Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost 5 Tandvårdsersättning :3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarersättning :8 Sjukvård i internationella förhållanden :7 Bilstöd till personer med funktionshinder :8 Kostnader för statlig assistansersättning...22 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Försäkringskassan :7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..60 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 20:1 Garantipension till ålderspension :2 Efterlevandepensioner till vuxna :3 Bostadstillägg till pensionärer :4 Äldreförsörjningsstöd...70 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...72 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 21:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :5 Barnpension och efterlevandestöd till barn :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde Bilaga 1 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 2 sredovisning 2007 med preliminärt utfall för 2007 Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2008 Bilaga 4 Förteckning över kontaktpersoner Bilaga 5 Försäkringskassans utgiftsprognos i januari 2008, Diagram

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2008 ska Försäkringskassan senast den 22 januari 2008 redovisa preliminärt utfall för 2007 och utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde Miljarder kronor Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Försäkringsförmåner med anslag De totala utgifterna förväntas öka under prognosperioden, från 428 miljarder kronor år 2007 till 520 miljarder kronor år Främst är det utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som beräknas öka. Denna ökning beräknas till 40 procent, från 189 miljarder kronor år 2007 till 264 miljarder kronor år För övriga förmåner, som finansieras med anslag inom statsbudgeten, beräknas utgifterna öka med sju procent mellan åren 2007 och

4 I tabellen nedan redovisas en sammanställning av prognoserna för förmåner inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Beloppen anges i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,9 1,0 na 243,9 243,1 Summa tillgängliga 243,0 242,2 Prognos, sakanslag 239,4 241,0 246,6 250,6 256,6 Avvikelse från anslagna 4,5 2,1 Avvikelse från tillgängliga 3,6 1,1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 188,7 202,6 221,2 242,7 263,6 Summa utgifter 428,1 443,7 467,8 493,3 520,1 Totalt anslagna inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2007 är 243,9 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 239,4 miljarder kronor. Detta är 4,5 miljarder kronor, eller 1,8 procent, lägre än anslagna. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 188,7 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas utgifterna år 2007 därmed till 428,1 miljarder kronor. Totalt anslagna inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2008 är 243,1 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 241,0 miljarder kronor. Detta är 2,1 miljarder kronor, eller 0,9 procent, lägre än anslagna. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 202,6 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas utgifterna år 2007 därmed till 443,7 miljarder kronor. 4

5 Behov av utökade anslagskrediter Av prognoserna för budgetåret 2007 framgår om tillgängliga preliminärt beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. Utnyttjade krediter påverkar behovet av anslags för år Av det preliminära utfallet för budgetåret 2007 framgår att följande anslagsposter kommer att överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Beräknat överskridande jämfört med tillgängliga miljoner kr tillgängliga inkl. anslagskredit miljoner kr 13:8.1 Sjukvård i internationella förhållanden 21,5 3,2 21:2.12 Havandeskapspenning 23,2 1,7 Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse till regeringen hemställa om utökad anslagskredit för 2007 med 3,2 miljoner kronor för Sjukvård i internationella förhållanden och med 1,7 miljoner kronor för Havandeskapspenning. Beloppen anger den höjning av högsta tillåtna anslagskredit som erfordras. Jämförelse med föregående prognos I tabellerna nedan redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen den 30 oktober Prognoserna har sammantaget justerats ner för 2007 men höjts för Ändrade makroekonomiska antaganden har höjt prognosen för sakanslagen , men sänkt prognosen för ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten för samtliga år, störst är förändringen Det är främst antaganden om höjt prisbasbelopp och sänkt inkomstindex som inverkat. Förändringar i volym och struktur har sammantaget sänkt prognosen för 2007 men höjt den för Under rubriken nya regeländringar redovisas effekten av att pensionsrätten för sjuk- och aktivitetsersättning har höjts vilket har höjt prognosen för den statliga ålderspensionsavgiften för Sjuk- och aktivitetsersättning. Prognoserna för bostadstillägg är höjda med anledning av den avskaffade förmögenhetsskatten. Den nya anslagsposten 19:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti har inneburit en ökning av de sammanlagda utgifterna. 5

6 Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Ny anslagspost 19: Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,1% 0,1% 0,7% 0,9% 1,2% I tabellen nedan redovisas en jämförelse med prognoserna som lämnades till regeringen den 30 oktober 2007 för de förmåner som finansieras med anslag, dvs. ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ingår inte. Jämförelse med föregående prognos, försäkringsförmåner med anslag. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Ny anslagspost 19: Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 0,2% 0,3% 1,6% 1,6% 2,3% Prognosändringar inom olika försäkringsområden Prognosen för sjukpenning sänks 2007 på grund av ett minskat antal nettodagar, men höjs för åren på grund av en justering av utvecklingen för dagersättningen. Även prognosen för Aktivitets- och sjukersättning skrivs upp för åren men det beror främst på en regeländring vid beräkning av statlig ålderspensionsavgift för förmånen. Antalet personer som fick aktivitets- och sjukersättning 2007 blev något lägre än vad som tidigare prognostiserades, sammantaget bedöms beståndet fortsätta minska under hela prognosperioden. En annan avvikelse jämfört med prognoserna i föregående anslagsuppföljning är att prognoserna för ålderpensionssystemet utanför statsbudgeten har skrivits ner för 2009, vilket främst beror på att inkomstindex är sänkt något. För 2010 och 2011 har prognosen höjts vilket till stor del beror på att 6

7 antalet ålderspensionärer med inkomstgrundad pension nu beräknas bli högre för dessa år. Prognosen för föräldraförsäkringen är höjd för beroende på att antalet utbetalda dagar vars dagbelopp grundar sig på inkomster mellan 7,5 och 10 prisbasbelopp beräknas bli högre än i föregående anslagsuppföljning. Prognosen för tandvård är höjd för hela prognosperioden på grund av att utgiften för bastandvård samt inkommande förhandsprövningar för protetik 65+ under oktober och november var högre än vad som prognostiserades i förra prognosen. Uppdraget Enligt regleringsbrev för budgetåret 2008 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoserna i Hermes. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: preliminärt utfall för 2007 för samtliga anslag och anslagsposter samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, prognostiserat utfall för 2008 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2008 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom politikområdena 13, 16, 19, 20 och 21 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika belopp m.m. redovisas i bilaga 1. En anslagsredovisning med preliminärt utfall för 2007 redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2008 redovisas i bilaga 3. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för november i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst november 2007 har beaktats för samtliga anslag. 7

8 Inom Försäkringskassan pågår ett mycket omfattande förändringsarbete. Försäkringskassan ser bland annat över arbetsprocesser och prioriteringar. Denna omställningsprocess kan komma att påverka ärendevolymer och försäkringsutgifter på ett sätt som är svårt att prognostisera. Det är möjligt att uppsatta produktionsmål inte kommer att uppnås på planerat sätt. Främsta svårigheten, i prognossammanhang, är att förutse i vilken mån utbetalningar kommer att ske under december eller förskjuts över årsskiftet. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har oftast hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Prognosförutsättningar från Ekonomistyrningsverket Försäkringskassan använder oftast prognosförutsättningar från Konjunkturinstitutet (KI) till sina anslagsuppföljningar. Eftersom KI inte har publicerat någon prognos under de senaste månaderna har Försäkringskassan valt att i stället använda uppgifter från Ekonomistyrningsverket (ESV) som underlag till denna anslagsuppföljning. ESV publicerade i december prognoser för flertalet av de variabler som Försäkringskassan brukar få från KI, t ex löneutveckling och prisbasbelopp (se bilaga 1). ESV publicerade dock inte någon prognos för bostadskostnadsindex och inte heller för räntan för 6 månader och 10 år. Därför har i huvudsak samma antaganden som i oktoberprognosen använts för dessa variabler. Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i oktober beskrivs nedan. Det högre prisbasbeloppet för har höjt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, garantipension och vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Den sänkta timlöneökningen för år 2007 har haft en sänkande effekt på prognoserna inom föräldraförsäkringen. Den höjda timlöneökningen för år 2008 har haft motsatt effekt. Inkomstindex beräknas bli lägre 2009 vilket har sänkt prognoserna för till exempel inkomstgrundade ålders- och efterlevandepensioner men höjt prognosen för garantipension och bostadstillägg för pensionärer. Någon prognos för balanstalet inom ålderspensionssystemet har inte gjorts. Det har vid beräkningen antagits att balanstalet förblir större än 1,0 under hela prognosperioden och att balanseringen för inkomstpensionssystemet inte aktiveras. Om balanseringen aktiveras, vilket kan ske tidigast från 2009, knyts inkomstpension och tilläggspension till ett balansindex. Utgifterna för inkomstpension och tilläggspension blir i så fall marginellt lägre än enligt beräkningen med i övrigt oförändrade förutsättningar. 8

9 Tabellförklaringar Prognosavsnitten för varje anslag och anslagspost inleds med en tabell. Nedan beskrivs strukturen på dessa tabeller. och anslagsposter som inte är statlig ålderspensionsavgift Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga 2007 A B C D E F 2008 G H I K L M 2009 N 2010 N 2011 N För år 2007 anges för varje anslag och anslagspost överföringsbelopp från år 2006 (A), anslagsbeloppets storlek (B), tillgängliga (C) vilket är summan av ingående överföringsbelopp och anslagsbelopp samt beräknad anslagsbelastning för hela året (D). Dessutom anges prognos för årets över-/ underskridande (E) och avvikelse från tillgängliga (F). För år 2008 anges för varje anslag och anslagspost beräknat överföringsbelopp (endast eventuell utnyttjad anslagskredit) från år 2007 (G), anslagsbeloppets storlek (H), tillgängliga (I) vilket är summan av ingående överföringsbelopp och anslagsbeloppet samt beräknad anslagsbelastning för hela året (K). Dessutom anges prognos för årets över-/underskridande (L) och avvikelse från tillgängliga (M). Den anslagskredit som tagits i anspråk beaktas under kommande budgetår. Om kreditgränsen överskrids fordras ett särskilt regeringsbeslut. Om anslagskrediten inte syns att räcka kommenteras detta i texten. En del anslag kan tillgodoräkna ett anslagssparande om utgifterna blir lägre än tillgängliga men för de flesta anslag antas att eventuellt anslagssparande dras in. För år anges endast prognostiserad anslagsbelastning (N). 9

10 sposter som är statlig ålderspensionsavgift Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor (= tillgängliga = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år 2007 A 1 B 1 C 1 D 2008 E 1 F 1 G 1 H 2009 I K L 2010 I K L 2011 I K L 1 Fastställd av riksdag eller regering. För år 2007 anges fastställd anslagsbelastning (A), preliminär avgift för året (B) och regleringsbelopp som avser år 2004 (C). Beloppet A är summan av beloppen B och C. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för 2007 (D). För år 2008 anges anslagsbelastning (E) respektive preliminär avgift för året (F) och regleringsbelopp som avser år 2005 (G). Beloppet E är summan av beloppen F och G. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för 2008 (H). För år anges Försäkringskassans prognoser för anslagsbelastning (I) och regleringsbelopp (K) samt prognostiserad avgift för respektive år (L). Beloppen I är summan av beloppen K och L för respektive år. Övrigt I prognosavsnitten redovisas även en tabell där den nya prognosen jämförs med föregående prognos. I tabellen delas prognosförändringen upp på olika komponenter. Ett anslag belastas ofta av flera olika förmåner av olika storleksordning som summeras i bilaga 1. Då kan en förmån som kostar 10 miljarder kronor summeras med en förmån om någon miljon kronor. Någon avrundning sker inte vid dessa summeringar. För att talen i bilagan inte ska skilja sig alltför mycket från talen i anslagsöversikterna görs därför bara små avrundningar vid överföringen till texttabellerna. Därför ser ibland talen i anslagsöversikterna exakta ut trots att det kan finnas vissa osäkerheter. 10

11 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost 5 Tandvårdsersättning söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Preliminärt utfall för året redovisas i bilaga 2. sbelastningen för 2007 beräknas till miljoner kronor, vilket är 64 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tillgängliga. sbelastningen för 2008 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och miljoner kronor lägre än tillgängliga. I budgetpropositionen beslutat anslagsbelopp ingår finansiering av den nya tandvårdsreformen som regeringen avser genomföra under Eftersom det ännu inte finns någon proposition för den nya tandvårdsreformen, har ingen hänsyn tagits till detta i Försäkringskassans utgiftsprognoser. Reformen kommer att räknas fr.o.m. Budgetunderlaget

12 Analys I tabellen nedan har utgiftsprognoserna för samt utfallet för delats upp på tandvårdsförsäkringens olika ersättningsområden. Tabell 1 Tandvårdsersättning. Utgiftsprognoserna uppdelade på ersättningsområden, utfall för samt prognoser för i miljoner kronor Utfall Utgiftsprognos Bastandvård till 64 år år eller äldre Protetik till 64 år år eller äldre Förhöjd ersättning till 64 år år eller äldre Tandvårdsersättning Utgiftsdrivande faktorer Utgiften för protetik i åldersgruppen 65 år och äldre drivs huvudsakligen av antalet inkommande förhandsprövningar, i vilken takt Försäkringskassan hinner fatta beslut om dessa, samt genomsnittlig ersättning för protetikbehandling. I diagram 1 nedan visas utfall och prognos för antalet inkommande förhandsprövningar (inflöde) som avser förstagångsärenden. 12

13 Utfall & prognos för antal inkommande förhandsprövningar per månad Inkommande fhp Prognos Skattad nivå jul-02 jan-03 jul-03 jan-04 jul-04 jan-05 jul-05 jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 I början av reformen fanns det ett uppdämt behov av tandvård. Efter den initiala uppdämda efterfrågan minskade inflödet av förhandsprövningar. Under perioden , har inflödet legat runt ärenden per månad. Antalet inkommande ärenden förväntas minska något under 2008 för att därefter öka marginellt under återstoden av prognosperioden. Utvecklingen över antalet beslutade förhandsprövningar bestäms av hur förhandsprövningsärenden handläggs. Vid de tillfällen då få ärenden handläggs, kommer antalet ännu ej beslutade ärenden att öka, vilket kommer att få till följd att ärendebalansen blir stor och omvänt. Försäkringskassan bedömer att antalet ärenden som handläggs kommer att ligga på samma nivå som inflödet. Detta leder till oförändrad balans och oförändrade väntetider. Antal beslut förväntas minska med 0,1 procent under 2008 och därefter öka med 0,5 procent per år under Den genomsnittliga ersättningen för protetikbehandling har i stort sett varierat runt kronor och förväntas ligga på ungefär samma nivå under hela prognosperioden. Den långsiktiga utvecklingen På lite längre sikt är det framför allt tandhälsoutvecklingen som kommer att driva utgiftsutvecklingen. Eftersom tandhälsan kan variera mellan olika åldersgrupper och olika generationer, kommer den demografiska utvecklingen att ha en stor inverkan på exempelvis inflödet av nya ärenden. En åldersgrupp som är ovanligt stor kan till exempel orsaka stora utgifter under en viss period. Den nya tandvårdsreformen under 2008 Regeringen avser att under 2008 genomföra en tandvårdsreform som omfattar högkostnadsskydd samt tandvårdscheck. Den viktigaste förändringen i 13

14 det nya tandvårdsstödet som presenterades i utredningen om ett nytt tandvårdsstöd för vuxna (SOU 2007:19) är ett högkostnadsskydd för personer i åldrarna 20 år och uppåt. I det nuvarande systemet har endast personer fyllda 65 år och äldre detta högkostnadsskydd. Utredningen beräknade att den totala kostnaden för detta högkostnadsskydd blir 4,8 miljarder kronor och att den totala kostnaden för staten för det nya tandvårdsstödet blir 5,9 miljarder per år i 2006 års priser. Det finns förstås en stor osäkerhet i hur det nya tandvårdsstödet påverkar kostnadsutvecklingen. Det är rimligt att anta att det nya tandvårdsstödet medför förändringar i konsumtionsmönstret av tandvård men storleken på denna förändring är svår att uppskatta. Det finns dessutom en viss osäkerhet om vilka införandeeffekterna av reformen blir under Utredningen pekar på att det finns skäl att anta att en del patienter senarelägger behandlingen tills reformen införs under andra halvåret Det skulle kunna medföra att kostnaderna under perioden 2:a halvåret 2008 till 1:a halvåret 2009 kan öka. Av samma skäl kan en del patientgrupper som missgynnas av den nya reformen antas tidigarelägga behandling. Detta gäller främst personer fyllda 65 år och äldre med behov av omfattande protetiska åtgärder. Om kostnaden för dessa tidigarelagda behandlingar kommer under kan detta alltså ytterligare leda till ökade kostnader. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,3 +3,8 +3,9 +4,1 +4,3 Volym- och strukturförändringar Månadsutfallen för kostnader för bastandvård samt antal inkommande förhandsprövningar för protetik 65+ under oktober november var högre än vad som prognostiserades i förra prognosen. Månadsutfallen för protetik var däremot något lägre än prognosen. Sammantaget har detta lett till en nivåmässig uppjustering av utgiftsprognosen för

15 13:3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarersättning söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor (= tillgängliga = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. sbelastningen för 2007 har fastställts till 1 miljon kronor. Preliminär avgift för år 2007 är 0,5 miljoner kronor. Till denna har regleringsbeloppet för år 2004 om 0,5 miljoner kronor lagts. Prognostiserad avgift för 2007 är 0,6 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras sbelastningen för 2008 har fastställts till 1,2 miljoner kronor. Preliminär avgift för 2008 är 0,6 miljoner kronor. Till denna har regleringsbeloppet för år 2005 lagts. Prognostiserad avgift för 2008 är 0,6 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras Analys Den prognostiserade avgiften för smittbärarersättningen, underlaget till den statliga ålderspensionsavgiften uppgår preliminärt till 6,4 miljoner för 2007 och bedöms uppgå till 6,5 miljoner för perioden Tidigare bedömning för 2007 var 6,8 miljoner, uppskattningen för perioden är oförändrad. 15

16 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos för anslagsposten Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden för prognosåret Volym- och strukturförändringar för prognosåret Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare 44 Övrigt 278 Ny utgiftsprognos för anslagsposten Differens i 1000-tal kronor +/ Differens i procent +/ 0 5,3 30,4 Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Eftersom det preliminära utfallet för den prognostiserade avgiften för smittbärarersättning 2007 korrigerats nedåt i förhållande till tidigare prognos påverkas regleringsbeloppet för Övrigt Korrigeringen beror på ett tidigare felaktigt rapporterat belopp. 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Preliminärt utfall för året redovisas i bilaga 2. Försäkringskassan föreslår utökad anslagskredit för 2007 för att täcka avvikelsen från tillgängliga. sbelastningen för 2007 beräknas till 472 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 21 miljoner kronor högre än tillgängliga, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 3 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför utökad anslagskredit för 2007 med 3,2 miljoner kronor. 16

17 sbelastningen för 2008 beräknas bli 419 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 45 miljoner kronor högre än tillgängliga. Analys Utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden påverkas högst påtagligt av administrationen av försäkringen, utgiften kan avse kostnader för vård utförd flera år tidigare. Ytterligare en faktor som påverkar är demografin. Antalet människor som är 65 år och äldre kommer att öka under de närmaste åren, vilket innebär att fler pensionärer antas bosätta sig utomlands och därmed öka utgiften för pensionärsvård. Ytterligare faktorer som påverkar är människors privata ekonomi, vilket kan antas påverka deras benägenhet att resa. Utgiften påverkas bland annat av i vilken utsträckning svenska medborgare kommer att vistas i andra EU-länder, samt antalet personer försäkrade utomlands som befinner sig i Sverige vid sjukdom. Valutakursen påverkar utgiften, dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en svag svensk valutakurs kan resandeströmmarna från Sverige antas bli mindre, men resandeströmmarna till Sverige kan antas öka. Prognoserna för Sjukvård i internationella förhållanden kommande år är som tidigare osäkra främst beroende på att det även fortsättningsvis är osäkert i vilken takt debiteringen av vården kommer att ske. Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall och utgiftsprognoser i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Utfall Utgiftsprognos Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk-och tandvårdstjänster Summa Enligt artiklarna 49 & 50 i EG-fördraget. Ingår under år 2004 i utfallet för konventionsvård med drygt 9 miljoner kronor. På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. Konventionsvård Sverige har ingått konventioner och överenskommelser om sjukvårdsförmåner med flera länder. Försäkringskassan betalar landstingen för vården och de fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Prognosen är höjd sedan föregående anslagsuppföljning p.g.a. ett högre utfall än beräknat. Det högre utfallet beror bland annat på ökade utgifter för vård av personer från de nordiska länderna. 17

18 Turistvård Efter det att en fordran avseende ett kalenderhalvår gjorts gällande ska utbetalning ske under det följande kalenderhalvåret. Det finns dock flera moment i den administrativa hanteringen som kan påverka utbetalningstakten. De flesta länder skickar en stor sändning med fakturor per halvår. Därtill kan det komma några ytterligare mindre sändningar. Ibland kan det emellertid gå flera år mellan faktureringstillfällena. De olika sändningarna innehåller också ofta räkningar avseende flera vårdår. Kostnaden för turistvård prognostiseras 2007 till ungefär 85 miljoner kronor och förväntas därefter öka under åren framöver. Men utgiften 2007 förväntas dock bli betydligt högre dels för att de fordringar som inkommit till och med 30 juni 2007 har betalats under andra halvåret 2007, dels på grund av att äldre fordringar som inte kunnat betalas tidigare nu har betalats. Utgiften prognostiseras dock inte bli fullt så hög 2007 som antogs i föregående anslagsuppföljning utan en del av utgiften för 2007 förskjuts till Pensionärsvård Kostnaden för pensionärsvård ett givet år grundar sig på antalet bosättningsmånader för svenska pensionärer i ett visst land multiplicerat med ett landsspecifikt schablonbelopp. Efter det att en fordran avseende ett kalenderår gjorts gällande ska utbetalning ske under det följande kalenderhalvåret. Generellt antas en utbetalning per land och år i prognosen. Den 21 november 2007 godkändes i Revisionskommittén nya schablonbelopp för ett flertal länder. De nya schablonbeloppen har inte publicerats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, och får således ännu inte användas vid återbetalning av vårdförmåner. Försäkringskassan har dock valt att använda dessa schablonbelopp i prognoserna för åren , eftersom en publicering väntas komma inom kort. Utgifterna för pensionärsvård följer inte de prognostiserade kostnaderna för densamma, främst beroende på eftersläpningar i debiteringen för vården. Det är därför av väsentlig vikt med goda kostnadsprognoser som underlag till utgiftsprognoserna. En förändring av utgiftsprognosen betyder alltså inte med nödvändighet att bedömningarna i kostnadsprognosen är förändrande. Kostnaden för pensionärsvård prognostiseras till ungefär 190 miljoner kronor 2007 och förväntas därefter öka med fem procent per år. En del av utgiften som tidigare prognostiserades belasta utgiften för 2008 har tidigarelagts vilket innebär att utgiften för 2007 nu blir högre än vad som antogs i föregående anslagsuppföljning. Sjuk- och tandvårdstjänster Intresset för att söka vård i ett annat EU/EES-land och sedan söka ersättning i efterhand med stöd av EG-fördragets artiklar 49 & 50 om fri rörlighet för tjänster har ökat kontinuerligt sedan införandet i början av Under 2007 har dock ökningen av antalet beviljade ärenden varit mindre än 18

19 tidigare. Rätten till ersättning för vårdkostnader i ett annat EES-land har tidigare grundat sig på domstolspraxis. En nationell lagstiftning som fastställer kriterierna för att få ersättning för vårdkostnader enligt EG-fördraget kan bli aktuell tidigast under år Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 1,0 5,6 3,4 4,1 3,7 Ändrade makroekonomiska antaganden De makroekonomiska faktorer som påverkar prognosen är förändringar i valutan och förändringar i schablonbeloppen som har höjt prognosen. Schablonbeloppen för Spanien och Grekland blev högre än vad som antogs i föregående anslagsuppföljning. Volym- och strukturförändringar Prognosen för konventionsvård är höjd sedan föregående anslagsuppföljning p.g.a. ett högre utfall än beräknat. Det högre utfallet beror bland annat på ökade utgifter för vård av personer från de nordiska länderna. Utgiften för turistvård blev inte fullt så hög 2007 som antogs i föregående anslagsuppföljning utan en del av utgiften, 25 miljoner kronor, förskjuts till Förändrat antal bosättningsmånader har höjt prognosen för pensionärsvård något för samtliga år. En del av utgiften som tidigare prognostiserades belasta utgiften för 2008 har tidigarelagts vilket innebär att utgiften för 2007 nu blir högre än vad som antogs i föregående anslagsuppföljning. Det 20 miljoner kronor högre utfallet 2007 beror bl a på att Grekland redan under 2007 fått ersättning för vård avseende Utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster blev sista kvartalet något lägre än vad som tidigare prognostiserats. Prognosen för är dock oförändrad. 19

20 16:7 Bilstöd till personer med funktionshinder söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Preliminärt utfall för året redovisas i bilaga 2. sbelastningen för 2007 beräknas till 246,2 miljoner kronor, vilket är 9,8 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet men 2,9 miljoner kronor högre än tillgängliga. sbelastningen för 2008 beräknas bli 222,1 miljoner kronor, vilket är 12,9 miljoner kronor lägre än i anslagsbeloppet och 10,0 miljoner kronor lägre än tillgängliga. Analys Volymer Sedan slutet av 1990-talet har grundbidrag utbetalts årligen för drygt två tusen personer. I mitten av 2000-talet steg antalet utbetalningar på grund av att återansökningar av bilstöd ökade. Från början av 2007 kan enligt huvudregeln nytt grund- och anskaffningsbidrag endast beviljas om nio år har gått sedan den sökande senast beviljades sådant stöd. Tidigare kunde återansökan göras efter sju år. Regeländringen har minskat antalet återansökningar i alla persongrupper under år Till och med november har cirka 1500 grundbidrag utbetalats. Under samma period 2006 var antalet utbetalda grundbidrag nära Nedgången väntas fortsätta även under år Återansökningar kan väntas börja öka igen år Antalet grundbidrag som utbetalts under året är lägre än vad som tidigare prognostiserats. Däremot är antalet utbetalda anpassningsbidrag högre än i tidigare prognoser. För persongrupperna 4 och 5 höjdes grundbidraget år 2007 från kronor till högst kronor vilket de andra persongrupperna haft som maxbelopp sedan juli I väntan på den kommande regeländringen hade bilstödsansökningarna under 2006 sjunkit för grupperna 4 och 5. Efter regeländringen ökade antalet ansökningar. Även en utvidgning av föräldrabegreppet har påverkat antalet ansökningar för persongrupperna 4 och 5. Persongrupp 4 tillhör funktionshindrad förälder med barn under 18 år. Persongrupp 5 tillhör förälder till funktionshindrat barn. 20