Befolkningsprognos 2016

Transkript

1 KS Anders Lindgren

2

3 Innehåll 1 Inledning Befolkningsprognoser och kommunal planering Träffsäkerheten i prognosen Befolkningsförändringar och prognossäkerhet Befolkningsförändringar under 2014 och Jämförelse mellan tidigare prognos och utfall Totalprognos Barn och unga Den vuxna befolkningen Den äldre befolkningen Delområdesprognoser Lerum Floda Gråbo PROGNOSANTAGANDEN Antaganden och beräkningar Antal födda barn Antalet döda Inflyttning och förändringar i bostadsbeståndet Utflyttning Tabellbilaga Totalprognos Lerums kommun Delområdesprognoser i Lerums kommun Befolkningsutveckling i Lerums kommun Könsfördelning i befolkningen 2015 och

4 4

5 1 Inledning 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering Lerums kommun tar årligen fram en befolkningsprognos. Den består av en totalprognos för kommunen som helhet och delområdesprognoser för kommundelarna Lerum, Gråbo och Floda. Lerums kommuns befolkningsprognos utgör underlag för behovsberäkningar i samband med framtagande av kommunens budget och är också ett underlag för övrig planering och dimensionering av kommunal verksamhet och service. Prognosen ger en indikation på några av de krav som kommer att ställas på kommunen framöver vad gäller till exempel barnomsorg, skola, äldreomsorg och olika typer av infrastruktur. Befolkningsprognosen 2016 baseras på befolkningsstatistik från Beräkningen sker utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, utflyttningsrisker, inflyttning till kommunen samt planerad byggnation. Totalprognosen görs för 10 år, medan delområdesprognosen görs för 5 år Befolkningsprognosen har en nära koppling till kommunens bostadsförsörjningsprogram. Den planerade byggnation som slås fast genom antagande av bostadsförsörjningsprogrammet är en av de viktigaste faktorerna för att kunna få fram en välunderbyggd befolkningsprognos. Prognosen och några av dess konsekvenser redovisas även de i bostadsförsörjningsprogrammet. 1.2 Träffsäkerheten i prognosen En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Vid användande av befolkningsprognosen är det därför viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning. Även om vi utifrån kunskap om olika förhållanden försöker förutse fruktsamhet/hur många barn som kommer att födas, dödsrisker, in- och ut flyttningar de närmaste åren, så finns det alltid inslag av osäkerhet i dessa antaganden. Skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet kan både bero på både slumpmässiga fel och felaktiga antaganden vid framtagandet av prognosen. Osäkerheten i prognosen ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig och ju mindre prognosområdena är eftersom mindre områden är mer känsliga för slumpmässiga variationer. Osäkerheten är störst i de rörliga åldrarna det vill säga när man föds, när man är som mest flyttbenägen (20-29 år) och när man dör. Om situationen i samhället kraftigt förändras, till exempel när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, får det direkta återverkningar på fruktsamhet, dödlighet och flyttningsmönster. Fruktsamheten varierar mycket mellan enskilda år, det gör att antalet barn som kommer att födas är svårt att beräkna. Antalet födda beror inte enbart på fruktsamheten utan även på hur åldersstrukturen i ett område ser ut. Antalet in- och utflyttare påverkas mycket av när planerade byggprojekt slutligen färdigställs. Ju längre fram i tiden antaganden om byggnation görs, desto större osäkerhet. Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis påverka viljan hos byggföretag att investera och överklagande av planprojekt kan medföra att byggplaner måste skjutas på framtiden. 5

6 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 2.1 Befolkningsförändringar under 2014 och 2015 Lerums befolkning ökade 2015 med 410 personer från till till 39319, vilket innebär en ökning med 1,03 procent. Ökningen består av ett födelseöverskott på 110 personer och ett positivt flyttnetto på 300 personer var ökningen 452 personer och bestod av ett födelseöverskott på 164 personer och ett flyttnetto på 288 personer. I tabeller i slutet av rapporten finns befolkningsutvecklingen redovisad från 2005 och framåt. 2.2 Jämförelse mellan tidigare prognos och utfall Enligt 2015 års prognos skulle befolkningen uppgå till i slutet av år Då det verkliga utfallet blev innebär det att prognosen underskattade befolkningstillväxten med totalt 108 personer. Orsakerna till avvikelsen är att det föddes fler barn än beräknat, men framförallt att det flyttade in fler barnfamiljer än beräknat, troligen som en följd av att fler bostäder antaget färdigställdes. Avvikelserna i prognosen är tydligast i åldersspannet år där knappt hälften av avvikelsen återfinns. Antalet nyfödda underskattades med 20 barn, medan barn i förskoleåldern (1-5 år) istället blev 30 färre än vad prognosen förutsåg. En annan åldersgrupp där avvikelsen är märkbar är gruppen 85 år och äldre där utfallet blev 15 personer färre än prognossiffran. Fördelat på de olika kommundelarna är avvikelsen störst i Lerum som ökade med ca 80 personer fler än vad som beräknats i prognosen. Utfallet i Floda överstiger med 10 och Gråbo står för de resterande 18 personerna av avvikelsen. 6

7 3 Totalprognos Enligt prognosen förväntas Lerums befolkning växa med 4885 personer den kommande tioårsperioden. Det innebär en ökning med 12%, vilket kan jämföras med att Lerum har vuxit med 10 procent mellan 2005 och Utifrån målet om en befolkningstillväxt på en procent per år över en tioårsperiod visar prognosen att Lerum når målet med en genomsnittlig ökning med 1,15% per år utifrån nuvarande planer på bostadsbyggande och övriga antaganden. Folkmängden i Lerums kommun , prognos och mål om 1 % befolkningsökning I diagrammet nedan framgår hur kommunens demografiska struktur förändras under prognos- och utblicksperioden. Gruppen runt 20 år kommer att minska medan grupperna och förskjuts framåt. Det resulterar i en något ökad medelålder och jämnare fördelning i åldersgrupperna från 40 år och uppåt. Lerums befolknings-struktur karaktäriseras fortsatt av en tydlig, smal "midja" i åldersgruppen år. Könsfördelningen är mycket jämn i samtliga åldersgrupper upp till ca 80-årsåldern då andelen kvinnor ökar till följd av en högre förväntad medellivslängd. Fördelningen förändras inte nämnvärt under prognosperioden Demogafisk förändring År Folkmängd Folkökning Ökning, % ,03% ,14% ,26% ,50% ,39% ,55% ,29% ,19% ,01% ,63% ,58% Hela perioden % 7

8 3.1 Barn och unga Under prognosperioden förväntas antalet barn och unga öka tydligt. Gruppen nyfödda förväntas öka mest med ca 18% och grupperna 1-2 respektive 3-5 med 14-17%. Gruppen 0-5 år ökar med ca 16% under prognosperioden. Prognostiserad kumulativ befolkningsförändring, nyfödda och förskolebarn Barn och ungdomar i skolålder ökar under prognosperioden med knappt 20% under prognosperioden. Den tydligast ökande gruppen i gruppen med grund- och gymnasieelever är åringar som fram till 2025 väntas öka med drygt 30 procent. Även gruppen år ökar betydligt, med 25%. Även 7-12-åringarna ökar med nästan 15%.Gruppen 6-åringar ökar med ca 10 procent under perioden, men minskar något under prognosperiodens första 3 år. Prognostiserad kumulativ befolkningsförändring hos grundskolebarn och gymnasieungdomar

9 3.2 Den vuxna befolkningen Den vuxna befolkningen, d.v.s. de mellan 19 och 64 år, kommer totalt sett att öka med ca 9 procent under prognosperioden. Gruppen mellan 19 och 24 år förväntas minska under prognosperiodens första halva för att sedan öka till en nivå på ungefär samma nivå som vid prognosperiodens början. Den övriga vuxna befolkningen förväntas öka med drygt 10% under prognosperioden. Prognos kumulativ förändring hos den vuxna befolkningen Den äldre befolkningen Befolkningsprognosen visar på en kraftig ökning av antalet äldre 75-w som kommer att öka med knappt 50 procent under prognosperioden, vilket motsvarar ungefär 1400 personer.gruppen år förväntas däremot minska under hela perioden med drygt 600 personer eller 15%. Prognos kumulativ förändring hos den äldre befolkningen

10 4 Delområdesprognoser 4.1 Lerum Befolkningen i Lerums kommundel förväntas öka med drygt 1600 personer eller drygt 8% fram till Den största ökningen sker i åldersgrupperna 0-24 och år, som ökar med ca 9% vardera, vilket innebär drygt 600 respektive 850. Gruppen 65-w ökar med knappt 8 procent eller 170 personer. 4.2 Floda Befolkningen i Floda kommundel beräknas öka med knappt 6 procent från till Ökningen sker här ganska jämt fördelat mellan de olika åldersgrupperna på mellan 4,5 och 6,5%. Gruppen 0-24 år förväntas öka med 170 personer, gruppen med 330 personer och gruppen 65 och äldre med 100 personer. 10

11 4.3 Gråbo I likhet med Floda beräknas Gråbo kommundel öka med ungefär 6 procent eller 600 personer de närmaste 5 åren till personer fram till Entydlig ökning beräknas ske i gruppen 65-w som ökar med 11 procent eller 190 personer. Grupper 0-24 förväntas öka med 7% eller 220 personer och gruppen år med 4% eller 200 personer. 11

12 5 PROGNOSANTAGANDEN Befolkningsprognosen beräknades för 2016 i början av april och utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31/ Därefter görs en framskrivning ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, inflyttningsandelar och utflyttningsrisker. Den totala folkmängden i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och dels på bostadsbyggandets omfattning. I befolkningsprognosen gäller det att göra en så god skattning av dessa faktorer som möjligt. 5.1 Antaganden och beräkningar Antal födda barn Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. I prognosberäkningen används ett fruktsamhetsindex som beräknas av SCB. Indexet anger hur Lerum förhåller sig till riket och visar på att det här föds fler barn jämfört med rikets medelvärde. Lerums index används som utgångsvärde för beräkning av fruktsamheten. I Sverige varierar antalet födda barn kraftigt över tid, mycket beroende på konjunktur Antalet döda Hur många människor som avlider under prognosperioden beror på befolkningens ålders- och könssammansättning. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen beräknas utgångsvärdet för dödsriskerna utifrån faktiska tal för Lerum. Inga ytterligare antaganden om förändrad dödlighet har gjorts Inflyttning och förändringar i bostadsbeståndet Människors möjligheter att flytta till och inom kommunen påverkas bland annat av nybyggnation av bostäder. En del av dem som flyttar in i nytillkomna bostäder kommer inte utifrån, utan från befintliga bostäder i kommunen. Det befintliga bostadsbeståndet påverkar också nettoinflyttningen bland annat genom generationsväxling, ombyggnationer, permanentning av fritidshus, rivningar eller att en del flyttningar sker utan att friställa bostäder för nya boende. Kommunens mottagande av nyanlända personer med permanent uppehållstillstånd har också tagits med i förutsättningarna Utflyttning Antalet invånare som antas flytta ut från kommunen beräknas genom att så kallade utflyttningsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen används en utflyttningsrisk beräknad utifrån faktiska tal för Lerum. Utflyttningsriskerna i de olika åldrarna anger sannolikheten att en person ska flytta ut från kommunen under ett år för män respektive kvinnor i olika åldrar. 12

13 6 Tabellbilaga 6.1 Totalprognos Lerums kommun Ålder w Summa Årlig förändring Förändring (%) 1,03% 1,14% 1,26% 1,50% 1,39% 1,55% 1,29% 1,19% 1,01% 0,63% 0,58% 6.2 Delområdesprognoser i Lerums kommun Delområdesprognos Lerum kommundel Ålder w Summa

14 Delområdesprognos Floda kommundel Ålder w Summa Delområdesprognos Gråbo kommundel Ålder w Summa

15 6.3 Befolkningsutveckling i Lerums kommun Förändr Förändr % Ålder ,6% ,0% ,1% ,9% ,8% ,9% ,5% ,9% ,2% ,7% ,8% 85-w ,1% Summa ,1% 6.4 Könsfördelning i befolkningen 2015 och 2025 Ålder Andel kvinnor 2015 Andel män 2016 Andel kvinnor 2025 Andel män 2025 Förändring (andel kvinnor) 0 44,7% 55,3% 48,9% 51,1% 4,2% ,8% 51,2% 48,4% 51,6% -0,4% ,2% 51,8% 48,8% 51,2% 0,5% ,1% 52,9% 48,0% 52,0% 0,9% ,9% 51,1% 49,0% 51,0% 0,1% ,2% 52,8% 47,7% 52,3% 0,5% 19 45,8% 54,2% 46,0% 54,0% 0,2% ,1% 52,9% 46,4% 53,6% -0,7% ,3% 47,7% 51,9% 48,1% -0,4% ,0% 51,0% 49,0% 51,0% 0,0% ,6% 48,4% 51,0% 49,0% -0,7% ,3% 45,7% 54,1% 45,9% -0,2% 85-w 60,0% 40,0% 57,2% 42,8% -2,8% Summa 49,9% 50,1% 49,8% 50,2% -0,1% 15