Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025

Transkript

1 Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025 STADSKONTORET AUGUSTI 2016

2 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz

3 SAMMANFATTNING Årets befolkningsprognos för Jönköpings kommun innebär att folkmängden under prognosperioden ökar med personer från år 2015 till år Befolkningsförändringarna under de närmaste åren är något högre än i jämförelse med föregående års prognos. I en utblick tio år framåt antas folkmängden i kommunen uppgå till invånare. Prognosen för perioden innebär följande: Folkmängden ökar med personer från till Antalet barn i åldern 0 5 år ökar med 390. Antalet barn i grundskoleåldern, 6 15 år, ökar med Åldersgruppen år, det vill säga ungdomar i gymnasieåldern, ökar i antal med 370. Invånarantalet i förvärvsarbetande åldrar, år, ökar med Antalet yngre pensionärer, år, ökar med 950. De äldre pensionärerna, 80 år och äldre, ökar i antal med 450. Prognosen bygger på den faktiska folkmängden , antaganden om fruktsamhet och dödsrisker samt det av kommunfullmäktige ( ) beslutade antagandet för flyttnettot. 3

4 4

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 3 KOMMUNPROGNOS 7 DELOMRÅDESPROGNOS 11 FÖRUTSÄTTNINGAR 14 Sid 5

6 6

7 KOMMUNPROGNOS Folkmängden i Jönköpings kommun beräknas öka med personer till År 2015 var invånarantalet och beräknas för år 2019 uppgå till (samtliga uppgifter avser den 31 december respektive år). I en utblick mot år 2025 förväntas folkmängden uppgå till Ökningen för de närmaste tio åren beror både på att det förväntas födas fler än det dör och att inflyttningen till kommunen antas vara högre än utflyttningen från kommunen. Diagram A Antal Faktisk folkmängd , prognos och utblick mot 2025 Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen åren för olika åldersgrupper. Utvecklingen visas även i diagram under respektive rubrik för prognosåren och med en utblick för åren Tabell 1 Faktisk folkmängd 2015 och prognos År Folkmängd efter åldersklasser Summa Anmärkning: Avrundade uppgifter för prognosåren. 7

8 Yngre åldrar Åldersklasserna 0 5, 6 15 och år Under de närmaste fyra åren beräknas antalet barn i åldersgruppen 0 5 år att öka med cirka 390, från barn år 2015 till barn år I utblicken mot 2025 förväntas antalet 0 5 åringar öka ytterligare till Ökningen under perioden beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar ökar, vilket får till följd att fler barn föds. Antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) ökade under 2015, men sett över en längre period har antalet minskat. Vid senaste årsskiftet var antalet barn i grundskoleåldern Till år 2019 beräknas antalet öka och då uppgå till År 2025 förväntas antalet barn i grundskoleåldern vara cirka Åldersgruppen år, det vill säga befolkningen i gymnasieåldern, beräknas öka under prognosperioden med cirka 370 ungdomar, från till I utblicken mot 2025 förväntas antalet ungdomar i åldern år att öka i en högre takt och beräknas i slutet av perioden att vara Diagram B Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna 0 5, 6 15 och år Antal 8

9 Förvärvsarbetande Åldersklassen år Antalet personer i förvärvsarbetande åldrar (19 64 år) beräknas öka från år 2015 till år 2019, en ökning med I utblicken mot 2025 antas gruppen öka med ytterligare personer. Andelen i förvärvsarbetande åldrar uppgick år 2015 till 58,9 procent av den totala folkmängden. Andelen förväntas minska under prognosperioden och uppgå till 58,0 procent år I utblicken mot 2025 antas andelen minska ytterligare till 57,2 procent. Åldersgruppens andel i förhållande till den totala folkmängden minskar alltså trots att åldersgruppen ökar i antal. Detta beror på att ökningen av antalet personer i övriga åldrar är större än ökningen av antalet personer i förvärvsarbetande åldrar. Antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar, det vill säga yngre än 19 år och äldre än 64 år, antas öka med till år 2019 och därefter med ytterligare till år Tillsammans utgör dessa åldersgrupper 41,1 procent av befolkningen 2015 och 42,0 procent år Till 2025 förväntas andelen att öka till 42,8 procent. Ökningen av antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar beror på såväl fler barn som fler äldre. Att andelen personer i förvärvsarbetande åldrar minskar innebär att försörjningskvoten ökar något. Med försörjningskvot avses befolkningen i åldersgrupperna 0 18 och 65+ år i förhållande till befolkningen i förvärvsarbetande åldrar (19 64 år). Det blir alltså fler att försörja för varje förvärvsarbetande. I dag är det 70 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar, år 2025 förväntas det vara 75 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar. Diagram C Faktisk utveckling, prognos och utblick för befolkning i förvärvsarbetande och icke-förvärvsarbetande åldrar Antal 9

10 Äldre åldrar Åldersklasserna och 80+ år Åldersgruppen år, de yngre pensionärerna, minskade under hela 1990-talet och i inledningen av 2000-talet. Sedan 2003 har dock antalet ökat och förväntas fortsätta öka under de närmaste åren. I prognosen beräknas antalet yngre pensionärer öka med cirka 950 personer, från år 2015 till cirka år I utblicken till år 2025 förväntas gruppen år öka till cirka personer. De äldre pensionärerna ökade kraftigt under 1990-talet och i början av 2000-talet. Under de senaste åren har antalet inte ökat i samma takt. År 1990 fanns personer i kommunen som var 80 år och äldre och i slutet av 2015 var antalet 7 025, vilket är en ökning med 44 procent. Antalet personer som är 80 år och äldre kommer att öka de närmaste åren. Fram till 2019 förväntas åldersgruppen att öka med cirka 450 personer, vilket innebär att det då finns cirka personer i kommunen som är 80 år och äldre. I utblicken mot 2025 förväntas gruppen 80 år och äldre att öka till personer, varav den stora ökningen sker bland åringarna. Diagram D Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna och 80 år eller äldre Antal 10

11 DELOMRÅDESPROGNOS Befolkningsutvecklingen i olika delområden påverkas av det befintliga fastighetsbeståndets karaktär och av nyproduktionen av bostäder. I områden med nybyggnation görs antaganden om inflyttarnas antal och åldersfördelning beroende på bostädernas karaktär. Delområdesprognosen har som utgångspunkt den nybyggnation som redovisas i kommunens bostadsförsörjningsprogram. Osäkerhet inom byggbranschen medför dock svårigheter att förutse vilka projekt som verkligen påbörjas och i vilken takt utbyggnaden kommer att ske. Delområdesprognosen ska därför tolkas med stor försiktighet. Under 2015 påbörjades byggandet av 751 bostäder. Antalet färdigställda bostäder under året uppgick till 331. Av dessa var 152 hyresrätter, 91 bostadsrätter och 88 äganderätter (småhus). Vid senaste årsskiftet pågick bostadsproduktionen av 933 bostäder, varav 425 hyresrätter, 442 bostadsrätter och 66 äganderätter. Ungefär 500 bostäder förväntas bli inflyttningsfärdiga under Det är svårt att bedöma antalet påbörjade bostäder under prognosperioden med anledning av den osäkerhet som råder kring många bostadsprojekt. I det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet görs dock en bedömning att byggandet av cirka bostäder per år möjligtvis kan påbörjas under perioden Befolkningsutvecklingen för stadsdelar, andra tätorter och landsbygdsområden (statistikområden på tresiffernivå) för åren redovisas på följande sidor. Inom några områden ökar folkmängden kraftigt beroende på en stor förväntad nyproduktion av bostäder. Det handlar framför allt om den nya stadsdelen Munksjöstaden där det beräknas bo personer år Andra områden i centrala Jönköping som förväntas öka mycket beroende på omfattande nybyggnation av flerbostadshus är Centrum Öster (+350 personer) och Kålgården (+300 personer). Områden utanför stadskärnan som förväntas öka mycket under prognosperioden gör det främst beroende på en stor planerad nybyggnation av både småhus och flerbostadshus. Exempel på sådana områden är Ekhagen (+930 personer), Samset- Åsen (+640 personer), Kortebo (+480 personer) och Egna Hem (+390 personer). Stadskontorets utredningsenhet kan hjälpa till med befolkningsprognoser på andra geografiska nivåer, till exempel församlingar, skolupptagningsområden samt äldreomsorgsområden. Kontaktuppgifter finns i inledningen av rapporten. 11

12 Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2015 och prognos för Område Folkmängd Beräknad folkmängd Centrum Öster Liljeholmen Rosenlund Ekhagen Österängen Vättersnäs Kålgården Huskvarna Centrum Norrängen Brunstorp Gråbo-Tormenås Huskvarna Söder Öxnehaga Bråneryd Egna Hem Jutaholm Stensh-Jöransberg Hakarps landsbygd Centrum Väster Jönköping Söder Bäckalyckan Torpa Mariebo Gräshagen Tokarp Munksjöstaden Bymarken Dalvik Skänkeberg Järstorp Kortebo Samset-Åsen Attarp-Backamo Nyarp-Torp Trånghalla Bankeryds landsbygd Ljungarum kyrkby Haga Gamla Råslätt Kettilstorp forts. nästa sida 12

13 Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2015 och prognos för , forts. Område Folkmängd Beräknad folkmängd Råslätt Grästorp Lockebo Hovslätt Norr Hovslätt Söder Barnarp-Odensjö Barnarps landsbygd Norrahammar Norr Norrahammar Söder Flahult Norrahammars landsbygd Taberg Månsarp Månsarps landsbygd Bottnaryd Bottnaryds landsbygd Mulseryd Angerdshestra Norra Unnaryd Tenhult Tenhults landsbygd Ödestugu Lekeryd Lekeryds landsbygd Svarttorp Järsnäs Kaxholmen Skärstad Gränna Gränna landsbygd Visingsö Ölmstad Restförda samt övriga omr Summa

14 FÖRUTSÄTTNINGAR Prognosen tas fram med hjälp av antaganden om inflyttningens och utflyttningens storlek, fruktsamhetstal 1 och dödsrisker. Flyttnettot, det vill säga inflyttning minus utflyttning, antas vara positivt under såväl prognosperioden som i utblicken mot I denna prognos uppgår överskottet till i medeltal personer per år för prognosåren Under åren förväntas ett något lägre flyttnetto på i genomsnitt 930 personer per år. Både in- och utflyttningen har trendmässigt ökat sedan början av 1980-talet. Antalet inflyttare uppgick under 2015 till personer, vilket var 41 personer fler än under Utflyttningen från kommunen uppgick till 5 955, vilket var 173 personer fler än året innan. Majoriteten av de som flyttar till och från Jönköping är i åldern år. Av det totala antalet inflyttare under perioden var 54 procent i denna åldersgrupp. Motsvarande uppgift för perioden var 41 procent. Samma utveckling gäller även för utflyttare. Den ökade flyttningen i åldersgruppen år under denna period kan främst förklaras av det ökade antalet studenter i Jönköping. Födelsenettot beräknas med hjälp av riksgemensamma fruktsamhetstal (antal födda barn per kvinna) och dödsrisker för olika åldrar som är utarbetade av Statistiska centralbyrån (SCB). Dessa korrigeras sedan efter Jönköpings lokala förhållanden. Jönköping hade fram till slutet av 1990-talet ett högre fruktsamhetstal än riket. Sedan andra delen av 1990-talet har den summerade fruktsamheten i Jönköping närmat sig nivån i riket och under vissa år har fruktsamhetstalet varit lägre än i riket. Bakom denna utveckling är en ökad inflyttning av kvinnliga studenter, vilka har en lägre fruktsamhet än jämnåriga kvinnor som har en starkare koppling till arbetsmarknaden. Under åren minskade antalet födda barn per kvinna i kommunen. Denna trend vändes 2014 då fruktsamhetstalet för Jönköping var 1,93 barn per kvinna. Till 2015 minskade dock återigen fruktsamhetstalet något i Jönköping och var 1,89 barn per kvinna. I riket föddes 1,85 barn per kvinna 2015, vilket även det är en minskning från Medellivslängden i Jönköpings kommun är 84,2 år för kvinnor och 80,3 år för män. Det är något högre än i riket som helhet för kvinnorna och samma nivå som för männen i riket. Medellivslängden har ökat under lång tid både i Jönköping och i riket. 1 Det summerade fruktsamhetstalet är ett mått för att mäta benägenheten att föda barn ett visst år eller en viss period. Summerad fruktsamhet är ett mått som anger det antal barn en fiktiv kvinna skulle få under hela sin reproduktiva period om benägenheten i olika åldrar att få barn förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs. (Källa: SCB) 14

15

16 STADSKONTORET Utredningsenheten