Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnader för statlig assistansersättning Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen :1 Försäkringskassan Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2014 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Prognoserna i denna rapport överensstämmer väl med de prognoser som lämnades i budgetunderlaget Sammantaget för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde är förändringarna små, och beror främst på ändrade makroekonomiska förutsättningar och den nya befolkningsprognosen. Synen på den underliggande utvecklingen har inte förändrats för de flesta områden. Enligt regleringsbrev för budgetåret 2014 ska Försäkringskassan senast den 5 maj 2014 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Jämfört med budgetunderlaget 2014 har prognoserna sammantaget höjts för alla år utom för 2014, justeringarna kan dock betraktas som små. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde, miljarder kronor, prognos från och med år

4 De totala utgifterna 2013 blev 189 miljarder kronor. Utgifterna beräknas år 2014 till 193 miljarder kronor för att därefter successivt öka till 208 miljarder kronor år Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas öka något under prognosperioden, från 90 miljarder år 2014 till 91 miljarder år För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna öka från 30 miljarder år 2014 till 34 miljarder år Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 74 miljarder år 2014 till 83 miljarder år Sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, belopp i miljarder kronor. Ingående överföringsbelopp 3,6 3,0 Anslagna medel 190,9 192,5 Tilldelade medel 187,3 189, Utfall 188,7 Prognos 192,9 196,4 200,5 204,2 207,8 Avvikelse från anslag +2,2 0,4 Avvikelse från tilldelade medel 1,4 3,4 Hemställan om tilläggsanslag 0,8 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2014 är 192,5 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under år 2013 var 3,0 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2014 är 189,5 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 192,9 miljarder kronor. Detta är 0,4 miljarder kronor högre än anslagna medel och 3,4 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag för 2014 om sammanlagt 817 miljoner kronor. Tilläggsanslagen avser sex anslagsposter. För fyra anslagsposter överstiger de beräknade utgifter den högsta tillåtna anslagskrediten och för två anslagsposter är marginalen till högsta tillåtna anslagskredit förhållandevis liten. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 4

5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, miljarder kronor Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Ökningen drivs av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 10 timmar per år och av att schablonbeloppet (ersättning per timme) antas öka med 4 kronor per år. Antalet personer med assistansersättning beräknas däremot fortsatt vara knappt under hela prognosperioden. Utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2014 beräknas utgifterna uppgå till 5,3 miljarder kronor för att öka till 6,3 miljarder år

6 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, miljarder kronor Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen öka något under prognosperioden, från 75,1 miljarder kronor år 2013 till 76,3 miljarder år 2014, och sedan öka till 78,0 miljarder år 2018, uttryckt i löpande priser. Justerat för inflationsutvecklingen beräknas utgifterna minska från 2015 och framåt. Jämfört med prognosen i budgetunderlaget 2014 har prognoserna justerats upp för hela perioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var drygt personer i beståndet. I december 2013 var antalet personer. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2018 beräknas personer ha aktivitets- eller sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning beräknas minska, dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas öka från 28 miljarder kronor år 2013 till 36 miljarder år Antalet pågående sjukfall beräknas öka under prognosperioden, i ett historiskt sammanhang får dock uppgången betecknas som begränsad, framför allt med avseende på de längre fallängdskategorierna. De kortare sjukfallen, upp till 180 dagar, karaktäriseras av en tydlig säsongsvariation med färre sjukfall under sommaren och fler sjukfall under vintern. Nyinflödet, som har ökat under 2012 och 2013, bedöms fortsätta att öka under 2014 men i avtagande takt. Längre fram i prognosperioden baseras beräkningarna på ett nyinflöde i nivå med 2014, men med en årlig uppräkningstakt i linje med den beräknade befolkningsökningen. Även sjukfallens varaktighet bedöms öka under 2014 och 2015, men sedan vara oförändrad under resten av prognosperioden. Sjukfallsutgifterna har historiskt uppvisat en stor variation, med långa 6

7 perioder av kraftiga ökningar respektive minskningar. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter. Prognosen för sjukpenning bygger på nuvarande arbetssätt i handläggning av pågående sjukfall. Försäkringskassan bedriver dock ett intensivt arbete med att införa nya arbetssätt, exempelvis Enklare sjuk. Försäkringskassans arbete med att utveckla sjukskrivningsprocessen syftar bland annat till att tidigare identifiera grupper som är i störst behov av insatser genom en mer behovsstyrd och differentierad handläggning inom sjukförsäkringen. Detta förväntas förkorta sjukskrivningstiderna framför allt med avseende på längre sjukfall och bör därmed innebära lägre utgifter på sikt. Detta är inte beaktat i nuvarande prognos. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet tillkommande ärenden är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, miljarder kronor Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 26,9 miljarder år 2013 till 32,9 miljarder för Ökningen beror dels på att antalet barn i åldrarna 0 8 år antas öka, dels på ökande timlöner. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning beräknas öka under hela prognosperioden till följd av fler barn i åldrarna 0 12 år samt ökande timlöner. Utgiften beräknas öka från 5,8 miljarder år 2013 till 6,6 miljarder år Under 2013 användes 5,7 miljoner nettodagar för vård av barn, vilket motsvarar en ökning med 15 procent jämfört med året innan. Det höga utfallet under 2013 förklaras främst av den omfattande influensan. Lanseringen av den nya VAB-applikationen och det slopade intygskravet 7

8 har förenklat ansökan om tillfällig föräldrapenning, men det är osäkert hur dessa har påverkat utfallet. Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror på att antalet barn beräknas bli fler. Antalet vårdbidrag antas öka under hela prognosperioden. En orsak är bedömningen att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna år. Utgiften för hela anslaget var 3,1 miljarder kronor år 2013 och beräknas öka till 4,0 miljarder Utgiften för bostadsbidrag var 4,5 miljarder kronor 2013 och beräknas öka till 5,1 miljarder kronor år Denna ökning är en följd av att det särskilda bidraget har höjts från och med år År 2018 beräknas utgifterna ha minskat något till 4,7 miljarder kronor. Att utgifterna har en avtagande trend bedöms främst bero på att de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att allt färre hushåll blir berättigade till bidraget. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i budgetunderlaget 2014 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent -0,1 +0,4 +0,2 +0,2 +0,2 Sammantaget har prognoserna höjts något för åren , jämfört med de prognoser som lämnades i budgetunderlaget Den höjande effekten av förändringar av volym och struktur har motverkats av effekten av de nya makroekonomiska förutsättningarna. Avstämningen från Pensionsmyndigheten av de statliga ålderspensionsavgifterna för 2012 och regleringsbelopp 2015 har höjt prognoserna. Även en ny beräkning av den statliga ålderspensionsavgiften för aktivitets- och sjukersättningar har haft genomslag på den totala prognosen. 8

9 Prognosen för anslagsposten aktivitets- och sjukersättning har höjts marginellt för 2014 och 2015 på grund av att inflödet ökar något samtidigt som utflödet minskar. En ny beräkning av antagandeinkomst samt en höjd avgiftssats har höjt prognosen för den statliga ålderspensionsavgiften för åren Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet och SCB har sänkt prognosen över antal födda barn. Tillsammans med ett lägre utfall för utgiften under första kvartalet har det sammantaget bidragit till att prognoserna inom föräldraförsäkringen har sänkts. Sänkning av tillfällig föräldrapenning beror på en justering av antalet nettodagar på grund av en ny bedömning av effekten av VAB-appen och slopandet av intygskravet. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets nya prognos över beloppsgränser och en uppdaterad version av FASIT-modellen har bidragit till att prognosen för statligt tandvårdsstöd har sänkts och höjts 2017 och Prognosdifferenser i miljarder kronor för de olika anslagen, prognosen i maj 2014 jämfört med prognosen i budgetunderlaget 2014 Behov av ytterligare medel för 2014 I regleringsbrevet för 2014 anges för samtliga anslagsposter utom en att inget anslagssparande får föras över från år 2013 till Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2013 och 2014 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överförings- 9

10 belopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2013 till 2014 och från år 2014 till För fyra anslag/anslagsposter visar utgiftsprognosen för år 2014 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit). För ytterligare två anslag beräknas utgifterna överskrida tilldelade medel och marginalen till högsta tillåtna anslagskredit är förhållandevis liten. För att minimera risken att krediten överskrids hemställer Försäkringskassan också om tilläggsanslag för Arbetsskadelivränta och Tillfällig föräldrapenning. Se även tabell nedan. För anslaget 9.4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning överskrider det prognostiserade medelsbehovet 2014 tilldelade medel med 21 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 4 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Bilstöd till personer med funktionsnedsättning för budgetåret 2014 med 21 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas stoppas utbetalningarna i december 2014 och anslagsbehovet 2015 ökar med motsvarande belopp. För anslagsposten 10.1:3 Handikappersättningar överskrider det prognostiserade anslagsbehovet 2014 tilldelade medel med 67 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 1 miljon kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Handikappersättningar för budgetåret 2014 med 67 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2015 med motsvarande belopp. För anslagsposten 10.1:4.5 Arbetsskadelivränta överskrider det prognostiserade anslagsbehovet 2014 tilldelade medel med 149 miljoner kronor, vilket innebär att den nuvarande prognosen är 11 miljoner kronor lägre än tillgängliga medel. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Arbetsskadelivränta för budgetåret 2014 med 149 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2015 med motsvarande belopp. För anslagsposten 12.1:2.1 Jämställdhetsbonus överskrider den prognostiserade utgiften 2014 tilldelade medel med 32 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 19 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Jämställdhetsbonus för budgetåret 2014 med 32 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2015 med motsvarande belopp. För anslagsposten 12.1:2.11 Tillfällig föräldrapenning överskrider det prognostiserade anslagsbehovet 2014 tilldelade medel med 280 miljoner kronor, vilket innebär att den nuvarande prognosen är 20 miljoner kronor lägre än tillgängliga medel. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Tillfällig föräldrapenning för budgetåret 2014 med

11 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2015 med motsvarande belopp. För anslagsposten 12.1:8 Bostadsbidrag överskrider den prognostiserade utgiften 2014 tilldelade medel med 267 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 21 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Bostadsbidrag för budgetåret 2014 med 267 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2015 med motsvarande belopp. Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2014, 1000-tal kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2013 Anslag år 2014 Prognos 2014 Avvikelse från tilldelade medel 9.4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :3 Handikappersättningar :4.5 Arbetsskadelivränta Överskridande av anslagskredit 12.1:2.1 Jämställdhetsbonus :2.11 Tillfällig föräldrapenning :8 Bostadsbidrag Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2014 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2014 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar, och Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal 11

12 förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2014 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för mars 2014 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med åtminstone mars 2014 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för att utföra beräkningar saknas. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2014 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos i mars 2014 har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i december 2013 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli lägre för åren jämfört med beräkningarna till budgetunderlaget Det har sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir högre år Detta har haft en höjande effekt på prognoserna för sjukpenning och inom föräldraförsäkringen för åren

13 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag Tilldelade medel ¹ Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit Utfall. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 334 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgifterna för tandvårdsstödet under det första kvartalet blev drygt miljoner kronor, vilket är cirka 0,5 procent lägre än samma kvartal året innan och 115 miljoner lägre än prognosen som lämnades i budgetunderlaget. Denna överskattning beror dels på ett lägre nyttjande av högkostnadsskyddet under januari månad och dels på en kalendereffekt. De senaste åren har konsumtionen av tandvård minskat första kvartalet i förhållande till övriga kvartal. I budgetunderlaget togs inte tillräcklig hänsyn till denna utveckling, vilket var en bidragande orsak till överskattning av utgifterna under första kvartalet. Sammantaget innebär detta att prognosen för 2014 har sänkts marginellt. Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013* Högkostnadsskydd Tandvårdsbidrag Särskilt tandvårdsbidrag Totalt * = Utfall 13

14 Under perioden beräknas utgiften för det statliga tandvårdsstödet öka med i snitt 3,8 procent per år. Utgifterna för högkostnadsskyddet och tandvårdsbidraget beräknas öka med i snitt 4,0 respektive 1,6 procent under prognosperioden. Utgiften för det särskilda tandvårdsbidraget antas under samma period öka linjärt i samma takt som den Ökningen av tandvårdsstödets utgifter beror delvis på antagandet om en växande befolkning. Enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos 1 blir det i snitt 0,9 procent fler personer per år under prognosperioden med något större ökning i de äldre åldersgrupperna. Konjunkturåterhämtningen innebär färre arbetslösa och fler sysselsatta vilket antas öka antalet personer som anser sig ha råd att besöka tandvården. Referenspriserna samt beloppsgränserna för högkostnadsskyddet antas öka i enlighet med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) prognoser vilket har en direkt effekt på utbetalda ersättningar från högkostnadsskyddet. Högre referenspriser innebär högre ersättningsgrundande belopp (som ersättningen från högkostnadsskyddet beräknas på) och därmed högre utgifter, allt annat lika. Detta motverkas av att beloppsgränserna för högkostnadsskyddet förväntas höjas något under prognosperioden. Sammantaget görs bedömningen att utgifterna för anslagsposten ökar från miljoner kronor 2014 till miljoner kronor Övrigt De förändringar som föreslås i skrivelsen Förslag till ändring av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:1) om statligt tandvårdsstöd, till den 1 september 2014 är inte inkluderade i prognosen. Dessa förändringar innebär främst att fler åtgärder blir ersättningsberättigade, den årliga kostnaden för detta beräknas bli miljoner kronor. Till nästa prognos kommer beslut vara fattat i denna fråga, detta inkluderar även eventuella förändringar av referenspriser och beloppsgränser för Regeringen har nyligen beslutat om en utvärdering av tandvårdsreformen som ska vara klar 31 augusti Utredningens syfte är att bland annat analysera hur systemet för det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet kan förbättras samt föreslå hur kunskapen om tandvårdsstödet kan öka bland de grupper där man vet att kännedomen är låg. Detta innebär att utredningens resultat dels kan leda till ett förändrat konsumtionsmönster om kunskapen om ersättningen ökar och dels till förändringar i tandvårdsstödet. 1 Enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos 2013, befolkningsprognosen från 2014 är inte inkluderad i den senaste FASIT-versionen. 14

15 Föregående prognos TILL RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,9-0,5-0,3 +3,5 +5,1 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för sysselsättningen för 2014, vilket har en dämpande effekt på konsumtionen av tandvård och därmed ersättningen under hela perioden. Volym och strukturförändringar Modellen beaktar de prognoser över referenspriser och beloppsgränser som TLV tagit fram. Ökningstakten för referenspriserna förväntas bli lägre vilket medför att utgifterna blir lägre under 2015 och Under 2017 och 2018 motverkas detta av att beloppsgränserna för högkostnadsskyddet förväntas vara oförändrade 2017 och inte höjas som tidigare prognostiserat. Detta medför att utgifterna för högkostnadsskyddet under 2017 och 2018 ökar. Statistiska centralbyråns befolkningsprognos från 2014 är inte inkluderad i den senaste FASIT-versionen vilket medför att inga förändringar som beror på demografi görs jämfört med prognosen som lämnades i februari. Övrigt En ny version av FASIT med uppdaterat urval och konsumtionsmönster har använts vid denna prognos vilket medför vissa förändringar jämfört med tidigare prognos. 15

16 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 302¹ 520¹ Preliminäravgift 545¹ 541¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -243¹ -21¹ -80² Prognostiserad avgift för respektive år ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt förslag från Pensionsmyndigheten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. Analys Prognosen är en beräkning av Socialstyrelsens prognos för smittbärarpenning, som är 4,9 miljoner kronor för alla kommande år. Prognosen för smittbärarpenning har sänkts med cirka 11 procent av Socialstyrelsen. Detta medför en minskning i statlig ålderspensionsavgift för förmånen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -21,7-8,3-20,1-10,4 Volym- och strukturförändringar Prognosen för utgiften för statlig ålderspensionsavgift har sänkts under hela prognosperioden. Detta förklaras av att Socialstyrelsen har sänkt utgiftsprognosen för smittbärarpenning med 0,6 miljoner kronor per år. 16

17 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013¹ Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit Utfall. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 664 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys Nuvarande regelverk Utgiften för sjukvård i internationella förhållanden påverkas bland annat av i vilken utsträckning personer som har rätt till vård i Sverige enligt hälsooch sjukvårdslagen 2 söker vård i andra EU/EES-länder och Schweiz. Utgiften påverkas även av antalet personer som är försäkrade inom Norden eller andra konventionsländer och som vid tillfällig vistelse söker vård i Sverige. Även vårdkostnader för pensionärer som är försäkrade i Sverige och som bosätter sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har en inverkan på utgiften. Förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009, som började tillämpas den 1 maj 2010, påverkar utgiften på ett antal olika sätt. Införandet av förordningarna har bland annat medfört att de gällande återbetalningsreglerna skärpts, dels genom förkortade återbetalningstider och dels genom införandet av ränta på sena betalningar. Ny lagsstiftning Den 1 oktober 2013 trädde en ny kostnadsansvarslag 3 angående patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets och -rådets direktiv 4 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i svensk rätt. Enligt den nya kostnads Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 2011/24/EU. 17

18 ansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget. 5 Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av den nya kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/ Staten ska även fortsättningsvis ansvara för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten kommer även att ha kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige 7. De bilaterala överenskommelser och konventioner rörande hälso- och sjukvård som Sverige har med andra länder ska också bekostas av staten. 8 Analys Utfall och prognoser uppdelat på ersättningsområden. Miljoner kronor, årsvärden * Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Summa * Den nya lagen, som innebär att delar av den totala utgiften belastar landstingen i stället för staten, får effekt från Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård förväntas endast förändras marginellt mellan åren under prognosperioden. Turistvård Under första kvartalet 2014 har utgifterna minskat med 27 procent jämfört med samma period Prognosen för hela 2014 beräknades i budgetunderlaget till 8 procent lägre än 2013 och lämnas kvar på den nivån Folkbokföringslagen. Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. Enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 18

19 (175 miljoner kronor 2014) då det är väldigt osäkert om det är en permanent nivåsänkning eller endast temporära effekter. Utgiften för turistvård har varierat mycket från år till år, vissa år med kraftiga ökningar och andra med stora minskningar. Variationen är även stor från månad till månad. Utgifterna för den del som staten ansvarar för förväntas minska i takt med att den nya lagen om fördelningen av utgifterna mellan staten och landstingen får allt större effekt, från 129 miljoner kronor 2015 till 25 miljoner kronor Pensionärsvård Utgiften för pensionärsvård för 2014 beräknas till 313 miljoner kronor. Mellan 2014 och 2015 antas utgiften för pensionärsvård minska något. Det beror på att eftersläpningar av fakturor inte längre bedöms vara lika omfattande. Resten av prognosperioden förväntas utgifterna öka med i snitt 13 miljoner kronor (4 procent) per år. Ökningstakten baseras på de senaste årens trend över belopp på inkomna krav. Sjuk- och tandvårdstjänster Införandet av den nya lagen, som innebär att vården ersätts upp till den kostnadsnivå som Sverige skulle ha ersatt, förväntas medföra en minskning på cirka 54 miljoner kronor från Under perioden beräknas utgifterna för staten även sänkas på grund av att delar av utgiftsansvaret flyttats över till landstingen. Trots en nedjustering av utgiftsnivån antas den ökande trenden kvarstå. Ökningen prognostiseras till i genomsnitt 0,6 miljoner kronor (10 procent) per år mellan 2014 och Prognos för utgiftsfördelningen mellan staten och landstingen fördelat på ersättningsområden. Miljoner kronor, årsvärden Stat/landsting 2015 Stat/landsting 2016 Stat/landsting 2017 Stat/landsting Konventionsvård 171/0 173/0 174/0 175/ Stat/landsting 175/0 Turistvård 175/31 129/96 79/166 42/225 25/266 Pensionärsvård 313/0 304/0 318/0 331/0 346/0 Sjuk- och tandvårdstjänster 5/78 5/85 6/94 7/103 7/114 Summa per del 664/ / / / /380 Summa totalt Anm. På grund av avrundningar stämmer inte alltid summan av kolumnerna med prognosen. 934 Det är väldigt osäkert vilket effekt den nya kostnadsansvarslagen kommer att få. Beräkningen av fördelningen bygger på antaganden och ska användas med försiktighet, men allteftersom utfall genereras kommer estimeringen att bli säkrare. Under de första tre månaderna 2014 är utfallen för landstings- 19

20 kostnaderna mycket lägre än estimeringen. Dock pekar kurvan brant uppåt vilket rimligen innebär att den ännu inte har stabiliserats. Därför behålls de ursprungliga beräkningarna tills vidare. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,2-0,1-0,1-0,1-0,1 Volym- och strukturförändringar Prognosen lämnas i stort sett oförändrad, med endast marginella förändringar för konventionsvården som sänks med 1,4 miljoner kronor för 2014 och med i genomsnitt 0,5 miljoner kronor per år Det är en ren framskrivning baserad på utfall från januari 2007 till och med mars Prognosen för konventionsvård är framtagen med hjälp av en Seasonal Exponential Smoothing Model som tar hänsyn till säsongsvariatoner såväl som utfall. 20

21 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013¹ Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit Utfall. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 356 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 21 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 4 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag om 21 miljoner kronor. Tillgängliga medel beräknas vara förbrukade i december. Om inte ytterligare medel tillförs anslaget kommer utbetalningar då att stoppas. Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden, antalet anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Även storleken på medelbeloppet 10 har stor inverkan på utbetalningar av anpassningsbidrag. Av diagrammet nedan framgår att till och med år 2006 var antalet personer som fick grundbidrag fler än antalet som fick anpassningsbidrag. Från 2007 är förhållandet det omvända, fler personer får anpassningsbidrag. Denna relation antas fortsätta att gälla under hela prognosperioden. År beräknas antal personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag tillfälligt bli lägre. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd år 2007 och 2008 var lägre jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först efter 9 år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre år Beräknat per år som totalt utbetalt anpassningsbidrag per person som fått utbetalning. 21

22 Antal personer med utbetalning av grundbidrag respektive anpassningsbidrag, prognos från och med år 2014 Obs! Utbetalningar som förskjutits från 2011 till 2012 redovisas i diagrammet som utbetalningar under Medelbeloppen för grundbidrag och anskaffningsbidrag har inte förändrats märkbart under de senaste åren och det antas inte heller förändras under prognosperioden, se diagram nedan. För anpassningsbidrag har medelbeloppen ökat. I genomsnitt har ökningen de senaste tio åren varit 8 procent, dock något lägre de senare åren. Ökningen mellan 2012 och 2013 blev 6,8 procent, i prognosen antas att denna ökningstakt består långsiktigt. Medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag, prognos från och med år 2014, kronor 22

23 Känslighetsanalys Storleken på medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag har stor inverkan på den sammanlagda prognosen för bilstöd. I tabellen nedan illustreras hur prognosen skulle påverkas om medelbeloppet årligen ökar med 10 respektive 5 procent i stället för den i prognosen antagna ökningen med 6,8 procent. Differens mot den lämnade prognosen om medelbeloppet för anpassningsbidrag ökar med 5 respektive 10 procent, belopp i miljoner kronor År +5 procent +10 procent Pågående utredningar Flera utredningar som kommer att ge ökade kunskaper om bilstödet är aktuella. Förutom den interdepartementala utredningen om bilstöd, handikappersättning och vårdbidrag pågår inom Inspektionen för socialförsäkring en granskning av bilstödet. Försäkringskassan genomför även ett arbete för att förbättra statistiken för bilstöd. Försäkringskassans internrevision har genomfört en granskning av bilstödet. Med anledning av denna håller Försäkringskassan på att göra ett omfattande utvecklingsarbete och vidta åtgärder som kan komma att få effekt på kostnaderna för anpassningsbidrag. I prognosen har ingen hänsyn kunnat tas till detta. I skrivelsen Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet (Ds 2013:46) föreslås ett antal regeländringar som främst avser anpassningsbidraget: Försäkringskassan ska vid bedömningen av anpassningsbidragets storlek ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. Ökad konkurrens bedöms minska kostnaderna. Den möjlighet som redan finns att neka anpassningsbidrag vid ett uppenbart olämpligt val av fordon bör förtydligas. Slutligen föreslås att tidsgränsen för när nytt grundbidrag eller anskaffningsbidrag kan beviljas enligt huvudregeln ändras från 9 till 10 år. Om bilen som köpts eller anpassats med hjälp av bilstödet är välfungerande ska dock nytt grundbidrag eller anskaffningsbidrag inte beviljas även om tidsgränsen passerats. Förslagen är lämnade till den översyn av bilstödet som ska vara klar i maj Försäkringskassan är positiv till grundtankarna i förslagen men ser behov av undantag. I denna prognos har hänsyn inte tagits till de föreslagna regeländringarna. 23

24 Jämförelse med föregående prognos TILL RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Prognosen är oförändrad sedan föregående prognosperiod. 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013¹ Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit Utfall. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 604 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys Storleken på utgifterna styrs av antalet personer som har rätt till assistansersättning, assistanstimmar per månad och beviljad ersättning per timme. Kostnaden för den statliga assistansersättningen har ökat sedan ersättningen 24

25 infördes Kostnaderna har ökat även för kommunerna, men i något lägre takt. Utgifterna för assistansersättningen beräknas fortsätta att öka med drygt 3 procent per år under prognosperioden Detta motsvarar ökningar på mellan 900 miljoner och 1 miljard kronor per år fram till 2018 då utgifterna beräknas vara 26,8 miljarder kronor, se diagram nedan. Utgiftsökningen drivs av fler assistanstimmar per brukare och väntade höjningar av schablonbeloppet. Antalet personer med assistansersättning beräknas även öka svagt under prognosperioden med 160 personer under en femårsperiod. Kommunernas utgifter beräknas till 4,7 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar 17 procent av totalen. Under prognosperioden väntas kommunernas utgifter öka till 5,1 miljarder kronor år Förmånens utgifter beräknas totalt till 31,9 miljarder kronor år 2018, då kommunerna väntas stå för nära 16 procent. Utgifter för assistansersättning Miljarder kronor, staten (vänster axel), kommunerna (höger axel) årsdata

26 Jämförelse med föregående prognos TILL RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,3 +0,5 +0,4 +0,5 +0,8 Volym- och strukturförändringar Utfallen för början av 2014 har varit något högre än väntat, speciellt antalet personer som har rätt till assistansersättning. Det senaste utfallet är från april då det var 64 personer fler än väntat med rätt till assistansersättning. Detta har lett till att prognosen för assistansersättningen har höjts med mellan 0,3 och 0,8 procent per år. 26

27 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Antalet startade sjukfall beräknas öka under 2014 i jämförelse med Förra året startades sjukfall som blev minst 30 dagar långa. I år beräknas inflödet uppgå till , för att sedan öka till under Återflödet 12 för 2013 underskattades vid föregående prognos med cirka sjukfall och beräknas nu uppgå till omkring sjukfall. Det höga återflödet 2013 berodde på att en stor grupp uppnådde maxtid i sjukförsäkringen hösten 2012 och återvände under Under 2014 och 2015 beräknas återflödet därför minska något, till omkring sjukfall per år. Antalet långa sjukfall beräknas öka under prognosperioden. Förra året passerade cirka sjukfall 1 år i fallängd, under 2014 beräknas dessa fall uppgå till ungefär för att sedan öka till drygt under Antalet individer som får sjukersättning var i december 2013 jämfört med i december I slutet av 2014 beräknas antalet mottagare av sjukersättning ha sjunkit till ungefär personer. Antalet som uppbär aktivitetsersättning var i december 2013 mot i december I slutet av 2014 beräknas de ha ökat till Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med januari 2014 har drygt fall med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning avslutats sedan de uppnått maximal ersättningstid. Under 2014 och 2015 beräknas cirka respektive personer lämna sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löper ut. Beräknad anslagsbelastning inklusive statlig ålderspensionsavgift. Miljarder kronor, löpande priser Sjuk- och aktivitetsersättning 47,7 45,5 44,5 44,0 43,4 42,6 Sjukpenning 26,2 29,5 31,0 32,4 33,0 33,8 Rehabiliteringspenning 1,2 1,3 1,5 1,6 1,6 1,7 Summa 75,1 76,3 77,1 77,9 78,0 78,0 Bedömning i föregående prognos 75,1 76,2 76,3 77,4 77,6 77,9 Differens 0,0 0,1 0,8 0,6 0,5 0,2 I löpande priser beräknas utgifterna öka under perioden, justerat för inflationsutvecklingen beräknas utgifterna minska från 2015 och framåt. 11 Utfallen för 2013 rörande startade fall och återflöde är än så länge preliminära. 12 Med återflöde menas personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. 27

28 Detta innebär att även ohälsotalet 13 som ökat svagt sedan november 2013 beräknas fortsätta öka svagt under 2014 och därefter minska från och med Skillnaden mellan de beräknade utgifterna i den nu aktuella prognosen och budgetunderlaget beror i huvudsak på en förändrad bedömning av utvecklingen för sjuk- och aktivitetsersättning (inklusive statlig ålderspensionsavgift, se bilaga 4). 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013¹ Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspenning :1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning :1.15 Närståendepenning :1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning :1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti :1.5 Boendetillägg :1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall :1.20 Arbetshjälpmedel m.m ¹ Utfall. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med prognosen som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. 28

29 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor TILL RAPPORT 2013¹ Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit Utfall. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 437 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 647 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys Anslagsbelastningen för sjukpenning ökade under det första kvartalet 2014 med 730 miljoner kronor (12 procent), jämfört med första kvartalet Nettodagarna ökade under samma period med 1,2 miljoner dagar (11 procent). Ökningstakterna beräknas avta något under resten av året och uppgå till 11 respektive 9 procent för helåret Den avtagande ökningstakten beror på att nyinflödet 14 förväntas mattas av. Indikatorer som inkomna ärenden och utbetalda nettodagar i korta fallängder har endast ökat marginellt under det första kvartalet. Nyinflödet beräknas därför öka med drygt 5 procent för helåret 2014 jämfört med 9 procent Samtidigt bedöms sjukfallens varaktighet generellt öka något under 2014 och 2015 då historisk utveckling pekar på att ökningar i nyinflödet efterföljs av längre duration i sjukfallen 15. Sjukfallen har sedan 2010 uppvisat en differentierad utveckling för olika grupper av sjukskrivna. För anställda har nyinflödet ökat markant medan varaktigheten ökat mer begränsat. För arbetslösa råder motsatt förhållande med ett stabilt nyinflöde, men en påtagligt ökad varaktighet. 16 Den totala effekten blir således en ökning rörande både inflöde och varaktighet, vilket har föranlett ökningen av antalet pågående sjukfall, som framgår av 14 Med nyinflöde avses startade sjukfall som blir minst 30 dagar och som ej är återflöde. Denna definition används genomgående i sjukpenningavsnittet. 15 Försäkringskassan 2013, Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delrapport 3, Dnr Försäkringskassan 2013, Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling, delrapport 3, Dnr