Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Transkript

1 Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer Sundsvalls kommun någon gång under år 219 nå detta mål. 221 antas Sundsvalls ha invånare (se figur 1). Jämfört med befolkningsprognoser från år 214 och år 215 antas befolkningen öka i en snabbare takt de närmaste åren vilket gör att målbilden antas uppnås tidigare jämfört vad tidigare års prognoser förutspått. Anledningen tillskrivs främst den ökade invandringen till kommunen. Antal Personer Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun ; Figur 1 Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun , målet om 1 invånare antas uppnås 219. Sundsvalls kommun antas ha en årlig befolkningsökning med uppåt 6-8 personer de närmast kommande åren. (se figur 2) Därefter antas befolkningsökningen plana ut, främst beroende på minskad invandring och ett lägre födelseöverskott. Då asylsökande kan folkbokföras när beslut om uppehållstillstånd fattats förväntas den stora flyktingströmmen under år 215 registeras i befolkningstatistiken år Det finns således en eftersläpning i statistiken som styrs av migrationspolitiken och migrationsverkets handläggningstider, vilket skapar en osäkerhet i befolkningsprognosen för Sundsvalls kommun.

2 Antal personer 9 Befolkningsförändring per år Sundsvalls kommun Befolkningsförändring Figur 2: Befolkningsförändring per år, från faktisk förändring och för prognosticerad utveckling. Befolkningsprognosen för åren har producerats av SCB. Inför framtagandet av prognosen har antaganden om fruktsamhet, dödlighet, inflyttning, immigration (invandring) och utflyttning diskuterats med SCB. Generellt utgår prognosen från den historiska utvecklingen i kommunen ett antal år bakåt samt SCB:s riksprognos för befolkningsutvecklingen under prognosperioden. Den variabel som är svårast att prognostisera är invandringen till kommunen. Övriga variabler är mer konstanta över tid. Utrikes inflyttning påverkas i hög grad av oro och konflikter i omvärlden samt migrationspolitik, som är svåra att beräkna. Antalet invandare till Sundsvalls kommun antas följa mönstret i SCB:s riksprognos för immigration under prognosperioden. Genomsnittlig andel av rikets immigration till Sundsvall de senaste åren i förhållande till SCB:s riksprognos används för att räkna ut antalet invandare. Med detta som bakgrund är det viktigt att poängtera att prognosen ska ses som ett scenario om Sundsvall kommuns befolkningsutveckling och inte en absolut sanning.

3 Befolkningsprognosen för riket pekar på att antalet äldre kommer öka i takt med att vi lever längre. För Sundsvalls del antas ökningen av antalet personer över 85 år kraftigt tillta vid år 221, för att år 235 ha ökat med 76 % från år 215. (se figur 3). Kommuninvånare i åldrarna år antas fram till år 222 öka med 3 % och därefter håller sig ökningen på en relativt konstant nivå till år 235. Gymnasieungdomar (16-18 år) förutspås en likande trend, om än med något lägre ökning. Antalet personer upp till 15 år ökar stadigt under hela prognosperioden. Personer i åldrarna år antas öka något fram till år 235. Förändring 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Befolkningsprognos Sundsvalls kommun år 6-15 år år år år år år 85-w år -1% Källa: SCB -2% Figur 3: Procentuell förändring av befolkningen i kommunen för olika åldersklasser. Enligt prognosen kommer befolkningen i kommunen öka med 421 personer under åren % av ökningen består av personer i arbetsför ålder (19-64 år). Fram till år 235 antas befolkningen öka med 6587 personer varav 19 % i arbetsför ålder (se figur 4). En befolkningsökning med 421 personer till år 222 varav: 169 personer i åldern i åldern år i åldern 65-uppåt Figur 4: Procentuell fördelning av befolkningsförändringen för Sundsvalls kommun , vid olika tidpunkter.

4 Befolkningsprognosen pekar på en relativt kraftig ökning i nettoinflytt till kommunen de närmast kommande åren, med en topp år 218. Ökningen av antalet inflyttade antas plana ut vid år 226 och antas därefter befinna sig på en jämn nivå till 235 (se figur 5). Födelseöverskottet antas bli mer konstant från till år 235, med en viss ökning fram till år 222. Att fler personer föds än vad som avlider är viktigt för befolkningsutvecklingen av flera anledningar. Nyblivna föräldrar är mindre flyttningsbenägna, vilket gör att utflyttningsriskerna minskar i takt med att födelseöverskottet ökar. Dessutom ökar basen av kommuninvånare där man kan bortse från in- och utflyttning. Prognos födelseöverskott och nettoflytt Födelseöverskott Nettoflytt Figur 5: Prognos för födelseöverskott och nettoflytt. I Sverige krävs en fruktsamhet på 2,1 barn per kvinna för att befolkningen ska reproducera sig själv. I länder med större dödsrisker krävs ett högre fruktsamhetstal. Under 215 var det fruktsamhetstalet 1,85 barn per kvinna i Sverige. Sundsvalls kommun har under de senaste 1 åren haft ett fruktsamhetstal lika med eller något lägre än riksgenomsnittet.

5 Likt majoriteten av landets kommuner antas befolkningsökningen drivas av invandring och så även i Sundsvalls kommun. Utan invandring skulle befolkningen minska med cirka personer per år (se figur 6). Som tidigare nämnts är invandringen den faktor som är mest osäker att prognostisera för befolkningsutvecklingen. Övriga parametrar är mer konstanta över tid och därför måste invandringen ses som en möjlighet och potential. Antal personer Prognos med invandring Prognos utan invandring Figur 6: Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun, med och utan invandring. Inrikes flyttningsnetto har under lång varit negativt för Sundsvalls kommun. Historiskt sett är invandringen den främsta faktorn till befolkningsökningen som skett i kommunen. Generellt sett är det unga personer som väljer att flytta från kommunen för att studera och arbeta. Inrikes flyttningsnetto brukar ses som ett mått på attraktivitet. Studier av invandrares inrikes flyttningsmönster som SCB genomfört visar att invandrare har ett likande flyttningsmönster som svenskfödda personer. Att få personer oavsett bakgrund att vilja bosätta i Sundsvalls kommun kan därför ses som faktor till en stabil befolkningsökning över tid.

6 Befolkningsutvecklingen varierar bland kommundelarna. Stadsnära kommundelar som Alnö, Matfors och Njurunda antas stabilt växa befolkningsmässigt fram till år 235 (se figur 7). Mer perifera kommundelar som Indal-Liden, Njurunda glesbygd, Stöde och Sättna antas ha en relativt oförändrad befolkningsutveckling fram till 235. Sundsvalls tätort antas fortsätta växa befolkningsmässigt och passerar under år 219, 6 invånare (se figur 8) Befolkningprognos kommundelar Alnö Sättna Njurunda tätortsområde Njurunda glesbygdsområ de Matfors Stöde Figur 7: Befolkningsutveckling i kommundelarna, faktisk utveckling, prognosticerad utveckling Befolkningsprognos Sundsvall tätort Sundsvall tätort Figur 8: Befolkningsutveckling i Sundsvalls tätort, faktisk utveckling, prognosticerad utveckling.