredje kvinna som startade ett sjukfall under första halvåret hade en psykisk diagnos, medan 23 procent av männen hade det. I diagrammen nedan är det tydligt att sjukfall med psykiska diagnoser i genomsnitt har längre varaktighet än övriga diagnoser, vilket delvis kan förklara de senaste årens generella varaktighetsökning. Framför allt har kvarståendesannolikheterna ökat i fallängder upp till 1 år. Därutöver har även varaktigheten för sjukfall med psykiska diagnoser blivit längre. 26

27 Varaktighet Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall i januari och februari respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,4 +3,4 +4,6 +5,1 +5,3 +5,4 27

28 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för sjukpenning. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna med sammanlagt 72 miljoner (1,5 procent) för perioden oktober november. Preliminära utfall för december månad pekar dock på en tilltagande ökning av utbetalade nettodagar, vilket sannolikt innebär att föregående prognos ändå underskattar helårsutfallet för 2014 med omkring 115 miljoner kronor (0,4 procent). Underskattningen beror förmodligen på att nyinflödet under hösten har blivit högre än vad som prognostiserades i november. Mot bakgrund av detta har nyinflödet därför höjts för åren Det högre nyinflödet i kombination med en ökande varaktighet innebär att beståndet av pågående sjukfall i dag sannolikt är högre än vad som beräknades vid föregående prognostillfälle. Detta medför i sin tur ett större sjukfallsbestånd även under senare delen av prognosperioden, varför prognosen höjs för samtliga år. Däremot har sjukfallens varaktighet i stora drag utvecklats i linje med föregående prognoser och har därför inte justerats nämnvärt denna gång. I prognosen ligger fortsatt ökande kvarståendesannolikheter under 2015, framför allt i fallängder upp till 1 år. Ny regel I enlighet med budgetpropositionen 2015 (Prop 2014/15:1) lämnades prognosen i november med antagandet om höjd sjukpenning för arbetslösa från och med 1 maj I nu gällande budget finns inte den föreslagna regeländringen och ersättningsnivåerna ligger därför oförändrade i föreliggande prognos. I tabellen ovan redovisas den del av utgiftsminskningen som är hänförlig till sjukpenninganslaget. Resterande delar av den beräknade totalsumman påverkar anslaget för rehabiliteringspenning, samt den statliga ålderspensionsavgiften för respektive förmån, se bilaga 4. 28

29 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 0 Anslag ¹ ¹ Tilldelade medel ² 2017² 2018² 2019² Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 155 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anlagskrediten överskrids med 30 miljoner. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,8 +3,4 +4,6 +5,1 +5,3 +5,4 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för rehabiliteringspenning. 29

30 Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna med sammanlagt 8 miljoner (4,3 procent) för perioden oktober november. Rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjuk- och rehabiliteringspenning sammantaget) blev något högre än prognostiserat och har därför justerats upp marginellt för Prognosen har därtill höjts både för innevarande år och för samtliga följande år med anledning av höjningen av sjukpenningsprognosen, där höjningen är mer markerad längre fram i prognosperioden. För mer information, se sjukpenningavsnittet. Ny regel I enlighet med budgetpropositionen 2015 (Prop 2014/15:1) lämnades prognosen i november med antagandet om höjd sjukpenning för arbetslösa från och med 1 maj I nu gällande budget finns inte den föreslagna regeländringen och ersättningsnivåerna ligger därför oförändrade i föreliggande prognos. I tabellen ovan redovisas den del av utgiftsminskningen som är hänförlig till rehabiliteringspenninganslaget. Resterande delar av den beräknade totalsumman påverkar anslaget för sjukpenning, samt den statliga ålderspensionsavgiften för respektive förmån, se bilaga 4. 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag ¹ ¹ Tilldelade medel ² 2017² 2018² 2019² Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 164 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och 5 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 174 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 30

31 Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +5,7 +6,2 +5,4 +5,0 +4,9 +4,9 Volym- och strukturförändringar Prognosen har höjts till följd av att utfallen för oktober och november blev markant högre (22 procent sammanlagt) än vad som prognostiserades vid föregående prognos. En stor del av de höga utfallen kan dock förklaras av eftersläpningar i handläggningen, de månadsvisa utfallen beräknas återgå mot mer normala nivåer från och med december :1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor ² 2017² 2018² 2019² Ingående överföringsbelopp 0 Anslag ¹ ¹ Tilldelade medel Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas till 155 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 31