Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Transkript

1 Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över invånare år Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer Sundsvalls kommun under hösten 2019 nå målet. År 2021 antas Sundsvalls ha invånare (se figur 1). Jämfört med befolkningsprognos från 2016 antas takten i befolkningsökningen bli något svagare de närmast kommande åren. Anledningen tillskrivs de förändringar i migrationspolitiken som skett vilket antas medföra att något färre personer ansöker om asyl i Sverige de kommande åren. Figur 1 Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun , målet om invånare antas uppnås Sundsvalls kommun antas ha en årlig befolkningsökning med uppåt personer fram till 2023 (se figur 2) Därefter antas befolkningsökningen plana ut, främst beroende på minskad immigration till kommunen och ett lägre födelseöverskott.

2 Figur 2: Befolkningsförändring per år, från faktisk förändring och för prognosticerad utveckling. Befolkningsprognosen för åren har producerats av SCB. Inför framtagandet av prognosen har antaganden om fruktsamhet, dödlighet, inflyttning, immigration 1 och utflyttning fastställs. Generellt utgår prognosen från den historiska utvecklingen i kommunen ett antal år bakåt samt SCB:s riksprognos för befolkningsutvecklingen under prognosperioden för åren Värt att nämna är att planerat bostadsbyggande i kommunen och vad det kan antas generera i antalet nya invånare inte vägts in som en variabel i prognosen. Den faktor som är svårast att prognostisera är immigrationen till kommunen. Övriga variabler är mer konstanta över tid. Utrikes inflyttning påverkas i hög grad av oro och konflikter i omvärlden samt migrationspolitik som är svåra att beräkna. Antalet människor som immigrerar till Sundsvalls kommun antas följa mönstret i SCB:s riksprognos under prognosperioden med en viss justering. Genomsnittlig andel av rikets immigration till Sundsvall de senaste åren ställs mot SCB:s riksprognos för 1 Immigration statistiskt samlingsnamn för människor som av olika anledningar flyttar till Sverige från utlandet, exempelvis för att arbeta, studera eller söka asyl.

3 migrationen. Med detta som bakgrund är det viktigt att poängtera att prognosen ska ses som ett scenario om Sundsvall kommuns befolkningsutveckling och inte en absolut sanning. Befolkningsprognosen för riket pekar på att antalet äldre kommer öka i takt med att vi lever längre. För Sundsvalls del antas ökningen av antalet personer över 85 år kraftigt tillta vid år 2021, för att år 2035 ha ökat med 72 % från år 2016 (se figur 3). Antalet kommuninvånare i åldrarna år antas fram till år 2022 öka med 30 % och därefter öka på ungefär motsvarande nivå till år Gymnasieungdomar (16-18 år) förutspås en likande trend, om än med en något lägre ökning. Antalet personer upp till 15 år ökar något under hela prognosperioden till följd av att födelsetalen antas öka. Figur 3: Procentuell förändring av befolkningen i kommunen för olika åldersklasser Personer i åldrarna år antas öka något fram till år Enligt prognosen kommer befolkningen i kommunen öka med 5067 personer under åren % av ökningen består av personer i arbetsför ålder (19-64 år). Fram till år 2035 antas befolkningen öka med 7405 personer varav 27 % i arbetsför ålder (se figur 4).

4 En befolkningsökning med 5067 personer till år 2025 varav: 1769 personer i åldern i åldern år År 2025 År i åldern 65-uppåt Figur 4: Procentuell fördelning av befolkningsförändringen för Sundsvalls kommun , vid olika tidpunkter. Befolkningsprognosen pekar på en relativt hög nettoinflyttning till kommunen de närmast kommande åren. Ökningen av antalet inflyttade antas därefter plana ut mot slutet av prognosperioden (se figur 5). Födelseöverskottet antas bli konstant till år 2035, med en viss ökning fram till år Att fler personer föds än vad som avlider är viktigt för befolkningsutvecklingen av flera anledningar. Nyblivna föräldrar är mindre flyttningsbenägna, vilket gör att utflyttningsriskerna minskar i takt med att födelseöverskottet ökar. Dessutom ökar basen av kommuninvånare där man kan bortse från in- och utflyttning. Figur 5: Nettoflytt och födelseöverskott faktisk utveckling med prognos för

5 I Sverige behövs en fruktsamhet på 2,1 barn per kvinna för att befolkningen ska reproducera sig själv utan immigration. I länder med större dödsrisker krävs ett högre fruktsamhetstal. Under 2016 var det fruktsamhetstalet 1,85 barn per kvinna i Sverige. Fruktsamhetstalet för Sundsvalls kommun har under en tioårsperiod varit i paritet med riket. Likt majoriteten av landets kommuner antas befolkningsökningen drivas av immigrationen och så även i Sundsvalls kommun. Befolkningen i Sundsvall skulle minska med cirka personer per år (se figur 6) fram till år 2035 om människor från utlandet inte migrerade till kommunen. Som tidigare nämnts är denna variabel svår att prognostisera. Övriga parametrar är mer konstanta över tid och därför måste nyanlända personer ses som en möjlighet och potential för kommunen. Figur 6: Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun, med och utan immigration. Inrikes flyttningsnetto har under lång varit negativt för Sundsvalls kommun. Generellt sett är det unga personer som väljer att flytta från kommunen för att studera och arbeta. Studier av utrikes föddas flyttningsmönster i Sverige som SCB genomfört visar på ett likande flyttningsmönster som för svenskfödda personer. Studieorter och storstäderna är mest attraktivt även för denna grupp. Att få personer oavsett bakgrund att vilja bosätta i Sundsvalls kommun kan därför ses som faktor till en stabil befolkningsökning över tid.

6 Befolkningsutvecklingen varierar bland kommundelarna. Stadsnära kommundelar som Alnö, Matfors och Njurunda antas stabilt växa befolkningsmässigt fram till år 2035 (se figur 7). Mer perifera kommundelar som Indal-Liden, Njurunda glesbygd, Stöde och Sättna antas ha en relativt oförändrad befolkningsutveckling fram till Sundsvalls tätort antas fortsätta växa befolkningsmässigt och passerar under år 2019, invånare (se figur 8). Figur 7: Befolkningsutveckling i kommundelarna, faktisk utveckling, prognosticerad utveckling. Figur 8: Befolkningsutveckling i Sundsvalls tätort, faktisk utveckling, prognosticerad utveckling.