Befolkningsprognos med utblick mot 2023

Transkript

1 Befolkningsprognos med utblick mot 2023

2 1. INLEDNING... 4 Befolkningsprognos och kommunplanering... 4 Osäkerhet i prognosen... 4 Att använda befolkningsprognosen TOTALPROGNOS , UTBLICK MOT Befolkningsutveckling i Kungälvs kommun... 6 Barn och unga... 8 Den vuxna befolkningen... 8 Den äldre befolkningen... 9 Totalprognos 2014 jämfört med DELOMRÅDESPROGNOS Befolkningsutveckling i olika delar av kommunen Kungälv-Ytterby Marstrand stråk Diseröd Kode Kärna PROGNOSANTAGANDEN Antaganden och beräkningar Antal födda barn Antalet döda Inflyttning Utflyttning Klassning av typkodsområden... 18

3 SAMMANFATTNING Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten, dels utgöra underlag för budget. Prognosen baseras på den befintliga befolkningen , därefter görs en framskrivning ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, inflyttningsandelar och utflyttningsrisker. Dessa antaganden görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Vid användande av befolkningsprognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning och att osäkerheten ökar med tiden. För att markera osäkerheten används avrundade siffror samt att benämningen prognos endast används för de närmaste fem åren, därefter används benämningen utblick. Under prognosperioden beräknas befolkningen öka med drygt personer, från invånare i slutet av 2013 till i slutet av Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 445 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till personer Befolkningsutvecklingen är något lägre i årets prognos jämfört med förra årets prognos, invånare förväntas uppnås 2023 istället för Den kommundel som ökar mest i antal invånare är Kungälv-Ytterby, medan den kommundel som ökar mest procentuellt sett är Marstrand stråk 168 där bostäder beräknas färdigställas under prognosperioden bland annat inom Hareslätt och Tjuvkils huvud

4 1. INLEDNING Befolkningsprognos och kommunplanering Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten, dels utgöra underlag för budget. Befolkningsprognosen beräknas från och med i år under hösten och utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31/12 året innan. Första prognosåret utgörs av innevarande år, vilket innebär att när prognosen antas i kommunfullmäktige i december så har första prognosåret i stort sett redan passerat. Anledningen till detta förfarande är att synka befolkningsprognosen med Kungälvs kommuns årshjul för kommunplanering och när under året prognosen behöver vara som mest aktuell. Samtidigt är framtagandet av prognosen beroende av statistikunderlag från SCB och när under året de leveranserna sker. Osäkerhet i prognosen En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Även om vi utifrån kunskap om sociala, ekonomiska, politiska och andra förhållanden försöker förutse fruktsamhet, dödsrisker in- och ut flyttningar de närmaste åren, så finns det alltid inslag av osäkerhet i dessa antaganden. Om situationen i samhället kraftigt förändras, till exempel när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, får det direkta återverkningar på fruktsamhet, dödlighet och flyttningsmönster. Vid användande av befolkningsprognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning. Osäkerheten i prognosen ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig och ju mindre prognosområdena är eftersom mindre områden är mer känsliga för slumpmässiga variationer. Osäkerheten är störst i de rörliga åldrarna det vill säga när man föds, när man är som mest flyttbenägen, år, och när man dör. Fruktsamheten varierar mycket mellan enskilda år, det gör att antalet barn som kommer att födas är svårt att beräkna. Antalet födda beror också på hur åldersstrukturen i ett område ser ut. Antalet in- och utflyttare påverkas mycket av vilken nybyggnation som planeras vid vilken tidpunkt och vilken som sen verkligen genomförs. Ju längre fram i tiden antaganden om byggnation görs desto större osäkerhet. Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis påverka viljan hos byggherrar att investera och överklagande av planprojekt kan medföra att byggplaner måste skjutas på framtiden

5 Skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet kan både bero på felaktiga antaganden och slumpmässiga fel. Att använda befolkningsprognosen I den här rapporten redovisas de åldersindelningar som har visat sig vara de mest efterfrågade och delområdesprognosen redovisas på kommundelsnivå. Demos webb är ett komplement till prognosrapporten. Det är ett webbaserat verksamhetssystem och du hittar det på Kungälvs kommuns intranät, t ex genom att göra en sökning på Demos. Med hjälp av Demos webb kan du själv välja mellan ytterligare åldersgrupperingar och andra områdesindelningar och ta fram egna tabeller och diagram. Kontakta mig gärna för synpunkter och tveka inte att be om hjälp med att tolka befolkningsprognosen. Camilla Schalin, Samhällsbyggnad/Planering camilla.schalin@kungalv.se - 5 -

6 2. TOTALPROGNOS , UTBLICK MOT 2023 Totalprognosen beräknas för åren och utgår från den faktiska befolkningen Dessutom görs en utblick mot Befolkningsutveckling i Kungälvs kommun Under prognosperioden beräknas befolkningen öka med drygt personer, från invånare i slutet av 2013 till i slutet av Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 445 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till personer Diagrammet nedan visar folkmängden bakåt i tiden samt utvecklingen enligt prognos och utblick. Folkmängden i Kungälvs kommun , prognos samt utblick Prognos Utblick Folkmängd Under perioden beräknas det i genomsnitt födas drygt 500 barn per år samtidigt som knappt 380 personer avlider, vilket medför ett födelseöverskott på 140 personer per år. Antalet inflyttade till kommunen beräknas i genomsnitt bli per år samtidigt som flyttar ut, vilket ger ett årligt flyttnetto på 250 personer. Den totala folkökningen blir i genomsnitt 390 personer per år. Tabellen på nästa sida visar prognostiserad befolkningsutveckling i Kungälvs kommun fördelat på ålder. De åldersgrupper som redovisas i rapporten är de som har visat sig vara de mest efterfrågade. Med hjälp av Demos webb kan du själv göra urval på andra åldersindelningar. För att markera osäkerheten används avrundade siffror samt att benämningen prognos endast används för de närmaste fem åren, därefter används benämningen utblick

7 Befolkning efter ålder för Kungälvs kommun 2013, prognos samt utblick Faktiskt antal Prognos Utblick Ålder Summa I diagrammet nedan görs en jämförelse mellan befolkningens åldersstruktur 2013 och Antalet unga mellan 0-18 år beräknas öka, främst i gruppen 6-18 år. Gruppen år minskar samtidigt som gruppen ökar, mycket beroende på att den stora kullen 90-talister blir äldre och byter grupp. Som helhet ökar gruppen år under perioden. En annan grupp som ökar är gruppen 70 år och äldre, vilket beror på att den stora gruppen 40-talister tillhör denna grupp om 10 år. Demografisk utveckling mellan 2013 och

8 Barn och unga Antalet nyfödda kommer att vara svagt ökande under prognosperioden för att sedan plana ut under utblicken. Historiskt sett har det i Kungälv fötts fler barn per kvinna i fruktsam ålder än i riket, vilket är en trend som antas fortsätta. Antalet 1-2 åringar är oförändrat de första prognosåren för att sedan öka svagt. Antalet 3-5 år minskar till en början för att sedan öka igen från 2017 och framåt. Dock är osäkerheten stor när det gäller förskolebarn, redan 2019 är hela gruppen förskolebarn födda under prognosperioden. Därefter blir antalet helt beroende av om prognosen skattar det framtida barnafödandet rätt. Prognos och utblick för antal nyfödda och förskolebarn Diagrammet nedan visar att gruppen med 6-åringar är i stort sett oförändrad med en svag tendens till ökning i slutet av utblicken. Låg- och mellanstadiebarn i åldrarna 7-12 år ökar konstant under prognosperioden för att sedan plana ut under utblicken. Även antalet högstadiebarn ökar, både under prognos och utblick. Antalet gymnasieelever år minskar i början av prognosperioden, men ökar sedan igen under utblicken. Prognos och utblick för antal grundskolebarn och gymnasieungdomar Den vuxna befolkningen Den största delen av Kungälvs befolkning tillhör den arbetsföra åldern år. Gruppen ökar som helhet under perioden, trots att gruppen år minskar något fram till Den stora kullen född i början av 1990-talet kommer att lämna denna grupp för att istället successivt att ta plats i den mest förvärvsaktiva gruppen år och där ersätta personer födda på 1940-talet som avslutar sitt arbetsliv

9 I Kungälvs kommun har gruppen med arbetsför befolkning en lägre tillväxttakt jämfört med totalbefolkningen. Kungälvs kommun har idag en försörjningskvot på 1,75 vilket betyder att varje person i åldern år utöver sig själv ska försörja ytterligare 0,75 personer. Fram till år 2023 kommer kvoten att ha ökat till 1,83. Eftersom ingen hänsyn tas till om personerna i gruppen av en eller annan anledning står utanför arbetsmarknaden är den faktiska kvoten sannolikt högre. Prognos och utblick för antal personer i arbetsför ålder Den äldre befolkningen Den äldre befolkningen växer. Den yngre pensionärsgruppen, år, har ökat under några år och ökningen kommer att fortsätta allt efter att de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i dessa åldrar. Även gruppen 80 år och äldre växer stadigt. Medellivslängden ökar i Sverige idag vilket främst beror på minskad dödlighet bland äldre. I Kungälvs kommun är medellivslängden högre än riksgenomsnittet. Från och med 2020 börjar den stora gruppen 40-talister flyttas över och tillhöra 80 år och äldre, vilket gör att den gruppen då ökar ytterligare. Prognos och utblick för antal personer 65 år och äldre

10 Totalprognos 2014 jämfört med 2013 Tabellen nedan visar att befolkningsutvecklingen är något lägre i årets prognos jämfört med Befolkningsprognos Utblicken i årets prognos visar på personer år 2023, vilket i förra årets prognos förväntades uppnås ett år tidigare. Befolkningen förväntas nu öka med 0,9 procent per år fram till 2023, jämfört med 1,0 procent per år i förra årets prognos. Den största skillnaden mellan prognoserna är att den så kallade puckeln, som ofta uppstår 3-5 år in i prognosen på grund av förväntningar på färdigställt byggande, har flyttats ett år framåt samtidigt som utvecklingen därefter är något försiktigare. Jämförelse Befolkningsprognos och Befolkningsprognos

11 3. DELOMRÅDESPROGNOS Delområdesprognosen beräknas för åren och utgår från den faktiska befolkningen Totalprognosen utgör ram för delområdesprognosen, vilket innebär att summan av delområdena stäms av mot totalprognosen och justeras därefter. Delområdesprognosen är mer osäker än totalprognosen eftersom det görs fler antaganden med osäkerheter i och det slår hårdare på mindre områden. På delområdesnivå har bland annat bostadsbyggandets omfattning mycket stor betydelse för utfallet. Delområdesprognosen visar förändringar i antal, och fördelning på åldrar, i olika delar av kommunen. Befolkningsutvecklingen ser olika ut i olika typer av befintlig bebyggelse. Planerat byggande, byggnation på landsbygden och omvandling av fritidshus till permanentbostäder sker i varierande omfattning i de olika kommundelarna vilket också påverkar befolkningsutvecklingen. I delområdesprognosen görs därför specifika antaganden beroende på bostädernas karaktär. Delområdesprognosen ger sektorerna mer tid att förbereda sig på förändringar som till exempel fler förskolebarn eller äldre inom ett visst område. De delområden som redovisas i rapporten är de fem kommundelarna Kungälv- Ytterby, Marstrand stråk 168, Diseröd, Kode och Kärna. Varje kommundel innehåller en centralort eller serviceort, grannbyar som fungerar som stödorter samt landsbygd

12 I Demos webb finns även möjlighet att se delområdesprognosen för församlingar eller skolupptagningsområden samt möjlighet att välja andra åldersgrupper än de som redovisas i denna rapport. Befolkningsutveckling i olika delar av kommunen Alla fem kommundelar ökar sin befolkning under prognosperioden, dock i varierande omfattning. Den kommundel som ökar mest i antal invånare är Kungälv-Ytterby, medan den kommundel som ökar mest procentuellt sett är Marstrand stråk 168 där bostäder beräknas färdigställas under prognosperioden bland annat inom Hareslätt och Tjuvkils huvud

13 Kungälv-Ytterby Kommundelen består av Kungälv, Ytterby och Kareby församling och innefattar centralorten Kungälv- Ytterby samt grannbyn Kareby. Kommundelen har en befolkning på personer. Kungälv-Ytterby växer och kommer under prognosperioden att öka med drygt 950 personer. Tabellen nedan visar att den yngre och den äldre befolkningen ökar mest procentuellt sett. Befolkningsutveckling i Kungälv Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder antal procent , , ,3 Summa ,6 Marstrand stråk 168 Kommundelen utgörs av församlingarna Hålta och Marstrand samt delar av Lycke församling. Kommundel Marstrand stråk 168 innehåller serviceorten Marstrand och grannbyarna Instön och Tjuvkil. Kommundelen har en befolkning på personer. Befolkningen beräknas öka med knappt 630 personer under prognosperioden. En befolkningsökning på ca 25 procent förväntas ske både åldersgruppen 0-18 år och 65 år och äldre. Även åldersgruppen däremellan växer, men inte lika kraftigt. Befolkningsutveckling i Marstrand Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder antal procent , , ,1 Summa ,7-13 -

14 Diseröd Kommundelen består enbart av Romelanda församling med serviceorten Diseröd. Kommundel Diseröd har en befolkning på personer. Befolkningen i Diseröd ökar med drygt 130 personer under prognosperioden. Den äldre befolkningen är den grupp som förväntas öka mest, men även gruppen med den yngre befolkningen växer. Befolkningsutveckling i Diseröd Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder antal procent , , ,3 Summa ,0 Kode Kommundelen består enbart av Solberga församling och har en befolkning på personer. Kommundel Kode innehåller serviceorten Kode samt grannbyarna Aröd och Rörtången/Ödsmåls mosse. Befolkningen i kommundel Kode ökar med drygt 130 personer under prognosperioden. Åldersgruppen år minskar något samtidigt som både den yngre och den äldre befolkningen ökar. Befolkningsutveckling i Kode Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder antal procent , , ,5 Summa ,0-14 -

15 Kärna Kommundelen utgörs av Torsby och Harestads församling samt delar av Lycke församling. Kommundel Kärna innehåller serviceorten Kärna samt grannbyarna Kovikshamn och Vedhall. Befolkningen är personer och beräknas öka med närmare 400 personer under prognosperioden. Tabellen nedan visar att ökningen sker främst bland de yngre och de äldre, medan åldersgruppen år blir i stort sett oförändrad. Befolkningsutveckling i Kärna Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder antal procent , , ,3 Summa ,1-15 -

16 4. PROGNOSANTAGANDEN Prognosberäkningen utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31/12 föregående år. Därefter görs en framskrivning ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, inflyttningsandelar och utflyttningsrisker. Dessa parametrar har specifika värden för varje ettårsklass och kön. I prognosberäkningen används värden för den faktiska utvecklingen i Kungälvs kommun, under den senaste treårsperioden. Den totala folkökningen i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och dels på bostadsbyggandets omfattning. I prognosberäkningen görs en så god skattning som möjligt av antal födda, döda, in- och utflyttade under prognosperioden. De antaganden som prognosen grundas på stäms av inom förvaltningen. Antaganden och beräkningar Antal födda barn Hur många barn som beräknas födas beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. Beräkningen av antalet födda baseras på fruktsamhetstal. Utvecklingen följer SCB:s riksprognos, men en anpassning görs till att under den senaste treårsperioden har fruktsamheten i Kungälvs kommun varit 12 procent högre än i riket. För första prognosåret, innevarande år, används istället en speciell fruktsamhetsuppsättning baserad på hur många barn som har fötts första halvåret 2014 och hur mödravårdcentralens förlossningsprognos ser ut för andra halvåret. I Sverige varierar antalet födda barn kraftigt över tid. Det har länge funnits en stark koppling mellan barnafödande och konjunktur. SCB beräknar i riksprognosen att antalet födda barn fortsätter att öka. Det beror dels på den höga invandringen som gör att det finns fler i barnafödande åldrar och att många får barn de närmsta åren efter invandring. Det beror även på att de stora kullarna födda runt 1990 kommer upp i barnafödande åldrar inom några år. Antalet döda Hur många människor som beräknas avlida under prognosperioden beror på befolkningens ålders- och könssammansättning. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Dödsriskerna i de olika åldrarna anger sannolikheten att avlida vid en viss ålder, fördelat på män och kvinnor. Utvecklingen följer SCB:s riksprognos, men en anpassning görs till att under den senaste treårsperioden har dödligheten i Kungälvs kommun varit 14 procent lägre för män och 8 procent lägre för kvinnor, jämfört med riket

17 Antalet döda ökar enligt riksprognosen från Ökningen beror inte på att dödsriskerna blir högre utan att den stora kull som är född på 1940-talet kommer upp i de åldrar då livet går mot sitt slut. Inflyttning Människors möjligheter att flytta till och inom kommunen påverkas både av befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och av bostadsbyggandets omfattning. Det befintliga bostadsbeståndet påverkar nettoinflyttningen bland annat genom generationsväxling, ombyggnationer, permanentning av fritidshus, rivningar eller att en del flyttningar sker utan att friställa bostäder för nya boende t ex då barn flyttar hemifrån. Nybyggnationen påverkar genom hur mycket som byggs, var det byggs och vad som byggs. En del av dem som flyttar till nytillkomna bostäder är nya invånare medan andra flyttar från befintliga bostäder i kommunen, vilket ger en omflyttning som följd. Bedömningen av inflyttning första prognosåret, innevarande år, baseras på hur många som faktiskt har flyttat in första halvåret 2014 och ett antagande om att mer än 50 procent av den totala inflyttningen kommer att ske under andra halvåret. Detta antagande baseras i sin tur på att trenden har sett ut så tidigare år i Kungälv. Beräkningen av inflyttningen för resterande prognosår utgår från medelinflyttningen för den senaste femårsperioden. Medelvärdet adderas därefter med antal bosättare (som tillkommer utöver bosättarna under den femårsperiod som medelvärdet för inflyttningen beräknats utifrån) som nybyggnationen förväntas ge upphov till varje enskilt år. För dessa prognosår utgår beräkningen av bosättare i nybyggnation från att 80 procent av förväntat bostadstillskott genomförs, beroende på risken för till exempel överklaganden eller försening av byggstart. För utblicksåren, , är bostadsbyggandets omfattning ännu mer osäkert. Istället för att försöka förutspå bostadsbyggandet för varje enskilt år används, som underlag för beräkning av inflyttning under de åren, istället 80 procent av målet med 400 färdigställda bostäder per år, det vill säga 320 bostäder per år. Dessa fördelas sedan på 1/3 småhus och 2/3 flerbostadshus. I beräkningen av bosättare i nybyggnation har även antaganden gjorts om förväntad boendetäthet samt hur stor andel som förväntas komma utifrån respektive bero på omflyttning inom kommunen. Slutligen fördelas antalet inflyttare på ettårsklasser och kön enligt de faktiska inflyttningsandelarna i Kungälvs kommun under den senaste treårsperioden

18 Utflyttning Antalet invånare som antas flytta ut från kommunen beräknas genom att utflyttningsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen används en utflyttningsrisk beräknad utifrån faktiska tal för Kungälv under den senaste treårsperioden. Utflyttarriskerna i de olika åldrarna anger sannolikheten att flytta ut från kommunen under ett år för män och kvinnor i olika åldrar. Klassning av typkodsområden Befolkningsutvecklingen ser olika ut i olika typer av bebyggelse. Bostadsområden med liknande förutsättningar utvecklas ofta på likande sätt. Bostäder har därför delats in i så kallade TYKO, typkodsområden, utifrån: Prognosområdena i delområdesprognosen har klassats med olika TYKO och därmed fått specifika antaganden beroende på områdestyp