BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Transkript

1 BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar

2 Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december år Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet samt för de tio kommundelarna: Rotebro, Viby, Norrviken, Vaxmora, Häggvik, Edsberg, Tureberg, Sjöberg, Helenelund och Järvafältet. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sollentuna kommun. Befolkningsprognosen för Sollentuna redovisas i slutet av rapporten i form av tabeller för kommunen totalt samt de tio kommundelarna. Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Marie Jesson, kommunledningskontoret, tel: , e-post: marie.jesson@sollentuna.se Sollentuna

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Befolkningsutveckling Uppföljning av förra årets prognos Prognos Folkökning Folkmängd Åldersförändringar Kommundelarna Antaganden Antaganden om barnafödandet Antaganden om dödsriskernas utveckling Födda och döda Antaganden om flyttningar Utflyttning Inflyttning Inflyttarnas åldersfördelning Sammanfattning av prognosens antaganden Osäkerhet i prognoser Slumpfel Fel i antaganden Fel på grund av planavvikelser Modellfel Tabellbilaga 1 kommunen Folkmängd: planeringsåldersklasser Folkökning: planeringsåldersklasser Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser Folkmängd: 1-års klasser för personer 0-20 år Tabellbilaga 2 kommundelar Folkmängd Rotebro: planeringsåldersklasser

4 8.1.2 Folkmängd Rotebro: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Viby: planeringsåldersklasser Folkmängd Viby: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Norrviken: planeringsåldersklasser Folkmängd Norrviken: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Vaxmora: planeringsåldersklasser Folkmängd Vaxmora: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Häggvik: planeringsåldersklasser Folkmängd Häggvik: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Edsberg: planeringsåldersklasser Folkmängd Edsberg: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Tureberg: planeringsåldersklasser Folkmängd Tureberg: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Sjöberg: planeringsåldersklasser Folkmängd Sjöberg: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Helenelund: planeringsåldersklasser Folkmängd Helenelund: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Restförda

5 1 Sammanfattning Sweco Strategy har på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden och utgår ifrån befolkningen uppdelad på kön och ålder i ettårsklasser vid det senaste årsskiftet. Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Sollentuna kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Under år 2014 ökade Sollentuna kommuns befolkning med personer, vilket motsvarar 1,7 procent. Det ligger på ungefär samma nivå som hela länet 1,6 procent. Det är dock en ganska kraftig folkökning i jämförelse med riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 2014 hade kommunen invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 765 barn och 414 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 351 personer. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 822 personer. Folkningsökningen antas vara som störst i början av prognosperioden när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av talet och början av 1990-talet in i åldrar där barnafödandet är högt. Kommunens folkmängd var personer vid årets slut år Under 2015 beräknas folkmängden överstiga personer och sex år senare år 2021 överstiga Vid utgången av år 2024 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt personer. Folkmängden beräknas öka kraftigt i förskoleåldrar och lågstadieåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 590 fler än år 2014 redan år 2019 och nära fler år Det beror främst på att personer i åldern i 30 till 44 år antas öka kraftigt under prognosperioden. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 2024 antas antalet personer som är 85 år eller äldre att ha ökat med 445 personer. De första prognosåren väntas folkökningen bli störst i Tureberg men sett över hela prognosperioden beräknas folkmängden öka mest i Edsberg. Antal barn i förskoleåldrar och grundskoleåldrar väntas öka mest i Edsberg och Tureberg. Ökningen av personer i gymnasieåldrar beräknas bli störst i Helenelund samtidigt som barn i förskoleåldrar samt låg- och mellanstadieåldrar väntas minska i Helenelund. Personer som är 80 år eller äldre prognosticeras öka mest i Tureberg, Edsberg och Helenelund i antal räknat. Men procentuellt sett blir ökningen kraftigast i Vaxmora där antalet 80 år eller äldre ökar med drygt 170 procent fram till slutet av år

6 2 Befolkningsutveckling Under år 2014 ökade Sollentuna kommuns befolkning med personer, vilket motsvarar 1,7 procent. Det ligger på ungefär samma nivå som hela länet 1,6 procent. Det är dock en ganska kraftig folkökning i jämförelse med riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 2014 hade kommunen invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 765 barn och 414 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 351 personer. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 822 personer. Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Sollentuna kommun perioden Folkökning Folkmängd Folkökning Folkmängd År I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Sollentuna kommun åren Barnafödandet i kommunen har legat på en högre nivå än antalet döda samtliga år. Som mest barn har det fötts i mitten av 2000-talet men barnafödandet var även högt i början av 1990-talet. Antalet döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Sollentuna har följt rikets utveckling med sjunkande dödsrisker och ökad medellivslängd, ger en större folkmängd ett högre antal döda. 6

7 Diagram 2 Födda och döda i Sollentuna kommun perioden Antal Födda Döda År I Diagram 3 visas in- och utflyttning för Sollentuna uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. Ungefär hälften av åren har det varit fler personer som flyttat från Sollentuna till annan kommun i riket, än som flyttat till Sollentuna från annan kommun. De senaste 10 åren har dock inrikes inflyttningen varit större än utflyttningen. Inflyttningen från utlandet har varit större än utvandringen ända sedan mitten av 1970-talet. År 2014 var inrikes flyttningsöverskottet 291 personer och invandraröverskottet 531 personer. Det var alltså främst invandringen som bidrog mest till folkökningen år 2014, även om Sollentuna också hade en stor inrikes inflyttning och stort barnafödande. Diagram 3 Flyttningar i Sollentuna kommun perioden Antal Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandrare Utvandrare År 7

8 Sollentuna kommun kan delas upp i 10 kommundelar. Dessa kommundelars geografi redovisas i karta som återfinns först i Tabellbilaga 2. Folkmängden ökade i flertalet kommundelar år Undantaget var Norrviken, men folkmängden minskade endast marginellt i denna kommundel. Liksom år 2013 var folkökningen år 2014 störst i Tureberg. I kommundelen ligger Sollentuna centrum och järnvägsstation. I denna del av kommunen har bostadsbyggandet varit stort, vilket förklarar den ganska kraftiga folkökningen i kommundelen. Folkmängden ökade med 532 personer i Tureberg under år 2014 vilket motsvarar en procentuell folkökning på 3,2 procent. Folkökningen var även stor i Edsberg, Häggvik och Helenelund. I Edsberg ökade folkmängden med 2,9 procent år 2014 och i Häggvik och Helenelund var ökningen 2,4 procent respektive 1,6 procent. Tabell 1 Befolkning i Sollentuna kommun 31 december 2013 och 31 december 2014 per kommundel samt förändring i absoluta och relativa tal Kommundel Absolut förändring Relativ förändring Rotebro % Viby % Norrviken % Vaxmora % Häggvik % Edsberg % Tureberg % Sjöberg % Helenelund % Restförda* % Summa % Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge. 8

9 3 Uppföljning av förra årets prognos Prognos 2014 underskattade folkökningen år 2014 med 138 personer. Sett till antal personer var underskattningen störst i åldern 6 till 12 år och i åldern 30 till 44 år. Men dessa två åldersgrupper spänner över fler åldrar och omfattar fler personer. Ser man istället till det relativa prognosfelet, det vill säga prognosfelet i förhållande till antal personer i åldersklassen, är det som störst för 0-åringar och där var det istället en överskattning i prognosen. Detta kan till stor del förklaras av att fruktsamhetstalen i Sollentuna kommun sjönk år Sjunkande fruktsamhetstal år 2014 är inget unikt för Sollentuna utan något som skedde för länet som helhet och även för riket. Men fruktsamheten sjönk något mer i Sollentuna kommun än i övriga länet och riket. Tabell 2 Diagram 4 Prognos Utfall Absolut Relativ Ålder skillnad skillnad % % % % % % % % % % % % % % 90-w % Summa % w

10 För flertalet kommundelar överskattade prognosen befolkningsutvecklingen. Undantaget är Edsberg, Tureberg och Rotebro där folkmängden för utgången av år 2014 underskattades. Största överskattningen i antal var i Helenelund där utfallet blev 139 personer färre än prognosticerat. Procentuellt sett var överskattningen lika stor i Norrviken som i Helenelund där prognosfelet var 1,2 procent. Prognosfelet i Edsberg och Tureberg var så pass stort att dessa uppvägde för den överskattning som gjordes av folkmängden i de kommundelar där folkmängden blev mindre än prognosticerat. I Edsberg underskattade prognosen utfallet för år 2014 med 223 personer vilket motsvarar 2,2 procent. För Tureberg underskattades folkmängen med 188 personer eller 1,1 procent. Tabell 3 Prognos och utfall för Sollentuna kommun, kommundelar 31 december 2014 Kommundel Prognos 2014 Utfall 2014 Absolut skillnad Relativ skillnad Rotebro % Viby % Norrviken % Vaxmora % Häggvik % Edsberg % Tureberg % Sjöberg % Helenelund % Restförda* % Summa % * Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge. 10

11 4 Prognos I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I bilaga 1 redovisas prognosen i tabellform. 4.1 Folkökning Befolkningsökningen antas vara som störst i början av prognosperioden när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. För mer om bostadsplanerna se avsnitt Mot slutet perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet i åldrar där barnafödandet är högt. Diagram 5 Folkökningen i Sollentuna kommun, observerat åren och prognos för åren Antal År 11

12 4.2 Folkmängd Kommunens folkmängd var personer vid årets slut år Under 2015 beräknas folkmängden överstiga personer och sex år senare år 2021 överstiga Vid utgången av år 2024 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt personer. Diagram 6 Folkmängden i Sollentuna kommun, observerat åren och prognos för åren Antal År 4.3 Åldersförändringar I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 2014 i jämförelse med prognosen för slutet av Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns tydligt utom för personer i åldrarna 25 till 40 år. Denna grupp ökar markant då många av inflyttarna kommer till kommunen i denna ålder. Antalet personer i ålder 25 till 35 beräknas öka kraftigt vilket är främsta förklaringen till att antalet barn ökar. Antalet personer i 20 till 25 års ålder minskar i takt med att babyboombarnen från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet blir äldre. 12

13 Diagram 7 Folkmängden i Sollentuna kommun efter ålder, observerat 2014 och prognos för 2019 Antal SCB 2014 Prognos Ålder Folkmängden antas öka i samtliga åldersgrupper fram till år 2019 utom åldersgruppen 65 till 69 år som minskar fram till år 2019 jämfört med år Det är 40-talisterna som här åldras och får genomslag när de åldras. Samma genomslag får 40-talisterna fram till år 2024 men då är det åldersgruppen 70 till 74 år som minskar. Folkmängden beräknas öka kraftigt i förskoleåldrar och lågstadieåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 590 fler än år 2014 redan år 2019 och nära fler år Det beror främst på att personer i åldern i 30 till 44 år antas öka kraftigt under prognosperioden. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 2024 antas antalet personer som är 85 år eller äldre att ha ökat med 445 personer. 13

14 Diagram 8 Förändring jämfört med folkmängd Antal w Ålder Tabell 4 Utfall 2014, prognos för 2019 och 2024 samt förändring jämfört med folkmängd Utfall Prognos Förändring jmf w Totalt

15 4.4 Kommundelarna Prognoserna för kommundelarna redovisas i åldersklasser i Tabellbilaga 2. Den framtida befolkningsutvecklingen i kommundelarna bestäms till stor del av var i kommunen det väntas färdigställas bostäder under prognosperioden. En sammanfattning av bostadsantagandet per kommundel visas i Tabell 6 under avsnittet 6.3. Befolkningen väntas öka i samtliga kommundelar utom i Sjöberg, där folkmängden väntas vara nära oförändrad i antal räknat. Men ålderssammansättningen väntas förändras även här i takt med att olika stora barnkullar vandrar uppåt i åldrar. De första prognosåren väntas folkökningen bli störst i Tureberg men sett över hela prognosperioden beräknas folkmängden öka mest i Edsberg. Edsbergs folkmängd prognosticeras öka från personer vid utgången av 2014 till personer i slutet av år Det är en folkökning på personer eller 57,7 procent. I Tureberg beräknas folkmängden öka med personer fram till år 2019 för att därefter öka med ytterligare personer under de fem sista prognosåren. Sett över hela perioden beräknas Tureberg öka med personer vilket motsvarar en ökning på 28,4 procent. Procentuellt sett väntas folkökningen fram till slutet av 2024 bli kraftigare i Vaxmora, 40,1 procent och i Häggvik 34,6 procent. I antal beräknas Vaxmora och Häggvik öka med respektive personer under hela prognosperioden. Antal barn i förskoleåldrar och grundskoleåldrar väntas öka mest i Edsberg och Tureberg. Ökningen av personer i gymnasieåldrar beräknas bli störst i Helenelund samtidigt som barn i förskoleåldrar samt låg- och mellanstadieåldrar väntas minska i Helenelund. Personer som är 80 år eller äldre prognosticeras öka mest i Tureberg, Edsberg och Helenelund i antal räknat. Men procentuellt sett blir ökningen kraftigast i Vaxmora där antalet 80 år eller äldre ökar med drygt 170 procent fram till slutet av år Tabell 5 Befolkning i Sollentuna kommun 31 december 2014 samt prognos för 2024 per kommundel samt förändring i absoluta och relativa tal Kommundel Absolut förändring Relativ förändring Rotebro % Viby % Norrviken % Vaxmora % Häggvik % Edsberg % Tureberg % Sjöberg % Helenelund % Restförda* % Summa % * Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge. 15

16 5 Antaganden 5.1 Antaganden om barnafödandet I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket 1. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 2014 var den summerade fruktsamheten 1,88 barn per kvinna i Sollentuna kommun. Det var på andra decimalen exakt samma som i riket som helhet. Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera. Sollentuna har under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet haft en fruktsamhet som legat markant över riksgenomsnittet, för att de senaste åren närmat sig riksgenomsnittet. År 2012 sjönk fruktsamheten under riksgenomsnittet för att året därpå åter vara på en högre nivå. Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Sollentunas befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste fem åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på den något högre nivån som observerats de senaste fem åren. Diagram 9 Summerad fruktsamhet (TFR) och antaganden för åren TFR TFR Sollentuna 0.00 TFR Riket År 1 Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning , Statistiska meddelanden BE 18 SM

17 5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling Sollentuna kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerad data för åren i åldrarna år. För övriga åldrar används länets dödsrisker per 1 års klass och kön. Detta då de slumpmässiga variationerna blir för stora i övriga åldrar. I stort ligger medellivslängden för Sollentuna ungefär ett år över den för länet 2. Denna skillnad behålls till stor del då kommunens dödsrisker används för de åldrar dödligheten är hög. Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns- och åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Sollentuna kommuns femåriga dödsrisker för personer i åldrarna år. Som tidigare nämnts används länets dödsrisker för övriga åldrar. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 10. Diagram 10 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling. Kvinnor Antal döda per Ålder Antal döda per Ålder Män , , , , Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd År 0, År 2 Statistiska Centralbyrån, Livslängden i Sverige , Demografiska rapporter 2012:2 17

18 5.3 Födda och döda Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare nämnda antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor. Antalet födda förväntas öka i Sollentunas kommun under prognosperioden. Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om en ökad inflyttning till kommunen vilken också bidrar till ett ökat barnafödande då inflyttarna till Sollentuna kommun till övervägande del är unga med många i åldrar då det är vanligt att bilda familj. Antalet döda förväntas öka trots SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 1940-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Diagram 11 Antal födda och döda, observerat åren och prognos för åren Antal Födda Döda År 18

19 5.4 Antaganden om flyttningar Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för inrespektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram Utflyttning Den prognostiserade utflyttningen ur Sollentuna kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 12 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade riskerna hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga. Diagram 12 utflyttningsrisker för Sollentuna kommun, baserat på observerad utflyttning Per Kvinnor Män Ålder 19

20 Inflyttning En omvärldsanalys av kommunen kan i stora drag sammanfattas i följande punkter. Expansiv region Bostadsbrist i hela länet 3 Underskott på bostäder både i kommunens centralort och övriga delar 3 Planerat bostadsbyggande lämnar utrymme för befolkningsökning Det finns idag inga lägenheter i Sollentuna som står tomma. Då det finns en stor efterfrågan på bostäder är det rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. I Sollentuna kommun planeras ett ökat bostadsbyggande under de kommande åren, vilket förväntas generera en stor befolkningstillväxt. Inflyttningens ålderssammansättning ser olika ut beroende på om det är hyresrätter, bostadsrätter eller småhus som färdigställs. Därför har olika inflyttningsfördelningar använts beroende på hustyp och juridisk form. Diagram 13 är en sammanställning som visar på utvecklingen historiskt och enligt Sollentuna kommuns bedömning av det framtida färdigställandet av bostäder. Det är som synes ett kraftigt bostadsbyggande jämfört med det historiska färdigställandet av bostäder som antas. Diagram 13 färdigställt bostadsbyggande i Sollentuna kommun och prognos för åren Antal Flerbostadshus Småhus År Källa: Faktiskt färdigställande kommer från SCB och prognos över bostadsbyggande är Sollentuna kommuns egen bedömning av färdigställandet. 3 Stockholms länsstyrelse, Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 20

21 Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt. Diagram 14 Antaganden om in- och utflyttning för Sollentuna kommun Antal Inflyttade Utflyttade År Inflyttarnas åldersfördelning Inflyttarnas åldersfördelning är till viss del beroende av hur stora de olika födelsekohorter är som befinner sig i olika åldrar. För att ta hänsyn till de växlande storlekarna på födelsekohorter används en metodik där inflyttningsfördelningen ändras i takt med förändringar i rikets ålderssammansättning. Speciellt för högskoleorter där inflyttningen är väldigt koncentrerad till vissa åldrar kan det vara god idé att använda sig av en sådan metod. Rent praktiskt går det till så att antalet inflyttare till kommun i hela landet divideras med medelfolkmängden i riket. På så vis fås köns- och åldersspecifika flyttrisker. Dessa flyttrisker appliceras sedan på SCB:s befolkningsprognos för riket och ger därmed en skattning av antalet kommuninflyttare för varje prognosår. Detta antal flyttare uppdelat på 1-årsklasser och kön görs om till fördelningar. Utifrån denna riksdata beräknas förändringarna i köns- och åldersfördelningen mätt i procentenheter. Denna framräknade förändringstakt appliceras sedan på Sollentuna kommuns inflyttarfördelning för basåret Denna ingångsfördelning har utjämnats med glidande femålders medelvärde för åldrarna 35 år eller äldre. I Diagram 15 visas exempel på hur denna metod ger sig uttryck i förändrade inflyttningsfördelningar för Sollentuna kommun. I diagrammet redovisas enbart kvinnor åren , för om båda könen och alla prognosår togs med skulle diagrammet bli svårtolkat. Just nu är de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet i de åldrar då inflyttningen till högskoleorterna är vanliga. Som framgår i diagrammet förväntas Sollentunas 21

22 inflyttning fortfarande ha samma koncentration kring åldrarna år men en viss omfördelning sker beroende på att det är mindre barnkullar som kommer upp i 20 års ålder samtidigt som babyboom barnen lyfter fördelningen något kring 25 års åldern. Diagram 15 Exempel: Inflyttarnas åldersfördelning 2014 förändras för kvinnor utifrån födelsekohorternas storlek i riket för prognosåren. Antal År Sammanfattning av prognosens antaganden I tabellen nedan framgår det att flyttningsnettot väntas stå bakom större delen av folkökningen framöver, även om födelsenettot bidrar till allt större del av folkökningen mot slutet av prognosperioden. Tabell 6 Demografiska komponenterna Utfall år 2014 och prognos Födelse- Flyttnings- År Folkmängd Folkökning Födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto

23 6 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 6.1 Slumpfel Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om vi allvetande visste den sanna fruktsamheten, dödligheten och flyttriskerna skulle prognosen ändå innehålla fel på grund av slumpen. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 6.2 Fel i antaganden Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 6.3 Fel på grund av planavvikelser I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 23

24 Tabell 7 Prognos över bostadsbyggandet* efter färdigställandeår År Kommundel Rotebro Viby Norrviken Vaxmora Häggvik Edsberg Tureberg Sjöberg Helenelund Järvafältet Totalt * Byggprognosen är framtagen av Sollentuna kommun 6.4 Modellfel Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 24

25 7 Tabellbilaga 1 kommunen Folkmängd: planeringsåldersklasser Ålder 2014 r w Totalt Folkökning: planeringsåldersklasser w Totalt

26 7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

27 8 Tabellbilaga 2 kommundelar Befolkningsprognosen för Sollentuna kommun redovisas i denna rapport i form av tabeller för kommunen totalt och för de olika kommundelarna. 27

28 8.1.1 Folkmängd Rotebro: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd Rotebro: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

29 8.1.3 Folkmängd Viby: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd Viby: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

30 8.1.5 Folkmängd Norrviken: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd Norrviken: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

31 8.1.7 Folkmängd Vaxmora: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd Vaxmora: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

32 8.1.9 Folkmängd Häggvik: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd Häggvik: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

33 Folkmängd Edsberg: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd Edsberg: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

34 Folkmängd Tureberg: planeringsåldersklasser w Totalt t Folkmängd Tureberg: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt