Tabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar

Transkript

1 Dnr 2017:852 Rapport från utredningstjänsten NIVÅER OCH VARAKTIGHET FÖR A-KASSAN Vad blir den offentligfinansiella effekten av att höja taket i a-kassan till kr per dag under 100 dagar för att därefter sänkas till 800 kr, givet att övriga procentsatser hålls oförändrade enligt nu gällande regelverk, avseende kommande budgetperiod? Sammanfattning Den offentligfinansiella effekten av att höja taket i a-kassan till kronor i 100 dagar och därefter till 800 kronor beräknas leda till en försvagning på ca 0,4 0,6 miljarder kronor årligen Statens finanser beräknas försvagas med 0,9 1,4 miljarder kronor årligen medan kommunernas skatteintäkter beräknas stärkas med 0,3 0,5 miljarder kronor årligen och ålderspensionssystemet beräknas förstärkas med 0,2 0,3 miljarder kronor årligen under samma period. Arbetslöshetsersättningen Den nuvarande ersättningen i a-kassan innebär att man kan få en dagersättning på 80 procent av sin lön upp till ett tak på 910 kronor per dag de första 100 dagarna. Därefter sänks taket till 760 kronor. Dag 101 till 200 får man 80 procent av sin lön upp till taket, dag 201 till 300 kan man få 70 procent av inkomsten upp till taket, därefter kan man få 65 procent av lönen upp till taket. Grundnivån i a-kassan uppgår till 365 kronor per dag. Tabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar % % % % Anna Larsson Utredningstjänsten Tel E-post anna.larsson@riksdagen.se SVERIGES RIKSDAG Stockholm o Tfn o 1 (5)

2 Tabell 2: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, försörjningsansvar % % % % Beräkningsförutsättningar Beräkningarna i rapporten har gjorts med hjälp av SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT. Beräkningarna bygger på det så kallade STAR-urvalet som inkluderar registeruppgifter för ca 2 miljoner individer. Uppgifterna i underlaget är från 2015 men har skrivits fram till 2021 med avseende på befolkning, ekonomi och gällande regler. Materialet är alltså ett framskrivet urval och innehåller därmed en viss osäkerhet. Eftersom sjukpenningen vid arbetslöshet betalas ut som en andel av arbetslöshetsförsäkringen, kommer även nivån för sjukpenningen att påverkas i beräkningarna. När ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen höjs kan det förväntas leda till ökade utgifter för staten, främst genom höjda utbetalningar för arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och sjukpenning. Eftersom dessa ersättningar är skattepliktiga och pensionsgrundande kommer förändringen även leda till ökade intäkter för ålderspensionssystemet och kommunerna. Kostnader för inkomstberoende bidrag, såsom bostadsbidraget och ekonomiskt bistånd, kan komma att minska något då ersättningsnivåerna höjs. Beräkningarna i rapporten är endast statiska och tar inte hänsyn till eventuella beteendeeffekter. Tabell 3: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen enligt förslaget, inget försörjningsansvar % % % % (5)

3 Tabell 4: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen enligt förslaget, försörjningsansvar % % % % Finansieringsavgiften Delar av statens utgifter för a-kassan finansieras av finansieringsavgiften, en avgift som a-kassorna betalar till staten. Finansieringsavgiften beräknas som medlemsantalet i respektive a-kassa multiplicerat med 131 procent av den utbetalade genomsnittliga dagpenningen för respektive a-kassa. En höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen innebär att den genomsnittliga dagpenningen kommer att bli högre. Automatiskt ökar därför statens inkomster från finansieringsavgiften. Det kommer också att innebär att medlemsavgifterna i a-kassan kommer att höjas något. Med hjälp av statistik från IAF (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen) samt SCB:s FASIT-modell har utredningstjänsten beräknat hur mycket avgiftsintäkterna skulle öka vid ovanstående förändringar i a-kasseersättningarna. Beräkningen bygger på de prognostiserade genomsnittliga dagpenningarna för och det genomsnittliga medlemsantalet hittills för 2017 (april). Beräkningarna är därmed osäkra. Höjt tak i a-kassan Den offentligfinansiella effekten av att höja taket i a-kassan till kronor i 100 dagar och därefter till 800 kronor beräknas leda till en försvagning på ca 0,4 0,6 miljarder kronor årligen Statens finanser beräknas försvagas med 0,9 1,4 miljarder kronor årligen medan kommunernas skatteintäkter beräknas stärks med 0,3 0,5 miljarder kronor årligen och ålderspensionssystemet beräknas förstärkas med 0,2 0,3 miljarder kronor årligen under samma period. Bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd påverkas endast marginellt av förslaget. 3 (5)

4 Tabell 5: Offentligfinansiella effekter av de föreslagna ändringarna i a-kassan, miljarder kronor Staten -0,9-1,1-1,2-1,4 varav arbetslöshetsersättning -0,9-0,9-1,0-1,2 varav aktivitetsstöd -0,1-0,1-0,2-0,2 varav sjukpenning -0,1-0,1-0,1-0,2 varav finanseringsavgift 0,3 0,3 0,4 0,4 varav statlig ålderspensionsavgift -0,1-0,1-0,1-0,2 varav skattereduktion arbetsinkomst 0,0 0,0 0,0 0,0 varav skattereduktion allmän pensionsavgift -0,1-0,1-0,1-0,1 Kommunerna 0,3 0,4 0,4 0,5 Kommunalskatt 0,3 0,4 0,4 0,5 Ekonomiskt bistånd 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅP-systemet 0,2 0,2 0,2 0,3 varav allmän ålderspensionsavgift 0,1 0,1 0,1 0,1 varav statlig ålderspensionsavgift 0,1 0,1 0,1 0,2 varav ålderspensionsavgift 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt offentlig sektor -0,4-0,5-0,6-0,6 Källa: FASIT (2015), version 2, STAR-urvalet 4 (5)

5 Redovisning i Riksbudget Nedan redovisas förslagets effekter enligt strukturen i Riksbudget. Tabell 6: Förslagets effekter summerade på poster i Riksbudget, miljoner kronor Blad Utg Utgiftsområden och anslag UO 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd UO 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering Blad Ink. Inkomsttitlar 1115 Kommunal inkomstskatt Skattereduktioner Inkomst av statens verksamhet Blad Tak-saldo-sparande Ålderspensionssystemet Inkomster Utgifter Källor Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Statistiska Centralbyrån, FASIT mikrosimuleringsmodell, urval STAR 5 (5)