Sjukfrånvarons utveckling

Transkript

1 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 1, 215 ISSN

2 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill sofia.bill@forsakringskassan.se

3 Förord Detta är den första utav två rapporter om sjukfrånvarons utveckling som publiceras under 215. Delrapport 2 ges ut i november. Rapporten bygger vidare på de uppföljningar som gjorts tidigare år. Analyserna som gjordes 214 kom fram till att reformerna inom sjukersättning har haft stor påverkan på ökningen i sjukpenningtalet. Avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen och det striktare regelverket har inneburit att fler blir kvar i sjukpenning. Det kunde även konstateras att diagnossammansättningen fortsatt går mot en högre andel psykiska diagnoser som i genomsnitt har längre varaktighet. Det ökade inflödet har till störst del drivits av anställda, men det sker även en ökning i andra grupper. Inledningsvis ökade varaktigheten kraftigt för arbetslösa, men därefter har även de anställdas sjukfall blivit längre. En del av uppgången i antalet pågående sjukfall förklaras av en ökad sysselsättning, det vill säga att antalet som potentiellt kan bli sjukskrivna har ökat. I föreliggande rapport följer vi upp analyserna från 214. Utöver ökningen i inflöde, varaktighet och följaktligen antalet pågående sjukfall riktas även fokus på att redovisa skillnader mellan kvinnor och män samt utvecklingen av bedömningarna vid rehabiliteringskedjans tidsgränser och sannolikheten att avsluta ett sjukfall det första året. Rapporten innehåller också en redovisning av utvecklingen inom sjuk- och aktivitetsersättning med en utförlig beskrivning av nybeviljade aktivitetsersättningar som har ökat i snabb takt den senaste tiden. Rapporten har tagits fram av Carlos Arreyes, Axel Arvidsson, Peje Bengtsson, Sofia Bill, Erik Jönsson, Therese Ljung och Frida Saarinen. Stockholm juni 215 Laura Hartman Chef för avdelningen för Analys och prognos Försäkringskassan

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Sjukskrivningarna... 5 Sjuk- och aktivitetsersättning... 6 Inledning... 8 Sjukfallsutvecklingen Sjukfrånvaron från ett europeiskt perspektiv Inflödet av nya sjukfall Sjukfallens varaktighet Pågående sjukfall Längre sjukfall justerade för återflödet och borttagandet av den tidsbegränsade sjukersättningen Inflöde och pågående sjukfall i relation till arbetskraften... 2 Avslag och indrag Bedömnings- och tidsgränser Bedömningarna vid rehabiliteringskedjans tidsgränser De som uppnår maxtid Sjuk- och aktivitetsersättning Nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättning Övergång från förlängd skolgång till nedsatt arbetsförmåga Utflöde från sjuk- och aktivitetsersättning Diskussion... 52

5 Sammanfattning Samtliga ohälsomått pekar mot en ökad sjukfrånvaro. Sedan mitten på 214 har ökningstakten i sjukpenningtalet accelererat och i april 215 hade det ökat med 13 procent under de senaste tolv månaderna. Även ohälsotalet ökar om än betydligt långsammare. Även i Europa ökar sjukfrånvaron och Sverige befinner sig strax under genomsnittet. Gemensamt för samtliga länder som ingår i jämförelsen är att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Kvinnorna uppvisar en större spridning av nivån på sjukfrånvaron medan männens utveckling de senaste åren varit mer likartad i de jämförda länderna. Sjukskrivningarna Inflödet av nya sjukfall fortsätter att öka. Kvinnornas inflöde är nu uppe i samma nivåer som 26 medan männens nivå motsvarar början av 28. För båda könen är det anställda med sjuklön som driver utvecklingen. I början av 212 passerade psykisk ohälsa sjukdomar i rörelseorganen som vanligaste sjukskrivningsorsak för kvinnor. Bland män är det fortfarande rörelseorganens sjukdomar som är störst bland nya sjukfall, men psykiska diagnoser kommer på andra plats. För båda könen gäller dock att antal nya sjukfall ökar i samtliga diagnoser förutom skador som håller sig relativt konstant över tid. Anställda och arbetslösa uppvisar olika mönster över tid när det gäller hur länge man är sjukskriven. När sjukfrånvaron minskade fram till 21 sjönk varaktigheten i sjukskrivningarna för anställda medan den fortsatte att öka för arbetslösa. Det är först i samband med att en första grupp av sjukskrivna lämnar sjukförsäkringen efter att ha uppnått den bortre tidsgränsen som sjukskrivningslängden sjunker för de arbetslösa. Därefter kommer den kraftiga ökningen i sjukskrivningslängd bland arbetslösa som vi uppmärksammat i tidigare uppföljningar. Sedan 213 ser vi också en generell ökning av sjukskrivningslängden för anställda, vilket är oroande eftersom de utgör den stora majoriteten av sjukskrivna. För anställda finns flest pågående sjukfall i de kortare sjukfallslängderna upp till 9 dagar. För arbetslösa förekommer flest sjukfall i längdkategorin 1 2 år. För kvinnor ser diagnossammansättningen i stort sett likadan ut för anställda och arbetslösa. Ungefär hälften av de pågående sjukfallen för kvinnor är inom en psykisk diagnos följt av rörelseorganens sjukdomar som utgör drygt 2 procent. För män däremot så är psykiska diagnoser störst bland arbetslösa medan det är ungefär lika många pågående sjukfall i psykiska diagnoser som i rörelseorganens sjukdomar bland anställda. 5

6 En analys av bedömningarna vid rehabiliteringskedjans tidsgränser visar att andelen bedömningar av ärenden till och med dag 9 respektive dag 18 har minskat avsevärt de senaste åren. Detta återspeglar sig även i sannolikheten att avsluta ett sjukfall. Generellt så pekar utvecklingen av sannolikheten att avsluta ett sjukfall på att effekterna av tidsgränserna har avtagit under det första sjukskrivningsåret, men att de kvarstår för dag 365. En starkt bidragande orsak till de minskade bedömningarna är den kraftiga uppgången av nya sjukfall. När inflödet av nya sjukfall ökar kraftigt måste Försäkringskassan prioritera de nya sjukfallen. Den inledande handläggningen med prövning av rätten till och utbetalning av ersättning måste genomföras med rimliga handläggningstider. Det leder till att handläggningen av de pågående sjukfallen blir lidande. Försäkringskassan ser allvarligt på den nuvarande utvecklingen och fokuserar i det fortsatta utvecklingsarbetet på ett förbättrat och förstärkt utrednings- och bedömningsarbete. Det finns flera faktorer som påverkar den kraftiga ökningen av sjukfrånvaron. En faktor som vi sedan tidigare vet har en avgörande betydelse för ökningen av sjukskrivningar är de förändrade sjukersättningsreglerna. Drygt 5 procent av uppgången i antalet pågående sjukfall mellan december 21 och juni 214 har kunnat förklaras av de förändrade reglerna för sjukersättning. En annan faktor som påverkar sjukfrånvaron är sammansättningen av diagnoser. Andelen psykiska diagnoser ökar och dessa diagnoser har generellt sett en längre tid i sjukskrivning. Samtidigt har vi de direkta effekterna av den kraftiga ökningen i nya sjukfall. Tidigare rapporter har visat att förändringarna i diagnossammansättning och inflöde har påverkat uppgången i antalet pågående sjukfall med 12 procent för perioden från december 21 till december 212. De olika faktorerna överlappar och påverkar varandra. Det gör det svårt att exakt identifiera den isolerade effekten av varje enskild faktor i den pågående uppgången. De förändrade sjukersättningsreglerna spelar fortfarande en avgörande roll. Inflödet och diagnossammansättningen har fortsatt betydelse, men varaktighetens roll ökar. Sjuk- och aktivitetsersättning Andra delen av rapporten ägnas åt sjuk- och aktivitetsersättning. Antalet nybeviljade sjukersättningar ökar sedan ett par år tillbaka, men nivåerna är fortfarande långt ifrån de som rådde före regeländringarna 28. Psykiska diagnoser är vanligast för både kvinnor och män. Andelen som nybeviljas sjukersättning med endast garantiersättning har ökat över tid och det är betydligt vanligare bland utrikes födda än bland inrikes födda. Rapporten innehåller också en analys av sammansättningen av dem som beviljas sjukersättning efter att ha prövats på Försäkringskassans initiativ och dem som kommer in med en ansökan. Bland ansökningsärendena är det ungefär 1 procent som har ett pågående sjukfall före sjukersättningen och ungefär hälften av dessa har uppnått maxtid. 6

7 Nybeviljandet av aktivitetsersättning ligger på den högsta nivån sedan förmånen infördes. När förmånen var ny utgjorde nedsatt arbetsförmåga den huvudsakliga orsaken till nybeviljandet. För varje år så har dock förlängd skolgång ökat och var det fler som fick aktivitetsersättning vid förlängd skolgång än för nedsatt arbetsförmåga. Redan 213 var dock nybeviljandet nästan lika stort i respektive grupp och 214 har nedsatt arbetsförmåga återigen passerat förlängd skolgång som vanligaste orsak. Psykiska diagnoser är överlägset vanligast bland nybeviljade aktivitetsersättningar. Över 8 procent av dem som nybeviljas aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga har en psykisk diagnos. Vi har även tittat på andelen nybeviljade aktivitetsersättningar där individen haft vårdbidrag innan. Antalet som haft vårdbidrag ökar för varje år. Andelen ökade också till en början, men på senare år har den för männens del varit relativt konstant och för kvinnorna till och med minskat. Det är hög sannolikhet att ungdomar som får aktivitetsersättning vid förlängd skolgång senare får ersättning för nedsatt arbetsförmåga. Andelen som beviljas aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga inom ett år efter förlängd skolgång har minskat sedan 28, men ökar svagt från 211 och framåt. Av dem som avslutade förlängd skolgång 213 var det 55 procent som hade gått över till nedsatt arbetsförmåga inom ett år. Sammantaget ser vi en utveckling mot ökad sjukfrånvaro som har tilltagit i styrka. Samtliga iakttagelser signalerar en accentuerad och negativt samverkande tendens. Som Försäkringskassan tidigare påtalat finns det anledning att understryka behovet av att alla berörda aktörer i tid agerar för att vända utvecklingen. Det gäller såväl för att få sjukskrivna tillbaka i arbete som för att arbeta förebyggande för att undvika nya sjukskrivningar. 7

8 Inledning Ohälsotalet, sjukpenningtalet 1 och antal nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per 1 försäkrade pekar mot en fortsatt ökad sjukfrånvaro. Ohälsotalet var länge avtagande, men sedan slutet av 213 ökar även det. Diagram 1 Utvecklingen av ohälsotalet, sjukpenningtalet och nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per 1 a) Ohälsotalet b) Sjukpenningtalet Män Kvinnor Män Kvinnor c) Nybeviljade sjukersättningar per 1 d) Nybeviljade aktivitetsersättningar per Kvinnor Män Kvinnor 1 5 Män Måttet redovisas från 25 eftersom aktivitetsersättning ersatte förtidspension för unga 23. I april 215 var ohälsotalet 27,6, vilket innebär en ökning på 3 procent sedan den lägsta noteringen i november 213. Kvinnornas ohälsotal har sedan april 214 ökat med 3 procent medan männens ohälsotal ökat med 2 procent samma period. Diagram 2 visar hur ohälsotalet fördelar sig på sjukpenning respektive sjuk- och aktivitetsersättning. Under en period när både sjukskrivningar och nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättning var 1 Ohälsotalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad år. Sjukpenningtalet är antalet utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad år exklusive försäkrade med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Båda måtten beräknas för 12-månadersperioder. 8

9 på nedgång minskade även ohälsotalet. När så sjukskrivningarna vände uppåt igen 21 så fortsatte ohälsotalet att minska eftersom minskningen i sjukersättningen var större än ökningen i sjukskrivning. Sedan slutet av 213 klarar dock inte minskningen i sjukersättningen av att kompensera för ökningen i sjukpenning, vilket medför att ohälsotalet numer ökar. Diagram 2 Utvecklingen av ohälsotalet uppdelat på sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning Sjuk- och rehabiliteringspenning Sjuk- och aktivitetsersättning Sjukpenningtalet ökar för både kvinnor och män. I april 215 var sjukpenningtalet 12,8 för kvinnor och 6,9 för män. Det innebär att kvinnors sjukpenningtal är 84 procent högre än männens. Sedan mitten av 214 uppvisar sjukpenningtalet en förhöjd ökningstakt och totalt har sjukpenningtalet ökat med 13 procent över den senaste tolvmånadersperioden. Den lägsta noteringen för sjukpenningtalet är i december 21 då kvinnor hade ett sjukpenningtal på 7,4 och män på 4,7. I dag ligger det samlade sjukpenningtalet på samma nivå som i april maj 28 (februari 28 för kvinnor och augusti 28 för män). Tidigare uppföljningar har visat att uppgången i sjukpenningtalet till viss del förstärks av att det låga sjukpenningtalet 21 berodde på att en stor grupp sjukskrivna nådde maxtid i sjukpenning samtidigt i januari 21. Därefter har återflödet från de som lämnat på grund av maxtid bidragit till en del av ökningen. 2 En större del av ökningen kan härledas till de striktare reglerna för att beviljas sjukersättning och avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen som har lett till en omfördelning mellan förmånerna där fler blir kvar i sjukpenning än tidigare. 3 Andra orsaker som redovisats i tidigare rapporter kring sjukfrånvarons utveckling är ett ökat inflöde i nya sjukskrivningar, främst bland anställda och kvinnor, samt ökad varaktighet. Inledningsvis ökade varaktigheten kraftigt för de arbetslösa och därefter har 2 3 Försäkringskassan (214). Analyser av sjukförsäkringens utveckling 213. Socialförsäkringsrapport 214:6. Försäkringskassan (214). Sjukfrånvarons utveckling Delrapport2, 214. Socialförsäkringsrapport 214:18. 9

10 även de anställdas sjukfall blivit längre. Diagnossammansättningen har också gått mot en högre andel psykiska diagnoser som generellt har längre sjukfall. Nybeviljade sjukersättningar per 1 inskrivna försäkrade är fortsatt historiskt låg. Ökningstakten över tolv månader är relativt hög, men den har under de senaste månaderna varit på nedgång. I april 215 var nybeviljade sjukersättningar 3,97 personer per 1 försäkrade för kvinnor och 2,91 för män. Nybeviljandet per 1 var som lägst i april 211 för båda könen (1,88 individer för kvinnor och 1,67 för män). Då nybeviljandet av sjukersättning fortfarande är lägre än utflödet så ökar inte nettodagarna och beståndet minskar. Nybeviljade aktivitetsersättningar per 1 inskrivna försäkrade befinner sig på den högsta nivån sedan förmånen infördes med hög och tilltagande ökningstakt. Över den senaste tolvmånadersperioden har antalet ökat med drygt 16 procent. För kvinnor var det i april 215 6,44 personer per 1 och för män 6,68 personer. Sedan april 214 innebär det en ökning med 21 procent för kvinnor och 13 procent för män. Nybeviljandet är högre för män än för kvinnor, men i och med att kvinnorna uppvisar en snabbare ökningstakt så närmar sig måtten varandra. Rapporten har följande upplägg: Först presenteras aktuella analyser av sjukfallsutvecklingen med avseende på inflöde, varaktighet och pågående sjukfall. Därefter följer ett kapitel om bedömnings- och tidsgränser som även inkluderar ett avsnitt om dem som uppnått maxtid. Det tredje kapitlet behandlar utvecklingen av sjuk- och aktivitetsersättningen. Rapporten avslutas med en diskussion av analyserna. 1

11 Sjukfallsutvecklingen Detta kapitel börjar med en jämförelse av den svenska sjukfrånvaron med sju andra europeiska länder. Därefter går vi igenom inflödet av nya sjukfall, sjukfallens varaktighet och pågående sjukfall. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om avslag och indrag. Längden på tidsserierna i diagramen och tabellerna som redovisas kan skilja sig åt. Det beror på att data för diagnoser endast finns tillgängligt från 25. Sjukfrånvaron från ett europeiskt perspektiv Sjukfrånvaron bland arbetande i Sverige totalt befinner sig fortfarande strax under genomsnittet för de åtta europeiska länder som ingår i Diagram 3. Delar vi upp jämförelsen på kvinnor och män så visar det sig dock att svenska arbetande kvinnor har en något högre sjukfrånvaro än genomsnittet för kvinnor i de andra länderna. Andel män som är sjukskrivna i Sverige är däremot under medel. Både män och kvinnor uppvisar en högre ökningstakt än snittet för övriga länder. Diagram 3 Sjukfrånvaron som andel av arbetande i åtta europeiska länder a) Kvinnor b) Män 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Källa: Eurostat Norge har högst sjukfrånvaro bland kvinnor, men en kraftig ökning av franska kvinnors sjukfrånvaro på senare år gör att Frankrike inte är långt ifrån Norges nivå. Även Tyskland har en högre sjukfrånvaro än genomsnittet för kvinnor. Bland männen har Frankrike högst sjukfrånvaro 214, tätt följt av Tyskland. Även Norge ligger över medel. Gemensamt för samtliga länder är att kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män skillnaden är minst i Tyskland och störst i Norge. Kvinnor uppvisar även en större 11

12 spridning av nivån av sjukfrånvaro mellan länderna medan männen de senaste åren har gått mot en mer likartad utveckling. Inflödet av nya sjukfall Inflödet av nya sjukskrivna fortsätter att öka och antalsmässigt är ökningen kraftigare för kvinnor än för män. Sett till den relativa ökningen är det dock inte så stora skillnader mellan könen. Under 214 startade 367 sjukfall bland kvinnor och det innebär att kvinnornas inflöde nu är uppe i samma nivåer som 26. Som framgår av Diagram 4 är det framför allt anställda med sjuklön som driver ökningen. De utgör 81 procent av kvinnornas nya sjukfall och anställda utan sjuklön 3 procent. De arbetslösas andel är 8 procent, egenföretagare och kombinatörers (de som är både anställda och har eget företag) 3 procent samt övrigas (främst föräldralediga) 5 procent. Med utgångspunkt i lägsta noteringen i februari 21 har inflödet bland anställda kvinnor med sjuklön ökat med 36 procent i december 214. Anställda utan sjuklön utgör en liten del av det totala inflödet men ökningen med 5 2 sjukfall innebär en procentuell ökning på 75 procent. Motsvarande förändring för arbetslösa kvinnor är 21 procent medan egenföretagare och kombinatörer samt övriga startar färre sjukfall nu än 21. Minskningen i inflödet bland egenföretagare hänger samman med att grundkarensen ändrades från en dag till sju dagar i juli 21. Diagram 4 Inflödet av sjukfall för kvinnor Rullande 12 månaders summering inklusive återvändare Anställda med sjuklön 5 Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Bland män startade 23 sjukfall 214, vilket är på samma nivå som inflödet i början av 28. Även här är det anställda med sjuklön som står för 12

13 den huvudsakliga ökningen, se Diagram 5. Andelen anställda män med sjuklön som startar nya sjukfall är nästan lika stor som bland kvinnor, 8,5 procent. Även andelarna anställda utan sjuklön och arbetslösa är ungefär på kvinnornas nivå på 2,5 respektive 9 procent. Däremot så är andelen egenföretagare och kombinatörer högre bland männen, 7 procent, samtidigt som andelen i gruppen övriga är lägre och endast utgör 1 procent av nyinflödet bland män. Inflödet på totalen var som lägst i februari 21, men för män så är inflödet allra lägst i mitten på 211, ett år efter att de nya karensreglerna för egenföretagare infördes. 4 Antalet manliga egenföretagare som startar sjukfall är nästan lika många som arbetslösa män som startar sjukfall och det är tillräckligt många för att det ska få genomslag på det totala inflödet bland män. Jämfört med när inflödet var som lägst i juni 211 så har antalet anställda män med sjuklön ökat med 17 procent i december 214. Motsvarande ökning för anställda män utan sjuklön och arbetslösa män är 65 procent och 15 procent. Inflödet av egenföretagare och kombinatörer har ökat med cirka 37 procent och gruppen övriga har minskat sitt inflöde. Om även männen jämförs med februari 21 så är ökningen bland anställda med sjuklön 25 procent och egenföretagarna uppvisar då en minskning på 46 procent. Diagram 5 Inflödet av sjukfall för män Rullande 12 månaders summering inklusive återvändare Arbetslösa Övriga Anställda med sjuklön Källa: Försäkringskassans databas MiDAS 4 Eftersom inflödet redovisas som rullande 12 månaders summering syns inte minskningen i inflödet av egenföretagare fullt ut förrän ett år efter införandet av de nya karensreglerna. 13

14 Diagnosfördelning i inflödet De psykiska diagnosernas andel av startade sjukfall fortsätter att öka, men även sjukdomar i rörelseorganen uppvisar ett ökat inflöde. Bland kvinnor är psykiska diagnoser vanligast bland nya sjukfall och har varit det sedan början av 212 då de gick om sjukdomar i rörelseorganen. Antalet startade sjukfall på grund av skador har varit mer eller mindre konstant. Rörelseorganens sjukdomar är fortfarande störst bland männen. Inflödet för diagnosgruppen skador är även för männen relativt konstant medan psykiska diagnoser ökar. Sedan slutet av 213 har psykiska diagnoser gått om skador som näst vanligaste diagnos i inflödet av män. För män syns en tydlig minskning av antalet startade sjukfall utan registrerad diagnos i samband med att karenstiden för egenföretagare förlängdes 21. Läkarintyg krävs från dag åtta i sjukfallet. När egenföretagare endast hade en karensdag kom de in i sjukförsäkringen tidigare. Från 212 luckrades bestämmelserna om karenstid för egenföretagare upp i den meningen att det blev möjligt att välja från en karensdag upp till 3 karensdagar och förmodligen är det därför antalet sjukfall där diagnos saknas återigen ökar. Hos kvinnor är dessa effekter inte lika tydliga, men även där syns en svag ökning av antalet utan diagnos. Diagram 6 Inflödet av sjukfall fördelat på diagnos Rullande 12 månaders summering inklusive återvändare a) Kvinnor b) Män Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Sjukfallens varaktighet Medianfallängden för startade sjukfall bland anställda med sjuklön har legat relativt konstant på strax under 5 dagar under hela mätperioden (se del ett i Diagram 7). Den första kvartilen, det vill säga den tid det tar tills 25 procent av de startade sjukfallen är avslutade, uppvisar samma mönster. Däremot visar den tredje kvartilen på större variation och en kurva som vänder uppåt i slutet av mätperioden. Det antyder att variationerna är större i längre fallängder. Del två av Diagram 7 visar varaktighetsskattningarna utifrån pågående sjukfall. För anställda med sjuklön varierar medianfallängden och tredje kvartilen utifrån pågående sjukfall mer än motsvarande för startade 14

15 sjukfall. När sjukskrivningarna minskar från 23 till 21 är nedgången i tredje kvartilen kraftigare än för medianen. Det betyder att sammansättningen av sjukfallen med avseende på fallängder förändras med den generella utvecklingen av sjukfrånvaron. Nu när sjukfrånvaron åter ökar är uppgången i de längre fallängderna brantare än för medianen. Utvecklingen av varaktigheten för de arbetslösa ser annorlunda ut. Där fortsätter fallängderna att öka när sjukfrånvaron minskar och först i samband med att maxgränsen kan uppnås första gången syns en tydlig nedgång. Kort därefter tar ökningen i medianfallängd och fallängd vid tredje kvartilen vid. När de första återvändarna uppnår maxgränsen för andra gången syns det också i form av en tillfällig minskning av fallängden. För varaktigheten finns det i stort sett inga skillnader mellan kvinnor och män, varken bland anställda eller arbetslösa. Diagram 7 Sjukfallens varaktighet mätt i dagar för anställda med sjuklön och arbetslösa 1 Överlevnadsskattningar utifrån startade sjukfall och utifrån pågående sjukfall 1) Beräkningar utifrån startade sjukfall a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Kvartil 3 1 Median Kvartil 1 Kvartil 3 Median Kvartil 1 2) Beräkningar utifrån pågående sjukfall a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Kvartil 3 Median Kvartil Kvartil 3 Median Kvartil 1 1 Återvändare är inkluderade. Sista mätmånad är februari 215. Anm: För anställda med sjuklön påverkas resultaten av längden på sjuklöneperioden. Under de perioder då sjuklöneperioden varit längre än 14 dagar, dels jan 1996 mar 1998 då den var 28 dagar, dels jul 23 dec 24 då den var 21 dagar, är sjukfallen som kommer över på sjukpenning längre och det gör att de beräknade varaktigheterna också blir längre i och med att sannolikheten att avsluta ett sjukfall avtar med dess längd. Källa: Försäkringskassans databas MiDAS 15

16 Skillnaderna i hur sammansättningen av sjukfallen förändras över tid för anställda och arbetslösa går även att utröna i utvecklingen av pågående sjukfall som beskrivs i Diagram 8 och Diagram 9. Under tiden som sjukskrivningarna minskade fram till 21, minskar även antalet pågående sjukfall i de längre fallängderna för anställda. För arbetslösa bryts utvecklingen av antalet långa sjukfall först i samband med att en stor grupp arbetslösa når maxtid vid årsskiftet 29/21. Ett år senare utgör dock antalet sjukfall över ett år en ansenlig del av de pågående sjukfallen för arbetslösa. Pågående sjukfall Antalet pågående sjukfall är beroende av utvecklingen i inflöde och varaktighet. Vi befinner oss i ett läge där både inflöde och varaktighet ökar, vilket således gör att de pågående sjukfallen blir fler. I Diagram 8 redovisas utvecklingen av antalet pågående sjukfall för kvinnor som är anställda med sjuklön och arbetslösa. I slutet av 214 hade drygt 89 kvinnor anställda med sjuklön ett pågående sjukfall. Motsvarande siffra för arbetslösa kvinnor är knappt 2. Fördelningen över olika fallängder skiljer sig något mellan anställda med sjuklön och arbetslösa. För anställda kvinnor finns flest sjukfall i de kortare fallängderna 1 9 dagar respektive dagar, men antalet pågående sjukskrivningar ökar i samtliga fallängder. I december 214 hade antalet pågående sjukfall ökat mest i längdkategorierna dagar och 1 2 år jämfört med samma tidpunkt året innan (+2 procent i båda grupperna). För arbetslösa kvinnor är antalet pågående sjukfall flest i kategorin 1 2 år. Ungefär en tredjedel av sjukfallen återfinns i den fallängden. I december 214 är det 1 5 fler pågående fall som är 1 2 år långa, vilket innebär en procentuell ökning om 33 procent jämfört med tolv månader tidigare. Diagram 8 Antal pågående sjukfall i olika fallängder för kvinnor a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Anm: Observera att det är olika skalor på axlarna för anställda och arbetslösa. Källa: Försäkringskassans databas MiDAS 16

17 Även om antalet pågående sjukfall för män skiljer sig från kvinnor då de är betydligt färre så följer utvecklingen inom grupperna anställda med sjuklön och arbetslösa samma mönster för båda könen. I december 214 hade 47 anställda män och 12 arbetslösa män ett pågående sjukfall. Som framgår av Diagram 9 finns flest pågående sjukfall bland anställda män i den kortaste fallängden 1 9 dagar. Samtliga fallängder ökar och ökningen från december 213 till december 214 är störst för sjukfall dagar och 1 2 år (+16 respektive +14 procent). För arbetslösa män är det, precis som för arbetslösa kvinnor, sjukfall 1 2 år som är den största gruppen. I december 214 var det 8 fler pågående sjukfall i den kategorin jämfört med december 213, vilket innebär en ökning om 31 procent. Diagram 9 Antal pågående sjukfall i olika fallängder för män a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Anm: Observera att det är olika skalor på axlarna för anställda och arbetslösa. Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Av Diagram 1 framgår tydligt att psykiska diagnoser är vanligast bland de pågående sjukfallen för kvinnor. Bland anställda kvinnor utgör de 41 procent och bland arbetslösa kvinnor 55 procent. Antalet kvinnor med psykiska diagnoser har sedan 213 ökat med 21 procent för anställda respektive 14 procent för arbetslösa. Andelen med psykiska diagnoser har ökat med 2 procent i respektive grupp. Rörelseorganens sjukdomar uppgår till 24 procent av de anställda kvinnornas sjukfall och 22 procent av de arbetslösas och de andelarna är så gott som oförändrade från året innan. Antalsmässigt har de dock ökat med 1 procent för anställda men endast 2 procent för arbetslösa. Skadornas andel av pågående sjukfall för kvinnor är också oförändrad, både bland anställda och bland arbetslösa (6 procent respektive 3 procent). Även antalsmässigt ligger de på samma nivå som 213. Övriga diagnoser utgör 29 procent av de pågående fallen för anställda kvinnor och 18 procent för arbetslösa. Antalsmässigt har de ökat med 9 respektive 8 procent sedan

18 Diagram 1 Pågående sjukfall för kvinnor uppdelat på diagnos Rullande 12 månaders medel a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Anm: Observera att det är olika skalor på axlarna för anställda och arbetslösa. Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Bland anställda män utgör fortfarande rörelseorganens sjukdomar den enskilt största diagnosen (29 procent), men de psykiska diagnoserna kommer inte långt efter (27 procent), se Diagram 11. Övriga diagnoser som summerar flera små diagnoser uppgår till 3 procent. Således är det ungefär lika många pågående sjukfall bland anställda män i psykiska diagnoser, rörelseorganens sjukdomar och övriga diagnoser. Antalet pågående sjukfall med en psykisk diagnos har ökat med 17 procent sedan 213 och sjukdomar i rörelseorganen med 11 procent. För arbetslösa män utgör psykiska diagnoser hälften av de pågående sjukfallen (51 procent). Det är också den diagnos som ökat mest sedan 213 (+15 procent). Rörelseorganens sjuk-domar och övriga sjukdomar uppgår till cirka 2 procent vardera och de har ökat med 8 respektive 7 procent sedan året innan. Andelen skador är mer eller mindre konstant från 213 för både anställda och arbetslösa, men antalet pågående sjukfall i den diagnosgruppen ökar svagt (+2 procent i båda grupperna). Diagram 11 Pågående sjukfall för män uppdelat på diagnos Rullande 12 månaders medel a) Anställda med sjuklön b) Arbetslösa Anm: Observera att det är olika skalor på axlarna för anställda och arbetslösa. Källa: Försäkringskassans databas MiDAS 18

19 Längre sjukfall justerade för återflödet och borttagandet av den tidsbegränsade sjukersättningen Maxgränsen för sjukpenning som infördes 28 innebär att de allra flesta sjukfall inte blir längre än 914 dagar. Sjukskrivna som uppnår maxtid, lämnar sjukförsäkringen och sen återvänder efter karenstiden på tre månader räknas som nystartade sjukfall. Men utan begränsningen i ersatta dagar hade troligtvis de som nu kategoriseras som återvändare blivit kvar i sjukpenning. För att jämföra de pågående sjukfallen i olika fallängder är det därför rimligt att justera för återflödet i den mening att de behandlas som långa sjukfall över två år. I Diagram 12 är återflödet från de som nått maxtid inkluderade i sjukfallen längre än ett år. De heldragna linjerna visar totalen när de pågående fallen längre än ett år summeras med återflödet. Även när återflödet inkluderas befinner sig antalet pågående sjukfall längre än ett år på historiskt låg nivå, men med en tydligt ökande trend. Ökningen är kraftigare för kvinnor än för män. Totalt hade kvinnorna knappt 4 8 pågående sjukfall längre än ett år i februari 215, vilket är en ökning om 21 procent sedan februari 214. Motsvarande siffror för män är drygt 19 6 sjukfall och 17 procents ökning på ett år. Diagram 12 Pågående sjukfall längre än ett år justerade för återflödet, uppdelat på kön a) Kvinnor b) Män Källa: Försäkringskassans databas MiDAS I samband med att maxgränsen för sjukpenning infördes 28 togs även den tidsbegränsade sjukersättningen bort. Den tidsbegränsade sjukersättningen var ett möjligt alternativ till långa sjukskrivningar och det är därför relevant att även ta hänsyn till denna förändring i jämförelsen av långa sjukfall, vilket görs i Diagram 13. Diagrammet inkluderar även aktivitetsersättning eftersom den alltid är tidsbegränsad. Efter 212 består kurvan med tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning endast av aktivitetsersättning. Totalt sett är den långvariga sjukfrånvaron betydligt lägre än vad den har varit under 2-talet, men den ökar och kvinnornas kurva pekar brantare uppåt än männens. I februari 215 var det 17 2 kvinnor och 19 5 män som hade aktivitetsersättning (i februari 214 var det 16 1 och 18 4). 19

20 Tillsammans med de pågående sjukfallen längre än ett år summerar de till 58 kvinnor och 39 2 män (+17 respektive +11 procent på ett år). Diagram 13 Pågående sjukfall längre än ett år inklusive återflödet och tidsbegränsad sjukersättning a) Kvinnor b) Män Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Inflöde och pågående sjukfall i relation till arbetskraften Sjukskrivningarna är beroende av hur många som finns i arbetskraften, det vill säga hur många som potentiellt kan vara sjukskrivna. I Diagram 14 och Diagram 15 har vi därför kombinerat vår registerdata om sjukfall med SCB:s statistik över antal personer i arbetskraften fördelat på sysselsatta och arbetslösa. Inflöde och pågående sjukfall för sysselsatta inkluderar anställda med och utan sjuklön samt egenföretagare och kombinatörer. För bättre jämförbarhet mellan sysselsatta och arbetslösa räknas endast sjukfall längre än 14 dagar (för att ta hänsyn till sjuklöneperioden). Fram till början av 29 var inflödet av sjukskrivna per 1 arbetslösa fler än inflödet av sjukskrivna per 1 sysselsatta. Detta förhållande gäller för både män såväl som kvinnor. Sedan dess har antalet sjukskrivna per 1 sysselsatta varit konsekvent fler än motsvarande siffra för arbetslösa. I slutet av 214 når dock inflödet av sjukskrivna per 1 arbetslösa män upp till nivåerna för antalet sjukskrivna per 1 sysselsatta män. I december 214 uppgick inflödet till cirka 1 kvinnor per 1 sysselsatta kvinnor och cirka 6 män per 1 sysselsatta män. Motsvarande siffror för arbetslösa är cirka 8 kvinnor per 1 arbetslösa kvinnor och cirka 6 män per 1 arbetslösa män. Diagram 14 visar också att inflödet av arbetslösa sjukskrivna per 1 arbetslösa varierar mer över tid och att det varierar mer för kvinnor än för män. 2

21 Diagram 14 Inflödet av nya sjukfall för sysselsatta per 1 sysselsatta och för arbetslösa per 1 arbetslösa 1 a) Kvinnor b) Män Sysselsatta Arbetslösa Sysselsatta Arbetslösa 1 Sjukfall längre än 14 dagar och för personer upp till och med 64 år Källa: Försäkringskassans databas MiDAS och SCB (egna bearbetningar) Tittar vi i stället på de pågående fallen relaterat till arbetskraften så är de arbetslösa betydligt fler och har varit det under hela mätperioden. Antalet pågående sjukfall per 1 arbetslösa minskade drastiskt i samband med att en stor grupp uppnådde maxtid för första gången samtidigt vid årsskiftet 29/21. Sedan dess ökar dock antalet igen. De pågående sjukfallen per 1 sysselsatta kvinnor minskar fram till lägsta noteringen 21 för att därefter öka. För män syns också en svag ökning från 21 och framåt, men den är inte alls lika tydlig som för kvinnor. I slutet av 214 pågick strax under 4 sjukfall per 1 sysselsatta kvinnor och drygt 2 sjukfall per 1 sysselsatta män. Motsvarande siffror för arbetslösa är cirka 85 sjukfall per 1 arbetslösa kvinnor och knappt 6 sjukfall per 1 arbetslösa män. Diagram 15 Pågående sjukfall för sysselsatta per 1 sysselsatta och för arbetslösa per 1 arbetslösa 1 a) Kvinnor b) Män Arbetslösa Arbetslösa Sysselsatta 2 Sysselsatta 1 Sjukfall längre än 14 dagar och för personer upp till och med 64 år Källa: Försäkringskassans databas MiDAS och SCB (egna bearbetningar) Utvecklingen av de pågående sjukfallen per 1 arbetslösa jämfört med utvecklingen av inflödet för samma grupp pekar på att varaktigheten är den huvudsakliga förklaringen till volymökningarna för arbetslösa. 21

22 Avslag och indrag Avslag och indrag av sjukpenning ligger på en fortsatt låg nivå. I Diagram 16 och Diagram 17 beskrivs utvecklingen av avslag respektive indrag fram till december 214 uppdelat på män och kvinnor. Grafen visar att andelen avslag och indrag generellt haft en svagt nedåtgående trend men under det senaste året har andelarna legat på en stabil nivå. Helåret 214 gjordes cirka 8 4 avslag (1,6 procent av totala antalet beviljade+avslag) och cirka 5 9 indrag (1,2 procent av de avslutade sjukfallen). Avslag är vanligare än indrag men avslagen har under tidsperioden i stort sett halverats. I Diagram 16 framgår en tydlig könsskillnad i antalet avslag som är betydligt högre för kvinnor jämfört med män. Att antal avslag är högre bland kvinnor är förväntat och ett resultat av att kvinnor är överrepresenterade inom sjukförsäkringen. Däremot är andelen avslag densamma oavsett kön, vilket tyder på en jämställd hantering av ansökningarna. Diagram 17 visar att antalet och andelen som får sin sjukpenning indragen i stort sett har varit oförändrad sedan 212. Kvinnor har över hela tidsperioden haft en något lägre andel indrag av sjukpenning jämfört med män men den skillnaden verkar minska över tid. Diagram 16 Antal och andel avslag för sjukpenning uppdelat på kön Andelen av antalet beviljade + avslagna ansökningar ,% 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Kvinnor - Antal Män - Antal Kvinnor - Andel Män - Andel Källa: Försäkringskassans ärendehanteringssystem (ÄHS) och databas MiDAS 22

23 Diagram 17 Antal och andel indrag för sjukpenning uppdelat på kön Andel av avslutade sjukpenningfall ,% 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Kvinnor - Antal Män - Antal Kvinnor - Andel Män - Andel Källa: Försäkringskassans ärendehanteringssystem (ÄHS) och databas MiDAS Avslag Sammansättningen av personerna som får avslag har inte förändrats mycket över tid. Utrikes födda får avslag i högre utsträckning än inrikes födda personer. Under helåret 214 utgjordes gruppen som fick avslag av 27 och 33 procent utrikes födda kvinnor respektive män, medan andelen utrikes födda kvinnor och män av de startade sjukfallen samma period bestod utav 16 och 18 procent. Det finns även en åldersskillnad bland personer som får avslag där andelen är något högre bland yngre under 3 år och lägre för personer över 6 år. Tabell 1 Antal och andel avslag samt nya sjukfall 214 fördelat på ålder och födelseland, uppdelat på kön Kvinnor Män Avslag Nya sjukfall Avslag Nya sjukfall Antal Andel, % Antal Andel, % Antal Andel, % Antal Andel, % Ålder <3 år , , , , år , , , , år , , , , år , , , ,4 6 år , , , ,5 Utrikes född Ja , , , , Nej , , , , Totalt , , , ,2 Källa: Försäkringskassans ärendehanteringssystem (ÄHS) och databas MiDAS 23

24 Indrag Som framgår av Tabell 2 är utrikes födda, precis som för avslagen, överrepresenterade bland de som får sin sjukpenning indragen. Skillnader för indrag jämfört med avslutade sjukfall syns även i åldersklasserna. I de yngsta åldersklasserna upp till 39 år är andelen indrag lägre än andelen avslutade sjukfall medan det motsatta förhållandet råder för de äldre åldersklasserna. Mönstret är samma för kvinnor och män. Mer än 7 procent av sjukfallen avslutas till och med dag 9, men i den längdklassen är indragen mindre vanliga. De blir i stället markant fler efter 18 och efter 365 dagar, vilket ligger i linje med tidsgränserna för olika bedömningsgrunder i rehabiliteringskedjan. Även vad gäller längdklasserna uppvisar män och kvinnor samma resultat. Under 214 utgjorde indragen i rörelseorganens sjukdomar 46,2 procent för kvinnor och 48,5 procent för män trots att dessa diagnoser endast utgör 21,7 respektive 27 procent av alla avslutade sjukfall. Andelen indrag för psykiska diagnoser och avslutade sjukfall inom samma diagnosgrupp ligger i stort sett på samma nivå för kvinnor. För män är andelen indrag inom psykiska diagnoser däremot betydligt lägre än andelen avslutade sjukfall. För psykiska diagnoser är det dessutom stora skillnader mellan könen när det gäller andelen indrag, vilket till stor del förklaras av att psykiska diagnoser är vanligare bland kvinnor. Ett liknande mönster ses för skador som är betydligt vanligare bland män och därmed också utgör en större andel indrag och avslutade fall. 24

25 Tabell 2 Antal och andel indrag samt avslutade sjukfall 214 fördelat på ålder och födelseland, uppdelat på kön Kvinnor Män Indrag Avslutade sjukfall Indrag Avslutade sjukfall Antal Andel, % Antal Andel, % Antal Andel, % Antal Andel, % Ålder <3 år 271 7, , , , år 56 14, , , , år , , , , år , , , ,3 6 år , , , ,4 Utrikes född Ja 87 25, , , ,9 Nej , , , ,1 Längdklass 1 9 dagar 59 17, , , , dagar , , , , dagar , , , , 365+ dagar , , , ,9 Diagnos Rörelse , , , , Psykisk 89 23, , , ,8 Skador 262 7, ,6 37 1, ,9 Övriga , , , ,2 Saknas/Okänd 71 2, ,9 54 2, ,1 Totalt , , , ,1 Källa: Försäkringskassans ärendehanteringssystem (ÄHS) och databas MiDAS 25

26 Bedömnings- och tidsgränser Följande kapitel tar upp bedömningarna vid rehabiliteringskedjans tidsgränser som även inkluderar ett avsnitt om sannolikheten att avsluta ett sjukfall det första året. Kapitlet innehåller även en beskrivning och uppföljning av dem som uppnått maxtid. Den 1 juli 28 skedde omfattande regelförändringar inom sjukförsäkringen. Rehabiliteringskedjan infördes, vilket innebär att bedömningsgrunden för arbetsförmågan ändras vid fasta tidpunkter. Det infördes även en maxgräns för antalet dagar som kan ersättas med sjukpenning. Bedömningarna vid rehabiliteringskedjans tidsgränser ISF konstaterar i en rapport att Försäkringskassans arbete med att bedöma arbetsförmågan för sjukskrivna i enlighet med tidsgränserna i rehabiliteringskedjan har försämrats under senare år. 5 Försäkringskassans egna analyser visar på samma mönster. I Diagram 18 redovisas i hur stor andel av ärendena bedömningen har gjorts vid olika tidpunkter. Kurvorna är baserade på Kaplan-Meierskattningar. Eftersom rehabiliteringskedjan endast är fullt tillämpbar på den som har en arbetsgivare är endast anställda med sjuklön inkluderade i beräkningarna. Årsskattningarna omfattar de individer som passerar 9 respektive 18 dagar det givna året. Endast de som inte haft något tidigare sjukfall inom 9 dagar före det aktuella sjukfallet inkluderas i beräkningen. Detta för att säkerställa att individerna startar sjukfallet på dag ett i rehabiliteringskedjan. 6 Information om sjukfall är baserad på utbetalningsinformation medan data som rör bedömningarna bygger på manuella registreringar från ärendehanteringssystemet. Då kopplingen mellan dessa databaser inte går att göra till hundra procent avgränsas urvalet ytterligare. Efter 9 dagar vidgas bedömningsgrunden från vanligt arbete till att också omfatta annat arbete hos arbetsgivaren. Under åren 21 till 212 gjordes runt 7 procent av bedömningarna mot annat arbete hos arbetsgivaren till och med dag 9. År 211 var 9 procent av bedömningarna gjorda inom 136 dagar, men redan 212 har den siffran försämrats så pass att Försäkringskassan inte hinner uppnå 9 procent innan dag 18. För de fall som passerade 9 dagar 213 gjordes endast 55 procent av bedömningarna senast dag 9 och 75 procent till och med dag 18. År 214 har andelen bedömningar som gjorts till och med dag 9 sjunkit till 35 procent. 5 6 ISF (215). Tidsgränserna i sjukförsäkringen. Rapport 215:5. Om det gått mindre än 9 dagar mellan två sjukperioder ska dessa läggas samman och individen hamnar längre fram i rehabiliteringskedjan. 26

27 När en anställd sjukskriven passerar 18 dagar ändras bedömningsgrunden igen till ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. År 211 gjordes 79 procent av bedömningarna mot normalt förekommande arbete senast dag 18 och 9 procent av bedömningarna innan 25 dagar. Motsvarande siffror 212 är 76 procent vid dag 18 och 9 procent vid dag 25. För 213 sker sen en ytterligare minskning där 6 procent av bedömningarna görs senast dag 18 och knappt 75 procent av bedömningarna senast vid dag 365. År 214 är andelen bedömningar som gjorts till och med dag 18 nere på 36 procent. 7 Diagram 18 Tid till bedömning mot annat arbete hos arbetsgivaren (9 dagar) samt normalt förekommande arbete (18 dagar) a) Annat arbete hos arbetsgivaren b) Normalt förekommande arbete 1 1,9,9,8,8,7,7,6,6,5,5,4,4,3,3,2,2,1, Källa: Försäkringskassans ärendehanteringssystem (ÄHS) och databas MiDAS En sannolik förklaring till utvecklingen är att inflödet av nya sjukfall har ökat konstant sedan 21 och att ökningstakten dessutom blivit högre. Det i sin tur leder till fler pågående sjukfall i de längre fallängderna. Mellan 212 och 213 ökade nyinflödet av sjukfall som blev minst 3 dagar med nästan tio procent och 214 ser ökningstakten ut att hamna på samma nivå. När inflödet ökar sätter det press på administrationen och om resurser måste omfördelas för att hantera nya sjukfall så att sjukpenningrättsbedömningarna och utbetalningarna görs inom rimlig tid riskerar handläggningen av pågående sjukfall att bli lidande. Att andelen ärenden som bedöms i tid minskar blir en logisk följd av att antalet ärenden ökar samtidigt som resurserna hålls konstanta. Samtidigt har vi i tidigare utvärderingar av handläggningen efter regelförändringarna 28 kunnat identifiera brister i utrednings- och bedömningsarbetet från Försäkringskassans sida. 8 Det är rimligt att anta att dessa 7 8 Eftersom inte alla sjukfall som passerade 18 dagar 214 har haft möjlighet att bli ett år är den bortre änden av kurvan 214 i diagram b) inte slutgiltig. Se t.ex. Socialförsäkringsrapport 211:15. 27

28 svagheter accentueras i samband med kraftiga volymuppgångar. Därför fokuserar administrationen nu på att öka kvaliteten i bedömningarna vid tidsgränserna. Andra faktorer som kan påverka resultaten är dels att Försäkringskassan behöver tillräckliga medicinska underlag och således påverkar tidpunkten då läkarintygen kommer in möjligheterna att göra bedömningarna. Dels finns en datateknisk aspekt. Eftersom informationen bygger på manuella registreringar är resultaten avhängiga av när och att registreringarna görs och rutinerna för manuella registreringar kan förändras. Ytterligare faktorer som spelar roll är fokus från chefs- och ledningshåll. I en rättslig kvalitetsgranskning som Försäkringskassan publicerade i maj 215 framkom att chefernas förhållningssätt och budskap när det gäller frågor om kvalitet, kundfokus och rättstillämpning har stor betydelse för hur handläggarna utför sitt arbete. 9 Den senaste tidens omorganisationer inom myndigheten påverkar också administrationens förutsättningar att hantera volymökningarna på kort sikt. Sannolikheten att avsluta ett sjukfall det första året De betingade sannolikheterna att avsluta ett sjukfall som redovisas i Diagram 19 ska utläsas som sannolikheten att ett sjukfall som uppnår x dagar avslutas i intervallet x+25. Liksom i föregående avsnitt inkluderas endast anställda med sjuklön för att rehabiliteringskedjan ska vara fullt tillämpbar. Utvecklingen av bedömningarna mot normalt förekommande arbete vid dag 18 som diskuterades i föregående avsnitt blir tydlig även här. De senaste åren har den betingade sannolikheten att avsluta ett sjukfall runt dag 18 minskat. Det är också stor skillnad mellan könen. För kvinnor går 18-dagarsbedömningen 214 inte längre att urskilja i termer av en ökad betingad sannolikhet för avslut medan männen fortfarande har en topp runt dag 18. Männen har under hela den undersökta perioden haft högre avslutssannolikhet än kvinnorna runt dag 18. Vid dag 365 ligger avslutssannolikheterna på ungefär samma nivå över tid, men även här har män en något högre sannolikhet att avsluta sitt sjukfall. 9 Försäkringskassan (215). Sjukpenningärenden som avslutas för att dagarna tar slut Rättslig kvalitetsuppföljning. Rättslig uppföljning 215:3. 28

29 Diagram 19 Betingade sannolikheter för anställda att avsluta ett sjukfall vid olika tidpunkter uppdelat på kön Jämförelsen mellan skattningarna baseras på sjukfall utan sjukhistorik under det senaste året före det aktuella sjukfallet a) Kvinnor,5,45,4,35,3,25,2,15,1, b) Män,5,45,4,35,3,25,2,15,1, Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Att det skiljer så mycket mellan kvinnor och män vid bedömningstidpunkten för normalt förekommande arbete kräver vidare analys. En hypotes är att den högre andelen psykiska diagnoser hos kvinnor skulle vara en förklaring. De skattningar av betingade sannolikheter uppdelade på diagnos som redovisas i Diagram 2 kan dock inte bekräfta att så är fallet. Män har förvisso en mer utplanad kurva vid dag 18 för psykiska diagnoser, vilket bekräftar att psykiska diagnoser generellt har lägre avslutssannolikhet. Men kvinnor har lägre avslutssannolikhet även i andra diagnoser och den plana kurvan runt dag 18 är gemensam för samtliga diagnoser (sjukdomar i rörelseorganen har en lite förhöjd betingad sannolikhet runt dag 18, men den är inte lika tydlig för kvinnorna som för männen). 29

30 Diagram 2 Betingade sannolikheter för anställda att avsluta ett sjukfall 214 uppdelat på diagnos och kön Jämförelse mellan skattningar baserade på sjukfall utan sjukhistorik under det senaste året före det aktuella sjukfallets start a) Kvinnor,55,5,45,4,35,3,25,2,15,1, Psykisk Rörelse Skador Övriga b) Män,55,5,45,4,35,3,25,2,15,1, Källa: Försäkringskassans databas MiDAS Psykisk Rörelse Skador Övriga Resultaten i Diagram 19 och Diagram 2 pekar på att effekten av tidsgränserna för bedömning enligt rehabiliteringskedjan har avtagit under det första sjukskrivningsåret, men att den kvarstår för dag 365. Den minskande trenden för avslut över tid, inte bara i samband med att bedömningsgrunderna ändras vid dag 91, 181 och 366 utan under hela det första sjukskrivningsåret, har ett samband med bristerna i bedömningarna utifrån rehabiliteringskedjan som redovisades i förra avsnittet. Bedömningarna ska göras löpande i pågående sjukfall. Det är bedömningsgrunderna som ändras vid specifika tidpunkter. Om detta bedömningsarbete utförs på ett aktivt sätt så kommer inte bara tidpunkterna och omfattningen av gjorda bedömningar, utan också avslutssannolikheterna, att påverkas. Det är inte bedömningarna, och därigenom försäkringsbesluten, i sig som ger de 3