Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren Dnr

2 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg :4.1 Statligt tandvårdsstöd :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :7 Sjukvård i internationella förhållanden :3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :4 Kostnader för statlig assistansersättning Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning :1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen :7 Ersättning för höga sjuklönekostnader :1 Försäkringskassan Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn :1 Barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :8 Bostadsbidrag

3 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m. m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser för 2016 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 3

4 Sammanfattning Utgifterna inom Försäkringskassans ansvarsområde förväntas öka från 205 miljarder kronor 2016 till 230 miljarder kronor Prognoserna i denna rapport är sammantaget lägre än de som lämnades i budgetunderlaget Det är framförallt prognosen för sjukpenning som har sänkts på grund av ett lägre förväntat inflöde till sjukförsäkringen. Prognoserna för barnbidrag och föräldraförsäkring har sänkts främst på grund av att Statistiska centralbyrån (SCB) har sänkt befolkningsprognosen. Prognosen för bostadsbidrag har dock höjts på grund av en ny version av SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT, som bland annat bättre tar hänsyn till effekterna av migrationen. För de flesta övriga prognoser är skillnaderna emellertid små och synen på den underliggande utvecklingen av utgifterna inom Försäkringskassans sakområden har inte förändrats nämnvärt. Utgifterna beräknas överskrida krediten för 4 anslag/anslagsposter. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag för dessa med sammanlagt 145 miljoner kronor. Två av Försäkringskassans centralt prioriterade områden under 2016 är att minska sjuktalen i samhället. Försäkringskassan har tilldelats 250 miljoner kronor extra för verksamhetsåren 2016 och framåt som ska användas till sjukförsäkringen. Försäkringskassan har arbetat särskilt med att förbättra bedömningen av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjan och kommer fortsätta att fokusera på detta område. Detta är beaktat i prognosen för sjukfallens varaktighet. motverka det brottsliga nyttjandet av assistansersättningen. Därför tar Försäkringskassan nu ytterligare krafttag inom detta område. Det är svårt att beräkna effekten, men initiativet bör innebära lägre utgifter för assistansersättningen på sikt. Initiativet är inte beaktat i nuvarande prognos, men möjliga effekter visas som alternativscenarion i avsnittet för assistansersättning. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. En särskild osäkerhetsfaktor är hur migrationen påverkar utgifterna. Migrationsverket betonar i sina prognoser för antalet asylsökande i Sverige att utvecklingen framöver är mycket osäker. Omvärldsfaktorer och effekter av politiska åtgärder har stor påverkan på antalet personer som kommer till Sverige. Det är dessutom osäkert när och i vilken utsträckning de nyanlända kommer att använda de olika delarna av socialförsäkringen. Prognoserna i denna rapport är baserade på SCB:s befolkningsprognos som publicerades i april Sedan dess har Migrationsverket publicerat en ny prognos där antalet asylsökande har sänkts. Migrationsverkets senaste prognossänkning är inte beaktad i denna rapport. 4

5 Inledning Utvecklingen inom olika försäkringsområden De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 201 miljarder kronor 2015 och förväntas öka till 205 miljarder kronor Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till 230 miljarder kronor år 2020, se diagram nedan. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan För alla tre utgiftsområdena inom Försäkringskassans ansvarsområde ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom assistansersättning (utgiftsområde 9), sjukpenning och rehabilitering m.m. (utgiftsområde 10), föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). Enligt prognosen minskar också vissa utgifter framöver, vilket syns på utgiftsområde 9 för 2016 där införandet av efterskottsbetalning av assistansersättning medför en tillfällig men kraftig minskning av utgiften. För övrigt påverkar minskningarna de totala utgifterna marginellt. För alla tre utgiftsområdena redovisas den förväntade utvecklingen av utgiften för varje anslag under prognosperioden. En del anslag uppgår till flera miljarder kronor medan andra bara omfattar några miljoner kronor. Detta medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. För en översiktlig bild redovisas, trots det, alla anslag i ett diagram. 5

6 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största sakanslaget. Statens utgifter för assistansersättning beräknas uppgå till 22,3 miljarder kronor 2016 för att sedan öka till 28,7 miljarder kronor 2020, se diagram ovan. Ökningen drivs av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Från 1 oktober 2016 inför Försäkringskassan efterskottsbetalning av assistansersättningen. De flesta mottagare av ersättningen berörs av detta och därför sjunker utgiften kraftigt under oktober och november Försäkringskassan prioriterar minskandet av det brottsliga nyttjandet av assistansersättningen. Möjliga effekter av detta visas som alternativscenarion i avsnittet för kostnader för statlig assistansersättning. Även utgiften för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2016 beräknas utgiften uppgå till 5,4 miljarder kronor för att sedan öka till 6,4 miljarder kronor år Ökningen drivs främst av att referenspriserna höjs årligen medan beloppsgränserna är fasta. 6

7 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för hela utgiftsområde 10 öka under prognosperioden, från 99 miljarder kronor år 2016 till 103 miljarder kronor år Utgiften för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas öka från 40,5 miljarder kronor år 2016 till 45,4 miljarder kronor år 2020, se diagram ovan. Inflödet av nya sjukfall har ökat tydligt sedan 2010, dock beräknas inflödet under det senaste halvåret (oktober mars) ha varit ungefär oförändrat jämfört med samma period 1 år tidigare. Mot bakgrund av detta har därför den förväntade framtida ökningstakten för inflödet skrivits ner, inflödet beräknas nu öka i samma takt som arbetskraften under hela prognosperioden. Givet den historiska variationen råder det dock stor osäkerhet om inflödets utveckling, framför allt på längre sikt. Sjukfallens varaktighet i fallängder upp till ett års sjukskrivning har visat en klart dämpad ökning under 2015 jämfört med tidigare år. Den dämpade ökningen beror sannolikt på Försäkringskassans arbete med att förbättra kvalitén avseende bedömningar av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsätta att rikta fokus på detta område och prognosen för varaktighetens utveckling lämnas i princip oförändrad jämfört med föregående prognos. Den rådande utvecklingen med en högre andel psykiatriska diagnoser i inflödet och således även i det framtida beståndet av pågående sjukfall beräknas leda till en viss fortsatt ökning av sjukfallens genomsnittliga varaktighet under Därefter 7

8 antas varaktigheten vara i stort sett oförändrad under resterande del av prognosperioden. Likväl som för inflödet är även prognosen för varaktigheten osäker, framför allt på längre tidshorisonter. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är arbetet med att minska sjukfrånvaron så att målet om ett sjukpenningtal på 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. I arbetet ingår att öka kvaliteten i utredningar och bedömningar av arbetsförmåga, att hitta effektiva samarbetsformer med övriga aktörer, att arbeta förebyggande, med mera. Sjukpenningtalet ligger i dagsläget på 10,6 och trenden är uppåtgående, om än med tydligt avtagande ökningstakt under de senaste månaderna. Med de antaganden Försäkringskassan använder för prognoser på lång sikt blir sjukpenningtalet cirka 11,4 nettodagar år 2020, vilket är betydligt högre än målet om 9,0 dagar. Osäkerheten på så lång sikt är dock mycket stor och prognosen ska inte tolkas som att målet inte kan uppnås. I föregående prognos visade Försäkringskassan en möjlig utveckling som ger ett sjukpenningtal om 9,0 nettodagar år Beräkningen tog fasta på Försäkringskassans tidigare analyser 1 vilka visar att vändpunkter i sjukfrånvaron historiskt alltid föregåtts av vändpunkter i inflödet till sjukskrivning, men beräkningen utgick från minskande inflöde först från och med En utveckling där inflödet inom kort börjar minska är dock inte osannolik en tidigarelagd vändpunkt i inflödet skapar klart bättre förutsättningar för måluppfyllelse. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflöde av framför allt sjukfall med psykiatriska diagnoser är en central faktor för att nå målet. Utgiften för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska till och med 2018 för att därefter öka mellan 2018 och Ökningen förklaras framför allt av att prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt, men också av att beståndet för aktivitetsersättning ökar. Det samlade beståndet för aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden. I jämförelse med förgående prognos har utgiften sänkts för hela prognosperioden. Detta beror både på en sänkt prognos för prisbasbeloppet och att antalet personer inom både aktivitetsersättning och sjukersättning beräknas bli färre. Ohälsotalet 2 har ökat svagt sedan hösten Den pågående ökningen beräknas plana ut under 2016 för att sedan börja minska svagt under En växande befolkning i kombination med prognossänkningarna inom ohälsoområdet medför ett historiskt lågt ohälsotal om 26,6 nettodagar år Se Försäkringskassan, Anslagsuppföljning , Dnr samt Socialförsäkringsrapport 2015:11. Sjukfrånvarons utveckling, Delrapport 2. 2 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

9 Utgiften för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska från 3,1 miljarder kronor 2016 till 2,7 miljarder kronor Det beror till stor del på att antalet nybeviljade livräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Källa: Försäkringskassan Att utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas stiga under hela prognosperioden beror främst på att antalet barn i olika åldrar ökar, men också på att timlönerna successivt blir högre. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar beräknas bli fler och därmed förväntas utgiften för anslagsposten föräldrapenning att öka från 29,1 miljarder kronor år 2016 till 34,8 miljarder kronor för Även utgiften för tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 6,6 miljarder kronor 2016 till 8,1 miljarder kronor Utgiften för jämställdhetsbonus beräknas bli 390 miljoner kronor I budgetpropositionen (Prop. 2015/16:1) aviserar regeringen att den vill avskaffa jämställdhetsbonusen från och med I och med denna avisering prognostiseras endast utgiften fram till och med år Utgiften för barnbidrag förväntas öka från 26,3 miljarder kronor år 2016 till 28,9 miljarder kronor år 2020 till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Utgiften för anslaget bostadsbidrag beräknas öka från 5,0 miljarder kronor 2016 till 6,1 miljarder kronor Den ökade migrationen bidrar till att fler personer förväntas få bidraget under prognosperioden. 9

10 Anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn antas öka från 3,5 miljarder kronor år 2016 till 5,2 miljarder kronor En bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna Jämförelse med föregående prognos Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för mars 2015 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med mars 2016 har beaktats för samtliga anslag. Till budgetunderlaget fanns utfall till och med december De mest väsentliga skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i budgetunderlaget 2016 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande Volym- och strukturförändringar Nya regeländringar 25 Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent -1,0-1,6-2,2-2,7-2,7 Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift, inkluderar inte förvaltningsanslaget Sammantaget har prognoserna sänkts för samtliga år, jämfört med de prognoser som lämnades i budgetunderlaget Detta beror främst på volym- och strukturförändringar inom anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. och påverkan av SCB:s nya befolkningsprognos. Från Konjunkturinstitutets prognos i mars 2016 har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande makroekonomiska antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i budgetunderlaget beskrivs nedan. 10

11 Beräkningarna av prisbasbeloppet har sänkts för åren Detta sänker prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är högre för alla år under prognosperioden förutom Detta har en höjande effekt bland annat på prognoserna för sjukpenning och inom föräldraförsäkringen. Totalt har prognoserna sänkts på grund av volym- och strukturförändringar. Prognosen för sjukpenning och rehabilitering m.m. har sänkts på grund av att utfallen under det senaste halvåret för inflödet av nya sjukfall visat på en tydligt dämpad ökningstakt. Mot bakgrund av detta har därför den förväntade framtida ökningstakten för inflödet skrivits ner. Inflödet beräknas nu öka i samma takt som arbetskraften under hela prognosperioden. Även prognosen för antalet personer inom både aktivitetsersättning och sjukersättning har sänkts. Prognosen för bostadsbidrag har dock höjts på grund av en ny version av SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT, som bland annat bättre tar hänsyn till effekterna av migrationen. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag har dock inte beaktats eftersom det saknas tillräckligt detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Till beräkningarna har SCB:s befolkningsprognos från 13 april 2016 använts. Jämfört med befolkningsprognosen från oktober har både antal barn och vuxna sänkts för hela perioden Sänkningarna är marginella 2016 och växer till cirka 3 procent för både barn och vuxna Detta innebär att den nya befolkningsprognosen är på en liknande nivå som den som publicerades i maj Den nya befolkningsprognosen har haft störst påverkan på prognoserna för barnbidrag och föräldraförsäkring. 11

12 Jämförelse med statens budget I tabellen nedan finns en jämförelse mellan statens budget för Försäkringskassans sakanslag och prognoserna. Observera att siffrorna är summerade anslagsvis. Sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift. Belopp i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år -2,1-1,5-0,5-1,0-2,0-3,5 Anslagna medel³ 202,7 213,6 215,9 221,3 226,9 233,8 Summa tilldelade medel 200,6 212,1 215,3 220,3 224,9 230,3 Utfall 200,8 Prognos 205,4 212,5 216,9 222,4 229,6 Avvikelse från anslagna medel 1,9 8,1 3,3 4,4 4,5 4,2 Avvikelse från tilldelade medel -0,1 6,6 2,8 3,3 2,5 0,6 Begäran tilläggsanslag 0,1 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Tabellen nedan redovisar de 4 anslag/anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel 3. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel 4 för dessa anslagsposter. 3 Ingående överföringsbelopp + anslag + högsta tillåtna anslagskredit 4 Ingående överföringsbelopp + anslag 12

13 Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2016 Belopp i tusental kronor 9 4:3 Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2015 Anslag år 2016 Prognos 2016 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit Bilstöd till personer med funktionsnedsättning :1.5 Boendetillägg :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall :2.1 Jämställdhetsbonus Totalt Prognosen för bilstöd avser medelsbehovet. Om tilläggsanslag inte beviljas beräknas utbetalningarna stoppas i september och resterande behov från 2016 belastar För ytterligare två anslagsposter (underhållsstöd och kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättning) är marginalen till tillgängliga medel förhållandevis liten. 13

14 Om rapporten Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2016 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas till Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2016 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller Fördjupad analys med särskilt fokus på förklaringsfaktorer som bidragit till utvecklingen av assistansersättningen. Indikatorer relaterade till detta ska utvecklas och inkorporeras löpande. I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. För varje anslagspost jämförs den prognostiserade utgiften med statsbudgeten. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Med rapporten kommer 5 bilagor: 1. Sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. Utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. Månadsfördelade prognoser för Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. 5. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag 14

15 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 234 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger kronor men inte kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. 15

16 Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Analys Under det första kvartalet 2016 blev utgifterna för det statliga tandvårdsstödet miljoner kronor. Detta är en marginell förändring jämfört med motsvarande period 2015 då utgifterna var miljoner kronor. Antalet personer som nyttjade högkostnadsskyddet och antalet besök var färre under första kvartalet 2016 jämfört med samma period Dock ökade den genomsnittliga ersättningen för högkostnadsskyddet, vilket innebar att utgifterna sammantaget var något högre 2016, miljoner kronor. En förklaring till detta är de nya, högre, referenspriserna som började gälla i januari Färre personer nyttjade det allmänna tandvårdsbidraget under första kvartalet 2016 jämfört med det första kvartalet Detta medförde att de sammanlagda utgifterna för det allmänna tandvårdsbidraget var något lägre; 198 miljoner kronor 2016 jämfört med 208 miljoner kronor Utgifterna för det särskilda tandvårdsbidraget ökade med cirka 20 procent, från 8,5 miljoner 2015 till 10,3 miljoner Utgiften för det statliga tandvårdsstödet beräknas öka med i genomsnitt med 4,0 procent per år under perioden Störst ökning beräknas högkostnadsskyddet stå för, från miljoner kronor år 2015 till miljoner år Ökningen beror dels på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar och dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade under hela prognosperioden. För det allmänna tandvårdsbidraget förväntas utgifterna bli något lägre 2016 än Under 2017 och 2018 höjs gränsen för fri tandvård från 20 år, till 21 respektive 23 år, vilket medför att 16

17 utgifterna förväntas minska ytterligare ökar de återigen till följd av att befolkningen ökar och fler personer besöker tandvården. Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet. Beloppen anges i tusental kronor 2015* Högkostnadsskydd Tandvårdsbidrag Särskilt tandvårdsbidrag Totalt * Utfall Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget 2016., Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -5,9-5,1-4,3-3,7-3,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för 2016 höjs marginellt till följd av Konjunkturinstitutets nya prognos. För har Konjunkturinstitutet sänkt prognosen för sysselsättningen vilket sänker prognosen för tandvårdsstödet med miljoner per år. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna under det första kvartalet, vilket medför en sänkning av prognosen. Detta påverkar prognosen under hela prognosperioden då innevarande år används som basår för att skriva fram 17

18 prognosen. Sänkningen motverkas dock av att befolkningen förväntas öka i snabbare takt än vad som tidigare antogs till följd av den ökade migrationen. Prognosen är framtagen med hjälp av Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell FASIT. I den senaste versionen av FASIT inkluderas befolkningsprognosen som Statistiska centralbyrån tog fram på beställning av Regeringskansliet i februari Den tidigare versionen av FASIT som användes till budgetunderlaget 2016 innehöll befolkningsprognosen från maj Den nya befolkningsprognosen tar därmed hänsyn till den senaste tidens migration med större befolkningsmängd som följd. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad

19 Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 476 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Förmånen delas in i fyra ersättningsområden: konventionsvård, turistvård, pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster. Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd faller under turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig privat vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. Regelverk Personer som är försäkrade i ett EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i andra EES-länder och Schweiz. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som bosätter sig i ett annat EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige. 5 5 (EG) 883/

20 Den 1 oktober 2013 trädde en kostnadsansvarslag 6 avseende patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets- och rådets direktiv 7 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget 8. Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/ Staten har ansvar för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten har även kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige 10. De bilaterala överenskommelser och konventioner rörande hälso- och sjukvård som Sverige har med andra länder bekostas också av staten. 11 Analys Under det första kvartalet 2016 betalades 89 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden. Det är 5 miljoner kronor (6 procent) mer än motsvarande period Utgifterna för konventionsvård, sjuk- och tandvårdtjänster samt turistvård har varit lägre än under första kvartalet Dock har utgifterna för pensionärsvård varit avsevärt högre. Pensionärsvårdens utgifter var drygt 19 miljoner kronor (107 procent) högre under det första kvartalet Motsvarande jämförelse för de övriga ersättningsområdena ger drygt 8 miljoner kronor (-17 procent) lägre utgifter för konventionsvård, 1 miljon (-35 procent) lägre för sjuk- och tandvårdtjänster och knappt 5 miljoner (-39 procent) lägre för turistvård. Det råder emellertid mycket osäkerhet i prognoserna 6 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU /24/EU Folkbokföringslagen. 9 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 10 Enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. 11 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 20

21 och variation mellan år förekommer ofta. Även den månatliga variationen är stor vilket gör den svår att bedöma och prognostisera. I och med Högsta Förvaltningsdomstolens dom mål nr råder det ytterligare osäkerhet kring de framtida utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster. Domen har inte beaktats i föreliggande prognos. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,4-1,1-2,4-2,8-2,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna för konventionsvård, sjuk- och tandvårdstjänster samt turistvård under det första kvartalet Den sedan tidigare observerade nedåtgående trenden tillsammans med det låga utfallet hittills i år ligger till grund för en sänkning av prognosen. Den sänks med drygt 1 procent per år 2016 och 2017 för att sedan sänkas med drygt 2 procent resterande del av prognosperioden. 21

22 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbehovet för 2016 beräknas bli 327 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 73 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 73 miljoner kronor. Tillgängliga medel beräknas vara förbrukade i september. Om inte ytterligare medel tillförs anslaget kommer utbetalningarna då att stoppas. Detta skulle innebära att utbetalningar motsvarande 60 miljoner kronor skjuts fram till Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas Bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 22

23 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv Det finns två olika bidrag för köp av fordon; ett grundbidrag och ett inkomstrelaterat anskaffningsbidrag. Grundbidraget utbetalas till alla som beviljas bilstöd och är högst kronor. Anskaffningsbidraget är maximalt kronor vid årsinkomster som understiger kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på kronor eller mer. Grund- och anskaffningsbidrag måste användas inom sex månader från beslutet om rätt till bilstöd. Utöver grund- och anskaffningsbidrag kan anpassningsbidrag beviljas. Det är avsett för kostnader till de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Anpassningsbidraget är obegränsat. I särskilda fall kan även bidrag till körkortsutbildning beviljas. Bilstödet infördes i sin nuvarande form den 1 oktober Från och med den 1 november 1997 kan bilstöd bara betalas ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Analys Under det första kvartalet 2016 betalades 94 miljoner kronor ut i bilstöd. Detta inkluderar uppskjutna utbetalningar från 2015 om uppskattningsvis 27 miljoner kronor. På grund av de uppskjutna utbetalningarna beräknas antalet utbetalningar bli fler under 2016 jämfört med Resterande prognosperiod förväntas antalet utbetalningar för både grundbidrag och anpassningsbidrag att minska på grund av färre återbeviljade bilstöd. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd från och med år 2007 blev lägre jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först efter nio år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre under resten av prognosperioden. Sedan införandet av förmånen har andelen bilstödsberättigade som fått anskaffningsbidrag minskat, vilket främst beror på att inkomstgränserna i det inkomstprövade anskaffningsbidraget har varit oförändrade sedan juli Antalet beviljade anskaffningsbidrag beräknas ligga på samma nivå som de senaste åren. 23

24 Antal personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag Tusental Källa: Försäkringskassan Medelbeloppet för personer som får utbetalning av anpassningsbidrag antas öka med drygt 3 procent per år under prognosperioden, vilket motsvarar den genomsnittliga förändringen de senaste åren. Medelbeloppen för grundbidraget och anskaffningsbidrag är relativt stabila över tid. För grundbidrag ligger medelbeloppet strax under maxbeloppet på kronor och antas göra det hela prognosperioden. Medelbeloppet för anskaffningsbidrag (räknat per grundbidrag) antas bara förändras marginellt under prognosperioden. 24

25 Medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag (räknat per grundbidrag) Tusental kronor Källa: Försäkringskassan Medelsbehovet för grundbidrag beräknas till 85 miljoner kronor 2016 och minskar till 70 miljoner kronor För anpassningsbidraget beräknas medelsbehovet bli 234 miljoner kronor och sedan bli något lägre under resterande prognosperiod. För det inkomstrelaterade anskaffningsbidragen beräknas medelsbehovet vara ungefär 7 miljoner kronor per år under hela prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 25

26 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Assistansersättningen infördes 1994 och lämnas till personer med funktionsnedsättning. Från och med januari 2001 ges assistansersättningen även till personer över 65 år, förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder. Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med i genomsnitt fler än 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. 26

27 Assistansersättning utbetalas med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Detta belopp får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent. Analys Utgiften för statlig assistansersättning prognostiseras att bli miljoner kronor för 2016, vilket är en minskning med 10,3 procent jämfört med utgiften för Att utgiften minskar beror på att Försäkringskassan inför efterskottsbetalning 1 oktober 2016 vilket medför att delar av utgiften uteblir under oktober och november Se januariprognosen 12 för mer information om hur införandet av efterskottsbetalning antas påverka utgiftsprognosen. Utgiften förväntas sedan att öka under hela prognosperioden för att 2020 bli miljoner kronor. Utgiften för statlig assistansersättning styrs av antalet brukare, antalet timmar som beviljas dessa brukare samt det schablonbelopp som lämnas per timme. Den minskande trenden för antalet brukare, som startade i november 2015, håller i sig och utfallet för de tre första månaderna 2016 visar att antalet brukare har minskat med 80 personer (0,5 procent) jämfört med antalet brukare i december Under årets två första månader har det genomsnittliga antalet timmar per brukare och månad minskat, för att återigen öka i mars Antalet timmar per brukare och månad var i december 552,5. Detta kan jämföras med samma siffra i mars 2016 som var 552,0. Schablonbeloppet anges på årsbasis och regeringen beslutar om dess nivå. Schablonbeloppet för 2016 är 288 kronor/timme, vilket är 4 kronor högre än för Utvecklingen för antalet brukare och medeltimmar kan analyseras närmare genom att dela in dessa kvantiteter i undergrupper. Nedan redovisas medelvärdet för antalet brukare uppdelat på kön och personkrets under de senaste tre månaderna (januari mars) samt föregående tre månader (oktober december). Antal brukare. Medelvärde uppdelat på kön och personkrets total Kvinnor Män personkrets 1 personkrets 2 personkrets 3 okt dec jan mar differens procent -0,4-0,6-0,3 0,1-1,3-0,8 Källa: Försäkringskassan Totalt sett har antalet brukare minskat från den första perioden till den andra (-0,4 procent). Om utvecklingen av antalet brukare delas upp på kön visar detta att antalet brukare minskar snabbare procentuellt för kvinnor än för män (-0,6 respektive -0,3 procent). Om utvecklingen delas upp på personkrets visar detta att 12 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren , Dnr

28 antalet brukare har ökat inom personkrets 1. Inom personkrets 2 och 3 minskar antalet, och om man ser till antal brukare sker den största minskningen inom personkrets 3. Antal timmar per månad. Medelvärde uppdelat på kön och personkrets total kvinnor Män personkrets 1 personkrets 2 personkrets 3 okt dec 551,9 543,4 559,1 565,2 654,2 533,5 jan mar 551,2 543,1 558,1 563,9 652,8 533,4 differens procent -0,1-0,1-0,2-0,2-0,2 0,0 Källa: Försäkringskassan På samma sätt studeras utvecklingen av timmar per person och månad och i tabellen ovan utläses att medeltimmarna, totalt sett, har minskat marginellt från första perioden till den andra. Minskningen för medeltimmarna återfinns även då timmarna delas upp på kön, där medeltimmarna minskar snabbare för män än för kvinnor. Medeltimmarna minskar även inom personkrets 1 och 2, medan den är ungefär oförändrad i personkrets 3 (-0,03 procent). En kompletterande illustration av utvecklingen för antalet brukare och medeltimmar ges i diagrammet nedan. Där presenteras utvecklingen som 3- månaders glidande medelvärden under perioden januari 2014 mars Notera hur utplaningen i medeltimmar de senaste månaderna påminner om utvecklingen samma period året innan, som sedan följdes av en relativt kraftig timökning. Antal brukare och medeltimmar per person och månad 3-månaders glidande medelvärde Källa: Försäkringskassan 28

29 Alternativscenarier Försäkringskassan har fått i uppdrag att bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. Vilken påverkan detta kommer ha på kostnadsutvecklingen är svårt att uppskatta. Ett av Försäkringskassans centralt prioriterade områden under 2016 är att motverka brottsligt nyttjande av assistansersättningen. Det innebär att Försäkringskassan nu tar ytterligare krafttag inom detta område. Det är svårt att beräkna effekten av initiativet, men det bör innebära lägre utgifter för assistansersättningen på sikt. Initiativet är inte beaktat i nuvarande prognos, men nedan redogörs genom alternativscenarier hur utgiften för assistansersättningen skulle förändras om brottsligt nyttjande kan elimineras. I Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2010, där Ekonomistyrningsverket var sammankallande myndighet, uppskattades att andelen felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen var 12,2 procent av utgiften för år 2010, med ett osäkerhetsintervall som uppgår till 1,8 27,6 procent. 13 Utredningen Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning använder siffrorna från Samverkansuppdraget och bedömer att fusket inom assistansersättningen uppgår till 12,2 procent av den totala utgiften för Dock menar utredningen att det vida osäkerhetsintervallet ovan borde ersättas med intervallet 9 15 procent, vilket motsvarar 2 3 miljarder kronor av utgiften De alternativscenarier som presenteras här tar fasta på uppskattningen att felaktiga utbetalningar utgör 2 3 miljarder av utgiften för assistansersättningen. Om de felaktiga utbetalningarna kan elimineras kommer således utgiften minskas med 2 3 miljarder. För att nå en minskning av utgiften behöver antalet brukare och/eller antalet timmar per månad och brukare minska. Nedan presenteras tre alternativscenarier. Dels illustreras hur utvecklingen för antalet brukare kan se ut för att nå en minskning av utgiften med 2,5 miljarder kronor (medelvärdet av 2 3 miljarder kronor) år Dels illustreras hur utvecklingen för antalet timmar per brukare och månad kan se ut för att nå samma resultat. Utöver det presenteras även ett alternativ där både antalet brukare och antalet timmar är justerade för att nå en minskning av utgiften med 2,5 miljarder kronor år Alternativscenario 1 färre personer med assistansersättning I alternativscenario 1 antas utvecklingen av antalet timmar per brukare följa huvudscenariot. För att nå en besparing på 2,5 miljarder år 2021, jämfört med huvudscenariot, behövs då en kraftig nedgång av antalet brukare. I diagrammet Antal brukare nedan illustreras hur denna utveckling kan se ut, se linje Alternativscenario Se Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2010, Dnr / Se Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning, SOU 2012:6. 29

30 Alternativscenario 2 utplaning av antalet timmar per brukare I alternativscenario 2 antas utvecklingen för antalet brukare följa huvudscenariot. För att nå en besparing på 2,5 miljarder år 2021, jämfört med huvudscenariot, behöver utvecklingen av antalet timmar per brukare vara nära konstant över hela prognosperioden. I diagrammet Timmar per brukare och månad illustreras denna utveckling, se linje Alternativscenario 2. Alternativscenario 3 färre brukare och en svagare timutveckling För att utgiften ska minska med 2,5 miljarder kronor år 2021 kan antalet brukare och antalet timmar variera samtidigt. Om hälften av minskningen i utgift (1,75 miljarder kronor) beror på utvecklingen av antalet brukare och hälften beror på utvecklingen av antalet timmar, nås målet om en minskning med 2,5 miljarder kronor. Detta scenario illustreras av Alternativscenario 3 i de båda diagrammen nedan. I detta scenario krävs inte en minskning av antalet timmar, men en ökning i långsammare takt är nödvändig. Antal brukare Huvudscenario jämfört med alternativscenario 1 och 3 Källa: Försäkringskassan 30

31 Timmar per brukare och månad Huvudscenario jämfört med alternativscenario 2 och 3 Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -1,0-1,3-1,4-1,1-0,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 31

32 Volym- och strukturförändringar Antal personer med assistansersättning har minskat ytterligare sedan prognosen som lämnades i februari och har nu avtagit i 5 månader i rad. Detta har lett till en sänkt prognos för antalet brukare under kommande år. Sedan föregående prognos har antal timmar per person och månad ökat svagt, men dock inte i samma takt som förväntades. Prognosen för medeltimmar har därför justerats ned något för Sammantaget har dessa faktorer lett till en sänkning av utgiftsprognosen för statlig assistansersättning med runt 1 procent. Förändring av prognosmodell Det är nu 15 år sedan lagändringen, som medförde att personer över 65 år får behålla sin assistans, infördes. Efter att länge ha ökat ligger nu åldersgruppen 65+ relativt stabilt. Detta har motiverat en övergång till att använda tidseriemodeller för att prognostisera utvecklingen för denna grupp, vilket är samma metod som för övriga åldersgrupper. Tidigare användes beräkningar som byggde på mortalitetsutvecklingen. 32

33 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna för de större anslagsposterna inom sjukförsäkringen har sänkts jämfört med den prognos som lämnades i februari För innevarande år revideras utgifterna ner med 1,5 miljarder kronor, därefter blir sänkningarna gradvis större och år 2020 beräknas utgifterna bli drygt 5 miljarder kronor lägre än vad som bedömdes i februariprognosen. Utgifterna för Sjukpenning har ökat sedan 2010, både på grund av att fler sjukfall startats och att sjukfallen blivit längre. Inflödet 15 av nya sjukfall beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, men med en låg årlig ökningstakt som motsvarar den årliga ökningstakten för arbetskraften 16. Prognosen för inflödet har justerats ner betydligt jämfört med föregående prognos, som sannolikt överskattade utvecklingen under det första kvartalet Sjukfallens förväntade varaktighet lämnas dock i princip oförändrad jämfört med februariprognosen. En högre andel psykiatriska diagnoser i inflödet och således även i det framtida sjukfallsbeståndet beräknas leda till en svag generell ökning i sjukfallens varaktighet. I DS (2016:8) Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna föreslås att ett utökat kostnadsansvar för arbetsgivare införs från och med den 1 juni Författarna beräknar att en sådan reform skulle medföra att utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenning minskar med cirka miljoner kronor. Detta är under antagandet att utgifterna för den direkt berörda sjukfrånvaron minskar med mellan 5 10 procent. Vidare presenteras argument för att reformen även kan komma att minska den totala sjukfrånvaron, vilket enligt författarna kan resultera i utgiftsminskningar om 2,2 4,4 miljarder kronor. Det finns visst stöd för att ett utökat kostnadsansvar för arbetsgivare leder till lägre sjukfrånvaro. 17 Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) har utvärderat effekterna på sjukfrånvaron av den förra reformen med medfinansiering. 18 Några betydande effekter kunde inte fastställas. ISF påpekar dock utvärderingens begränsningar. Reformen var bara i kraft under en kort period, utvärderingen 15 Med inflöde avses startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa och som ej är återvändare. Med återvändare avses sjukskrivna som har lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. Definitionerna används genomgående i sjukpenningavsnittet. 16 Arbetskraften enligt ILO, år. Denna arbetskraftsdefinition används genomgående i sjukpenningavsnittet. 17 ESO 2016:2, Sjukskrivningarnas anatomi en ESO-rapport om drivkrafterna i sjukförsäkringssystemet. 18 ISF 2015:5, Arbetsgivares medfinansieringsansvar i sjukförsäkringen. 33

34 saknade en jämförelsegrupp, flera andra politikförändringar genomfördes samtidigt, arbetsgivarnas kunskaper om reformen var begränsade och drivkrafterna kan ha varit för svaga. Förslaget beaktas inte i föreliggande prognos. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar beräknas minska mellan 2015 och 2018 för att sedan öka under resten av perioden. Minskningen beror främst på att många som uppbär sjukersättning lämnar förmånen till följd av att de fyller 65 år. Ökningen i slutet av perioden kan bland annat förklaras av att prisbasbeloppet och beståndet med aktivitetsersättning ökar. Prognosen för nybeviljandet av både sjukersättning och aktivitetsersättning har justerats ner i jämförelse med föregående prognos. Förändringarna är störst avseende sjukersättning och kan hänföras till sänkningen av sjukpenningprognosen, vilken medför ett lägre potentiellt bestånd för övergång till sjukersättning. För närmare förklaringar och bakgrund se avsnittet aktivitets- och sjukersättningar m.m. I Ds (2016:5) Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättning återfinns förslag gällande möjligheterna för personer med aktivitets- eller sjukersättning att prova på att arbeta eller studera en tid med bibehållen ersättning, att hel sjukersättning ska kunna beviljas redan från 19 års ålder samt att Försäkringskassan i större utsträckning ska kunna behovsanpassa uppföljningen av arbetsförmågan hos försäkrade som har fått sjukersättning. Sammantaget görs i promemorian bedömningen att förslagen inte nämnvärt kommer att påverka försäkringskostnaderna. Försäkringskassan avser att lämna in sitt remissvar senast den 15 juni och promemorians förslag beaktas inte i föreliggande prognos. Beräknad anslagsbelastning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor, löpande priser Aktivitets- och sjukersättningar 45,7 44,8 44,0 43,1 43,7 45,0 Sjukpenning 34,7 38,4 39,7 40,8 41,3 42,6 Rehabiliteringspenning 1,4 1,6 1,8 2,0 2,1 2,2 Summa 81,8 84,8 85,5 85,9 87,1 89,8 Bedömning i föregående prognos 81,8 86,3 88,0 89,8 91,8 94,9 Differens 0,0-1,5-2,6-3,9-4,8-5,1 Ungefärligt Sjukpenningtal 10,5 11,1 11,4 11,4 11,4 11,4 Ungefärligt Ohälsotal 28,0 28,0 27,8 27,3 26,9 26,6 Källa: Försäkringskassan Som nämnts ovan har prognoserna sänkts jämfört med februariprognosen, främst på grund av ett lägre inflöde till samtliga förmåner i tabellen ovan. Detta innebär även att prognoserna för sjukpenningtalet och ohälsotalet justeras ner. I beräkningen av talen används SCB:s befolkningsprognos från april Befolkningsprognoser är för tillfället väldigt osäkra då de påverkas av migrationen till Sverige, vars storlek avgörs av en mängd svårprognostiserade omvärldsfaktorer. Föregående prognos baserades på befolkningsprognosen från oktober 2015, vilken höjdes betydligt mot bakgrund av Migrationsverkets 34

35 huvudscenario från samma månad. I april 2016 sänktes prognosen, främst på grund av förändrade utsikter angående den framtida migrationen. Den sänkta befolkningsprognosen ger en lägre nämnare i beräkningen av sjukpenning- och ohälsotalet och således, allt annat lika, högre sjukpenning- och ohälsotal. Justeringen av inflödet ger dock en starkare effekt och sammantaget blir båda talen nu lägre än vad som beräknades i föregående prognos. Ett av Försäkringskassans prioriterade områden är arbetet med att minska sjukfrånvaron så att målet om ett sjukpenningtal på 9,0 nettodagar år 2020 kan uppnås. I arbetet ingår att öka kvaliteten i utredningar och bedömningar av arbetsförmåga, att hitta effektiva samarbetsformer med övriga aktörer, att arbeta förebyggande, med mera. Sjukpenningtalet ligger i dagsläget på 10,6 och trenden är uppåtgående, om än med tydligt avtagande ökningstakt under de senaste månaderna. Med de antaganden Försäkringskassan använder för prognoser på lång sikt blir sjukpenningtalet cirka 11,4 nettodagar år 2020, vilket är betydligt högre än målet om 9,0 dagar. Osäkerheten på så lång sikt är dock mycket stor och prognosen ska inte tolkas som att målet inte kan uppnås. I föregående prognos visade Försäkringskassan en möjlig utveckling som ger ett sjukpenningtal om 9,0 nettodagar år Beräkningen tog fasta på Försäkringskassans tidigare analyser 19 vilka visar att vändpunkter i sjukfrånvaron historiskt alltid föregåtts av vändpunkter i inflödet till sjukskrivning, men beräkningen utgick från minskande inflöde först från och med En utveckling där inflödet inom kort börjar minska är dock inte osannolik en tidigarelagd vändpunkt i inflödet skapar klart bättre förutsättningar för måluppfyllelse. Försäkringskassan bedömer fortsatt att förebyggande av inflöde av framför allt sjukfall med psykiatriska diagnoser är en central faktor för att nå målet. Ohälsotalet, som sammanfattar frånvaron täckt av sjukförsäkringen, har varierat påtagligt under 2000-talet vilket visas i diagrammet nedan. Det var som högst i september 2003 (43,3) och som lägst i november 2013 (26,8). Sedan dess har ohälsotalet ökat svagt men den pågående ökningen beräknas att plana ut under 2016 för att sedan börja minska under I föreliggande prognos beräknas ohälsotalet nå en historiskt låg nivå om 26,6 nettodagar år Likväl som för sjukpenningtalet råder det stor osäkerhet på långa prognoshorisonter. 19 Se Försäkringskassan, Anslagsuppföljning , Dnr samt Socialförsäkringsrapport 2015:11. Sjukfrånvarons utveckling, Delrapport 2. 35

36 Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Anm. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. Källa: Försäkringskassan Som framgår av diagrammet ovan sker det en omfördelning mellan förmånerna som ingår i måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenningen har ökat sedan 2010, medan aktivitets- och sjukersättningen har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer istället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. Förändringarna i regelverket har hittills förklarat en stor del av den nuvarande uppgången i sjuk- och rehabiliteringspenningen För ett mer utförligt resonemang se: Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid samt Socialförsäkringsrapport 2014:18, Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2. 36

37 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning :1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning :1.19 Rehabiliteringspenning :1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning :1.15 Närståendepenning :1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning :1.5 Boendetillägg :1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare :1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall :1.20 Arbetshjälpmedel m.m ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas utgifter för sjukpenning, rehabiliteringsersättning, boendetillägg, närståendepenning samt arbetshjälpmedel m.m. 37

38 Dagersättning i form av sjukpenning, fler dagar med sjukpenning på normalnivå, rehabiliteringspenning och närståendepenning utgör cirka 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Dagersättning i form av sjukpenning på fortsättningsnivå och rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå utgör cirka 75 procent av den försäkrades SGI. Från och med den första januari 2008 ska SGI multipliceras med faktorn 0,97. Talet 0,97 är en omräkningsfaktor som innebär att sjukpenningen blir något lägre än 80 respektive 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Syftet med faktorn var ursprungligen att minska statens utgifter för ohälsan. Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Den som är försäkrad för bosättningsbaserade förmåner och inte har någon SGI eller den som har en SGI under kronor, kan ha rätt till sjukpenning i särskilda fall. Det gäller om den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som en sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Det gäller även om den försäkrade har fått aktivitetsersättning men från och med den 1 januari 2013 inte har rätt till sådan ersättning på grund av att han eller hon fyller 30 år. Med högst antal månader menas att den försäkrade helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna i 18 månader eller helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna för en kortare period än 18 månader men till och med december De försäkrade som uppnått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning eller har fått aktivitetsersättning men fyllt 30 år kan även få ett boendetillägg utbetalt. Boendetillägget betalas ut som ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. 38

39 Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Till nära anhörig räknas anhörig eller personer som den vårdade personen har nära relationer med såsom grannar eller vänner. Antalet ersättningsdagar är från år 2010 högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i upp till 240 dagar. Närståendepenning kan utges som hel, halv, en eller tre fjärdedels ersättning. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning med högst 543 kronor per dag. Beloppet 543 kronor motsvarar den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Dagersättning i form av sjukpenning i särskilda fall betalas ut med högst 160 kr per dag. Boendetillägget kan uppgå till högst kronor per år till en ogift försäkrad och med högst kronor per år till en gift försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med kronor till hushåll med ett barn, kronor till hushåll med två barn och kronor till hushåll med tre eller flera barn. Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI är sedan den 1 januari 2007 satt till 7,5 gånger prisbasbeloppet. Förmånerna sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning finansieras med sociala avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. belastas med statlig ålderspensionsavgift för posterna sjuk-, rehabiliterings- och närståendepenning. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad

40 Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Analys Anslagsbelastningen för sjukpenning var knappt 700 miljoner kronor (9 procent) högre under första kvartalet 2016 jämfört med första kvartalet Nettodagarna var (6 procent) fler under samma jämförelseperiod. Ökningstakterna för både nettodagar och utgifter har trappats av betydligt och prognosen som lämnades i februari har därför överskattat samtliga månadsutfall hittills under Under 2016 prognostiseras utgifterna att bli drygt 8 procent högre och nettodagarna knappt 7 procent fler än Startade sjukfall Inflödet av nya sjukfall har under de senaste åren uppvisat en årlig ökningstakt på strax under 10 procent. Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser har varit drivande i utvecklingen, dessa sjukfall har ökat i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser sammantaget. 21 Inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser visar en större variation då de även minskade i en snabbare takt under åren före Statistiken bygger på antalet startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa i Försäkringskassans analysdatabas MiDAS, vilket rapporteras med en eftersläpning om cirka 6 månader. Inflödet under det senaste halvåret skattas därför med hjälp av en tidsserie över antalet inkomna ansökningar om sjukpenning, som rapporteras utan eftersläpning. Serierna är högt korrelerade och modellen som används ger sammantaget låga prediktionsfel. Det råder dock större osäkerhet när det skattade inflödet sedan fördelas på psykiatriska respektive icke psykiatriska diagnoser. Ökningstakten i antalet inkomna ansökningar har mattats av betydligt under det senaste halvåret, modellen skattar därför en avtagande ökningstakt även för antalet startade sjukfall, se diagram nedan. Inflödet beräknas ha ökat med knappt 6 procent för helåret 2015 jämfört med Det är en viss avmattning jämfört med 2014 då inflödet blev drygt 8 procent högre än Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 40

41 Inflöde av sjukfall Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser. Rullande 12-månaderssummering i tusental personer (vänster) och årlig procentuell förändringstakt (höger). Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Inflödet uppvisar ett likartat mönster för både kvinnor och män, men med stor nivåskillnad då kvinnorna är nästan dubbelt så många. För båda könen gäller att inflödet generellt har ökat och att psykiatriska diagnoser ökat snabbare än övriga diagnoser. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet har ökat under de senaste åren. Den generella varaktighetsökningen hänger samman med ett ökat inflöde av sjukfall med psykiatriska diagnoser eftersom dessa i regel blir längre än genomsnittet. Den ökade andelen psykiatriska diagnoser kan dock inte ensamt förklara uppgången i varaktigheten. Försäkringskassan bedömer att rehabiliteringskedjan har haft en klart dämpande effekt på ökningarna av sjukfallens varaktighet. Utvärderingar 22 har dock visat att genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjan minskade gradvis mellan 2011 och 2014, med en särskilt accentuerad minskning under Under våren 2015 inledde därför Försäkringskassan ett arbete med att stärka handläggningen och utveckla kvalitén vid bedömning av arbetsförmåga vid rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan har därefter ökat, likaså andelen indrag i samband 22 ISF 2015:5, Tidsgränserna i sjukförsäkringen och Socialförsäkringsrapport 2015:6, Sjukfrånvarons utveckling, delrapport

42 med nämnda bedömningspunkter. 23 Som framgår av diagrammet nedan förefaller även ökningarna i sjukfallens varaktighet ha dämpats. För icke psykiatriska diagnoser ligger avslutssannolikheterna under de första 210 sjukskrivningsdagarna för sjukfall startade under första halvåret 2015 i nivå med sjukfall som startade samma period 2014, medan sjukfall med psykiatriska diagnoser visar på en svagt minskande avslutssannolikhet. Sjukfallens varaktighet Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under första halvåret respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Ovanstående diagram visar även tydligt att sjukfall med psykiatriska diagnoser generellt blir längre än övriga diagnoser sammantaget. Ökningarna i sjukfallens varaktighet har under de senaste åren främst varit koncentrerad till ökade kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret. Under 2015 har dock kvarståendesannolikheten för pågående sjukfall i fallängder mellan 1 och 2 år ökat något. Ökningen är statistiskt signifikant och beror sannolikt på en lägre övergång till sjukersättning. En annan möjlig förklaring är en ökande andel psykiatriska diagnoser i dessa fallängder. 23 Socialförsäkringsrapport 2015:11, Sjukfrånvarons utveckling, delrapport

43 Pågående sjukfall Ökningarna i inflöde och varaktighet har medfört en ökning av antalet pågående sjukfall. Då sjukfallsstatistiken rapporteras med eftersläpning visas decemberutfallen i diagrammet nedan. Pågående sjukfall i december Tusental. Psykiatriska diagnoser streckade Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 44 procent i december I december 2014 var motsvarande andel 42 procent och jämfört med 2013 har andelen vuxit med 5 procentenheter. Andelen växer inom samtliga sjukfallslängder på grund av det allt större inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa sjukfall har. Fallängdskategorierna dagar respektive 1 2,5 år har den högsta andelen sjukfall med psykiatriska diagnoser (50 procent). De få personer som i diagrammet ovan är kvar i den allra längsta fallängdskategorin är personer som antingen fått fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå med stöd av något av undantagen då den dåvarande tidsgränsen om 914 ersättningsdagar uppnåtts. För sjukfall som beviljas fler dagar med sjukpenning på normalnivå efter dag 364 är psykiatriska diagnoser ovanligare, istället är tumörer de klart vanligaste diagnoserna. 24 Tidsgränsen avskaffades den 1 februari 2016, vilket medför att fallängdsfördelningen ovan kommer se annorlunda ut i kommande uppdateringar. I diagrammet nedan visas en jämförelse över antalet ersatta nettodagar under det första kvartalet de tre senaste åren, uppdelat på fallängd. Effekten av det senaste 24 ISF 2015, Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen, Dnr:

44 halvårets utplaning av inflödet, tillsammans med den sedan tidigare dämpade ökningen av sjukfallens varaktighet, kan observeras i antalet ersatta nettodagar i fallängder upp till 180 dagar. Ersatta nettodagar under första kvartalet respektive år Tusental. Källa: Försäkringskassan I den kortaste fallängden har antalet ersatta nettodagar minskat något jämfört med samma period I fallängdsintervallet från 29 dagar upp till ett år syns en marginell ökning av antalet ersatta nettodagar under 2016 jämfört med I den längsta fallängden råder fortsatt en tydlig ökning i antalet ersatta nettodagar. En förklaring till detta är det höga inflödet av sjukfall under hösten 2014 och första kvartalet 2015, sjukfall som nu har blivit 1 år långa. Borttagandet av den bortre tidsgränsen bidrar också till att nettodagarna för långa sjukfall ökar. Prognos över sjukfallsbeståndet Under det senaste halvåret (oktober mars) beräknas inflödet ha varit ungefär oförändrat jämfört med samma period 1 år tidigare. Mot bakgrund av detta prognostiseras inflödet från och med 2016 att öka i takt med arbetskraften (cirka 1 procents ökning årligen). I denna prognos används Konjunkturinstitutets prognos från mars 2016 för den framtida arbetskraften, vilken sänktes betydligt främst på grund av de nya utsikterna för den framtida migrationen. Denna sänkning bör ställas i relation till den kraftiga höjning av arbetskraftsprognosen som gjordes i december 2015 och kan därför ses som en indikation på den osäkerhet som prognoser som bygger på migrationsantaganden är behäftade med i dagsläget. 44

45 Ökningarna i sjukfallens varaktighet har dämpats under 2015, vilket sannolikt till stor del beror på Försäkringskassans arbete med att förbättra bedömningarna av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan kommer fortsatt att rikta särskild fokus på detta område under prognosperioden. Utvecklingen med en högre andel psykiatriska diagnoser i inflödet och således även i det framtida beståndet av pågående sjukfall beräknas dock leda till en viss ökning av sjukfallens varaktighet under Därefter antas varaktigheten i huvudscenariot vara i stort sett oförändrad på 2016 års nivå under resten av prognosperioden. Ökningarna i inflöde och varaktighet leder till en ökning i det totala antalet pågående sjukfall, se diagram nedan. Pågående sjukfall i olika fallängder Tusental, glidande 12-månadersmedelvärden Källa: Försäkringskassan Ovanstående diagram visar även att avskaffandet av tidsgränsen i sjukförsäkringen leder till en omfördelning mellan sjukfallslängder inom sjukfallsbeståndet. Eftersom sjukfall som tidigare avslutas vid tidsgränsen inte längre kommer att återvända utan istället i större utsträckning fortsätta att pågå som längre sjukfall, kommer antalet korta sjukfall minska och antalet långa öka. Försäkringskassan har tidigare bedömt 25 att den sammanlagda effekten blir en ökning om drygt fler pågående sjukfall i slutet av 2016 och ytterligare omkring fler sjukfall längre fram i prognosperioden. 25 Försäkringskassan, Anslagsuppföljning , Dnr

46 Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med januari 2016 har omkring fall med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning (till och med ) avslutats sedan de har uppnått maximal ersättningstid. En stor andel av de som lämnat försäkringen på grund av uppnådd maxtid har senare återvänt till sjukskrivning. Antalet startade återvändarsjukfall har sedan 2013 uppgått till omkring per år, en nivå som beräknas gälla även för Inflödet av nya återvändare kommer snabbt att avta när tidsgränsen försvinner, under helåret 2016 beräknas det starta cirka sådana sjukfall. Därefter upphör inflödet av nya återvändare, vilket gör att beståndet snabbt minskar från drygt i februari 2016 till cirka 600 personer år Osäkerhetsanalys Sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid. Det går inte att peka ut någon enskild bakomliggande faktor till den historiska variationen; olika faktorer har varit drivande i olika faser av upp- och nedgång. 26 Detta, i kombination med att det saknas en utvecklad teoribildning över en naturlig nivå 27 på sjukfrånvaron, gör att prognoser över sjukfrånvarons utveckling blir väldigt osäkra. Under de senaste åren har Försäkringskassans prognoser träffat förhållandevis bra på kort sikt, men på längre sikt har prognoserna uppvisat större prognosfel. 28 Försäkringskassan räknade i föregående prognos med en avtagande ökningstakt för sjukfallsutvecklingen under Trots detta överskattade prognosen utvecklingen under det första kvartalet. Prognosfelet för antalet ersatta nettodagar i sjuk- och rehabiliteringspenning uppgick till cirka 8 procent för februari och mars sammantaget ett förhållandevis stort prognosfel på så kort sikt. Anledningen till prognosfelet är i huvudsak att inflödet överskattades. Vid föregående prognostillfälle beräknades det öka med drygt 4 procent i årstakt under Antalet startade sjukfall under det första kvartalet beräknas nu istället vara ungefär i nivå med samma kvartal Ett av Försäkringskassans långsiktiga antaganden är att inflödet till sjukskrivning ökar i takt med arbetskraften, det vill säga en ökning om cirka 1 procent per år. Mot bakgrund av de senaste månadernas tydliga avtrappning av inflödet används i föreliggande prognos detta antagande för samtliga år under prognosperioden. Den prognostiserade nivån på inflödet som antagandet genererar ligger nära den 26 Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid 27 ISF 2012:15, Stabilitet i sjukfrånvaron 28 Försäkringskassan, Budgetunderlaget del 2, , Dnr

47 genomsnittliga nivån på inflödet under den tidsperiod 29 där det finns tillgänglig statistik, se diagram nedan. Det samma gäller prognosen för sjukpenningtalet. Inflöde per helår som procent av arbetskraften (vänster) och sjukpenningtalet (höger) Källa: Försäkringskassan Som nämnts tidigare beräknas nu inflödet att öka i samma takt som arbetskraften under hela prognosperioden, men en utveckling där inflödet inom kort börjar minska är inte osannolik. Försäkringskassan har i tidigare analyser visat att vändpunkter i sjukfrånvaron historiskt alltid föregåtts av vändpunkter i inflödet till sjukskrivning. Ett minskande inflöde under det andra kvartalet 2016 innebär sannolikt att även sjukpenningtalet vänder nedåt omkring årsskiftet 2016/2017. I föregående prognos 30 visade Försäkringskassan ett scenario där målet om ett sjukpenningtal på 9,0 nettodagar år 2020 uppfylls. Scenariot var skapat utifrån förutsättningen att inflödet fortsätter att öka under 2016, därefter gradvis minskande inflöde först från och med En tidigarelagd vändpunkt i inflödet skapar klart bättre förutsättningar för måluppfyllelse. Försäkringskassan återkommer med en mer fördjupad analys över sjukpenningtalets framtida utveckling vid nästa anslagsuppföljning i augusti. 29 Den svenska sjukfrånvaron har under tidsperioden generellt varit hög jämfört med liknande länder. 30 Försäkringskassan, Budgetunderlaget del 2, , Dnr

48 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -3,8-5,2-6,6-7,4-7,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket höjer prognosen för sjukpenning. Volym- och strukturförändringar Ökningstakten i inflödet har sänkts jämfört med föregående prognos. Inflödet beräknas nu öka i takt med arbetskraften (drygt 1 procent årligen) från och med Avslutssannolikheterna har justerats upp marginellt jämfört med föregående prognos, främst på grund av en något ökad återgång till arbete vid rehabiliteringskedjans tidsgränser. Sjukfallens varaktighet beräknas generellt att fortsätta öka svagt under 2016 för att sedan vara i princip oförändrad på 2016 års nivå. Förändringarna i sjukfallens förväntade varaktighet är förhållandevis små och sänkningen av inflödet är den huvudsakliga anledningen till att prognosen sänks med avseende på volym och struktur. Ny befolkningsprognos Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för arbetskraften, främst på grund av förändrade utsikter för den framtida migrationen. Detta sänker prognosen för sjukpenning under hela prognosperioden. 48

49 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 203 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet tilldelade medel. Analys De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras att öka med omkring 160 miljoner kronor år 2016 och omkring 250 miljoner under år Därefter beräknas utgifterna att växa i en långsammare takt fram till och med år Rehabiliteringspenningens andel av de sammanlagda nettodagarna för sjukpenning och rehabiliteringspenning beräknas bli 4,5 procent Åren därefter förväntas andelen närma sig en mer genomsnittlig nivå om drygt 5 procent. Den minskade ökningstakten för utgifterna kan även relateras till den generellt avtagande ökningstakten inom sjukfrånvaron, se sjukpenningavsnittet för mer information. 49

50 Rehabiliteringspenning-andel av uttagna nettodagar Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månadsdata Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -3,8-5,2-6,6-7,4-7,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Se sjukpenningavsnittet för en diskussion av prognosändringarna. 50

51 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 168 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgifterna för närståendepenning blev drygt 4 miljoner kronor (10 procent) lägre det första kvartalet 2016 jämfört med motsvarande period Antalet utbetalda nettodagar blev drygt (11 procent) färre. För helåret 2016 beräknas utgifterna dock inte understiga 2015 års nivå. De årliga utgifterna för förmånen har ökat varje år sedan 2008, trots att enskilda kvartalsutfall varit låga. År 2014 var till exempel utgifterna under första kvartalet 2 procent lägre än föregående år, men de årliga utgifterna blev ändå 7 procent högre. Antalet nettodagar följer sedan tidigare en tydligt ökande trend som förväntas fortsätta under prognosperioden. Utgifterna beräknas sammantaget att öka med knappt 2 procent under

52 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -4,3-2,9-1,9-1,9-1,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar I föregående prognos överskattades utvecklingen det första kvartalet 2016 med drygt 6 miljoner kronor. Prognosen har därför sänkts med drygt 7 miljoner kronor (4 procent) för innevarande år och drygt 5 miljoner (3 procent) för Resterande del av prognosperioden har sänkts med knappt 2 procent. Ny befolkningsprognos För perioden är prognosen framskriven med den årliga ökningstakten för antalet personer i befolkningen över 60 år. Ökningstakterna hämtas från SCB:s befolkningsprognos. Då inga större revideringar av den aktuella populationen gjordes påverkar den nya befolkningsprognosen endast marginellt. 52

53 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 96 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 6 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 1 miljon kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 6 miljoner kronor. Analys Under 2015 betalades sammanlagt 88 miljoner kronor ut i boendetillägg. Utgifterna förväntas öka med 9 procent 2016 jämfört med 2015 för att därefter öka marginellt under resterande del av prognosperioden. Detta på grund av ett växande antal personer som får förmånen samt en ökande medelersättning. 53

54 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,4 +0,1 +0,1 +0,6 +0,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallen för första kvartalet 2016 med knappt kronor (1 procent). Resterande del av prognosperioden har därför justerats upp marginellt. 54

55 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 58 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 4 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 7 miljoner kronor. Analys Utgifterna förväntas öka under hela prognosperioden. Utvecklingen av antal personer som har sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall är något växande och förväntas 2017 att stabiliseras på en nivå strax över 1000 individer. Denna beräkning är dock väldigt osäker då den faktiska effekten av borttagandet av den bortre tidsgränsen fortfarande är okänd. Medelersättningen förväntas ligga i linje med den historiska ersättningen på strax över 150 kronor per nettodag. 55

56 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +2,4 +0,9 +0,8 +0,6 +0,6 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallet för första kvartalet 2016 med drygt kronor (6 procent). Detta beror sannolikt på att beståndet underskattats något. Resterande del av prognosperioden har därför justerats upp marginellt. 56

57 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 163 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor läge än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bidrag till arbetshjälpmedel 31 är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med bidrag till arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Bidrag till arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd, det vill säga personer som har en anställning och är fullt arbetsförmögna kan få bidrag till arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma. Det är också den vanligaste anledningen till att Försäkringskassan beviljar bidrag till arbetshjälpmedel idag. 31 Under 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. Under 2012 fick FunkA-utredningen (A 2011:03) tilläggsuppdrag i att se över regelverket för bidrag till arbetshjälpmedel. Den 15 januari 2013 överlämnades slutbetänkandet där det bland annat föreslås att ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel för dem som har en anställning förs över till Arbetsförmedlingen. Detta förslag kvarstår i det lämnade förslaget SOU 2015:21. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i slutbetänkandet i prognosen. 57

58 Analys För de kommande åren bedöms utgifterna utvecklas i den takt som redogörs nedan. Fördelning av utgifter Tusental kronor FMU Arbetshjälpmedel Övrigt (inklusive resor) Totalt Källa: Försäkringskassan Försäkringskassan utgår i prognosen ifrån att kostnaderna för FMU förblir låga i enlighet med förbrukningen Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. För perioden bedömer Försäkringskassan att utgifterna för arbetshjälpmedel ökar något till följd av den generella prisökningen och en utveckling mot mer avancerade hjälpmedel. Även utgifterna för posten övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Sammantaget görs bedömningen att utgifterna för anslagsposten ökar från 163 miljoner kronor 2016 till 187 miljoner kronor

59 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet för FMU under det första kvartalet var högre än prognosen som lämnades i februari. Därför höjs prognosen från kronor till kronor för åren

60 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Hela anslaget Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar :2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättning :2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar :2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad

61 Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 481 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 19 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt 3 år i taget. Aktivitetsersättningen kan beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Försäkrade i åldrarna år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels utgöras av personer som har beslut enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya striktare regelverket som gäller från och med den 1 juli De som har beslut enligt gammalt regelverk har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättning kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Analys Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar förväntas minska till och med 2018 för att därefter öka mellan 2018 och Ökningen förklaras framför allt av att prisbasbeloppet förväntas öka på längre sikt, men också av att beståndet för aktivitetsersättning ökar. Det samlade beståndet för aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska under prognosperioden, från i december 2015 till i december Minskningen beräknas därefter att avta och i december 2020 antas beståndet vara personer. Sjukersättning Minskningen av det totala beståndet av aktivitets- och sjukersättning har berott på att beståndet för sjukersättning minskar. Utvecklingen förväntas fortsätta under prognosperioden med ett prognostiserat bestånd på personer i december 2016 som minskar till i december 2020, se diagrammet nedan. Att beståndet blir lägre beror framför allt på att många som uppbär sjukersättning 61

62 kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att nybeviljandet av sjukersättning fortfarande är lågt i förhållande till utflödet. Bestånd i sjukersättning Tusental, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan Antalet nybeviljade sjukersättningar minskade kraftigt fram till och med 2011, då cirka personer nybeviljades sjukersättning. Därefter ökade nybeviljandet av sjukersättning till och med 2014 för att återigen minska under År 2015 nybeviljades personer sjukersättning, i jämförelse med knappt år Minskningen av nybeviljandet under 2015 kan framför allt hänföras till det andra halvåret. Två orsaker till minskningen är den omorganisation av handläggningen gällande sjukersättningsärenden inom Försäkringskassan som genomfördes under det andra halvåret, vilken framför allt har påverkat utbyten mellan sjukpenning och sjukersättning, samt en högre avslagsandel av sjukersättningsärenden. Anledningen till att avslagsandelen har ökat är emellertid än så länge okänd och Försäkringskassan undersöker för närvarande detta närmare. Det låga nybeviljandet har kvarstått i början av 2016 och bedöms fortsätta under året. Under andra halvan av 2016 väntas dock antalet nybeviljanden successivt öka för att därefter ligga på en nivå omkring per år, se diagrammet nedan. 62

63 Nybeviljande av sjukersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental nybeviljanden Källa: Försäkringskassan Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med sjukersättning bedöms öka något mellan 2015 och 2016 på grund av höjningen av ersättningsnivån till 64,7 procent som effektuerades i oktober Därefter antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant över prognosperioden. Aktivitetsersättning Till skillnad från antalet personer med sjukersättning har beståndet inom aktivitetsersättning ökat under många år. Antalet personer med aktivitetsersättning prognostiseras också att öka under prognosperioden, från i december 2016 till i december I slutet av 2020 antas antalet vara drygt , se diagrammet nedan. 63

64 Bestånd i aktivitetsersättning Tusental, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan Nybeviljandet av aktivitetsersättning har ökat varje år sedan Den senaste tolvmånadersperioden har det dock minskat, där minskningen har tilltagit under början av Utvecklingen för både nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång går åt samma håll, men nedgången är betydligt mer tydlig för nedsatt arbetsförmåga. Nybeviljandet av nedsatt arbetsförmåga förväntas därför minska något under 2016, i jämförelse med 2015, medan förlängd skolgång förväntas öka något under samma period. Både förlängd skolgång och nedsatt arbetsförmåga prognostiseras därefter att fortsätta öka under hela prognosperioden. Fram till 2020 väntas det totala nybeviljandet öka med omkring 4 procent per år. 64

65 Nybeviljande av aktivitetsersättning Rullande 12-månaderssummor, tusental nybeviljanden Källa: Försäkringskassan Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitetsersättning förväntas att vara konstant över prognosperioden. Höjningen av ersättningsnivån från 64 till 64,7 procent bedöms endast ha en marginell effekt på medelersättningen, eftersom andelen med inkomstrelaterad ersättning är förhållandevis låg. 65

66 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,1-0,3-1,6-2,1-2,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet , vilket medför lägre utgifter för aktivitets- och sjukersättningar under dessa år. Försäkringskassan har tidigare prognostiserat att de årsvisa minskningarna av utgifterna ska upphöra 2018 för att från och med det året återigen uppvisa årsvisa ökningar. Med detta nya makroekonomiska antagande förskjuts trendbrottet ett år, vilket innebär att utgifterna förväntas att återigen öka först från och med år Volym- och strukturförändringar Prognosen som lades i februari 2016 överskattade utfallet för utgifterna avseende perioden februari mars med drygt 10 miljoner kronor (0,2 procent). Prognosen har av denna anledning skrivits ner marginellt för hela prognosperioden. Den största anledningen till volym- och struktursänkningarna är att nybeviljandet för sjukersättning har skrivits ner över hela perioden, förutom innevarande år som har skrivits upp något. Bedömningen är fortsatt att nivån för nybeviljandet successivt återgår till en mer normal nivå, om än något snabbare än i föregående prognos, för att åter nå en sådan under slutet av Antalet nybeviljanden förväntas därefter stabilisera sig på en något lägre nivå i jämförelse med föregående prognos. Detta med anledning av sänkningarna inom sjukpenningsprognosen, se sjukpenningsavsnittet för mer information. Sänkningarna medför att det beräknade flödet från sjukpenning till sjukersättning har sänkts eftersom att det potentiella beståndet för övergång nu är mindre. 66

67 Förändringarna av sjukpenningsprognosen sänker prognosen för aktivitets- och sjukersättningar med upp till drygt 200 miljoner kronor år Nybeviljandet av aktivitetsersättning har sänkts över hela prognosperioden. Sänkningen avser nedsatt arbetsförmåga, medan förlängd skolgång i stort sett är oförändrad. Föregående prognos överskattade nybeviljandet för nedsatt arbetsförmåga samtidigt som utvecklingen sedan i september 2015 endast har visat månader med marginella ökningar eller minskat antal nybeviljanden, vilket medför att prognosen för innevarande år nu är en knapp minskning istället för en knapp ökning. Förändringen sänker prognosen med drygt 5 miljoner kronor 2016 upp till knappt 70 miljoner kronor Utflödet för både aktivitets- och sjukersättning har förändrats i jämförelse med senaste prognosen. För aktivitetsersättning har utflödet skrivits ner, medan utflödet från sjukersättning nu är högre. Sammantaget sänker detta prognosen. Den stora anledningen till revideringarna är en uppdatering av utflödet som beror på att försäkrade har avlidit. Detta får störst påverkan på sjukersättning. 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 52 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 67

68 Bakgrundsfakta Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Sedan den 1 november 2012 beviljas personer med sjukersättning i regel bostadstillägg tillsvidare. Tidigare var besluten alltid tidsbegränsade, i regel till 12 månader och som längst till 36 månader. Analys Den övervägande majoriteten av de som har bostadstillägg inom anslagsposten bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar har sjukersättning. Gruppen med bostadstillägg och sjukersättning har ökat svagt den senaste tolvmånadersperioden i jämförelse med föregående tolvmånadersperiod, men minskat marginellt de senaste månaderna. Gruppen med bostadstillägg och aktivitetsersättning har däremot ökat betydligt under samma tidsperiod. Sammantaget ökar hela beståndet med bostadstillägg. Andelen personer som har bostadstillägg av de som uppbär aktivitets- respektive sjukersättning har en ökande trend sedan flera år tillbaka och andelarna ökade med drygt 1 procentenhet för respektive grupp under 2015 i jämförelse med 2014, vilket är i takt med utvecklingen de senaste åren. Denna utveckling förväntas fortsätta under prognosperioden, se diagrammet nedan. Utvecklingen medför att antalet personer med bostadstillägg ökar gradvis från i december 2015 till personer i december Medelbeloppen förväntas fortsätta öka fram till 2017 för att därefter i stort sett vara oförändrade. Sammantaget innebär detta att anslagsbelastningen för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar förväntas öka under hela prognosperioden förutom år

69 Andelar av beståndet inom aktivitets- och sjukersättning som har bostadstillägg Procent, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,8-1,4-0,5-0,5-0,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 69

70 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets prognos över boendekostnadsindex har sänkts för , vilket medför en sänkning av utgifterna för hela prognosperioden. Konjunkturinstitutets prognos över prisbasbeloppet har sänkts för , vilket medför en höjning av utgifterna för motsvarande år. Sammantaget innebär detta en sänkning av utgifterna för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar och en höjning Volym- och strukturförändringar Prognosen som lades i februari 2016 överskattade utfallet för utgifterna avseende perioden februari mars med drygt 7 miljoner kronor (0,9 procent). Prognosen har av denna anledning reviderats ner marginellt. Prognosen för anslagsposten aktivitets- och sjukersättningar har sänkts vilket innebär lägre bestånd för både aktivitets- respektive sjukersättning, se aktivitetsoch sjukersättningsavsnittet för mer information. Detta innebär ett lägre potentiellt bestånd med personer som uppbär aktivitets- eller sjukersättning och har rätt till bostadstillägg. Med hänsyn till detta har modellen kalibrerats om och tar nu bättre hänsyn till befintliga utfall, vilket innebär en något lägre nivå på utgifterna än föregående prognos. 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad

71 Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 28,7 miljoner kronor, vilket är 0,2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 1 miljon kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslagsposten bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Analys De flesta personer inom anslagsposten har tre fjärdedels sjukersättning. Antalet inom denna grupp minskar dock, medan antalet med tre fjärdedels aktivitetsersättning ökar. Sammantaget minskar beståndet med tre fjärdedels omfattning svagt. Anslagsbelastningen för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar förväntas att öka marginellt under prognosperioden till följd av att timlönerna och medelersättningen antas öka. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +0,5 +0,2 +0,1-0,1-0,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneutvecklingen för hela prognosperioden, vilket medför högre utgifter. 71

72 Volym- och strukturförändringar Prognosen som lades i februari 2016 underskattade utfallet för utgifterna avseende perioden februari mars med knappt 3 miljoner kronor (52 procent). En delförklaring kan vara att medelersättningen har underskattats. En annan förklaring kan vara att periodiseringen av utbetalningarna brukar variera mellan åren, vilket gör det svårt att månadsfördela utgifterna. Prognosmodellen för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar följer utvecklingen hos aktivitets- och sjukersättningar. Alla förändringar av prognosen avseende volym- och strukturförändringar kan därför förklaras av förändringarna av beståndet för aktivitets- och sjukersättning, se aktivitets- och sjukersättningsavsnittet för mer information. Försäkringskassan kommer framöver följa sambandet noga och undersöka om det finns anledning att se över modellen. 1:3 Handikappersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 13 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. 72

73 Bakgrundsfakta Handikappersättning kan beviljas vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen fyller 19. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 får behålla ersättningen även efter de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet för år räknat. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning samt ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i prognosen. Analys Antalet handikappersättningar har ökat stadigt sedan 2011 och detta väntas fortsätta i ungefär samma omfattning de kommande åren, se diagram nedan. Störst, räknat i procent, är ökningen på lägsta nivån, se tabell nedan. Ökningen av den lägsta nivån förklaras både av att befolkningen ökar och av att nivåns andel av totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsökningen är dock liten. Bedömningen av hur andelarna kommer att utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2013 och

74 Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,4-0,7-2,2-2,9-3,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ned prognosen för prisbasbeloppet för åren Detta medför en sänkning av utgiftsprognosen för åren

75 Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet handikappersättningar har sänkts över prognosperioden. Det är en följd av att utfallet för befolkningen för år 2015 tagits med i beräkningen, vilket betyder att vi har ett utfall för andelarna för Effekten av detta är dock liten. Retroaktivitetsfaktorn 32 har sänkts något för prognosperioden med hänsyn till utfallen under året. Detta leder till en sänkning av prognosen. Ny befolkningsprognos I den här prognosen används den senaste befolkningsprognosen, vilken medför att prognosen sänks för åren :4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Hela anslaget Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta :4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 32 Retroaktivitetsfaktorn är en kvot mellan utgiftsutfallet från Försäkringskassans bokföringsdatabas Agresso och ett beräknat utgiftsutfall baserad på uppgifter från Försäkringskassans Statistikportal. 75

76 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 92 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslagsposten arbetsskadelivränta bekostas arbetsskadeersättningar som beviljas enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande äldre lagar. De förmåner som kan beviljas är egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. En försäkrad kan ha rätt till livränta om hen har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan indexeras med ett särskilt tal som påverkas av KPI juni-juni, prisbasbeloppet och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor och arbetsskadesjukpenning. 76

77 Affärsverk och bolagiserade före detta affärsverk finansierar själva vissa arbetsskadelivräntor till följd av att de tidigare hade självrisk för arbetsskadeersättningar. De betalar dock inga ålderspensionsavgifter för dessa livräntor. Detta bekostades till och med 2008 i stället från en särskild anslagspost vissa övriga ålderspensionsavgifter. Från och med 2009 redovisas dessa avgifter i samma anslagspost som övriga statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor. Anslaget belastas med dessa utgifter i sin helhet. Det finns en socialavgift för arbetsskadeförsäkringen. Anslagsposterna 1:4.4 och 1:4.5 kan anses vara finansierade från denna avgift. Analys Utgifterna för arbetsskadeersättningar har minskat kraftigt över tiden och beräknas fortsätta att minska under prognosperioden. År 2016 beräknas utgifterna bli 2,9 miljarder kronor. Sedan förväntas utgifterna minska med i genomsnitt 4 procent årligen till 2,5 miljarder kronor 2020, se diagrammet nedan. Utgifter för arbetsskadeersättning, miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Utfallet för egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning blev drygt 600 miljoner kronor under det första kvartalet 2016, vilket är en minskning med cirka 8 procent jämfört med samma period året innan. Försäkringskassan prognostiserar utgifterna för egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning till 2,5 miljarder kronor för Sedan förväntas utgiften fortsätta minska i avtagande takt till 2,1 miljarder kronor Minskningstakten förväntas avta under prognosperioden på grund av ett högre indextal och prisbasbelopp 2020 jämfört med

78 Utfallet för egenlivränta enligt äldre lagstiftning blev cirka 81 miljoner kronor under det första kvartalet, vilket innebär en minskning med cirka 9 procent jämfört med motsvarande period Försäkringskassan beräknar att utgifterna för denna delförmån minskar i avtagande takt från 315 miljoner kronor för 2016 till 239 miljoner kronor för Ett högre prisbasbelopp 2020 jämfört med 2016 leder till en avtagande minskningstakt för egenlivränta enligt äldre regelverk. Utfallet för de övriga ersättningar inom arbetsskadeersättningen blev cirka 34 miljoner kronor under det första kvartalet 2016, vilket innebär en ökning med cirka 10 miljoner kronor (43 procent) jämfört med samma kvartal Utgifterna för övriga ersättningar beräknas öka från drygt 132 miljoner kronor för 2016 till drygt 144 miljoner kronor för Anledningen till att utgifterna ökar är ett högre prisbasbelopp för 2020 jämfört med Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,5-0,6-1,2-1,3-1,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Egenlivräntorna enligt gällande regelverk indexeras med hjälp av ett särskilt indextal. Det särskilda indextalet baseras på KPI juni juni, prisbasbeloppet och inkomstindex. Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för prisbasbeloppet för Pensionsmyndigheten har sänkt sin prognos för inkomstindex för Sammantaget leder dessa förändringar till en marginell minskning i det särskilda indextalet, vilket i sin tur bidrar till lägre utgifter för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk för

79 Egenlivräntor enligt äldre regelverk och utgifterna för övriga är indexerade endast med hjälp av prisbasbeloppet. Det lägre prisbasbeloppet för leder till en minskning av utgifterna för egenlivränta enligt äldre regelverk och de övriga ersättningar inom arbetsskadeersättningen. Volym- och strukturförändringar Försäkringskassan har justerat ner sin prognos för egenlivräntor enligt nuvarande lagstiftning med ungefär 1 procent för 2016 på grund av ett lägre utfall under det första kvartalet. Utgifterna för resten av prognosperioden beräknas utifrån den prognostiserade utgiften för 2016 och det särskilda indextalet. Försäkringskassan har justerat upp sin prognos för de övriga ersättningar inom arbetsskadeersättningen för 2016 på grund av ett högre utfall. För resten av prognosperioden beräknas utgifterna utifrån den prognostiserade utgiften för 2016 och prisbasbeloppet som levererades av Konjunkturinstitutet. Sammantaget leder dessa ändringar till en nedjustering av utgifterna för hela förmånen under :5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Hela anslaget Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet :5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 79

80 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 35 miljoner kronor, vilket är 0,2 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till (i) dem som är totalförsvarspliktiga, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter, (ii) dem som medverkar i räddningstjänst samt (iii) dem som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ersättningarna inom det statliga personskadeskyddet finansieras helt med statliga medel. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Båda regleras i socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet lämnas ersättningen som överstiger arbetsskadeersättningen från denna. Den överskjutande delen belastas anslaget för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Analys Utgifterna för anslaget har minskat över tiden och förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden. Detta innebär en minskning för varje delförmån i 80

81 anslaget. Försäkringskassan prognostiserar att den totala utgiften för anslaget minskar med i genomsnitt 5 procent årligen från 35 miljoner kronor 2016 till 28 miljoner kronor Utfallet för de äldre skadorna, som utgör den största delen av anslaget, blev 5,8 miljoner kronor under det första kvartalet Detta är en minskning med cirka kronor jämfört med samma period i fjol. Försäkringskassan prognostiserar att utgifter för de äldre skadorna minskar från 23 miljoner kronor 2016 till 18 miljoner kronor för 2020, vilket motsvarar en minskning med cirka 6 procent årligen under prognosperioden. Utfallet för egenlivräntorna enligt nuvarande regelverk blev 2,4 miljoner kronor under det första kvartalet 2016, vilket är cirka kronor lägre än samma kvartal Försäkringskassan prognostiserar utgiften för egenlivränta enligt nuvarande regelverk till 10,4 miljoner kronor för Sedan förväntas utgifterna minska med drygt 4 procent årligen till cirka 9 miljoner kronor för Även utgifterna för skadeståndslivräntor förväntas fortsätta att minska från 1,2 miljoner kronor 2016 till kronor Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos. 81

82 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Hela anslaget Därav 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin :6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund :6.4 Finansiell samordning mellan FK och hälso- och sjukvården :6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlingen :6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess :6.8 Arbetsplatsnära stöd :6.9 Försäkringsmedicinska utredningar :6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 82

83 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Enligt Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försäkringskassan har anslaget höjts till 698 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 698 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslaget. Bakgrundsfakta Överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gällande verksamhetsåret 2015 med utbetalningar under 2015 och 2016 omfattar 750 miljoner kronor. Målgruppen är icke specifika rygg- och nackbesvär samt lindrig och medelsvår psykisk ohälsa. Av de 750 miljoner kronorna får 38 miljoner kronor användas för forskning, implementering, utvärdering och utveckling och 712 miljoner kronor till landstingens behandlingar. I överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 framgår det att överenskommelsen Rehabiliteringsgarantin ska avvecklas. Därför är det ingen prognos för anslaget Analys I överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 framgår det att Rehabiliteringsgarantin ska avvecklas. Därför görs ingen prognos för anslaget För 2016 används anslaget till att finansiera det som framgår av villkor 4 i överenskommelsen, som innebär att landstingen får 500 miljoner kronor för evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser. Återstoden av de 712 miljoner kronor det vill säga det som ska betalas ut 83

84 avseende kvartal beräknas bli ungefär 198 miljoner kronor. Det innebär att anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli ungefär 698 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med föregående prognos. 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet. Bakgrundsfakta Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att den gör det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Analys Anslaget har belastats med ungefär 79 miljoner kronor under årets första tre månader. Det är ungefär 10 miljoner kronor mer jämfört med samma period förra 84

85 året. Fler samordningsförbund har bildats då ytterligare kommuner ingått i samordningsförbund. Anslagsförbrukningen beräknas därför att öka jämfört med Bedömningen är att anslaget kommer att förbrukas i sin helhet för åren Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med föregående prognos. 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser tidigare och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. 85

86 Analys Utbetalningarna under de två första månaderna var lägre än prognosen och utbetalningen under mars var högre. Det förklaras av försenade rekvisitioner från Arbetsförmedlingen. Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med föregående prognos. 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ 0 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 33 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och överensstämmer med tilldelade medel. 86

87 Bakgrundsfakta Denna anslagspost tillkom i budgetpropositionen för 2013 där regeringen avsatte särskilda medel för att öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fick i september 2013 uppdraget att effektutvärdera arbetslivsinriktade insatser för unga med aktivitetsersättning. Större delen av år 2014 var arbetet i projektet inriktat på ett omfattande förstudiearbete och uppbyggnad av projektets tre olika insatser. De tre insatserna är 1) Insatser genom Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS eller Case Management), 2) Supported Employment via Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program SIUS (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) inom ramen för insatser i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete och 3) Case Management i kombination med insatser från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan SIUS). Insatserna startade upp i november Utfallet för 2014 blev därmed väldigt lågt, eftersom resurserna huvudsakligen används till de aktiva insatserna i projektet (som startade upp först i november 2014). Analys Försäkringskassan har under de första tre månaderna betalat ut ungefär 6,4 miljoner kronor. Det är 1 miljon kronor mer jämfört med samma period förra året. Bedömningen är att tilldelade medel för år 2016 kommer att förbrukas i sin helhet. Efter det är projektet avslutat och anslagsposten försvinner från och med Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med föregående prognos. 87

88 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 100 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet. Bakgrundsfakta Arbetsplatsnära stöd introducerades under Syftet är att ersätta bidraget till företagshälsovården med ett bidrag riktat till arbetsgivare för att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar. Det arbetsplatsnära stödet är en utredande insats i syfte att förebygga sjukfall eller i pågående sjukfall öka en arbetstagares möjligheter att återgå i arbete genom att arbetsgivaren får stöd till att vidta tidiga och anpassade åtgärder. Analys Utgifterna för arbetsplatsnära stöd blev drygt 11 miljoner kronor under det första kvartalet Det är ungefär 1 miljon kronor lägre jämfört med utfallet under samma period förra året. Det har kommit in många ansökningar i slutet på januari som nu hanteras och därför ännu inte resulterat i utbetalningar. Bedömningen är att anslaget kommer att förbrukas i sin helhet, vilket innebär att anslagsbelastningen för åren blir 100 miljoner per år. Det finns en osäkerhet i prognosen då förmånen inte funnits länge och att arbetsgivares kännedom om ersättningen inte varit stor. Försäkringskassan har under 2015 informerat arbetsgivare, företagshälsovården och anordnare av det arbetsplatsnära stödet samt andra aktörer. Informationsinsatser om det 88

89 arbetsplatsnära stödet fortsätter under 2016 via annonsering i press, radio och sociala medier. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med föregående prognos. 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet. Bakgrundsfakta Enligt två separata överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har anslagsposten fördelats för att täcka dels fördjupade medicinska utredningar (200 miljoner årligen) och dels en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar 2015 (50 miljoner kronor). I december 2015 slöts en ny överenskommelse mellan staten och SKL: Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen gäller 167 miljoner kronor. Även en överenskommelse om pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar har slutits: Pilotverksamhet för aktivitetsförmågeutredningar: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Denna överenskommelse gäller 41,5 miljoner kronor. 89

90 Analys Bedömningen är att anslaget förbrukas i sin helhet under För åren bedöms anslagsbelastningen bli samma som för 2016 det vill säga 250 miljoner kronor per år. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med föregående prognos. 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Enligt Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försäkringskassan har anslaget sänkts till 802 miljoner kronor. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 936 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 7 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta I december 2013 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL om sjukskrivningsmiljarden med avseende på verksamhetsåren med utbetalning 2015 respektive Överenskommelsen omfattar dels en rörlig del och dels en villkorad del respektive år. I överenskommelsen ingår från 2014 även bidrag för ersättning för kostnader för medicinsk service som tidigare legat inom ramen för regeringens företagshälsovårdssatsning. 90

91 I december 2015 slöts en ny överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåret Till skillnad från föregående avtal finns ingen rörlig del. En annan skillnad är att avtalet omfattar 1,5 miljarder och inte en miljard som tidigare. Utgifterna som avser avtalet finansieras av anslagen Bidrag till hälso- och sjukvården och Rehabiliteringsgarantin. Analys För verksamhetsåret 2015 med utbetalningar under 2016 uppfyllde alla landsting villkoren 2, 3 (exklusive koordinationsfunktionen), 4 och När det gäller villkor 1 är det ett landsting som inte uppfyller villkoret. När det gäller tidig samverkan kunde landstingen få ytterligare 25 miljoner om man uppfyllde koordinationsfunktionen. Alla landsting uppfyllde inte det villkoret. Totalt beräknas den villkorade utbetalningen till landstingen bli drygt 570 miljoner kronor. Maximalt kunde 575 miljoner betala ut till landstingen. När det gäller den rörliga delen kan maximalt 230 miljoner betalas ut till landstingen. Alla landsting uppfyller inte villkoren för den rörliga delen. Utbetalningen av den rörliga delen beräknas totalt bli 171 miljoner kronor. 34 Totalt har ungefär 740 miljoner kronor betalats ut till landstingen. Under villkor 5 har 57 miljoner kronor betalats ut till Sveriges Kommuner och Landsting och 6 miljoner till Socialstyrelsen. Under villkor 7 har Sveriges Kommuner och landsting fått ungefär 10 miljoner kronor. 55 miljoner kronor har betalats ut till medicinsk service. Den totala utbetalningen under 2016 bedöms bli lite lägre än 1 miljard kronor, ungefär 936 miljoner kronor. För åren är bedömningen att anslagsbelastningen är 1 miljard per år. I december 2015 har en ny överenskommelse slutits mellan staten och SKL: En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Det finns ingen rörlig del och avtalet gäller miljoner kronor och som finansieras genom två anslagsposter: Bidrag till hälso- och sjukvården och Rehabiliteringsgarantin. I tabellen nedan sammanfattas medelsfördelningen i överenskommelsen. 33 Se Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för redogörelse av villkoren. 34 För sjukskrivningsmiljarden publicerades månatligen utfall över antalet sjukpenningdagar och antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per landsting på Försäkringskassans hemsida fram till och med januari Där finns också en mer utförlig beskrivning av hur medlen fördelats mellan länen. 91

92 Avsatta medel enligt överenskommelsen 2016 (med utbetalningar 2016 och 2017) Beloppen anges i tusental kronor Villkor 1: Jämställd sjukskrivningsprocess Villkor 2: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Villkor 3 Funktion för koordinering Villkor 4 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta Villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte varav SKL varav Försäkringskassan varav Socialstyrelsen varav Landstingen Villkor 6 Teknisk plattform för stöd och behandling Villkor 7 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning Forskning, uppföljning och utvärdering Medicinsk service Samordning och stöd Totalt Källa: En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med föregående prognos. 92

93 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt Vårändringsbudget för 2016, prop. 2015/16:99. Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 700 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjukiönekostnader infördes 1 januari Den ersatte högkostnadsskydd för arbetsgivare som var under anslaget 1:1 sjukpenning och rehabilitering m.m. och är till skillnad från högkostnadsskyddet ett eget anslag. Ersättningen är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala kostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Försäkringskassan får uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader från Skatteverket och beräknar ersättningen. Skatteverket krediterar beloppen på arbetsgivarnas skattekonton och Försäkringskassan betalar därefter ersättningen till Skatteverket. En mer detaljerad redovisning av förmånen ges i budgetpropositionen för Analys Försäkringskassan har i februari i år genomfört en testkörning av IT-stödet utifrån uppgifter om sjuklönekostnader och lönekostnader för hela 2015 där bland annat krediteringsposter tagits fram för ersättningar för höga sjuklönekostnader. Summan av krediteringsposterna är ungefär 671 miljoner kronor. Det beloppet bedöms vara för lågt då det finns ärenden som av olika skäl inte kunnat hanteras maskinellt. Prognosen för 2016 bedöms istället vara 700 miljoner kronor, vilket 93

94 sattes i samband med att prognosen lämnades i februari. För åren bedömer vi att anslagsbelastningen blir 700 miljoner kronor per år. Prognosen är osäker då vi inte vet hur stora krediteringarna kommer bli av de ärenden som hanteras manuellt. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med föregående prognos. 2:1 Försäkringskassan Prognos anslagsbelastning. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp Anslag Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit Av tabellen ovan framgår årets över-/underskridande och avvikelse från tilldelade medel för åren i tusental kronor. Analys Ett fortsatt stort fokus för myndigheten är under 2016 att rekrytera de handläggare som krävs för att myndigheten ska kunna bidra till ett lägre sjukpenningtal. Bedömningen är att detta även fortsättningsvis kan bli en stor utmaning, varför vi även år 2016 prognostiserar med att ha ett anslagssparande vid utgången av året. De uppskattningar som myndigheten gjorde vid prognosinlämningen i februari kring ökat resursbehov med anledning av den ökade migrationen har nu reviderats. Anledningen till revideringen är nya uppgifter och prognoser från Migrationsverket från den 27 april Migrationsverkets snabbare hantering av ärenden innebär också ett ökat resursbehov för Försäkringskassan redan under 2016, men framför allt under 2017, istället för som tidigare beräknats för främst åren 2018 och

95 I den prognos som nu lämnas har Försäkringskassan inte tagit hänsyn till de eventuella effekter som föreslagna reformer inom Socialförsäkringsområdet kan få på myndighetens verksamhet. Osäkert kring utvecklingen av nyanlända Fortsatt finns en osäkerhetsfaktor för perioden vad gäller konsekvenserna av ökningen av nyanlända till Sverige. Den ökade mängden och hanteringen av nyanlända och därmed den ökade befolkningen innebär en ökad belastning på socialförsäkringen och på Försäkringskassans verksamhet. Det är främst ökade volymer av ärenden inom förmånerna bostadsersättning, EU-familjeförmåner, barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd utland och försäkringstillhörighet samt etableringsersättning och etableringstillägg. I prognosen som Försäkringskassan lämnade till regeringen den 19 februari i år uppskattade myndigheten att den ökade migrationen skulle ge ökat resursbehov motsvarande 80 miljoner kronor under 2018 och 150 miljoner kronor under Enligt de nya uppskattningarna som gjorts ser Försäkringskassan behov av resurstillskott motsvarande 23 miljoner kronor under 2016 och ytterligare 101 miljoner För åren 2018 och framåt uppskattas kostnaden till 60 miljoner kronor. Ökad kontrollverksamhet inom assistansersättningen Ett fokus för perioden är att motverka det brottsliga nyttjandet av assistansersättning. Försäkringskassan har under 2015 initierat ett antal åtgärder för att öka kontrollen av assistansersättningen. Det handlar bland annat om en tydligare normering av försäkringen, effektivare kontrollverksamhet samt en förstärkning inom det försäkringsmedicinska området. Kostnaderna för en utökad kontrollverksamhet beror på vilken ambitionsnivå som sätts inom detta område. Kostnaderna för detta finns inte med i denna prognos. 95

96 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,33 2,10-0,24-1,04-1,04 Övrigt Den höga personalomsättning som myndigheten har leder till att vi inte når upp till det önskvärda antalet medarbetare för att kunna fullfölja myndighetens uppdrag fullt ut. Prognosen har också justerats med anledning av ändrad hantering och uppgifter kring migrationsärendena. 96

97 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 80 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 58 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Barnbidrag syftar till att förbättra förutsättningarna för en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Från anslaget bekostas allmänt barnbidrag, flerbarnstillägg, förlängt barnbidrag och tilläggsbelopp vid EUfamiljeförmån. Allmänt barnbidrag Allmänt barnbidrag betalas ut från och med månaden efter barnets födelse eller när rätten till barnbidrag annars uppkommit. Det betalas ut till och med det kvartal då barnet fyller 16 år eller till och med den månad då rätten upphör av någon annan anledning. Sedan år 2005 är nivån på allmänt barnbidrag kronor per barn och månad. 97

98 Flerbarnstillägg Flerbarnstillägget betalas ut automatiskt till den som får allmänt barnbidrag för minst 2 barn. Vid en eventuell sammanräkning 35 av barn behöver en ansökan göras. Sedan 1 juli 2010 lämnas flerbarnstillägg med 150 kronor i månaden för det andra barnet, 454 kronor i månaden för det tredje barnet, kronor i månaden för det fjärde barnet samt kronor i månaden för det femte barnet och varje ytterligare barn. Förlängt barnbidrag Förlängt barnbidrag har samma nivå på beloppet som barnbidraget och kan betalas ut från och med kvartalet efter det att barnet fyllt 16 år. Det gäller barn som går i grundskolan, sameskolan, internationell skola på grundskolenivå, grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller specialskolan. Det gäller även barn som går i skolan utomlands förutsatt att svenskt statsbidrag betalas till skolan och att utbildningen i huvudsak motsvarar svensk grundskola. Bidraget lämnas till och med den månad barnet slutför utbildningen eller avbryter studierna. Det finns inte någon övre åldersgräns för att få förlängt barnbidrag. Tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner 36 Sveriges EU-medlemskap för med sig regler som underlättar rörelse över landsgränserna. Försäkringskassan ska i vissa fall betala ut ett tilläggsbelopp avseende EU-familjeförmåner. De familjeförmåner som omfattas av förordningen (EG) nr 883/2004 är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. 37 Sverige ska betala tilläggsbelopp om föräldrarna arbetar i olika EU/ESSländer där Sverige är det ena landet och barnen/barnet är bosatta i det andra landet. I detta fall är det andra EU/ESS-landet primärt ansvarig för familjeförmåner. Tilläggsbeloppet är skillnaden mellan det totala beloppet för samtliga familjeförmåner förutom efterlevandestöd som lämnas i de båda länderna. Om en förälder arbetar i Sverige och den andra bor men inte arbetar i ett annat EU/ESS-land tillsammans med barnen är Sverige primärt ansvarig för familjeförmåner och det andra landet ska prövas för att betala eventuellt tilläggsbelopp. 35 Enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) 15 kap. 9 och 12 kan två föräldrar som bor tillsammans och är eller har varit gifta (eller ingått partnerskap) eller är sambo med ett gemensamt barn räkna samman gemensamma barn och barn från tidigare förhållanden för att få flerbarnstillägg. 36 Tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner regleras genom förordningarna (EEG) nr 1408/71, (EG) nr 883/2004, (EEG) nr 574/72 och (EG) nr 987/ Den 1 maj 2011 togs tillfällig föräldrapenning bort från sakområdet EU-familjeförmåner och sedan den 1 september 2011 ingår inte heller föräldrapenning. 98

99 När Sverige är primärt ansvarig för familjeförmånerna belastar utgifterna de olika förmånernas separata anslag och inte anslaget barnbidrag. Utbetalning av studiestöd som EU-familjeförmån utförs av Försäkringskassan i de fall då Sverige är sekundärt ansvarig. I de situationer där barnet bor i Sverige och Sverige är primärt land är det CSN som verkställer utbetalningarna av studiehjälp. Utbetalning av kommunalt vårdnadsbidrag görs redan i dag av kommunerna i de situationer då barnet bor i Sverige och Sverige är primärland. I övriga familjeförmånsärenden utbetalar Försäkringskassan det kommunala vårdnadsbidraget. Anslaget barnbidrag finansieras helt med statliga medel. Analys Prognosen för anslaget barnbidrag beräknas som summan av prognoserna för allmänt barnbidrag, flerbarnstillägg, förlängt barnbidrag och tilläggsbelopp vid EU-familjeförmån. Den viktigaste drivkraften för dessa prognoser är SCB:s befolkningsprognos. Allmänt barnbidrag antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år. Utgiften för flerbarnstillägg beräknas utifrån SCB:s befolkningsprognos för barn i åldrarna 0 16 år. Familjestrukturerna antas vara de samma som år 2015 under hela prognosperioden. De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första gruppen består av de som fyller 16 år första kvartalet varje år och som istället för barnbidrag får förlängt barnbidrag under april till juni. Den andra gruppen består av en grupp ungdomar och unga vuxna som går kvar i grundskolan, av vilka majoriteten är i åldrarna år. Utgiften för förlängt barnbidrag utgår från nuvarande nivåer och beräknas följa utvecklingen av SCB:s befolkningsprognos för antalet barn som är 16 år samt personer mellan 17 och 21 år. Prognosen för tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner är en bedömning utifrån utgiftens historiska utveckling. Utgifterna för de olika delar inom anslaget barnbidrag Allmänt barnbidrag Flerbarnstillägg Förlängt barnbidrag Tilläggsbelopp vid EU-familjeförmåner Totalt Källa: Försäkringskassan 99

100 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,7-1,1-1,9-3,3-3,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har utfallsjusterats vilket medför att den sammanlagda prognosen sänks marginellt under hela prognosperioden. Ny befolkningsprognos SCB har sänkt sin prognos över antal barn i befolkningen för samtliga år i prognosperioden, där sänkningarna blir succesivt större på längre sikt. Prognosen för antal barn 0 16 år sänktes med 0,6 procent 2016 och 3,6 procent Sänkningen i prognosen för barnbidrag speglar sänkningen i befolkningsprognosen. 100

101 1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Hela anslaget Därav 1:2.9 Föräldrapenning :2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning :2.11 Tillfällig föräldrapenning :2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning :2.12 Graviditetspenning :2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning :2.1 Jämställdhetsbonus ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 101

102 1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 671 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under högst 480 dagar. Mamman kan ta ut föräldrapenning från och med 60 dagar före barnets beräknade födelse. Båda föräldrarna kan också före barnets födelse ta ut föräldrapenning vid föräldrautbildningar. Från den 1 januari 2012 har föräldrarna även möjlighet att vara föräldralediga samtidigt med föräldrapenning i 30 dagar under barnets första levnadsår. Vid tvillingfödsel betalas föräldrapenning ut under ytterligare 90 dagar enligt sjukpenningnivå eller grundnivå, och 90 dagar enligt lägstanivån. För varje barn utöver det andra betalas föräldrapenning ut under ytterligare 180 dagar med ersättning enligt sjukpenningnivån. För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan föräldrapenning tas ut till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrapenning för adoptivbarn kan tas ut tills barnet har fyllt 10 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 infördes nya åldersgränser i föräldrapenningen så att föräldrapenning kan tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Detta innebär att om barnet är fött på våren har föräldrarna rätt till föräldrapenning fram till läsårets slut och för barn födda på hösten tills de fyller 12 år. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. 102

103 För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn fördelas de 480 dagarna jämnt mellan dem, det vill säga att de disponerar 240 dagar var. För barn födda före 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till förmån för den andra föräldern, utom 60 dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med 1 januari 2016 är det 90 dagar som ej kan avstås. Den som har avstått rätt till föräldrapenning kan ta tillbaka sitt avstående i den mån det ännu inte har betalats ut någon ersättning. Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå. Sjukpenningnivån innebär att förälderns sjukpenninggrundande inkomst ligger till grund för beräkning av föräldrapenningen. Föräldrapenning på grundnivå lämnas om föräldern saknar sjukpenninggrundande inkomst, har en låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor. Grundnivån uppgår till 250 kronor om dagen. Av de 480 dagarna för vilka det kan lämnas föräldrapenning kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. För de första 180 dagarna lämnas föräldrapenning alltid på sjukpenningnivå eller grundnivå. För att få föräldrapenning beräknad på sjukpenningnivå under dessa dagar måste föräldern varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger lägstanivån (180 kronor per dag) i 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Under 390 av de 480 dagarna utges ersättning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) efter att den har multiplicerats med omräkningsfaktorn 0,97. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Vilken förmånsnivå som är aktuell beror på hur mycket föräldern arbetar i förhållande till normal arbetstid för en heltidsarbetande inom yrket. Taket för den sjukpenninggrundande inkomsten vid beräkning av föräldrapenning är 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning bekostas från en egen anslagspost. Analys Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen drivs i första hand av fyra faktorer: ersättningsnivån, antal barn som föds, antal barn mellan 0 till 8 år och fördelningen av ersättningsdagar mellan föräldrarna. Regeländringen som innebär rätt till föräldrapenning tills barnet fyller 12 år (tidigare 8 år), påverkar utgifterna först år Detta eftersom första barnkullen som omfattas av de nya reglerna (barn födda under 2014) då blir äldre än 8 år. Fram till dess drivs utgifterna endast av antal barn mellan 0 8 år. Det totala uttaget av föräldrapenningdagar har ökat kontinuerligt under 2000-talet. Det beräknas fortsätta att öka med sammantaget 9,6 procent från år 2016 till Uttaget av antalet föräldrapenningdagar förväntas bli 53,4 miljoner dagar i år och öka till 54,8 miljoner dagar Därefter förväntas antalet föräldrapenningdagar 103

104 fortsätta öka till 58,6 miljoner dagar år Ökningen beror framför allt på att antalet födda barn enligt SCB:s senaste befolkningsprognos bedöms att öka från cirka år 2016 till år 2020 samt att antal barn mellan 0 till 8 år bedöms öka från knappt 1,1 miljoner år 2016 till drygt 1,2 miljoner barn år Under det första kvartalet 2016 betalades miljoner kronor ut i föräldrapenning. Det är 233 miljoner mer än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror dels på att den sammanlagda medelersättningen under det första kvartalet 2016 var högre än motsvarande period år 2015, dels på att fler föräldrapenningdagar har betalats ut. Nettodagar Som tidigare nämnts drivs utgifterna inom föräldrapenningen, förutom av medelersättningen, av antal uttagna dagar. Utvecklingen av antal uttagna dagar drivs i sin tur av antal födda barn och befintligt antal barn mellan 0 till 8 år. Enligt SCB:s befolkningsprognos från april 2016 bedöms antalet födda barn att öka med 11,7 procent från 2016 till Antalet barn i åldrarna 0 till 8 år bedöms öka med cirka 7,2 procent under motsvarande period. Antalet uttagna SGI-dagar med den högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp 38 ) beräknas att öka från 6,1 miljoner dagar år 2016 till 7,8 miljoner dagar år Samtidigt beräknas antalet uttagna SGI-dagar under högsta ersättningsnivån att minska från 29,8 miljoner dagar år 2016 till 29,3 miljoner dagar år Uttaget av antalet grundnivådagar beräknas att öka från 9,3 miljoner dagar år 2016 till 11,2 miljoner dagar år Antalet uttagna lägstanivådagar beräknas att öka från 8,3 miljoner dagar år 2016 till 10,4 miljoner dagar år Det totala antalet uttagna föräldrapenningdagar under 2016 beräknas bli 53,5 miljoner dagar. De förväntas att öka till 58,6 miljoner dagar år Prisbasbeloppet för 2016 är kronor och prognosen för åren är kronor, kronor, kronor respektive kronor. 104

105 Antal nettodagar fördelade på föräldrarnas kön Miljoner nettodagar Källa: Försäkringskassan Utgifterna inom föräldrapenningen påverkas också av hur dagarna fördelas mellan föräldrarna. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor, se diagrammet ovan. Ett högre uttag av föräldrapenningdagar (SGI-dagar) bland män leder till att utgifterna blir högre, eftersom männen har en högre genomsnittlig ersättningsnivå. Männens andel av det totala antalet utbetalda nettodagar beräknas fortsätta att öka från 27,1 procent år 2016 till 30,5 procent år Bedömningen bygger på att pappornas uttag fortsätter att öka i samma takt som tidigare. Som illustreras i diagrammet ovan är det SGI-dagarna med högsta ersättningsnivå som ökar mest bland pappor. Medelersättning per olika typer av dagar Utgifterna för föräldrapenning beror också på ersättningsnivån för de uttagna dagarna. I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av föräldrapenningdagar under perioden Medelersättningen för SGI-dagar under högstanivån påverkas av timlöneökningens utveckling. Medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp) styrs av prisbasbeloppets utveckling som prognostiseras av Konjunkturinstitutet. Den totala medelersättningen per dag under 2016 beräknas till 545 kronor. Därefter beräknas den att öka succesivt till 594 kronor per dag år För kvinnor förväntas medelersättningen att öka från 505 kronor år 2016 till 550 kronor år 2020, medan medelersättningen för män beräknas att öka från 671 kronor till 731 kronor per dag. 105

106 Från och med 1 januari 2016 höjs ersättningen för grundnivådagar från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag. Lägstanivådagar är inte inkomstrelaterade. De ger en ersättning med 180 kronor per dag. Skillnaden i medelersättning för SGI-dagar under högstanivån mellan män och kvinnor förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Skillnaden i den totala medelersättningen förklaras delvis av samma inkomstskillnad mellan könen, men också av att kvinnor använder nästan 3 gånger fler lägstanivådagar och 8 gånger fler grundnivådagar än män. Medelersättning för olika typer av föräldrapenningdagar Kronor Källa: Försäkringskassan 106

107 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent -0,3-0,9-1,1-1,8-2,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet för åren Detta medför att antagandet om medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån för dessa år har sänkts. Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneökningen för åren Detta medför att medelersättningen för SGI-dagar under högsta nivån har höjts. Den sammanlagda konsekvensen av förändringarna i prisbasbeloppet och timlöneökningen blir en ökning av utgiftsprognosen för åren Volym- och strukturförändringar Fördelningen mellan olika typer av föräldrapenningdagar har justerats med anledning av den nya av befolkningsprognosen från SCB, men också av utfallet under det första kvartalet SCB:s senaste befolkningsprognos publicerades i april Jämfört med befolkningsprognosen från oktober 2015 har antalet födda och antalet barn 0 till 8 år skrivits ner för åren Detta medför att prognosen över antal föräldrapenningdagar för 2016 till 2020 skrivits ner. De sammanlagda konsekvenserna för utgiftsprognoserna blir, i linje med detta, en sänkning för åren

108 Förändringar mellan SCB:s befolkningsprognoser från oktober 2015 och april 2016 År Antal barn 0-8 år Antal födda Källa: SCB Jämfört med befolkningsprognosen från oktober 2015 har antalet barn i samtliga åldrar skrivits ner under prognosperioden. Sänkningarna blir större på längre sikt, se tabell nedan. Förändringar i procent för antal födda samt antal barn mellan 0 till 8 år, mellan SCB:s befolkningsprognoser från oktober 2015 och april ,9-3,1-4,4-6,5-7,2 1-1,7-2,7-3,6-5,4-6,3 2 0,1-1,9-3,1-4,4-5,2 3-0,2-0,3-2,5-3,9-4,2 4-0,2-0,9-1,0-3,4-3,7 5-0,3-0,8-1,5-1,9-3,1 6-0,3-0,9-1,5-2,5-1,7 7-0,3-0,9-1,6-2,4-2,2 8-0,3-1,0-1,6-2,6-2,2 Antal födda -2,8-3,4-4,6-6,4-7,5 Källa: SCB 108

109 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 85 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Tillfällig föräldrapenning betalas ut i olika situationer när en förälder behöver avstå från förvärvsarbete för att ta hand om sitt barn. Ersättningsnivån är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättningen kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för anslaget bekostas från en egen anslagspost. Tillfällig föräldrapenning utges i följande tre delförmåner: vård av barn 10 specifikt avsatta dagar vid barns födelse eller adoption (ersättning i samband med barns födelse eller adoption) 10 kontaktdagar för barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 109

110 Analys Utgifterna för tillfällig föräldrapenning drivs av antalet utbetalda nettodagar och medelersättningen. Antal nettodagar för delförmånen vård av barn har skrivits upp för 2016 på grund av ett högt utfall under första kvartalet. Den kraftiga influensasäsongen under första kvartalet har sannolikt bidragit till de höga utgifterna för februari och mars För åren 2017 och framåt antas en genomsnittlig influensasäsong. För 2017 och framåt används SCB:s befolkningsprognos för att beräkna uttaget av nettodagar för inrikes födda respektive utrikes födda barn. Historiskt har det varit stora skillnader i antal dagar som tas ut för inrikes födda respektive utrikes födda barn togs det ut 4,3 nettodagar per inrikes fött barn per år och 1,1 nettodagar per utrikes fött barn per år. Prognosmodellen har delats upp mellan inrikes och utrikes födda barn för att på ett bättre sätt ta hänsyn till påverkan av den ökade migrationen. Antal nettodagar för delförmånen dagar i samband med barns födelse eller adoption beräknas följa utvecklingen av antal födda barn. Antal nettodagar för delförmånen kontaktdagar för barn som omfattas av LSS har skrivits upp med den genomsnittliga ökningstakten de 3 senaste åren. Medelersättningen har beräknats för samtliga delförmåner och skrivits fram med Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökning. Medelersättningen för dagar i samband med barns födelse eller adoption och kontaktdagar för barn som omfattas av LSS påverkas även av ersättningstaket från och med 2017 respektive

111 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,6 +1,0 +0,5 0,0-0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för timlöneökningen för alla år förutom Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för Sammantaget medför detta en höjning av prognosen för medelersättning inom alla delförmåner förutom ersättning i samband med barns födelse eller adoption, som påverkas av ersättningstaket. Volym- och strukturförändringar Prognosen för antal nettodagar inom delförmånen vård av barn har höjts för hela prognosperioden. Den kraftiga influensaperioden under första kvartalet 2016 har medfört att beräkningen av en genomsnittlig influensaperiod har höjts för 2017 och framåt. Ny befolkningsprognos SCB:s sänkta befolkningsprognos har en sänkande effekt på prognosen för tillfällig föräldrapenning för åren SCB har sänkt prognosen för antalet inrikes och utrikes födda barn 0 12 år. Detta har haft en sänkande effekt på prognoserna för delförmånerna vård av barn och ersättning i samband med barns födelse eller adoption. 111

112 Förändring av prognosmodell Prognosmodellen för innevarande år har förändrats från en månadsvis tidsseriemodell till en kvartalsvis modell för att bättre anpassa statistiken för antal nettodagar med det ekonomiska utfallet. 1:2.12 Graviditetspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 645 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Blivande mödrar, som under graviditeten på grund av arbetets karaktär inte kan fortsätta sitt vanliga arbete och inte heller kan omplaceras, kan ha rätt till graviditetspenning. Detta gäller även för de kvinnor som inte har möjlighet att fortsätta sitt vanliga arbete på grund av risker för fosterskador i arbetsmiljön och inte heller har möjlighet att omplaceras till ett annat arbete. Graviditetspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete ges tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade förlossningen men längst till och med den elfte dagen före barnets beräknade födelse. Detta medför att förmånen betalas ut för högst 50 dagar per kvinna. För de kvinnor som är förhindrade att fortsätta sitt arbete på grund av risker i arbetsmiljön betalas ersättning ut för alla dagar under den tid de kan inte arbeta, dock längst till och med den elfte dagen före beräknad förlossning. Från och med den 1 januari 2014 har gravida egenföretagare som utsätts för risker i sin arbetsmiljö fått rätt till graviditetspenning. 112

113 Ersättningsnivån för graviditetspenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Den kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Från den 1 januari 2007 uppgår inkomsttaket till 7,5 gånger prisbasbeloppet för graviditetspenning. Graviditetspenning finansieras med sjukförsäkringsavgiften. Statlig ålderspensionsavgift för förmånen bekostas från en egen anslagspost Analys Under det första kvartalet 2016 utbetalades ersättning för nettodagar, vilket motsvarar en utgift på 161 miljoner kronor. Detta är en ökning i nettodagar med 17,3 procent, jämfört med motsvarande period året innan. Medelersättningen för första kvartalet 2016 blev 579 kronor/dag, vilket är en ökning med 2,2 procent, jämfört med första kvartalet Sammantaget medförde detta att utgifterna inom graviditetspenning blev cirka 20 procent (27 miljoner kronor) högre under första kvartalet i år jämfört med samma period Det högre antalet nettodagar kan till stor del förklaras av att antalet kvinnor som använde förmånen ökade med 13,7 procent under första kvartalet 2016 jämfört med motsvarande period En möjlig förklaring till ökningen är en ny dom (domsnytt 2015:023) inom graviditetspenning. Domen innebär att, vid bedömning av om en kvinna har rätt till förmånen, ska hänsyn tas till både arbetets art och den enskilda kvinnans förmåga att klara av detta arbete. Tidigare beviljades endast kvinnor inom vissa yrkeskategorier. Domen kan således bidra till att fler kvinnor söker graviditetspenning. Mot bakgrund av det första kvartalets höga utfall prognostiseras att antalet kvinnor med graviditetspenning blir cirka under Detta är en ökning med 10 procent jämfört med Vidare förväntas antalet kvinnor öka med i genomsnitt 1,8 procent årligen till drygt kvinnor för Ökningen av antalet kvinnor bidrar till ett högre antal nettodagar och högre utgifter under hela prognosperioden. Antalet nettodagar prognostiseras att öka från cirka 1,1 miljoner dagar för 2016 till 1,2 miljoner för Detta resulterar i att utgiften för graviditetspenning ökar från 645 miljoner kronor 2016 till 801 miljoner kronor 2020, se diagrammet nedan. 113

114 Antalet nettodagar och utgifter för graviditetspenning Nettodagar i tusental, utgifter i miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +7,0 +5,8 +4,8 +3,8 +3,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser 114

115 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för timlöneutvecklingen, vilket leder till en högre medelersättning för hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet nettodagar har höjts för hela prognosperioden. Höjningen beror i huvudsak på att fler kvinnor förväntas använda förmånen. Den nya domen (domsnytt 2015:023) innebär att det finns utrymme för att fler kvinnor ansöker om förmånen och troligtvis beviljas graviditetspenning. Hur stor effekten av den nya domen kommer att bli är dock väldigt osäkert. 1:2.1 Jämställdhetsbonus Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 390 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 42 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag om 59 miljoner kronor. 115

116 Bakgrundsfakta Jämställdhetsbonus syftar till att verka som ett incitament för föräldrar att fördela uttaget av föräldrapenningdagarna mer jämlikt. För att vara berättigad till jämställdhetsbonus måste föräldrarna ha gemensam vårdnad om barnet, men behöver inte vara gifta eller sammanboende. De 90 reserverade dagarna som varje förälder får är inte grund för jämställdhetsbonus. Inte heller dagar med lägsta nivå eller dagar med samtida uttag (dubbeldagar) är bonusgrundande. När en föräldrapenningdag som är bonusgrundande tas ut betalas 50 kronor ut till vardera föräldern. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen betalas totalt kronor ut. Utgiften för förmånen styrs av hur föräldrarna fördelar sin föräldrapenning och av antalet barn som föds. De barn som omfattas av jämställdhetsbonus är födda eller adopterade från och med den 1 juli Analys Utgiften inom jämställdhetsbonusen drivs av fördelningen av föräldrapenning mellan föräldrar. Hur föräldrapenningdagarna fördelas mellan föräldrarna har stor betydelse för utgiften. Ju jämnare fördelning, desto högre utgift. I nuläget tar kvinnor ut den största andelen av föräldrapenningen (för ytterligare information se föräldrapenningsavsnittet). Antalet uttagna jämställdhetsbonusdagar har ökat kontinuerligt sedan införandet (1 juli 2008) och beräknas fortsätta att öka med sammantaget 13,9 procent från år 2015 till Ökningen beror framförallt på en utjämning av fördelningen av föräldrapenningdagar bland föräldrarna. Under det första kvartalet 2016 betalades 85,7 miljoner kronor ut i jämställdhetsbonus. Det är 14,3 miljoner kronor (20 procent) mer än motsvarande period förra året. Antalet uttagna jämställdhetsbonusdagar ökade under motsvarande jämförelseperiod med knappt dagar (32 procent). Utgiften för jämställdhetsbonus antas bli 390 miljoner kronor Det är 47,6 miljoner kronor mer än år I budgetpropositionen (Prop. 2015/16:1) aviserar regeringen att den vill avskaffa jämställdhetsbonusen och avser återkomma med ett förlag om avskaffning från och med år I och med denna avisering prognostiseras endast utgiften fram till och med år Utgiften för 2017 avser betalningar som gäller för år 2016 och är högre än vad som är beräknat i propositionen (29 miljoner). 116

117 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +3,1 +46,1 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2016 har justerats upp med 3,1 procent till följd av utfallet av antalet jämställdhetsbonusdagar under det första kvartalet. I budgetpropositionen (Prop. 2015/16:1) beräknas utgiften till knappt 29 miljoner kronor som avser jämställdhetsbonusdagar december 2016 och betalas ut i januari Försäkringskassan beräknar utgiften till 42 miljoner kronor. Under januari 2015 betalades 32 miljoner kronor ut och i år uppgick januariutfallet till 39 miljoner kronor. 117

118 1:3 Underhållsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 65 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 115 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Anslaget Underhållsstöd bekostar fullt underhållsstöd, underhållsstöd vid växelvist boende, utfyllnadsbidrag och förlängt underhållsstöd. Underhållsstöd betalas ut för barn med särlevande föräldrar där den bidragsskyldige av olika anledningar inte betalar underhåll eller betalar ett belopp som är lägre än nivån för underhållsstödet. Det kan betalas ut som fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag och som underhållsstöd vid växelvist boende. Detta gäller även om föräldrarna har gemensam vårdnad. Underhållsstöd betalas också ut för barn där en förälder ensam adopterat barnet eller när faderskapet inte är fastställt och modern medverkar till att det blir fastställt. Underhållsstöd betalas ut för barn under 18 år och förlängt underhållsstöd betalas ut för studerande ungdomar från 18 år till och med juni det år då de fyller 20 år. 118

119 Om barnet eller ungdomen har inkomster över kronor per år reduceras underhållsstödet. När underhållsstöd betalas ut som fullt underhållsstöd ska den bidragsskyldige föräldern återbetala en beräknad del av underhållsstödet till staten. 40 Betalningsskyldigheten beräknas på inkomster enligt den senaste taxeringen. Ett grundavdrag på kronor görs och utifrån överskottet beräknas ett procenttal 41 som även bestäms utifrån den bidragsskyldiges samtliga barn under 18 år (vid studier 20 år). Det gäller även de barn som bor hos den bidragsskyldige föräldern. Betalningsskyldigheten omprövas årligen mot inkomsten enligt den senaste taxeringen. Betalningsbeloppet per månad och barn kan i dagsläget inte överstiga kronor. Om en bidragsskyldig förälder bor utomlands eller bor i Sverige men arbetar eller har inkomst från annat land, ska som regel ett avtal eller en dom om underhållsbidrag ligga till grund för återbetalning av underhållsstödet. En bidragsskyldig förälder kan under vissa förutsättningar få anstånd 42 med betalningen. Detta sker med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden. Försäkringskassan tar även hänsyn till andra tillgångar, utöver lön, vid prövning om anstånd. Det gäller tillgångar som med någorlunda lätthet kan omsättas, till exempel aktier och andra värdepapper. Så snart den bidragsskyldiges anstånd löper ut ska skulden återbetalas i rimlig takt. Den bidragsskyldige ska då månadsvis betala en tolftedel av 1,5 gånger det fastställda betalningsbeloppet. Det får dock inte överstiga vad den bidragsskyldiges behöver för sitt eget uppehälle. Från och med den 1 april 2016 ska ränta inte längre betalas på skuld som den bidragsskyldiga föräldern har fått anstånd med. Om inget beslut om anstånd tagits och skulden inte betalas överlämnas den till Kronofogden för indrivning. Detta sker senast 5 månader efter att beloppet skulle ha betalats. Överlämningen har stöd i socialförsäkringsbalken och bestämmelser i indrivningsförordningen 43. På fordran som överlämnas för indrivning tillkommer alltid en avgift som betalas till Kronofogden. Underhållsstöd finansieras både med statliga medel och via inbetalningar från bidragsskyldiga. Analys Utgiftsprognosen för underhållsstöd styrs av antalet barn med underhållsstöd, hur mycket pengar Försäkringskassan betalar ut samt hur mycket Försäkringskassan får in, dels direkt från bidragsskyldiga och dels från Kronofogdemyndigheten. Historiskt sett har antalet barn med underhållsstöd minskat från år till år. Utfallet för antalet barn med underhållsstöd för februari och mars 2016 ligger dock över värdet för motsvarande period Prognosen är därför lagd med antagandet att antalet barn med underhållsstöd kommer att vara något högre (0,2 procent) Enligt 19 kap. 2 SFB. 41 Enligt 19 kap. 16 SFB. 42 Enligt 19 kap. 41 SFB. 43 Enligt 4 tredje stycket indrivningsförordningen[1993:1229] och 6 a förordningen [1996:1036] om underhållsstöd. 119

120 än Därefter prognostiseras att antalet barn kommer att minska med 0,5 procent 2017 och med 1 procent resten av prognosperioden. För åren har debiterat belopp utgjort 40 procent av utbetalt belopp. Från 2015 har dock denna andel minskat och utfallen för 2016 visar att den minskande trenden håller i sig. Prognosen är därför lagd med antagandet att andelen är cirka 39 procent. Inbetalningarna från Kronofogdemyndigheten har historiskt sett minskat från år till år och detta mönster förväntas fortsätta under prognosperioden. Dock så prognostiseras en ökning mellan 2016 och Anledningen till detta är att inbetalningarna från Kronofogdemyndigheten kommer att minskas med 25 miljoner kronor 2016 på grund av en förändrad redovisningsprincip. För utförligare beskrivning, se avsnittet Jämförelse med föregående prognos nedan. Från och med april 2016 kommer Försäkringskassan att få ett utökat uppdrag. Myndigheten ska vara den instans i Sverige som föräldrar kan vända sig till för att få information om underhållsbidrag. Vid samma tidpunkt införs en ny regel som säger att barn inte har rätt till underhållsstöd om den bidragsskyldige föräldern har skött betalningarna i tid och i rätt ordning under sex månader. Den bidragsskyldige föräldern förväntas istället betala underhållet direkt till boföräldern. Detta förväntas ge effekt först sex månader efter införandet, alltså tidigast i oktober Förhoppningen är att både regelförändringen och Försäkringskassans utökade uppdrag ska leda till en minskning av antalet barn med underhållsstöd. Detta är inte beaktat i nuvarande prognos, då det är svårt att uppskatta hur detta kommer att påverka utgiften. Dock kan en utgiftsminskning under, åtminstone, ett par månader i slutet av 2016 förväntas. Utvecklingen därefter är mer osäker, eftersom de familjer som lämnat förmånen efter sex månader antingen kan fortsätta reglera underhållet själva eller ansöka om underhållsstöd igen. Regelförändringen kan antas leda till en marginell besparing men beaktas alltså inte i föreliggande prognos. 120

121 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor ¹ 2019¹ 2020¹ Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ny befolkningsprognos Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +1,4 +0,2 +0,1 +0,1 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Sedan förra prognosen, som lämnades i februari, har antalet barn med underhållsstöd ökat. Fler barn inom förmånen medför att utgiften ökar och föreliggande prognos har därför justerats upp för samtliga år. Nya utfall visar också att inbetalningarna från Kronofogdemyndigheten har varit lägre än vad som prognostiserades tidigare, vilket leder till en uppjustering av prognosen. Dessutom visar de nya utfallen att debiterat belopp har varit något lägre än vad som förväntades. Detta betyder att inbetalt belopp från bidragsskyldiga är lägre och att utgiften därför blir högre. För innevarande år har utgiften justerats upp med 0,5 procentenheter till följd av ovannämnda volym- och strukturförändringar. Ny regel Inbetalningen från Kronofogdemyndigheten avseende december månad, som tidigare år kommit i januari, har periodiserats så att inbetalningen påverkar anslaget positivt i december. En ändrad redovisningsprincip innebär att inbetalningen som avser december 2016, och som inbetalas i januari 2017, nu även kommer att bokföras i januari För 2016 kommer därmed inbetalningarna från Kronofogdemyndigheten att vara 25 miljoner lägre än vad som prognostiserades i föregående prognos. Prognosen justeras därför upp med 0,9 procentenheter. 121

122 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli 15 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas adoptionsbidrag som lämnas vid adoption av barn som inte är svenska medborgare och som inte är bosatta i Sverige när föräldrarna får dem i sin vård. För att få bidraget får barnet inte ha fyllt 10 år när de blivande adoptivföräldrarna får barnet i sin vård. Från och med 1 januari 2005 lämnas adoptionsbidrag endast för adoptioner som förmedlas av en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling. För varje barn lämnas bidrag med kronor och Försäkringskassan administrerar utbetalningarna. Verksamheten regleras av svensk lagstiftning och internationella konventioner. För att få adoptera måste det finnas ett medgivande från den lokala Socialnämnden. Sedan den 1 januari 2005 ska den som vill adoptera ett barn från utlandet ha genomgått föräldrautbildning innan Socialnämnden kan lämna medgivande att ta emot ett barn. Kommunen har skyldighet att anvisa till lämplig utbildning. Anslaget finansieras med statliga medel. Analys Försäkringskassan gör prognosen för adoptionsbidrag efter samråd med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). Utöver detta skickar 122

123 MFoF utfallet för antalet anlända barn vilket används i prognosen för adoptionsbidrag. Enligt det senaste utfallet från MFoF anlände 33 barn under januari februari 2016, vilket är nästan oförändrat jämfört med samma period Under det första kvartalet 2016 betalades 3,6 miljoner kronor ut i adoptionsbidrag. Det är en minskning med kronor jämfört med motsvarande kvartal i fjol. De lägre utgifterna kan förklaras av ett lägre antal ansökningar om förmånen. Under de tre första månaderna 2016 inkom 14 färre ärenden (7,4 procent) jämfört med samma period Utgiften för adoptionsbidrag prognostiseras till 15 miljoner kronor årligen under prognosperioden. Detta motsvarar 375 adoptionsbidrag årligen. Jämförelse med föregående prognos Trots minskningen i antalet ansökningar lämnar Försäkringskassan prognosen för adoptionsbidrag oförändrad jämfört med föregående prognos. Anledningen till detta är att föräldrarna har ett år på sig att ansöka om bidraget från den dagen som de får barnet i sin vård, det är därför osäkert huruvida minskningen i ansökningar leder till lägre utgifter för helåret. 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Hela anslaget Därav 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 123

124 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2015¹ ² 2019² 2020² Ingående överföringsbelopp Anslag³ Tilldelade medel Utfall/Prognos Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit³ Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2016:RK16:Maj. Hämtad Anslagsbelastningen för 2016 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 79 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 108 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas vårdbidrag till föräldrar med hemmavarande barn eller ungdomar som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidrag betalas ut som längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Vårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedelsförmån. Hel förmån motsvarar 250 procent av prisbasbeloppet. Till familjer med flera barn med funktionsnedsättning kan högre belopp än helt vårdbidrag betalas ut. Vårdbidrag som betalas ut med beaktande av tillsyn och vård är både skattepliktigt och pensionsgrundande. Av vårdbidraget kan en viss del utbetalas som ersättning för merkostnader och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas ut utöver helt vårdbidrag. Vårdbidrag kan även betalas ut med beaktande av enbart merkostnader och kan då bestämmas till 62,5 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Ersättning för merkostnader är skattefri och därmed inte pensionsgrundande. 124

125 För barn som vistas på institution, till exempel sjukhus, hem för vård eller boende, särskilda ungdomshem eller vårdhem, kan ferievårdbidrag betalas ut för den tid barnet vistas hemma. Vårdbidraget kan även betalas ut för högst 12 månader till förälder för barn som vårdas på sjukhus/institution om föräldern i betydande omfattning regelbundet behöver närvara som en del i behandlingen. Statlig assistansersättning kan i vissa fall betalas ut samtidigt med vårdbidrag. Beslutet om vårdbidrag omprövas dock i samband med beslut om assistansersättning. Även tillfällig föräldrapenning kan i vissa fall betalas ut samtidigt med vårdbidraget. Från en egen anslagspost bekostas statlig ålderspensionsavgift för skattepliktigt vårdbidrag. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. I Ds 2015:58 Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning finns förslag på att förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra och ersättas av två nya förmåner en merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning samt ett omvårdnadsbidrag till föräldrar med funktionsnedsatta barn. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i prognosen. Analys Andelen barn i åldrarna upp till och med 9 år som föräldrarna får vårdbidrag för beräknas vara relativt konstant under prognosperioden, se diagrammet nedan. Vidare är bedömningen framöver att vårdbidrag kommer att bli vanligare bland barn i åldrarna år. En orsak är att antalet barn med psykiska sjukdomar och syndrom har ökat. 44 Dessutom förväntas antalet barn i åldersgruppen år öka under prognosperioden. Den sammantagna effekten beräknas bli att det totala antalet barn som vårdbidrag avser för ökar under prognosperioden. 44 Se Socialförsäkringsrapport 2012:8 Vårdbidrag: Utvecklingen fram till i dag och försörjningssituationen i morgon 125

126 Andelen barn som vårdbidrag avser fördelade på åldersgrupp och kön Källa: Försäkringskassan Ökningen av utgifterna, se diagram nedan, beror dels på att antalet vårdbidrag blir fler men också på att prisbasbeloppet antas öka under prognosperioden. Utgifter för anslaget vårdbidrag för funktionshindrade barn Miljarder kronor, prognos från och med 2016 Källa: Försäkringskassan 126