Befolkningsprognos

Transkript

1 Befolkningsprognos Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström

2 Befolkningsprognos Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer och troligen minskar befolkningen med drygt 100 personer Folkmängden är nu tillbaka på samma nivå som före de tidigare årens uppgång. Om folkmängden fortsätter förändras i samma takt som under de senaste åren (Trend) kommer kommunens befolkning i princip att förbli oförändrad men det kommer att ske stora omfördelningar mellan åldergrupperna. Det blir färre i skolåldrarna, en svag utveckling i de arbetsföra åldrarna och betydligt fler pensionärer. Om kommunen ska uppnå en stark befolkningstillväxt (Vision, dvs invånare.) krävs inflyttning på nivåer som ligger över de år när kommunen historiskt sett vuxit som snabbast. Detta påverkar framför allt de arbetsföra åldrarna positivt men på lite sikt även de yngre åldrarna. Diagram 1 Befolkningsutveckling samt prognos för i tre olika scenarier (antal personer) Trend Tillbakagång Vision På lång sikt kommer det minskande antalet i arbetsför ålder i kombination med ett ökande antal äldre att medföra en ökad försörjningsbörda i kommunen. Färre ska försörja fler. Det minskande antalet i arbetsför ålder medför troligen ett minskat utbud av arbetskraft och en stagnerande tillväxt för skatteintäkter samtidigt som behoven i äldreomsorgen ökar. Inte ens med en kraftig befolkningstillväxt kommer försörjningsbördan att kunna hållas kvar på dagens nivå.

3 2 Historik Prognosen för befolkningens utveckling avser de kommande åren. I detta första kapitel beskrivs den historiska utvecklingen från 1975 till Den historiska utvecklingen är viktig dels för att ge ett perspektiv på hur kommunens befolkning tidigare har utvecklats, dels för att se om den kommande prognosen är rimlig. 2.1 Befolkningsutveckling För drygt 30 år sedan hade kommunen knappt invånare. Befolkningen ökade år efter år fram till och med 1980 då kommunen hade drygt invånare. Därefter vidtog en period med i princip oförändrad befolkning. Från 1998 steg befolkningen åter snabbt och toppåret var 1994 med drygt invånare. Diagram 2 Befolkningsutveckling i Skellefteå kommun (antal personer) Källa: SCB I mitten av 1990-talet förändrades mönstret och befolkningen sjönk under en knapp tioårsperiod med personer till knappt invånare Detta motsvarar att kommunen förlorat drygt fem procent av sina invånare. Åren 2004 till 2007 gav en viss återhämtning och befolkningen ökade i genomsnitt med 80 personer per år. Under 2008 minskade befolkningen åter framför allt till följd av minskad inflyttning. 2.2 Flyttningar Den viktigaste komponenten för befolkningens utveckling är flyttningarna. Flyttningarna består av in- respektive utflyttning till/från kommunen. Ibland redovisas statistiken fördelat på inrikes och utrikes flyttningar. För Skellefteå kommun visar flyttningarna ett tydligt samband med kommunens befolkningsutveckling.

4 Fram till början av 1980-talet var inflyttningen större än utflyttningen samtidigt som befolkningen växte. Därefter vidtog en period fram till slutet av 1980-talet där in- och utflyttning var relativt balanserad. Under dessa år förändrades inte kommunens befolkning. Efter det vidtog en period med kraftigt ökad inflyttning, men i princip oförändrad utflyttning, och därmed följde ännu en period av ökande befolkning. Diagram 3 In- och utflyttning (antal personer) Inflyttning Utflyttning Källa: SCB Ett par år in på 1990-talet påbörjades en period där inflyttningen till kommunen sjönk samtidigt som utflyttningen steg mycket kraftigt. Detta fenomen kvarstod ända in på början av 2000-talet. Det var under dessa år som kommunen förlorade invånare. Från 2003 till 2007 hade kommunen åter ett positivt flyttnetto. Det positiva flyttnettot drevs av en ökande inflyttning. Utflyttningen från kommunen låg hela perioden kvar på en relativt tidigare år hög nivå. Under 2008 vek inflyttningen kraftigt ned samtidigt som utflyttningen ökade, vilket resulterade i att flyttnettot åter blivit negativt. 2.3 Födda och Döda Utöver flyttningar spelar naturligtvis antalet barn som föds och antalet personer som dör en roll för kommunens befolkningsutveckling. Antalet personer som dör i kommunen varje år ligger sedan lång tid i intervallet personer. Fram till 1988 föddes mellan 800 och 900 barn per år i kommunen. Födelsenettot var de flesta av dessa år positivt. Därefter steg födelsetalen kraftigt och toppade 1991 med nyfödda. Efter det sjönk födelsetalen igen och tycks nu ha etablerat sig på en ny lägre nivå på cirka 700 födda per år.

5 Fruktsamhetstalet är sedan länge något högre i Skellefteå än genomsnittet i Riket. Diagram 4 Födda och Döda i Skellefteå kommun (antal personer) Födda Döda Källa: SCB När antalet födda respektive döda i kommunen ligger på dagens nivåer bidrar födelsenettot negativt till befolkningsutvecklingen. De senaste 10 åren har detta bidragit negativt med mellan 100 och 200 personer per år. 2.4 Troligt utfall 2009 Folkmängden för 2009 presenteras inte förrän andra halvan av februari I slutet av oktober hade kommunen preliminärt drygt invånare, det vill säga en befolkningsminskning med drygt 100 personer under årets första 10 månader. Den preliminära statistiken visar även på ett födelseunderskott på knappt 50 personer. Flyttningen från och till utlandet är positiv och 300 fler personer har flyttat in till kommunen än härifrån. De inrikes flyttningarna är dock negativa och drygt 350 personer fler har valt att lämna kommunen än som har flyttat hit. Den preliminära statistiken från oktober tyder på att 2009 kommer att bli det andra året i rad med minskande befolkning i kommunen.

6 3 Metod och antaganden för befolkningsframskrivningen En prognos är inte en exakt förutsägelse av framtiden. Alla prognoser baseras på en uppsättning antaganden om framtiden. Beroende på vilka antaganden som görs kan utfallet av prognosen bli väldigt olika. Ett sätt att hantera osäkerheten är att arbeta med flera olika scenarier med var sin egen uppsättning antaganden. På så sätt kan flera olika tänkbara framtider beskrivas. I den här prognosen presenteras tre olika scenarier. Ett som i princip är en framskrivning av dagens utveckling, ett mer positivt och ett negativt scenario. Gemensamt för de tre scenarierna är att de utgår från 2008 års befolkningsstruktur. 3.1 Trend Framtiden ser ut om idag Utgångspunkten för trendscenariot är att kommunens befolkning kommer att utvecklas på samma sätt under prognosperioden som under de senaste tre åren. Detta innebär att ålders- och könsspecifika dödsrisker samt åldersspecifik fruktsamhet under hela perioden antas förbli desamma som ett genomsnitt av 2006, 2007 och In- och utflyttning sker på samma nivå som ett genomsnitt av 2006, 2007 och Åldersoch könsfördelningen för de som flyttar antas vara densamma som ett genomsnitt av 2006, 2007 och För de två närmaste prognosåren 2009 och 2010, görs ett undantag från principen om att de tre senaste åren ska styra utvecklingen. In- och utflyttning 2009 sker på samma nivå som den senaste tolvmånadersperioden. In- och utflyttning 2010 sker på nivåer mellan 2009 års nivå och genomsnittet för 2006, 2007 och Tillbakagång Tillbaka till 1990-talet Utgångspunkten för scenariot med tillbakagång är att utvecklingen i kommunen stagnerar och flyttmönstren återgår till att vara negativa. Grundantagandena är desamma som i trendscenariot. In- och utflyttning sätts till genomsnittet av perioden , dvs den period när kommunen hade ett negativt flyttnetto. 3.3 Vision På väg mot invånare I visionsscenariot analyseras vilken befolkningsutveckling som krävs för att kommunen ska kunna nå målet om invånare Grundantagandena är desamma som i trendscenariot. Inflyttningen tillåts öka i den takt som krävs för att utvecklingen ska ligga på en linjär trend som resulterar i invånare år 2030.

7 4 Prognos 4.1 Scenario Trend - Framtiden ser ut som idag Under åren ökade befolkningen i kommunen med 100 personer per år i genomsnitt. Under 2008 minskade befolkningen med 228 personer, och vi räknar med att befolkningen minskar med drygt 100 personer Under prognosperioden fram till och med 2020 minskar befolkningen med cirka 200 personer till personer. Detta motsvarar en genomsnittlig minskning med mellan 15 och 20 personer per år. Tabell 1 Befolkningsutveckling scenario Trend År Folkmängd Födelsenetto Flyttningsnetto Folkökning Samtidigt sker en omfattande omfördelning mellan de olika åldergrupperna. Barnen i skol- respektive gymnasieåldrarna blir färre, samtidigt som antalet yngre barn (0-6 år) ökar något. Demografin förändras och det sker en förskjutning uppåt till gruppen som ökar samtidigt som gruppen minskar kraftigt. I de båda grupperna över 80 år sker en ökning med sammanlagt knappt 600 personer. Tabell 2 Befolkning per åldersklass 2008 samt ackumulerad ökning per åldersklass scenario Trend År w Summa

8 I diagram 5 framgår att både in- och utflyttning ligger kvar på en historiskt sett hög nivå. Diagram 5 In- och utflyttning samt prognos scenario Trend Trend Inflyttning Trend Utflyttning

9 4.2 Scenario Tillbakagång - Tillbaka till 1990-talet I detta scenario skisseras på en tillbakagång för befolkningen. In- och utflyttning återgår till de nivåer där kommunens befolkning minskade år efter år. I scenariot sjunker inflyttningen med knappt 500 personer per år jämfört med i trendscenariot. Utflyttningen från kommunen är i något lägre jämfört med i trendscenariot. Scenario tillbakagång bygger i övrigt på samma antaganden som trendscenariot. Tabell 3 Befolkningsutveckling scenario Tillbakagång År Folkmängd Födelsenetto Flyttningsnetto Folkökning Diagram 6 In- och utflyttning samt prognos scenario Tillbakagång Tillbakagång Inflyttning Tillbakagång Utflyttning Befolkningen minskar till invånare Knappt färre än i trendscenariot. Befolkningen kommer i det här scenariot att minska i alla åldersgrupper, förutom bland de äldsta.

10 4.3 Scenario Vision - På väg mot invånare Utgångspunkten för visionsscenariot är att kommunen ska nå upp till visionen om invånare Visionsscenariot bygger på samma antaganden som trendscenariot. Inflyttningen till kommunen tillåts dock öka så att befolkningstalen utvecklas mot målet. För att nå visionen krävs en årlig ökning av befolkningen med mellan 350 och 400 personer. År 2020 kommer kommunen då att ha knappt invånare, eller drygt fler än i trendscenariot. Inflyttningen kommer i detta scenario varje enskilt år ligga över tidigare toppnivåer. Tabell 4 Befolkningsutveckling scenario Vision År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning Jämfört med i trendscenariot ökar befolkningen i samtliga åldersgrupper. Befolkningen ökar mest bland åringarna. Bland de allra äldsta sker inga större förändringar jämfört med i trendscenariot. Tabell 5 Befolkning per åldersklass 2008 samt ackumulerad ökning per åldersklass w Summa

11 5 Utblick mot 2030 I det här kapitlet kompletteras kommunprognosen med en utblick mot år Utblicken baseras på samma antaganden som i scenariot där framtiden ser ut som idag dvs att kommunen i framtiden kommer att utvecklas som under de tre senaste åren. Den senaste treårstrenden med nettoinflyttning till kommunen på knappt 90 personer per år antas kvarstå under hela perioden fram till Detta medför att kommunens befolkning, som följd av det negativa födelsenettot, fortsätter krympa fram till och med Därefter vidtar några år med oförändrad till svagt växande befolkning (något tiotal personer per år). Från och med 2024 och till periodens slut 2030 krymper folkmängden igen. Den långsiktiga trenden med viss nettoinflyttning fortsätter men kommunens skeva befolkningspyramid med en stor andel äldre slår igenom och det negativa födelsenettot blir större än nettoinflyttningen. Trots inflyttning når inte folkmängden tillbaka till 2008 års nivå. Diagram 7 Befolkning, framskrivning Andelen äldre i befolkningen är relativt hög i Skellefteå kommun. Antalet personer som dör varje år har under de senaste tio åren varit cirka 140 personer fler än som föds. Födelsenettot beräknas bli negativt under hela perioden fram till Kring år 2020 antas de stora ålderskullarna från början av 1990-talet få sina barn och födelsetalen ökar då tillfälligt under ett antal år. Trots detta kvarstår ett negativt födelsenetto. Bortsett från boomen kring år 2020 kommer det varje år att födas ungefär 700 barn i kommunen, dvs det föds ungefär lika många barn 2030 som det gjorde Den successivt åldrande befolkningen medför dock att allt fler kommer att avlida. Detta

12 bidrar till ett allt mer negativt födelsenetto och mot slutet av framskrivningen dör knappt 250 personer fler än vad som föds varje år. Diagram 8 Födda och Döda, Framskrivning Födda Befolkningens åldersstruktur kommer att förändras dramatiskt fram till år Antalet personer över 65 år ökar med knappt samtidigt som antalet i åldern trots nettoinflyttning minskar med knappt Antalet i gymnasieåldern (16-19) minskar med drygt personer, samtidigt som antalet yngre barn ökar något. Följden av dessa förändringar är att kommunens befolkningssammansättning förskjuts än mer mot de högre åldrarna. Döda

13 Diagram 9 Befolkning struktur 2008 samt trendframskrivning Struktur 2008 Trend 2030 Om kommunens befolkning skulle utvecklas så att visionen om invånare uppnås år 2030 kommer antalet invånare jämfört med i scenario trend att öka i alla åldersgrupper under 65 år. Antalet äldre är i princip detsamma som vid en framskrivning av trenden.

14 Diagram 10 Befolkning struktur 2008 samt vision Struktur 2008 Vision 2030 Diagram 11 Befolkning vision 2030 samt trendframskrivning Vision 2030 Trend 2030

15 5.1 Försörjningsbörda Försörjningsbördan är en enkel metod att visa relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Försörjningsbörda är kvoten mellan antalet invånare i icke yrkesverksam ålder (0-19 år och 65 år eller äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (20-64 år). Desto högre kvot desto fler ska försörjas av dem som arbetar. Försörjningsbördan är en förenkling men begreppet ger ändå en bild av vilka förändringar som väntar. Under de senaste 20 åren har försörjningsbördan varit relativt stabil. Var och en som arbetar har försörjt sig själv och knappt 0,8 personer till. Om 20 år kommer antalet personer i arbetsför ålder att vara 10 procent färre samtidigt som pensionärerna blir 30 procent fler och de som fyllt 80 år nästan 70 procent fler. Antalet unga minskar med 5 procent. Försörjningsbördan ökar samtidigt som den fördelas om från unga till gamla. Befolkningen i arbetsför ålder kommer att minska. Förutsatt att förvärvsfrekvenserna inte förändras påtagligt medför detta en markant svagare utveckling av arbetskraftsutbudet än tidigare. Detta i sin tur betyder att utvecklingen av skatteintäkterna riskerar att stagnera. Samtidigt ökar de offentliga åtagandenas anspråk på resurser när antalet och andelen äldre ökar. Försörjningsbördan ökar oavsett om folkmängden utvecklas enligt trend, tillbakagång eller vision. Detta innebär att även om inflyttningen till kommunen skulle öka dramatiskt så kommer det ökande antalet äldre att medföra stora påfrestningar för kommunens ekonomi. Diagram 12 Försörjningsbörda 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0, Trend Vision Tillbakagång

16 6 Andra prognoser De flesta organisationer har ett intresse av att försöka förutse hur framtiden kommer att gestalta sig. Det finns därför flera aktörer som på olika sätt ägnar sig åt framtidsbedömningar. Den viktigaste aktören när det gäller att göra prognoser för befolkningsutvecklingen i Sverige är Statistiska centralbyrån (SCB). SCB gör en helt ny prognos vart tredje år men reviderar prognosen årligen. SCB arbetar med en kombination av långa tidsserier med historiskt material och olika expertgrupper som diskuterar utvecklingen. I SCB:s grunduppdrag ingår enbart att göra nationella prognoser. Det är möjligt att köpa detaljerade regionala eller lokala prognoser från SCB. Skellefteå kommun har vid något tillfälle köpt prognoser. Utöver SCB finns ett antal fristående konsulter som säljer befolkningsprognoser. Konsulterna har oftast en relativt enkel kalkylmodell som skriver fram historiska trender men de kan i vissa fall även ta hänsyn till den nationella prognosen och diskutera resultaten med kunden. Vissa aktörer nöjer sig inte med att försöka skriva fram befolkningsutvecklingen utan vill även beskriva den ekonomiska utvecklingen i samhället. Konjunkturinstitutet och bankerna gör kortsiktiga konjunkturprognoser som framför allt baseras på ekonomiska data men även på befolkning. En gång per mandatperiod tar Regeringskansliet fram den så kallade långtidsutredningen (LU) som försöker beskriva samhällsutvecklingen för en lång tid framåt. LU beskriver oftast den nationella utvecklingen men vissa år redovisas även regionala skillnader. Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör likartade långtidsutredningar för den kommunala sektorns utveckling. Den senaste externa bedömningen av utvecklingen i Skellefteå gjordes av WSP Analys & Strategi i rapporten Norra Sverige WSP redovisar två olika scenarier för utvecklingen de närmaste 20 åren. År 2030 beräknar de befolkningen i Skellefteå (inkl Norsjö och Malå) till ca respektive , dvs en minskning jämfört med idag.