Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Transkript

1 Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar

2 Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december år Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet samt för de tio kommundelarna: Rotebro, Viby, Norrviken, Vaxmora, Häggvik, Edsberg, Tureberg, Sjöberg, Helenelund och Järvafältet. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sollentuna kommun. Befolkningsprognosen för Sollentuna redovisas i slutet av rapporten i form av tabeller för kommunen totalt och för de tio kommundelarna. Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Marie Jesson, kommunledningskontoret, tel , e-post: marie.jesson@sollentuna.se Sollentuna

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Befolkningsutveckling Uppföljning av förra årets prognos Prognos Folkökning Folkmängd Åldersförändringar Kommundelarna Antaganden Antaganden om barnafödandet Antaganden om dödsriskernas utveckling Födda och döda Antaganden om flyttningar Utflyttning Inflyttning Inflyttarnas åldersfördelning Osäkerhet i prognoser Slumpfel Fel i antaganden Fel på grund av planavvikelser Modellfel Tabellbilaga Folkmängd: planeringsåldersklasser Folkökning: planeringsåldersklasser Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser Folkmängd: 1-års klasser för personer 0-20 år Demografiska komponenterna. Utfall år 2018 och prognos

4 8 Tabellbilaga 2 kommundelar Folkmängd Rotebro: planeringsåldersklasser Folkmängd Rotebro: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Viby: planeringsåldersklasser Folkmängd Viby: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Norrviken: planeringsåldersklasser Folkmängd Norrviken: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Vaxmora: planeringsåldersklasser Folkmängd Vaxmora: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Häggvik: planeringsåldersklasser Folkmängd Häggvik: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Edsberg: planeringsåldersklasser Folkmängd Edsberg: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Tureberg: planeringsåldersklasser Folkmängd Tureberg: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Sjöberg: planeringsåldersklasser Folkmängd Sjöberg: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Helenelund: planeringsåldersklasser Folkmängd Helenelund: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Restförda

5 1 Sammanfattning Sweco Society har på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden och utgår ifrån befolkningen vid det senaste årsskiftet. Befolkningen är uppdelat i kön och ålder i ettårsklasser. Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen i olika åldrar flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens observerade utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Sollentuna kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Under år 2018 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 680 personer, vilket motsvarar 0,9 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,6 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 2018 hade kommunen invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 722 barn och 513 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 209 personer. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 469 personer. Det var flyttningar mot utlandet som låg bakom det positiva flyttnettot. Flyttningsnettot mot utlandet var 651 år 2018 medan flyttningsnettot mot övriga kommuner i riket var Folkökningen antas vara någorlunda jämn under hela prognosperioden. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Som underlag till årets prognos har kommunen tagit fram en mer försiktig bedömning av bostadsbyggandet för prognosperioden än den som låg till grund för förra året prognos. Detta bidrar till en lägre folkökningstakt i årets prognos tillsammans med ett nedjusterat antagande om barnafödandet. Kommunens folkmängd var personer vid årets slut år Under 2023 beräknas folkmängden överstiga personer och 4 år senare, år 2026, överstiga Vid utgången av år 2028 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt personer. Fram till år 2028 beräknas folkmängden öka i förskoleåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 112 fler år 2023 jämfört med år 2018 och cirka 494 fler år Det beror främst på att personer i åldern 30 till 44 år antas öka under prognosperioden. Åldersgruppen 6 12 år förväntas minska med 378 personer mellan år 2018 till Nästföljande femårsperiod, , ökar antalet 6-12 åringar och vid utgången av 2028 är de 215 färre barn än år Folkökningen år 2018 var som störst i Edsberg, i antal personer räknat, där folkmängden ökade med 381 personer. Folkökningen väntas bli störst i Edsberg som beräknas öka från personer år 2018 till cirka personer år Det innebär en ökning med drygt personer. I Häggvik och Vaxmora väntas den största procentuella folkökningen ske. I Viby och Norrviken väntas folkmängden minska marginellt, övriga kommundelar prognosticeras öka. 5

6 2 Befolkningsutveckling Under år 2018 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 680 personer, vilket motsvarar 0,9 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,6 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 2018 hade kommunen invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 722 barn och 513 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 209 personer. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 469 personer. Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Sollentuna kommun perioden Folkökning Folkökning Folkmängd Folkmängd År I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Sollentuna kommun åren Barnafödandet i kommunen har legat på en högre nivå än antalet döda samtliga år. Som mest barn har det fötts i mitten av 2000-talet men barnafödandet var även högt i början av 1990-talet. Antalet döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Sollentuna har följt rikets utveckling med sjunkande dödsrisker och ökad medellivslängd, ger en större folkmängd ett högre antal döda. 6

7 Diagram 2 Födda och döda i Sollentuna kommun perioden Antal Födda Döda År I Diagram 3 visas in- och utflyttning för Sollentuna uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. Ungefär hälften av åren har det varit fler personer som flyttat från Sollentuna till annan kommun i riket, än som flyttat till Sollentuna från annan kommun. Utflyttningen har ökat kraftigt under en längre tid i takt med att babyboombarnen har nått upp till åldrar där flyttningsbenägenheten är hög. Mellan åren har inrikes inflyttningen varit större än inrikes utflyttningen, men de 3 senaste åren har inrikes utflyttningen kommit ikapp och legat högre än inrikes inflyttningen. Inflyttningen från utlandet har varit större än utvandringen ända sedan mitten av 1970-talet. År 2018 var inrikes flyttningsunderskottet -182 personer och invandraröverskottet 651 personer. Invandringen bidrog således mer till folkökningen år 2018, även om Sollentuna också hade en stor inrikes inflyttning och stort barnafödande. 7

8 Diagram 3 Flyttningar i Sollentuna kommun perioden Antal Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandringar Utvandringar År Sollentuna kommun kan delas upp i 10 kommundelar. Dessa kommundelars geografi redovisas i karta som återfinns i Tabellbilaga 2. Folkmängden ökade i Edsberg, Häggvik, Tureberg, Helenelund och Norrviken år I Rotebro, Viby, Vaxmora och Sjöberg minskade folkmängden jämfört med år Folkminskningen var dock minde än 1,1 procent i samtliga av dessa kommundelar. Folkökningen år 2018 var som störst i Edsberg, i antal personer räknat, där folkmängden ökade med 381 personer. Det motsvarar en procentuell folkökning på 3,7 procent. I denna del av kommunen har bostadsbyggandet varit stort, vilket förklarar den ganska kraftiga folkökningen. Folkökningen var även stor i Häggvik och Tureberg. I Häggvik ökade folkmängden med 3,0 procent år 2018 och i Tureberg var ökningen 1,0 procent. 8

9 Tabell 1 Befolkning i Sollentuna kommun 31 december 2017 och 31 december 2018 per kommundel samt förändring i absoluta och relativa tal Kommundel Absolut förändring Relativ förändring Rotebro % Viby % Norrviken % Vaxmora % Häggvik % Edsberg % Tureberg % Sjöberg % Helenelund % Restförda % Summa % *Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge. 9

10 3 Uppföljning av förra årets prognos Prognos 2018 överskattade folkökningen år 2018 med 66 personer. Sett till antal personer var överskattningen störst i åldern 20 till 29 och i åldern 0 år. Ser man istället till det relativa prognosfelet, det vill säga prognosfelet i förhållande till antal personer i åldersklassen, är det som störst för 0 åringar. Detta kan till stor del förklaras av att fruktsamhetstalen i Sollentuna kommun inte nådde den nivån som antogs i prognos I antagandet för fruktsamheten antogs Sollentuna följa rikets utveckling under prognosperioden, då kommunen historiskt har följts rikets utveckling ganska väl. Men fruktsamhetsuppgång som Statistiska centralbyrån hade antagit i den befolkningsprognos som fanns tillgänglig när Sollentunas prognos togs fram blev inte av. Senare under år 2018 släppte SCB en ny prognos där fruktsamhetsantalet hade reducerats. Tabell 2 Diagram 4 Prognos Utfall Absolut Relativ Ålder skillnad skillnad % % % % % % % % % % % % % % % Summa %

11 För hälften av kommundelarna överskattade prognosen befolkningsutvecklingen år Undantaget är Norrviken, Häggvik, Tureberg och Helenelund där folkmängden för utgången av år 2018 underskattades. Största överskattningen i antal var i Edsberg där det blev 180 fler personer i prognosen än utfallet. Procentuellt sett var det en överskattning på 1,6 procent. Den största underskattningen i antal var i Tureberg där det blev 151 färre personer i prognosen än utfallet, vilket procentuellt sett var en underskattning på -0,8 procent. Tabell 3 Prognos och utfall för Sollentuna kommun, kommundelar 31 december 2018 Kommundel Prognos 2018 Utfall 2018 Absolut skillnad Relativ skillnad Rotebro % Viby % Norrviken % Vaxmora % Häggvik % Edsberg % Tureberg % Sjöberg % Helenelund % Restförda % Summa % * Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge. 11

12 4 Prognos I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I bilaga 1 redovisas prognosen i tabellform. 4.1 Folkökning Folkökningen antas vara någorlunda jämn under hela prognosperioden. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Som underlag till årets prognos har kommunen tagit fram en mer försiktig bedömning av bostadsbyggandet för prognosperioden än den som låg till grund för förra året prognos. Detta bidrar till en lägre folkökningstakt i årets prognos tillsammans med ett nedjusterat antagande om barnafödandet. För mer om bostadsplanerna se avsnitt I början av prognosperioden är det främst inflyttningen som bidrar till folkökningen. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt och födelsenettot hamnar på ungefär samma nivå som flyttnettot. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet upp i åldrar där barnafödandet är högt. Bostadsbyggandet bidrar även till en ökad andel av befolkningen i barnafödande åldrar. Diagram 5 Folkökningen i Sollentuna kommun, observerat åren och prognos för åren Antal År 12

13 4.2 Folkmängd Kommunens folkmängd var personer vid årets slut år Under 2023 beräknas folkmängden överstiga personer och 4 år senare, år 2026, överstiga Vid utgången av år 2028 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt personer. Diagram 6 Folkmängden i Sollentuna kommun, observerat åren och prognos för åren Antal År 4.3 Åldersförändringar I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 2018 i jämförelse med prognosen för slutet av Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns tydligt utom för personer i åldrarna 25 till 40 år. Det väntade bostadsbyggandet ger en relativt hög inflyttning och en stor andel av dessa inflyttare är i åldrarna 25 till 40 år. Att antalet personer i åldern 25 till 40 beräknas ökar medför i sin tur att antalet barn ökar. Det ökade antalet barn beror alltså främst på den inflyttningen som bostadsbyggandet genererar. Även personer kring 70 års ålder minskar i takt med att 40-talisterna når högre åldrar. De stora barnkullarna födda på 40-talet medför att antalet personer i Sollentuna som är 75 år eller äldre ökar markant fram till år

14 Diagram 7 Folkmängden i Sollentuna kommun efter ålder, observerat 2018 och prognos för 2023 Antal SCB Folkmängden antas öka i nästan samtliga åldersgrupper fram till år 2023, Diagram 8. Undantagen är åldersgruppen 6 12 år och år som beräknas minska fram till år Under senare delen av prognosperioden, åren 2023 till 2028 ökar folkmängden i samtliga åldersgrupper utom år, år och år. Minskningen av personer som är år fram till år 2023 och den följande minskningen mellan i åldersgruppen år är ett resultat av att den stora gruppen födda på 40-talet åldras och istället kommer de mindre födelsekullarna från 1950-talet upp i dessa åldrar. Fram till år 2028 beräknas folkmängden öka i förskoleåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 112 fler år 2023 jämfört med år 2018 och cirka 494 fler år Det beror främst på att personer i åldern 30 till 44 år antas öka under prognosperioden. Åldersgruppen 6 12 år förväntas minska med 378 personer fram till Det stora inflyttningsöverskottet kommunen hade mellan åren har inneburit att det idag är många barn i åldern 6-12 år. De senaste åren har inflyttningsöverskottet dock sjunkit och väntas ligga kvar på denna något lägre nivå under prognosperioden. Detta innebär att antalet skolbarn kan väntas bli något färre de närmaste åren. Nästföljande femårsperiod, , ökar antalet 6-12 åringar och vid utgången av 2028 är de 215 färre barn än år Personer i åldern år ökar under prognosperioden i takt med att dagens stora grupp 6-12 åringar när gymnasieåldrarna. Åldersgruppen beräknas öka kraftigt den första femårsperioden fram till år 2023, för att därefter fortsätta öka i något svagare takt fram till De äldre åldersgrupperna ökar som mest mot slutet av prognosperioden. Från år 2018 fram till år 2028 antas åldersgruppen 80 till 84 år att ha ökat med 838 personer och åldersgruppen 85 till 89 år med 533 personer. De allra äldsta som är 90 år eller äldre ökar med drygt 150 personer fram till år Ålder 14

15 Diagram 8 Förändring jämfört med folkmängd Antal Ålder Tabell 4 Utfall 2018, prognos för 2023 och 2028 samt förändring jämfört med folkmängd 2018 Utfall Prognos Förändring jmf Totalt

16 4.4 Kommundelarna Prognoserna för kommundelarna redovisas i åldersklasser i Tabellbilaga 2. Den framtida befolkningsutvecklingen i kommundelarna bestäms till stor del av var i kommunen det väntas färdigställas bostäder under prognosperioden. Befolkningen väntas öka i samtliga kommundelar utom Viby och Norrviken där folkmängden beräknas minska marginellt med 1,5 respektive 1,3 procent. Folkökningen väntas bli störst i Edsberg som beräknas öka från personer år 2018 till cirka personer år Det innebär en ökning med drygt personer. I Häggvik och Vaxmora väntas den största procentuella folkökningen ske. Fram till år 2028 beräknas folkmängden ha ökat med drygt 25 procent i respektive kommundel, vilket innebär en folkökning på cirka personer i Häggvik drygt 600 personer i Vaxmora. I Tureberg och Helenelund väntas folkökningen bli ungefär lika stor i båda kommundelarna, drygt personer i Tureberg och knappt personer i Helenelund. Rotebro prognosticeras öka från nära personer år 2018 till nära år 2028, en ökning med 6 procent. Sjöberg förväntas ha en folkökning på 400 personer fram till prognosens sista år. Antal barn i förskole- och grundskoleåldrar väntas öka mest i Edsberg, Tureberg och Häggvik. Ökningen av antal personer i gymnasieåldrar beräknas bli störst i Tureberg, samtidigt som antal barn i låg- och mellanstadieåldrar väntas minska i Helenelund samt i Viby. Personer som är 80 år eller äldre prognosticeras öka i samtliga kommundelar men mest i Tureberg och Helenelund i antal personer räknat. Procentuellt sett blir ökningen kraftigast i Helenelund där antalet 80 år eller äldre väntas öka med drygt 131 procent fram till slutet av år Tabell 5 Befolkning i Sollentuna 31 december 2018 samt prognos för år 2028 per kommundel samt förändring i absoluta och relativa tal Kommundel Absolut förändring Relativ förändring Rotebro % Viby % Norrviken % Vaxmora % Häggvik % Edsberg % Tureberg % Sjöberg % Helenelund % Restförda % Summa % * Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge. 16

17 5 Antaganden 5.1 Antaganden om barnafödandet I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket 1. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 2018 var den summerade fruktsamheten 1,66 barn per kvinna i Sollentuna kommun. Det var under nivån för hela riket som låg på 1,76 barn per kvinna. Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera. Sollentuna har under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet haft en fruktsamhet som legat markant över riksgenomsnittet, för att de senaste åren närma sig riksgenomsnittet. År 2012 sjönk fruktsamheten under riksgenomsnittet för att året därpå åter vara på en högre nivå. År 2014 låg fruktsamheten i Sollentuna kommun på samma nivå som fruktsamheten i hela riket och uppgick då till 1,88 barn per kvinna. De följande åren har fruktsamheten legat under rikets nivå. Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Sollentunas befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste fem åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på den marginellt lägre nivån som observerats de senaste fem åren. 1 Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning , Demografiska rapporter 2018:1. 17

18 Diagram 9 Summerad fruktsamhet (TFR) och antaganden för åren TFR TFR Riket TFR Sollentuna År 5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling Sollentuna kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerad data för åren Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns- och åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Sollentuna kommuns femåriga dödsrisker. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram

19 Diagram 10 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling. Kvinnor Män Antal döda per Ålder Antal döda per Ålder år 100 år 95 år 95 år år år år 80 år 75 år 70 år 65 år 0 år år 80 år 75 år 70 år 65 år 0 år År År Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd

20 5.3 Födda och döda Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare nämnda antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor. Antalet födda förväntas öka i Sollentuna kommun under prognosperioden. Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om ett fortsatt positivt flyttningsnetto vilken också bidrar till ett ökat barnafödande då inflyttarna till Sollentuna kommun till övervägande del är unga med många i åldrar då det är vanligt att bilda familj. Antalet döda förväntas öka trots SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 1940-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Diagram 11 Antal födda och döda, observerat åren och prognos för åren Antal Födda Döda År 20

21 5.4 Antaganden om flyttningar Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för inrespektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram Utflyttning Den prognostiserade utflyttningen ur Sollentuna kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 12 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade riskerna hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga. Diagram 12 Utflyttningsrisker för Sollentuna kommun, baserat på observerad utflyttning Per Kvinnor Män Ålder 21

22 Inflyttning En omvärldsanalys av kommunen kan i stora drag sammanfattas i följande punkter: Expansiv region Bostadsbrist i hela länet 2 Underskott på bostäder både i kommunens centralort och övriga delar 2 Planerat bostadsbyggande lämnar utrymme för befolkningsökning Det finns idag inga lägenheter i Sollentuna som står tomma. Då det finns en stor efterfrågan på bostäder är det rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. Till grund för prognosen görs ett antagande som utgår ifrån att cirka bostäder kommer att byggas årligen. Byggprognosen har tagits fram genom en analys av tidigare utfall av byggplaner och därefter vägt in hur läget på bostadsmarknaden ser ut i nuläget. Detta antagande om bostadsbyggandet är ett något försiktigare antagande än det som låg till grund för förra årets prognos. Årets försiktigare antagande om bostadsbyggande i kommunen ger en lägre förväntad befolkningstillväxt i jämförelse med den prognos som togs fram år Det finns alltid en osäkerhet kopplat till bostadsbyggandet då det kan vara svårt att förutse marknadssvängningar eller exakta årtal för när ett byggprojekt är färdigställt. En del större projekt som nu väntas bli färdiga efter prognosperioden skulle eventuellt kunna komma igång tidigare. Diagram 13 Färdigställt bostadsbyggande i Sollentuna kommun och prognos för åren Antal Flerbostadshus Småhus År Källa: Faktiskt färdigställande år kommer från SCB. Färdigställande år 2018 är endast en preliminär siffra från SCB. Prognos över bostadsbyggande är Sollentuna kommuns egen bedömning av färdigställandet. 2 Länsstyrelsen Stockholm, Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2018, Rapport 2018:2 22

23 Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt. Diagram 14 Antagande om flyttningsöverskott för Sollentuna kommun Antal Flyttningsöverskott -600 År Inflyttarnas åldersfördelning Inflyttarnas åldersstruktur är baserad på den observerade inflyttningen där de senaste fem senaste årens inflyttning har utgjort underlaget för att få stabilitet. Därefter har denna femåriga inflyttningsfördelningen jämnats ut med glidande medelvärde över ålder för de åldrar där antalet inflyttare är få. Diagram 15 Inflyttarnas åldersfördelning baserad på observerad inflyttning Procent Kvinnor Män År 23

24 6 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 6.1 Slumpfel Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om vi allvetande visste den sanna fruktsamheten, dödligheten och flyttriskerna skulle prognosen ändå innehålla fel på grund av slumpen. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 6.2 Fel i antaganden Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 6.3 Fel på grund av planavvikelser I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 24

25 6.4 Modellfel Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 25

26 7 Tabellbilaga Folkmängd: planeringsåldersklasser SCB Prognosår w Totalt Folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår w Totalt

27 7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår w Totalt Folkmängd: 1-års klasser för personer 0-20 år SCB Prognosår

28 7.1.5 Demografiska komponenterna. Utfall år 2018 och prognos År Födelse- Folkmängd Folkökning Födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto Flyttnings

29 8 Tabellbilaga 2 kommundelar Befolkningsprognosen för Sollentuna kommun redovisas i denna rapport i form av tabeller för kommunen totalt och för de olika kommundelarna. 29

30 8.1.1 Folkmängd Rotebro: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Rotebro: 1-års klasser för personer 0-20 år SCB Prognos Totalt

31 8.1.3 Folkmängd Viby: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Viby: 1-års klasser för personer 0 20 år SCB Prognos Totalt

32 8.1.5 Folkmängd Norrviken: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Norrviken: 1-års klasser för personer 0 20 år SCB Prognos Totalt

33 8.1.7 Folkmängd Vaxmora: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Vaxmora: 1-års klasser för personer 0 20 år SCB Prognos Totalt

34 8.1.9 Folkmängd Häggvik: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Häggvik: 1-års klasser för personer 0 20 år SCB Prognos Totalt

35 Folkmängd Edsberg: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Edsberg: 1-års klasser för personer 0 20 år SCB Prognos Totalt

36 Folkmängd Tureberg: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Tureberg: 1-års klasser för personer 0 20 år SCB Prognos Totalt