Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :4 Bilstöd till personer med funktionshinder :5 Kostnader för statlig assistansersättning...25 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..53 2:1 Försäkringskassan...56 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag...83 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2010 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan senast den 18 januari 2010 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapportens avsnitt om Föräldraförsäkring redovisas även regeringsuppdrag avseende prognos och utfall för jämställdhetsbonusen. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning Diagrammet nedan visar prognoser för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde från och med år miljarder kronor Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn år De totala utgifterna beräknas minska från 189 miljarder år 2009 till 178 miljarder år 2011 för att sedan ligga kvar på denna nivå resten av prognosperioden. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 103 miljarder år 2009 till 76 miljarder år För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 24 miljarder år 2009 till 32 miljarder år Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 62 miljarder år 2009 till 70 miljarder år Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2010 är 184,0 miljarder kronor. De sammanlagda 3

4 utgifterna för sakanslagen beräknas till 182,4 miljarder kronor. Detta är 1,6 miljarder kronor, eller 0,9 procent, lägre än anslagna medel. Behov av utökade anslagskrediter för 2009 Preliminärt utfall för år 2009 beräknas vara färdigt först under dagen den 18 januari. Av den anledningen kan inte eventuellt behov av utökade anslagskrediter för år 2009 redovisas i denna rapport. Försäkringskassan avser att återkomma med hemställan om det finns behov av utökade anslagskrediter för någon anslagspost. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades till regeringen den 29 oktober 2009 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till Pensionsmyndigheten Föregående prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvar från Ändrade makroekonomiska antagande Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar +603 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift 1, Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,4% 0,1% 0,8% 0,4% 0,3% Under rubriken Överföring redovisas minskningen med de utgifter som Pensionsmyndigheten ansvarar för från och med Prognoserna har sammantaget sänkts för hela perioden även bortsett från överföringen av utgifter till Pensionsmyndigheten. Jämfört med prognoserna i oktober har förändringar av makroekonomiska antaganden sammantaget sänkt prognoserna. Främst gäller detta prognoserna för bostadsbidrag som sänkts på grund av att Konjunkturinstitutet i sin senaste prognos tror på en högre sysselsättning. Förändringarna i volym och struktur har sammantaget sänkt prognoserna 2011 och 2012 men höjt dem för Volymerna har sänkts för Tandvårdsersättning, Sjukpenning och Föräldrapenning medan vi ser höjda volymer inom Aktivitets- och sjukersättning. Inom Företagshälsovården beräknas något högre volymer för år

5 Nya regeländringar avser dels det förändrade avtalet för den så kallade landstingsmiljarden, dels ändringar rörande sjukvård i internationella förhållanden. Under rubriken Övrigt redovisas effekterna av en ny beräkningsmodell för antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar. Prognosändringar inom olika försäkringsområden Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas öka kraftigt mellan 2009 och 2010 för att åren därefter endast öka marginellt. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet antas minska kraftigt år 2010 och upphöra från år Sammantaget beräknas utgifterna uppgå till mellan 6,0 och 6,2 miljarder per år under hela prognosperioden. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgiften bli lägre för hela perioden. Sänkningen är en följd av observerad lägre tandvårdskonsumtion under hösten Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitetsoch sjukersättning åren 2010 och Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 90 miljarder år 2009 till 80 miljarder år 2010 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 65 miljarder år Jämfört med prognosen i oktober har prognoserna justerats ned med i storleksordningen 400 miljoner per år för Prognosen för sjukpenning har sänkts för åren , främst eftersom Försäkringskassan nu räknar med ytterligare effekter av rehabiliteringskedjan. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan I december 2009 var det färre än personer i beståndet. De närmaste åren beräknas antalet att fortsätta att minska. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att försvinna och även antalet personer med sjukersättning tillsvidare beräknas minska eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Jämfört med i oktober har prognosen justerats upp för år Det antas tillfälligt bli en ökning av nybeviljade sjukersättningar under början av 2010, detta då fler än beräknat ansökt om sjukersättning tillsvidare under slutet av Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 24 miljarder år 2010 till knappt 29 miljarder för Ökningen beror dels på att barnafödandet antas öka, dels på att för barn födda från och med 2002 har det lagstadgade antalet föräldrapenningdagar höjts från 450 till 480. Prognosen har denna gång skrivits ner något som en följd av utvecklingen av uttagna dagar under Även utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen beräknas öka under hela prognosperioden. I tidigare prognosdokument har olika scenarier tagits 5

6 fram som illustration till ekonomiska konsekvenser av influensapandemin. Beräkningarna har hela tiden gjorts vid sidan av den lämnade prognosen. Mönstret av utbetalade dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av barn under 2009 kan klassas som normalt. Den nya influensan tycks alltså inte hittills ha haft någon effekt på utgiften för tillfällig föräldrapenning. Utgiften för bostadsbidrag förväntas öka åren till drygt 3,6 miljarder kronor för att åren därefter minska något. Utvecklingen är en följd av den rådande lågkonjunkturen och dess effekt på sysselsättningen. I sin senaste prognos har Konjunkturinstitutet höjt sin prognos för sysselsättningen. Detta har i sin tur haft en sänkande effekt på prognosen för bostadsbidrag för alla år i perioden, sänkningen är störst år Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: prognostiserat utfall för 2010 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, och beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller. I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2010 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus, rapporteras. Vid varje prognostillfälle ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2010 redovisas. Uppdraget redovisas under rubriken Föräldrapenning i avsnittet Föräldraförsäkring. 6

7 Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för december 2009 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst november 2009 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har oftast hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har SCB:s befolkningsprognos från 13 maj 2009 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i oktober beskrivs nedan. Det något lägre prisbasbeloppet för 2011 har marginellt sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Sysselsättningen antas nu bli högre under hela prognosperioden, det har sänkt prognoserna för bostadsbidrag. Den ekonomiska utvecklingen 1 Under senare delen av år 2009 blev tecknen på en återhämtning från den ekonomiska krisen allt tydligare. När den internationella finanskrisen framstod som svårast mot slutet av 2008 spred sig oro för att världens ekonomiska system i värsta fall kunde sluta fungera och att de finansiella marknaderna skulle falla samman. Dessa farhågor har hittills inte besannats, trots att en del stora bankfallissemang skedde i både USA och Europa. Att det inte gick så illa som befarat har medfört att intresset för aktieköp återkommit. Börserna har vänt uppåt och aktiekurserna steg under loppet av 2009, på en del håll t.ex. på Stockholmsbörsen kraftigt. Finanskrisen har fått betydande konsekvenser för den reala ekonomin, särskilt för industriprodukter från exempelvis fordons- och maskinindustrierna. Härigenom har exportberoende länder som Sverige och flera andra länder i Europa drabbats särskilt hårt. BNP-fallen har i dessa länder 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 7

8 varit större än i de länder där de finansiella obalanserna är påtagligast, främst USA. Det är anmärkningsvärt att den svenska industrin haft sämre industriutveckling än OECD-genomsnittet, samtidigt som börsuppgången i Sverige varit bland de kraftigaste. Flertalet prognosmakare både utomlands och i Sverige räknade under våren 2009 med en sämre ekonomisk utveckling för 2009 än vad utfallen nu tycks bli. Konjunkturinstitutet beräknade i december 2009 att BNP detta år minskade med 4,4 procent i volym, även det i och för sig en betydande tillbakagång. Under intryck av den något starkare utvecklingen har man successivt skrivit upp prognoserna för de kommande åren relativt mycket. Konjunkturinstitutet räknade i decemberprognosen med en BNP-tillväxt 2010 på 2,7 procent och 3,3 procent Återhämtningen sker dock från en låg nivå 2008 års nivå beräknas nås någon gång under De ljusare konjunkturutsikterna motsvaras av förbättringar i ett antal kvalitativa indikatorer på stämningsläget i ekonomin. För Sveriges del har Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget, stigit påtagligt under de senaste månaderna. Den låg i december 2009 på en nivå som översteg 100, vilket indikerar att stämningsläget är något bättre än genomsnittet sedan Barometerindikatorn är liksom flera andra konjunkturindikatorer en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Under den senaste högkonjunkturen kulminerade Barometerindikatorn redan sommaren Dess variationer sammanfaller tidsmässigt mycket nära med utvecklingen på aktiebörsen. Arbetsmarknaden däremot ligger sent i konjunkturcykeln, ibland flera år efter aktiemarknaden. 8

9 Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av arbetskraften, dvs. 100 minus arbetslösheten. Prognoser för sysselsättningsgraden baserade på Konjunkturinstitutets decemberrapport Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är december I den reala ekonomin har ännu inte särskilt kraftiga spår av återhämtning registrerats. Det tidigare mycket kraftiga produktionsfallet i den svenska industrin har dock upphört, men tendensen till uppgång är än så länge obetydlig. Den ekonomiska krispolitiken i USA och Europa har mycket kraftfullt inriktats på att minska skadorna efter de finansiella debaclena under hösten Centralbankerna har sänkt styrräntorna till nära noll och tillfört stora kvantiteter likvida medel till marknaderna. Finanspolitiken har blivit expansiv och budgetunderskotten har vuxit kraftigt, i USA till långsiktigt ohållbara cirka 10 procent av BNP. Allt detta är viktiga delförklaringar till att de finansiella marknaderna kunnat stabiliseras relativt snabbt. Det har emellertid varit fråga om konstgjord andning, som inte kan hållas igång så länge till, och det gäller nu att ländernas ekonomier kan börja växa av egen kraft. De åtgärder som vidtagits för att stödja det finansiella systemet måste förr eller senare fasas ut. Den ekonomiska politiken står globalt sett inför 9

10 dilemmat att den måste motverka alltför stora risktaganden och nya finansiella excesser, och samtidigt skapa förutsättningar för fortsatt realekonomisk återhämtning. I denna s.k. exit-problematik att centralbanker och finansdepartement måste normalisera politiken ligger en risk för att de prognoser som görs för de kommande åren kan vara alltför optimistiska. Hur stor den risken är går inte säga. Ett annat memento är att förbättringarna i det mer allmänna ekonomiska sentimentet delvis kan vara bara en rekyl på den extrema dysterhet som rådde kring det senaste årsskiftet. Arbetsmarknaden Sysselsättning och arbetslöshet påverkas vanligen först sent i konjunkturförloppet betecknade nog minskade arbetslösheten en aning så sent som 2008, till i genomsnitt 6,1 procent av arbetskraften. Under 2009 var arbetslösheten i genomsnitt 8,5 procent. Bland ungdomar var arbetslösheten väsentligt högre. Konjunkturinstitutet har som nämnts reviderat upp sina prognoser påtagligt för BNP-tillväxten, vilket återverkar positivt på prognoserna för arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten beräknas ändå öka till 10,1 procent av arbetskraften 2010 och till 10,4 procent För år 2012 räknas med en viss förbättring av arbetsmarknadsläget, som bedöms fortsätta under 2013 och Till den öppna arbetslösheten kommer att Konjunkturinstitutet för 2010 räknar med att 8,4 procent kommer att finnas i arbetsmarknadspolitiska program, sysselsättningsprogram och utbildningsprogram. Detta kan jämföras med 3,6 procent under Att konjunkturförbättringen inte antas motsvaras av snabbt minskad arbetslöshet sammanhänger med att det i denna lågkonjunktur inte väntas ske någon minskning i arbetskraftsutbudet dvs. nämnaren i arbetslöshetsmåttet. I samband med kraftiga konjunkturförsvagningar är det annars normalt att inte bara sysselsättningen faller, utan även själva arbetskraften. Så var i hög grad fallet vid 1990-talskrisen, då den öppna arbetslösheten märkbart dämpades av att många lämnade arbetskraften, genom förtidspensionering i olika former och ökad utbildning. I den nuvarande lågkonjunkturen står förtidspension, dvs. numera sjukersättning, inte till förfogande på samma sätt som vid 1990-talskrisen, bl.a. på grund av regeländringar. En del av de personer som flödar ut från sjukförsäkringen kommer att beröras av åtgärder bl.a. i form av s.k. individuella introduktionsprogram vid Arbetsförmedlingen. Många i denna grupp kommer därmed att stå kvar i arbetskraften. En del kommer att bli utan ersättning eller hänvisas till kommunalt försörjningsstöd. Från samhällsekonomisk synpunkt är det bra om personer med arbetsförmåga men utan sysselsättning befinner sig så nära arbetsmarknaden som 10

11 möjligt. Hellre arbetslöshet med viss kontakt med arbetsmarknaden än slutgiltig utslagning från arbetslivet genom sjukersättning. Trots detta finns risk att sysselsättningsnedgången, sammantaget cirka 4 procent åren , leder till högre långvarig eller permanent arbetslöshet talskrisen fick sådana följder. Den nu ingångna krisen bedöms bli mindre kraftig och mindre långvarig, men Konjunkturinstitutet bedömer ändå att en del av sysselsättningsnedgången blir långvarig, nämligen cirka personer. Den ekonomiska krisen och arbetslösheten drabbar olika grupper olika hårt. I riskzonen återfinns inte bara unga människor utan även ensamstående föräldrar och deras barn samt nyanlända invandrare. Extra finanspolitiska stimulanser Inte minst för att begränsa de varaktiga effekterna på sysselsättningen har Konjunkturinstitutet prognostiserat finanspolitiska stimulanser utöver den finanspolitik som redan beslutats. Utan dessa tillkommande stimulanser beräknar Konjunkturinstitutet att BNP åren 2010 och 2011 skulle bli cirka 0,2 à 0,3 procent lägre. Även sysselsättningen skulle bli lägre. Försäkringskassan har inte inkalkylerat åtgärder av detta slag i sina prognoser, utan utgått enbart från beslutade förändringar. Detta är en allmän princip i prognosarbetet. När Försäkringskassan tar Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognoser (som innefattar prognostiserad finanspolitik) till utgångspunkt för sina beräkningar, innebär detta ett visst avsteg från prognospolicyn. Valutakurserna Kronan föll kraftigt i värde mot de viktigaste världsvalutorna under senare hälften av Från juni 2008 till slutet av 2008 steg euro med 16 procent mot kronan, USA-dollar med 30 procent och japanska yen med över 50 procent. Flera andra små valutor uppvisade en liknande utveckling. En gängse förklaring är att placerarna under finanskrisens värsta fas tydde sig till de stora valutorna, vilka uppfattades som säkrare och mer likvida. Ett undantag var dock brittiska pund, som liksom kronan försvagades. Kronfallet fortsatte till en bottennivå i februari 2009, varefter huvudtendensen varit att kronan stärkts. Kronan anses av många bedömare undervärderad, och Konjunkturinstitutet räknar som nämnts med en fortsatt förstärkning under de närmaste åren. Inflationen Sveriges inflation har som de flesta andra länders minskat kraftigt sedan Detta har skett trots att kronans fall normalt borde ha gett upphov till ganska betydande inflationsimpulser via höjda importpriser. Dessa impulser har gjort sig gällande oväntat sent. En annan faktor som normalt borde ha verkat mer inflationsdrivande är att arbetskraftskostnaderna steg påtagligt både 2008 och De centrala avtal som slöts år 2007 styrde löne- 11

12 höjningarna ännu för 2009, och de ingångna krisöverenskommelserna om sänkt månadslön i samband med reducerad arbetstid påverkar inte timlönerna och arbetskraftskostnaderna nedåt. Att inflationen trots dessa faktorer gått tillbaka så pass markant får tillskrivas den försvagning i konsumenternas efterfrågan som krisen föranlett. Företagen, inte minst industriföretagen, har parerat kostnadsökningarna med sänkta vinstmarginaler. Vidare skedde en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna med 1 procentenhet den 1 januari Konsumentprisindex (KPI), räknat från motsvarande månad föregående år, sjönk under större delen av Denna ansats till deflation bedöms av Konjunkturinstitutet dock bli kortvarig. Den beror helt och hållet på räntesänkningarnas effekter på hushållens utgifter, och dessa effekter måste snart upphöra räntorna kan inte sjunka mycket ytterligare. Med början 2010 räknas med högre räntor. Efterhand erhålls då en uppdrivande effekt på KPI av höjda räntor. Räknat exklusive räntor fortsätter däremot inflationen att sjunka något. Bakom detta antagande ligger delvis den förutsedda förstärkningen av kronan, men också att efterfrågetrycket blir fortsatt lågt och att lönehöjningarna väntas bli lägre. Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år Det svaga arbetsmarknadsläget medför alltså att löneökningarna hålls tillbaka betydligt. År 2010 sluts nya centrala avtal på nästan hela arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet räknar med att timlönernas höjning stannar vid drygt 2 procent per år åren 2010 och 2011, medan en viss acceleration i löneökningarna kan komma att inledas Det bör påpekas att dessa tal avser de totala löneökningarna, även de som vanligen uppstår utöver de 12

13 centrala avtalen (s.k. lokal lönebildning). Små lönehöjningar bidrar till att hålla inflationen i schack, men Konjunkturinstitutet har också påpekat risken med lönehöjningar som blir alltför små eller obefintliga. Efterfrågebortfallet i ekonomin skulle förstärkas, vilket är svårt att möta med en mer expansiv penningpolitik eftersom Riksbankens styrränta redan är praktiskt taget noll. I förlängningen kan t.o.m. deflation och ytterligare minskad efterfrågan bli resultatet. Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 2 sänks från kronor 2009 till kronor Prisbasbeloppet 2010 bestäms av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före (som var 0,8 procent). Enligt samma beräkningsprincip prognostiseras prisbasbeloppet stiga igen under de följande åren: kronor kronor kronor kronor kronor kronor 2 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning och vårdbidrag,, vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över respektive tak ( kr/mån för föräldrapenning och kr/mån för övriga). 13

14 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Under perioden oktober november fortsatte utgifterna för det nya statliga tandvårdsstödet att öka trendmässigt även om en viss (och något oväntad) nedgång skedde under november. Preliminär statistik pekar dock mot att utbetalningarna tog fart igen under december. Under oktober november utbetalades sammanlagt cirka 969,7 miljoner kronor i tandvårdsersättning och allmänt tandvårdsbidrag (ATB) mot cirka 537,6 miljoner kronor under samma period år En anledning till att utbetalningarna minskade något under november är att antalet inrapporterade tandreglerande åtgärder ökade mycket kraftigt under september oktober för att sedan falla tillbaka under november. Detta förklaras av att flera av de tandreglerande åtgärderna (som generellt är de dyraste) kan ta 1 2 år att slutföra. En möjlig förklaring till att utbetalningarna sjönk tillbaka igen under november är att det fanns ett visst uppdämt behov av denna typ av vård inför tandvårdsreformen och att många behandlingar påbörjades under de första månaderna efter införandet av de nya ersättningsreglerna. Utgifterna för det nya tandvårdsstödet väntas öka med 28,9 procent under 2010 för att därefter stabiliseras under 2011 med en ökning på 2,4 procent. Under väntas utgiften öka med i snitt 1,0 procent per år. Under 2010 antas antal patienter öka med 3,1 procent jämfört med Eftersom ingen modellering av sambandet mellan (t.ex.) hushållens inkomster och tandvårdskonsumtion är möjlig i dagsläget antas antal patienter under perioden i stort följa befolkningsutvecklingen (uppdelat på olika åldersklasser). Utgifterna från det gamla tandvårdsstödet var något högre under oktober november än under tvåmånadersperioden innan, 60,7 respektive 53,9 miljoner kronor, men Försäkringskassan bedömer att utgifterna kommer att fasas ut snabbt under Dessa utgifter bestod under perioden till största delen av ersättning för protetiska åtgärder på personer 65 år eller äldre. Övriga utgifter från det gamla stödet var sammanlagt cirka 1,1 miljon kronor. 14

15 Prognos för tandvårdsstödets olika delar uppdelat på åldersgrupp. Belopp i 1000-tal kronor Åld. Kategori Utgift allmänt tandvårdsbidrag Totalt ATB Utgift högkostnadsskydd Totalt HCP Totalt/åldersgrupp Total utgift nya tandvårdsstödet Utgift för gamla tandvårdsstödet Anslagsbelastning Under 2009 utfördes totalt cirka 16 miljoner ersättningsberättigande åtgärder på 4,14 miljoner patienter under sammanlagt 9,65 miljoner besök hos tandvården. Med preliminär utbetalningsstatistik för december utbetalades sammanlagt cirka 777 miljoner kronor i allmänt tandvårdsbidrag och cirka miljoner kronor i tandvårdsersättning inom ramen för det nya högkostnadsskyddet under året. De ersättningsregler som infördes 1 juli 2008 har nu varit ikraft tillräckligt länge för att kunna analysera konsumtionen av tandvård och utbetalt tandvårdsersättning under löpande 12-månadersperioder. Försäkringskassan har gjort beräkningar på fördelningen av det ersättningsgrundande beloppet för individer under olika 12-månadersperioder och åldersgrupper. En tydlig trend är att de högsta kvantilerna, som alltså visar konsumtionsnivån för de största konsumenterna av tandvård, ökat trendmässigt sedan införandet av det nya tandvårdsstödet. Däremot så har mellan- och de lägre kvantilerna för konsumtionen, t.ex. medianpatientens konsumtion, varit stabil över hela den undersökta perioden. Beräkningen av fördelningen för det ersättningsgrundande beloppet som diskuterades ovan har extrapolerats och använts i beräkningarna av utgiftsprognosen. Det är främst de högsta kvantilerna, som fortfarande ökar något. Denna utveckling väntas dock stabiliseras under

16 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 3,6 3,4 6,4 6,2 4,8 Volym- och strukturförändringar P.g.a. konsumtionsnedgången under november (se diskussionen ovan) samt att utgifterna från det gamla stödet blev lägre än beräknat sänks prognosen för hela prognosperioden. Eftersom prognosen inte bygger på något skattat samband med makroekonomiska variabler är prognosen i dagsläget känslig för trend och nivåförändringar. Viss ommodellering har gjorts i denna prognos. Se nedan. Detta har påverkat de prognostiserade utgifterna för åren Förändring av prognosmodell I denna prognos har fördelningen av det ersättningsgrundande beloppet för patienter under en 12-månadersperiod (se diskussion ovan) och utvecklingen av denna fördelning använts i beräkningarna. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 777 ¹ 722 ¹ Preliminär avgift 641 ¹ 642 ¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 136 ¹ 80 ¹ 3 1 Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. Analys Avgörande för utgiften är utbetalningarna av smittbärarpenning. Prognosen för den utgiften är oförändrat 6,5 miljoner per år under prognosperioden. 16

17 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor 0,0 0,0 0,0 Differens i procent 0,0 0,0 0,0 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Faktorer som påverkar prognosen Utgiften påverkas bland annat av i vilken utsträckning svenska medborgare kommer att vistas i andra EU/EES-länder eller Schweiz, samt antalet personer försäkrade utomlands som befinner sig i Sverige vid sjukdom. Det ökande antalet äldre människor kommer på sikt att få en ökande effekt på prognoserna för sjukvård i internationella förhållanden. Främst till följd av fler pensionärer som bosätter sig utomlands, men även i form av ökade utgifter för turistvård eftersom fler äldre människor reser i större utsträckning än tidigare. Andra indirekta faktorer som påverkar utgifterna för förmånen är förändringar i människors benägenhet att resa på grund av exempelvis resetrender och ekonomiska förutsättningar. Under senare år har även medvetenheten kring resandets påverkan på klimatet ökat, vilket på sikt skulle kunna minska människors benägenhet att resa och därmed också utgiften för förmånen. Valutakursen påverkar utgiften, dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en stark svensk valuta kan resandeströmmarna från Sverige förväntas bli större, men resandeströmmarna till Sverige kan å andra sidan förväntas minska. 17

18 Prognoserna för Sjukvård i internationella förhållanden kommande år är osäkra främst beroende på att det är osäkert i vilken takt debiteringen av vården kommer att ske, men även på grund av det osäkra konjunkturläget. Effekter på prognosen av de nya förordningarna För att förenkla för både enskilda och socialförsäkringsadministrationerna i de olika europeiska länderna har en ny förordning tagits fram. Den nya förordningen 883/2004 som antogs den 29 april 2004 kommer att ersätta den nuvarande förordningen 1408/71. En ny tillämpningsförordning, förordning 987/2009, har beslutats som ersätter nuvarande tillämpningsförordning 574/72. De nya förordningarna kommer att tillämpas från 1 maj Införandet av dessa nya förordningar kommer dels medföra förändringar i metodiken för beräkning av schablonbeloppen för vårdkostnader, dels att de återbetalningsregler som ska gälla mellan länderna förändras, exempelvis genom införande av ränta på sena betalningar. De nya återbetalningsreglerna kommer att påverka utgifterna för såväl pensionärsvården som turistvården. Nedan nämns de stora förändringarna med koppling till prognoserna, men det finns även fler mindre förändringar vilka inte nämns i texten nedan eftersom de inte bedöms ha någon större betydelse för prognosen. Faktiska eller fasta belopp Kostnaden för turistvård debiteras liksom tidigare med faktiska belopp och enligt den nya förordningen ska nu även kostnaden för pensionärsvård som huvudregel debiteras med faktiska belopp. Men möjligheten kvarstår dock att fortsätta debitera pensionärsvård med fasta belopp, dvs med schablonbelopp som tidigare var fallet för alla länder. De länder som även fortsättningsvis kommer fortsätta med schablonbeloppen framgår av en bilaga till den nya tillämpningsförordningen (Bilaga 3, förordning 987/2009). I prognosen antas att schablonbeloppen legat på rätt nivå tidigare och att övergången till faktiska belopp därför inte kommer innebära någon förändring av storleken på de krav som ställs. Förändrat kostnadsansvar för vård i ett tredje land Om en person med svensk pension som bor i ett annat land blir akut sjuk i ett tredje land då har det tidigare varit bosättningslandet som har stått för kostnaden. Enligt den nya tillämpningsförordningen är det nu i stället Sverige som har kostnadsansvaret för detta. I prognosen innebär detta att utgiften för turistvård skulle kunna öka marginellt, varför ingen hänsyn har tagits till detta i denna prognos. Om en pensionär boende utomlands får planerad vård i ett tredje land beror kostnadsansvaret på om pensionärsvården faktureras med faktiska belopp eller schablonbelopp. Sker debiteringen med schablonbelopp då är det bosättningslandet som utfärdar förhandstillståndet och därmed står för kostnaden. Men om debiteringen sker med faktiska belopp då är det nu 18

19 Sverige som utfärdar förhandstillståndet och därmed står för kostnaden. För prognosen innebär det i så fall att utgiften för turistvård ökar, men att utgiften för pensionärsvård i så fall minskar i motsvarande utsträckning. Ingen hänsyn har därför tagits till detta i prognosen. Med den nya beräkningsmetod för genomsnittliga kostnader som introduceras med förordning 987/2009 kommer de länder som fortsätter att tillämpa schablonbelopp kunna inkludera kostnaden för förhandstillstånd i beräkningen av de genomsnittliga kostnaderna. Detta skulle på sikt kunna innebära en marginell ökning av pensionärsvården. Ingen hänsyn har dock tagits till detta i prognosen. Ytterligare ersättning i samband med förhandstillstånd Det kommer också att bli möjligt att få viss ersättning för kostnader i samband med förhandstillstånd. Det gäller kostnader för resor och logi samt kostnader för medföljande. Ersättning kommer även att kunna ges för mellanskillnad av patientavgifter. Detta skulle på sikt kunna innebära en viss ökning av utgiften. Ingen hänsyn har dock tagits till detta i prognosen eftersom Försäkringskassan endast beviljar cirka 100 förhandstillstånd per år. Ytterligare rättigheter för pensionstagare Av en bilaga till den nya förordningen (Bilaga 4, förordning 883/2004) framgår de länder, varav Sverige är ett, som ger ytterligare rättigheter för pensionstagare som återvänder till i detta fall Sverige för vård. Det innebär att en svensk pensionär har rätt till all vård både i bosättningslandet och i Sverige. Om faktureringen av pensionärsvården sker med faktiska belopp så innebär detta ingen extra kostnad. För prognosen innebär det i så fall att utgiften för pensionärsvård minskar, men att utgiften för konventionsvård i så fall ökar i motsvarande utsträckning. Om faktureringen av vården sker med schablonbelopp då kan det innebära en kostnadsökning för Sverige eftersom Sverige då betalar både schablonbelopp och för vården i Sverige. Men enligt tillämpningsförordningen görs då ett avdrag på 10 procent på schablonbeloppet. I prognosen antas att avdraget motsvarar den extra kostnaden för vården som ges i Sverige och nettoeffekten på prognosen antas därför bli noll. Debiteringstakten I den nya tillämpningsförordningen finns tydliga regler för när krav senast måste inkomma (Artikel 67, förordning 987/2009). För vård som debiteras med faktiska belopp måste en faktura skickas till Sverige inom 12 månader efter utgången av det kalenderhalvår då fordringen bokfördes i det vårdgivande landet. På motsvarande sätt måste en faktura på vård som debiteras med schablonbelopp skickas till Sverige inom 12 månader efter den månad då schablonbeloppet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning. Konsekvensen av de nya reglerna bör bli en jämnare och mer kontinuerlig debiteringstakt från samtliga länder. 19

20 Tidsfrister för betalningar Inom vilken tid inkomna fordringar ska betalas regleras också i tillämpningsförordningen (Artikel 66-68, förordning 987/2009). Återbetalningen av fordringarna ska genomföras så snart som möjligt, men senast inom 18 månader efter utgången av den månad de kom in annars påförs dröjsmålsränta. Dialog om fakturor får pågå maximalt 36 månader, om inte tvisten kan lösas lämnas ärendet till Revisionskommittén. I prognoshänseende betyder detta inga stora förändringar eftersom denna betalningstakt är i nivå med den takt Sverige tillämpat sedan tidigare. För denna prognos antas att turistvård i huvudsak betalas under nästföljande kalenderhalvår och pensionärsvård under nästföljande kalenderår. Övergångsregler Effekterna av övergångsreglerna är det som på kort sikt kan komma att påverka prognosen mest. För vård som debiteras med faktiska belopp (dvs turistvård) gäller att kostnader som är bokförda hos institutionen i vistelselandet fram till den 1 maj 2010 ska hanteras enligt de gamla återbetalningsreglerna, men kraven ska introduceras senast 31 december Det innebär att fler krav kan antas inkomma under avseende gammal vård, vilket med oförändrat antagande om betalningstakt kommer belasta anslaget under 2011 eller senast I prognosen för turistvård har inte effekten av denna övergångsregel beaktats ännu. Utvecklingen av debiteringstakten och vilka vårdår turistvården avser kommer dock att följas noga under året. Något om översynen av avtalen Med anledning av de nya förordningarna håller Sverige på att se över avtalen om betalningsavståenden med ett flertal länder. Så snart de eventuellt nya avtalen är klara kommer hänsyn att tas till dessa i prognosen. Prognoser Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall och utgiftsprognoser i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden 1 2 Utfall Utgiftsprognos Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Summa Enligt artiklarna 49 & 50 i EG-fördraget. Ingår under år 2004 i utfallet för konventionsvård med drygt 9 miljoner kronor. På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. 20

21 Konventionsvård För konventionsvård förväntas utgiften fortsätta öka med omkring sex procent per år I prognosen antas att volymerna kommer att fortsätta att öka under prognosperioden och kostnaden har dessutom anpassats till de senaste årens inflation för hälso- och sjukvård i Sverige. Utfallet för konventionsvård under jan nov blev 133 miljoner kronor, vilket är lägre än vad som antogs i föregående prognos. Turistvård Vårdkostnaden för turister som söker vård i EU/EES-länder samt Schweiz beräknas främst baserat på storleken på de fakturor som hittills inkommit från dessa länder. I prognosen antas att volymerna kommer att fortsätta att öka under prognosperioden och kostnaden har dessutom anpassats till ECB:s inflationsprognos från fjärde kvartalet Men under sista kvartalet 2009 inkom fakturor på ett sammanlagt högre belopp än vad som antogs i föregående prognosomgång. Med anledning av den utvecklingen har nivån höjts även för följande år. Utfallet för turistvård under januari till november blev 95 miljoner kronor. Pensionärsvård Kostnadsprognosen för pensionärsvård ett år bygger på kunskap om hur många skuldmånader som senast blivit debiterat för ett helår i det vårdgivande landet multiplicerat med det senast fastställda schablonbeloppet. Schablonbeloppen antas öka med fem procent per år under hela prognosperioden. Utgifterna för pensionärsvård följer inte de prognostiserade kostnaderna för densamma, främst beroende på eftersläpningar i debiteringen för vården. En förändring av utgiftsprognosen betyder alltså inte med nödvändighet att bedömningarna i kostnadsprognosen är förändrade. Kostnaden för pensionärsvård prognostiseras till 222 miljoner kronor 2009 och förväntas därefter öka med knappt fem procent per år. Men utgiften för 2009 beräknas bli 248 miljoner kronor. Generellt antas en utbetalning per land och år i prognosen, men under 2009 har Frankrike fått betalt för både 2006 och Utfallet för pensionärsvård under januari till november blev 171 miljoner kronor. Sjuk- och tandvårdstjänster Antalet ärenden avseende personer som fått vård i ett annat EU/EES-land och sedan sökt ersättning i efterhand med stöd av EG-fördragets artiklar 49 & 50 om fri rörlighet för tjänster har ökat kontinuerligt sedan införandet i början av Ersättning kan beviljas för både nödvändig och planerad vård. Utfallet per månad för sjuk- och tandvårdstjänster varierar kraftigt, men visar en tydligt ökande trend både avseende antal utbetalda ärenden och utbetalt medelbelopp. Utfallet för sjuk- och tandvårdstjänster blev 74 miljoner kronor under januari till november, vilket är något lägre än vad som antogs i föregående prognos. 21

22 I ärenden om ersättning i efterhand för vårdkostnader i ett annat EU/EESland eller Schweiz, det vill säga sjuk- och tandvårdstjänster, kan en kund ge ett försäkringsbolag en fullmakt att få ersättning utbetald till sig i kundens ställe. I ett informationsmeddelande i april 2008 förtydligade Försäkringskassan vilka rutiner som gäller vid sådana försäkringsbolagsärenden. Under året har utgiften för denna typ av ärenden ökat jämfört med samma period året innan. Rätten till ersättning för vårdkostnader i ett annat EES-land grundar sig på domstolspraxis. Förslag till direktiv om patientens rättigheter i gränsöverskridande hälso- och sjukvård har lagts fram av EU-kommissionen. Tillsammans med ny svensk lagstiftning kan det på sikt komma att påverka utgifterna för förmånen. Detta har dock inte beaktats i denna prognos. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel 0,0 0,0 0, ,0 Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,7 +13,6 +3,6 +3,9 +2,0 Ändrade makroekonomiska antaganden De makroekonomiska faktorer som påverkat prognosen är dels ECB:s inflationsprognos från fjärde kvartalet 2009 som höjt prognosen marginellt, men också förändringar i valutan som sänkt prognosen för hela prognosperioden. Kronan har stärkts sedan föregående prognos och i denna prognos antas en euro kosta 9,80 kr till skillnad från i föregående prognos då en euro antogs kosta 10,71 kronor. Konjunkturinstitutet gör i sin decemberprognos bedömningen att kronan kommer att stärkas ytterligare och i slutet av 2011 prognostiseras en euro kosta 9,30 kronor. I prognosen för konventionsvård används ett genomsnitt för de senaste årens inflation för hälso- och sjukvård i Sverige. Kostnadsutvecklingen blev fortsatt låg under 2009, vilket har sänkt prognosen. 22

23 Volym- och strukturförändringar Prognosen för konventionsvård är något höjd för hela prognosperioden främst med anledning av att konjunkturutvecklingen nu ser något ljusare ut. Utfallet per månad för sjuk- och tandvårdstjänster varierar kraftigt, men visar en tydligt ökande trend både avseende antal utbetalda ärenden och utbetalt medelbelopp. Prognosen har höjts något med anledning av det senaste kvartalets utfall. Prognosen för turistvård har höjts främst av tre orsaker. För det första på grund av en allmän nivåhöjning av prognosen för hur stora belopp som debiteras under ett år grundat på utvecklingen under året. För det andra att Storbritannien i december skickade räkningar för turistvård utförd under 2004, 2005, 2006 och 2007, vilka alla prognostiseras belasta För det tredje en tidigare underskattning av hur stort beloppet för obetalda räkningar skulle vara vid slutet av De två senare orsakerna höjer prognosen väsentligt för Prognosen för pensionärsvård är höjd främst av två orsaker, dels har Grekland nu kompletterat flera vårdår med fler skuldmånader vilket också höjer förväntningen på nivån för kommande år, dels inkom Grekland med krav för åren 2002, 2003, 2004 och 2005 i december som höjer prognosen Ny regeländring Här anges de förväntade effekterna på pensionärsvård av de övergångsregler som ska gälla med anledning av den nya tillämpningsförordningen. För pensionärsvård höjs prognosen för 2012, eftersom det finns ett sista datum för att introducera krav. Om kraven för den vården introduceras och tidigare betalningstakt vidhålls prognostiseras det belasta anslaget under :4 Bilstöd till personer med funktionshinder Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Analys Antalet grundbidrag förväntas öka under 2009 och 2010 då fler än tidigare år haft sin bil i nio år och därmed kan återansöka om bilstöd. Det skulle kunna förväntas att även att antalet inkomstrelaterade anskaffningsbidrag skulle öka, av samma orsak, men så verkar inte bli fallet enligt prognosen. 23

24 Antalet förstagångsansökningar har minskat de senaste åren. För 2009 har det skett en liten ökning, då de beräknas uppgå till 600 för helåret. Till och med 2014 beräknas de uppgå till 650 nybeviljanden per år. Från och med år 2009 beräknas utbetalningar av bilstöd således börja öka igen. Utgiften för grundbidrag beräknas att öka från och med 2009 och fortsätta öka till och med 2012 för att därefter minska. Likaså beräknas utgiften för anpassningar öka, men först från år Utgiften för de inkomstrelaterade anskaffningsbidragen förväntas öka för både 2009 och 2010 för att därefter minska. Flera domar i anpassningsärenden har medfört att Försäkringskassan nu justerar skrivningarna i vägledningen av vad den sökande kan beviljas anpassningsbidrag för. Ett exempel är en dom i Kammarrätten innebär att anpassningsbidrag ska beviljas även för installation av stolar som medger att det funktionshindrade barnets hela familj kan använda bilen. Denna nya praxis kan komma att öka utgifterna för anpassningsbidrag, men det är osäkert i hur stor grad. Även andra förändringar i vägledningen kan komma att påverka utgifterna. I denna prognos har hänsyn inte kunnat tas till dessa förändringar. Osäkerheten vad gäller antalet anpassningsbidrag och reparationer påverkar träffsäkerheten i prognosen. Därtill finns en osäkerhet beträffande hur många som kommer att återansöka om bilstöd efter nio år. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,1 +0,2 +0,3 0,1 0,1 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har ändrat sin prognos för utvecklingen av KPI för samtliga år i prognosperioden, vilket har påverkat prognosen. KPI används för att bedöma ökningen av medelbeloppet för anpassningsbidraget. 24