Befolkningsprognos med utblick mot 2025

Transkript

1 Befolkningsprognos med utblick mot 2025

2 1. INLEDNING... 4 Befolkningsprognos och kommunplanering... 4 Osäkerhet i prognosen... 4 Att använda befolkningsprognosen TOTALPROGNOS , UTBLICK MOT Befolkningsutveckling i Kungälvs kommun... 6 Utvecklingen under år Utvecklingen under år Barn och unga... 9 Den vuxna befolkningen Den äldre befolkningen Totalprognos 2015 jämfört med utfall Totalprognos 2016 jämfört med totalprognos DELOMRÅDESPROGNOS Befolkningsutveckling i olika delar av kommunen Kungälv-Ytterby Marstrand stråk Diseröd Kode Kärna PROGNOSANTAGANDEN Antaganden och beräkningar Antal födda barn Antalet döda Inflyttning Utflyttning Delområdesprognoser Bilaga 1 Kommunprognos Bilaga 2 Kommundelsprognos Bilaga 3 - Skolupptagningsområdesprognos

3 SAMMANFATTNING Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos, med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten och dels utgöra underlag för budget. Årets prognos har tagits fram av företaget Statisticon AB på uppdrag av kommunen. Prognosen baseras på kommunnivå på den befintliga befolkningen i kommunen per samt på de byggplaner som kommunen har för prognosperioden Med den senaste kända befolkningen som utgångspunkt skrivs befolkningen fram ett år i taget med hjälp av antaganden om framtida fertilitet, mortalitet, in- och utflyttning. Dessa antaganden görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Vid användande av befolkningsprognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning och att osäkerheten ökar med tiden. För att markera osäkerheten används avrundade siffror samt att benämningen prognos endast används för de närmaste fem åren, därefter används benämningen utblick. Under prognosperioden beräknas befolkningen öka med drygt personer, från runt invånare i slutet av 2015 till cirka i slutet av Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till drygt personer Befolkningsutvecklingen är något högre i årets prognos än i förra årets prognos. Detta beror på att det framtida byggandet i kommunen i årets prognos förväntas vara större än vad som antogs förra året. Under de första fem åren beräknas bostäder att färdigställas i kommunen, att jämföra med cirka under samma period i föregående års prognos. Att kommunen passerar invånare förväntas dock precis som föregående år ske under Den kommundel som förväntas växa mest under prognosperioden, både i antal invånare och procentuellt sett, är Kungälv-Ytterby. Här förväntas befolkningen öka med personer, eller cirka 16 procent, till och med år Kode har den procentuellt svagaste tillväxten på fem års sikt, 5 procent, medan resterande tre kommundelar alla växer med mellan cirka 11 och 15 procent

4 1. INLEDNING Befolkningsprognos och kommunplanering Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten och dels utgöra underlag för budget. Befolkningsprognosen beräknas under hösten och utgår på kommunnivå från befolkningens storlek och sammansättning den 31 juli samma år. Första prognosåret utgörs således av innevarande år, vilket innebär att när prognosen antas i kommunfullmäktige i december så har första prognosåret i stort sett redan passerat. Anledningen till detta förfarande är att synka befolkningsprognosen med Kungälvs kommuns årshjul för kommunplanering och när under året prognosen behöver vara som mest aktuell. Osäkerhet i prognosen En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Även om vi utifrån kunskap om demografiska, sociala, ekonomiska, politiska och andra förhållanden försöker förutse fruktsamhet, dödsrisker in- och utflyttningar de närmaste åren så finns det alltid inslag av osäkerhet i dessa antaganden. Om situationen i samhället kraftigt förändras, till exempel när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, får det direkta återverkningar på fruktsamhet, dödlighet och flyttningsmönster. Vid användande av befolkningsprognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning. Osäkerheten i prognosen ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig och ju mindre prognosområdena är eftersom mindre områden är mer känsliga för slumpmässiga variationer. Osäkerheten är störst i de rörliga åldrarna det vill säga när man föds, när man är som mest flyttbenägen (20-29 år) och när man dör. Fruktsamheten varierar mycket mellan enskilda år, det gör att antalet barn som kommer att födas är svårt att beräkna. Antalet födda beror också på hur åldersstrukturen i ett område ser ut. Antalet in- och utflyttare påverkas mycket av vilken nybyggnation som planeras vid vilken tidpunkt och vilken som sen verkligen genomförs. Ju längre fram i tiden antaganden om byggnation görs desto större osäkerhet. Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis påverka viljan hos byggherrar att investera och överklagande av planprojekt kan medföra att byggplaner måste skjutas på framtiden

5 Sedan sommaren 2015 befinner landet i en exceptionell situation med anledning av det stora antalet människor som söker asyl i Sverige. Detta påverkar även förutsättningarna för att göra befolkningsprognoser, och kommer så att göra under ett antal år. Modeller för befolkningsprognoser utgår vanligtvis från Skatteverkets folkbokföringsregister, så även Statisticons. Med en omfattande flyktingmottagning och långa handläggningstider för asylprövning kan det ta upp till ett par år innan beslut fattas om uppehållstillstånd och eventuell folkbokföring i en kommun är möjlig. Under den tiden är asylsökande osynliga i de databaser som ligger som grund för befolkningsprognosen, vilket leder till att prognosen riskerar att visa ett för litet antal invånare i de åldrar som de asylsökande befinner sig. En annan omständighet som skapar osäkerhet är den rörlighet som kan antas finnas hos asylsökande, både på kort och lång sikt. Vi bör räkna med betydande omflyttningar mellan såväl kommuner som länder. Det är också svårt att förutse hur antalet asylsökande kommer att utvecklas framöver, och därmed också hur inflödet till respektive kommun kommer att se ut samt hur omfattande en återflyttning till ett hemland kommer att bli eller när den kan bli aktuell. Lagförändringen gällande tillfälliga uppehållstillstånd kommer sannolikt också att få konsekvenser, om än svåra att förutse. Skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet kan både bero på felaktiga antaganden och slumpmässiga fel. Att använda befolkningsprognosen I den här rapporten redovisas de åldersindelningar som har visat sig vara de mest efterfrågade och delområdesprognosen redovisas på kommundelsnivå. Underlag i Excelformat har levererats som ett komplement till prognosrapporten. Med hjälp av dessa kan du själv ta fram andra åldersgrupperingar eller egna tabeller och diagram. Kontakta mig gärna för synpunkter och tveka inte att be om hjälp med att tolka befolkningsprognosen. Camilla Schalin, Samhällsbyggnad/Planering camilla.schalin@kungalv.se - 5 -

6 2. TOTALPROGNOS , UTBLICK MOT 2025 Totalprognosen beräknas för åren och utgår från den faktiska befolkningen Dessutom görs en utblick mot Befolkningsutveckling i Kungälvs kommun Utvecklingen under år 2015 Under 2015 ökade folkmängden i Kungälvs kommun med 396 personer, från till invånare. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på 278 personer och ett födelsenetto på 113 personer. Under året flyttade personer till Kungälv, vilket var fler än 2014 då inflyttarna var Antalet personer som flyttade från kommunen minskade med 19 personer jämfört med året innan, från till Flyttnettot (antalet inflyttade minus utflyttade) under 2015 var således 278 personer. Det föddes 477 barn under 2015, 30 fler än Antalet personer som avled var 364 vilket är 35 fler än året innan. Sammantaget ger detta ett födelsenetto (antalet födda minus döda) under året på 113 personer. Utvecklingen under år Under prognosperioden beräknas befolkningen öka med drygt personer, från runt invånare i slutet av 2015 till cirka i slutet av Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till drygt personer Folkmängden i Kungälvs kommun , prognos samt utblick Utblick Prognos Folkmängd

7 Diagrammet på föregående sida visar folkmängden bakåt i tiden samt utvecklingen enligt prognos och utblick. Historiska siffror är genomgående hämtade från SCB:s officiella register över folkmängd. På grund av justeringar som myndigheten gör överensstämmer inte alltid summan av angivna förändringar exakt med den totala förändringen i folkmängd. Kontakta SCB för vidare information. Antalet inflyttade beräknas bli i genomsnitt personer per år under perioden , medan antalet utflyttade skattas till personer per år under samma period. Detta ger ett genomsnittligt årligt flyttnetto på 830 personer för varje år under prognos- samt utblicksperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 594 per år i genomsnitt under prognos- och utblicksperioden medan antalet avlidna skattas till 406 personer per år. Detta medför en befolkningsförändring med 188 personer per år. Totalt ger detta en förändring med i genomsnitt cirka personer per år under perioden Att den genomsnittliga befolkningsökningen per år på tio års sikt beräknas bli lägre än den på fem års sikt (där snittet var cirka personer per år) beror på att byggandet i kommunen antas vara högre under prognosperioden ( ) än under utblicksperioden ( ). Tabellen nedan visar prognostiserad befolkningsutveckling i Kungälvs kommun fördelat på ålder. De åldersgrupper som redovisas i rapporten är de som har visat sig vara de mest efterfrågade. Med hjälp av de underlag som levererats i Excelformat kan du själv ta fram andra åldersindelningar. För att markera osäkerheten används avrundade siffror samt att benämningen prognos endast används för de närmaste fem åren, därefter används benämningen utblick. Befolkning efter ålder för Kungälvs kommun 2015, prognos samt utblick Faktiskt antal Prognos Utblick Ålder år år år år år år år år år år år år Summa

8 I diagrammet nedan görs en jämförelse mellan befolkningens åldersstruktur 2015 och De relativt stora skillnaderna mellan dagens struktur och den år 2025 beror till stor del på den stora byggnation som planeras, och som beräknas dra många nya kommuninvånare i form av inflyttare. Stora delar av det flyttöverskott som Kungälv idag uppvisar utgörs av barnfamiljer, vuxna i åldrarna mellan cirka 27 till 45 och deras barn. Detta syns tydligt i den prognostiserade strukturen för år 2025, dessa åldersgrupper är då mycket större än idag. Antalet unga, upp till och med 20 år, beräknas öka. Störst blir ökningen bland de allra yngsta samt i gruppen år. Detta beror delvis på att det föds mycket barn i kommunen och delvis på att många barnfamiljer flyttar till kommunen. Gruppen mellan ca år har en relativt sett liten ökning, främst beroende på att den stora kullen 90-talister nu börjar förvinna från denna åldersgrupp och de efterföljande kullarna inte är lika stora. Dessutom är detta en grupp som i stor utsträckning flyttar från kommunen, en helt naturlig utveckling beroende på studier och arbete på annan ort. Många gånger kommer dessa personer tillbaka till kommunen i ett senare skede. Gruppen år ökar, för vissa åldrar kraftigt, liksom år och 74 år och äldre. Grupperna och förblir i princip oförändrad i storlek. Sett till de vuxna åldrarna så kan ökningen i antalet invånare mellan cirka år till stor del härföras till den förväntade inflyttningen, men i de andra (vuxna) åldrarna är flyttnettot i princip noll (lika många flyttar in som flyttar ut). Här beror förändringarna i antal över åldrarna helt enkelt på att olika årskullar är olika stora, och i takt med att befolkningen åldras så förändras åldersstrukturen. Att gruppen 74 år och äldre ökar beror t.ex. på att den stora gruppen 40-talister fullt ut tillhör denna grupp om 10 år. Demografisk utveckling mellan 2015 och Folkmängd 2015 Folkmängd

9 Barn och unga Antalet nollåringar kommer att vara svagt ökande under såväl prognosperioden som utblicken. Det beror på att antalet kvinnor i fertil ålder antas öka stadigt under samma period, till största delen på grund av den förväntade inflyttningen men även på grund av den stora kullen 90-talister som nu kommer in i de åldrar då man föder barn. Historiskt sett har det i Kungälv fötts fler barn per kvinna i fruktsam ålder än i riket, och så antas det i föreliggande prognos att fortsätta. Även antalet 1-2-åringar ökar under hela såväl prognosperioden som utblicken. Dock är ökningstakten som störst under de första fem åren, med en topp år 2020, för att sedan avta under utblicken. Antalet i åldrarna 3-5 år beräknas under 2016 att bli färre än föregående år, en trend som pågått under de senaste åren. Detta förväntas sedan att vända under år 2017, och antalet barn i dessa åldrar antas sedan öka varje år under såväl prognos- som utblicksperiod. Dock avtar ökningstakten under utblicksperioden, den är som högst under Viktigt att komma ihåg är att osäkerheten är stor när det gäller förskolebarn, redan 2021 är hela gruppen förskolebarn födda under prognosperioden. Därefter blir antalet helt beroende av om prognosen skattar det framtida barnafödandet rätt. Prognos och utblick för antal nyfödda och förskolebarn år 1-2 år 3-5 år Diagrammet nedan visar att gruppen med 6-åringar beräknas vara i stort sett oförändrad under prognosperioden, för att sedan uppvisa en svag ökning under utblicken. Låg- och mellanstadiebarn i åldrarna 7-12 år ökar konstant under hela perioden, om än i något högre takt under de första åren under prognosperioden respektive de sista åren under utblicken. Även antalet högstadiebarn ökar, både under prognosperioden och under nästan hela utblicken. Dock är ökningstakten avtagande under den andra halvan av tioårsperioden. Antalet gymnasieelever, år, förväntas vara i stort sett oförändrat under 2016 för att sedan öka under övriga år. Ökningstakten är som högst under prognosperiodens sista år respektive utblickens första, sedan avtar den

10 Prognos och utblick för antal grundskolebarn och gymnasieungdomar år 7-12 år år år Den vuxna befolkningen Den största delen av Kungälvs befolkning tillhör den arbetsföra åldern år. Gruppen ökar som helhet under perioden. Gruppen år beräknas minska något fram till Dels så är det i dessa åldrar som man är som mest benägen att flytta från kommunen och dels kommer de stora årskullarna född i början av 1990-talet att lämna denna grupp för att istället successivt att ta plats i den mest förvärvsaktiva gruppen år. Att antalet i åldersgruppen sedan ändå ökar svagt under resterande period beror på den stora inflyttning som förväntas på grund av den höga planerade byggtakten i kommunen. Grupperna år samt år förväntas att öka under såväl prognos- som utblicksperiod. I det första fallet på grund av inflyttning och i det andra fallet främst på grund av den åldrande befolkningen (där större årskullar nu kommer upp i dessa åldrar). Kungälvs kommun har idag en försörjningsbörda på cirka 0,80 1 (se sidan 9 i Bilaga 1). Det betyder att varje person i åldern år utöver sig själv ska försörja ytterligare 0,80 personer, antingen barn och unga (0-19 år) eller äldre (65 + år). Den största delen av försörjningsbördan i kommunen kommer från barn och ungdomar. Fram till år 2025 kommer försörjningsbördan att öka till 0,83, men ökningstakten kommer under prognos- och utblickshorisonten att vara lägre än vad den varit under den senaste 20-årsperioden och under vissa år beräknas försörjningsbördan till och med minska. I riket som helhet ligger försörjningsbördan idag på 0,74, dvs. under kommunen. Dock kommer rikets nivå i princip att ha hunnit ikapp kommunens nivå till år 2025, tillväxttakten på riksnivå avtar med andra ord inte på samma sätt som i kommunen. 1 Eftersom ingen hänsyn tas till om personerna i gruppen av en eller annan anledning står utanför arbetsmarknaden är den faktiska kvoten sannolikt dock högre

11 Prognos och utblick för antal personer i arbetsför ålder år år år Den äldre befolkningen Den äldre befolkningen växer. Den yngre pensionärsgruppen, år, har ökat stadigt sedan 1980 och i en extra snabb takt de senaste 10 åren då de stora kullarna födda på 1940-talet kommit in i dessa åldrar (se sidan 15 i Bilaga 1). Ökningen kommer att fortsätta under såväl prognos- som utblicksperiod, detta då de årskullar som nu träder in i dessa åldrar fortsatt är större än de som träder ut. Även gruppen 80 år och äldre växer stadigt. Medellivslängden ökar i Sverige idag vilket främst beror på minskad dödlighet bland äldre. Från och med 2020 börjar även den stora gruppen 40-talister flyttas över och tillhöra gruppen 80 år och äldre, vilket gör att tillväxttakten för den här gruppen då kommer att öka. Prognos och utblick för antal personer 65 år och äldre år 80- år

12 Totalprognos 2015 jämfört med utfall 2015 I prognosen som togs fram under hösten 2015, baserad på befolkningen i kommunen per den sista juli 2015, beräknades befolkningen per den 31 december 2015 bli personer. Det faktiska utfallet blev sedan , det vill säga att prognosen överskattade antalet invånare med 101 personer. Prognos 2015 och utfall Folkmängd och förändringskomponenter Prognos Utfall Differens prognos/utfall Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Vid en uppdelning över de fyra komponenter som ligger till grund för en befolkningsprognos; födslar, dödsfall, in- och utflyttning, kan konstateras att överskattningen av befolkningen främst beror på en underskattning av antalet utflyttare (se tabellen ovan). Antalet födda och döda under året skattades med god träffsäkerhet. Vad gäller antalet födda barn var differensen mellan prognos och utfall -3 barn (d.v.s. att det föddes 3 barn fler än förväntat) eller -0,7 procent medan motsvarande för döda var -9 personer eller -2,5 procent. Sammantaget gav dessa två komponenter ett födelseöverskott som avvek med 6 personer från det beräknade. Även gällande antalet inflyttare var avvikelserna mellan prognos och utfall relativt små, här var det 25 personer eller 1,1 procent fler än beräknat som flyttade till kommunen under året. Den för året största avvikelsen kom istället för utflyttade. Enligt prognosen skulle personer lämna kommunen under året, det faktiska utfallet blev Det innebär en avvikelse med 137 personer, eller 7,3 procent. Att personer flyttar från kommunen är ovanligt många, bara 2014 låg antalet i närheten av detta (då 2 037). Tioårsperioden dessförinnan har antalet utflyttare per år legat på i snitt cirka personer per år. Vid framtagandet av prognosen under hösten 2015 noterades uppgången under 2014, men när det endast rör sig om ett år som avviker från tidigare mönster är det oftast inte möjligt att avgöra om det rör sig om en engångsföreteelse eller ett trendbrott. När nu 2015 avviker på ett liknande sätt finns det större skäl att anta att en faktisk förändring i beteende bland kommunens invånare har ägt rum. Vid en analys av åldersstrukturen bland utflyttarna, och specifikt hur den avviker mot den prognostiserade åldersstrukturen i samma grupp, kan konstateras att man flyttar mer än tänkt i nästan alla åldrar men att de stora avvikelserna verkar finnas

13 Differens antal invånare i prognos vs. utfall Differens antal utflyttare i prognos vs. utfall för barn och ungdomar samt i de åldersgrupper som bör vara föräldrar till dessa. Det är alltså främst barnfamiljerna som ändrat sitt flyttmönster och nu flyttar ut i högre utsträckning än tidigare. Varför det ser ut på det här sättet kan inte förklaras inom ramen för prognosen, men det kan vara av värde att gå vidare och utreda detta närmare framför allt om detta är en oönskad utveckling. Differens i antal utflyttare mellan prognos 2015 och utfall Ålder (år) Om differensen mellan prognosen gjord 2015 och utfallet för 2015 istället analyseras med avseende på totalbefolkningens åldersstruktur så kan noteras att underskattningen av antalet utflyttare i vissa åldersklasser ibland kompenseras för och ibland förstärks av ett något förändrat inflyttarmönster över åldrarna. Vad gäller den yngsta åldersgruppen så är differensen i totalbefolkning cirka 40 personer, vilket innebär att de cirka 30 personer fler än tänkt som flyttade ut från kommunen i denna åldersgrupp förstärktes av att cirka 10 färre än beräknat flyttade in till kommunen. För åldersgrupperna samt 65+ flyttade istället något fler än förväntat in (10 personer fler för gruppen år samt cirka 25 personer för gruppen 65+), vilket kompenserar för det faktum att även fler än förväntat flyttade ut. Differens i antal invånare mellan prognos 2015 och utfall Ålder (år)

14 Totalprognos 2016 jämfört med totalprognos 2015 Tabellen nedan visar att befolkningsutvecklingen den kommande 10-årsperioden beräknas vara högre i årets prognos än i de två senaste årens prognoser. Utblicken i prognosen visar på personer år 2023 och i prognosen på samma år, medan motsvarande siffra i årets prognos är Befolkningen förväntas nu öka med i genomsnitt 2,2 procent per år de kommande 10 åren, jämfört med 1,9 procent per år i förra årets prognos ( ) och 0,9 procent per år i prognosen från 2014 ( ). Den största skillnaden mellan prognoserna är att det planerade bostadsbyggandet i årets prognos justerats upp. Jämförelse Befolkningsprognos , Befolkningsprognos samt Befolkningsprognos

15 3. DELOMRÅDESPROGNOS Delområdesprognosen beräknas för åren och utgår från den faktiska befolkningen i delområdena Totalprognosen utgör ram för delområdesprognosen, vilket innebär att summan av delområdena stäms av mot totalprognosen och justeras därefter. Delområdesprognosen är mer osäker än totalprognosen eftersom det görs fler antaganden med osäkerheter i och det slår hårdare på mindre områden. På delområdesnivå har bland annat bostadsbyggandets omfattning mycket stor betydelse för utfallet. Delområdesprognosen visar förändringar i antal, och fördelning på åldrar, i olika delar av kommunen. Befolkningsutvecklingen ser olika ut i olika typer av befintlig bebyggelse. Planerat byggande, byggnation på landsbygden och omvandling av fritidshus till permanentbostäder sker i varierande omfattning i de olika kommundelarna vilket också påverkar befolkningsutvecklingen. I delområdesprognosen görs därför specifika antaganden beroende på bostädernas karaktär. Delområdesprognosen ger sektorerna mer tid att förbereda sig på förändringar som till exempel fler förskolebarn eller äldre inom ett visst område. De delområden som redovisas i rapporten är de fem kommundelarna Kungälv- Ytterby, Marstrand stråk 168, Diseröd, Kode och Kärna. Varje kommundel innehåller en centralort eller serviceort, grannbyar som fungerar som stödorter samt landsbygd

16 I Bilaga 2 finns mer detaljerad information om prognosen på kommundelsnivå, bl.a. redovisningar på andra åldersgrupper än de här presenterade. Dessutom finns i Bilaga 3 en prognos på skolupptagningsnivå. För båda dessa gäller även att underlag finns i Excelformat för egna vidare beräkningar. Där kan t.ex. egna åldersgrupper väljas. I Bilaga 2 och 3 kan även noteras att årets prognoser innehåller ett sk. restområde. Detta utgörs av befolkning som är folkbokförd i kommunen, men inte på en specifik fastighet. De kan då inte hänföras till någon av kommundelarna eller skolupptagningsområdena. Restområdet redovisas inte i föreliggande rapport. Befolkningsutveckling i olika delar av kommunen Alla fem kommundelar ökar sin befolkning under prognosperioden, dock i varierande omfattning. Den kommundel som förväntas växa mest under prognosperioden, både i antal invånare och procentuellt sett, är Kungälv-Ytterby. Här förväntas befolkningen öka med personer, eller cirka 16 procent, till och med år Kode har den procentuellt svagaste tillväxten på fem års sikt, 5 procent, medan resterande tre kommundelar alla växer med mellan cirka 11 och 15 procent. Kungälv-Ytterby Kommundelen består av Kungälv, Ytterby och Kareby församling och innefattar centralorten Kungälv- Ytterby samt grannbyn Kareby. Kommundelen hade en befolkning på personer Kungälv-Ytterby växer och kommer under prognosperioden att öka med drygt personer. Tabellen nedan visar att den yngre befolkningen ökar mest procentuellt sett. Befolkningsutveckling i Kungälv Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder Antal Procent , , ,6 Summa ,6-16 -

17 Marstrand stråk 168 Kommundelen utgörs av församlingarna Hålta och Marstrand samt delar av Lycke församling. Kommundel Marstrand stråk 168 innehåller serviceorten Marstrand och grannbyarna Instön och Tjuvkil. Kommundelen har en befolkning på personer Befolkningen beräknas öka med ca 400 personer under prognosperioden. Störst procentuell förändring förväntas för invånare i arbetsför ålder, 13 procent, men åldersgruppen 65 år och äldre ökar nästan lika mycket, 12 procent. Befolkningsutveckling i Marstrand Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder Antal Procent , , ,3 Summa ,2 Diseröd Kommundelen består enbart av Romelanda församling med serviceorten Diseröd. Kommundel Diseröd hade en befolkning på personer Befolkningen i Diseröd ökar med närmare 500 personer under prognosperioden. Den äldre befolkningen är den grupp som förväntas öka mest, men även övriga grupper växer procentuellt sett mycket. Befolkningsutveckling i Diseröd Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder Antal Procent , , ,4 Summa ,1-17 -

18 Kode Kommundelen består enbart av Solberga församling och hade en befolkning på personer Kommundel Kode innehåller serviceorten Kode samt grannbyarna Aröd och Rörtången/Ödsmåls mosse. Befolkningen i kommundel Kode ökar med cirka 200 personer under prognosperioden. Mest ökar gruppen yngre, 0-18 år. Befolkningsutveckling i Kode Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder Antal Procent , , ,2 Summa ,5 Kärna Kommundelen utgörs av Torsby och Harestads församling samt delar av Lycke församling. Kommundel Kärna innehåller serviceorten Kärna samt grannbyarna Kovikshamn och Vedhall. Befolkningen var personer 2015 och beräknas öka med drygt 560 personer under prognosperioden. Tabellen nedan visar att ökningen sker främst bland de yngsta samt de äldsta. Befolkningsutveckling i Kärna Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder Antal Procent , , ,5 Summa ,1-18 -

19 4. PROGNOSANTAGANDEN Prognosberäkningen utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31/7 år 2016 på kommunnivå och den 31/12 år 2015 på delområdesnivå. I prognosen har vi använt oss av registerdata över folkmängden efter ålder, kön och tid. Uppgifterna kommer från folkbokföringen och är hämtade från SCB. Befolkningen vi använder är den som är skriven i kommunen per aktuellt datum. Denna folkmängd behöver inte stämma med den befolkning som faktiskt bor eller vistas i kommunen. Hur stor skillnad det är mellan den folkmängd som verkligen bor i kommunen och den som är registrerad och om detta är ett problem varierar från kommun till kommun och över åldrarna. För de yngre åldersgrupperna är diskrepansen större. Många ungdomar studerar och arbetar på annan ort men är fortfarande skrivna i föräldrahemmet. För att göra prognosen använder vi oss även av antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under de senaste åren. Vi använder alltså värden för den faktiska utvecklingen i Kungälvs kommun, i föreliggande rapport har värden för de tre senaste helåren samt de 7 första månaderna 2016 använts för tre av de fyra komponenterna (födda, in- och utflyttade) samt för de fyra senaste helåren samt de 7 första månaderna 2016 för döda. Med hjälp av denna information skattar vi fruktsamhet, mortalitet, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Skattningarna ligger sedan till grund för beräkningen av den framtida utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade. Därefter görs en framskrivning av antalet invånare i kommunen, ett år i taget, utifrån antagandena. Undantaget är det första prognosåret, innevarande år, där befolkningen skrivs fram fem månader baserat på befolkningen på kommunnivå den 31 juli 2016 räknar vi ut hur många invånare kommunen kan antas ha den 31 december Den totala folkökningen i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och dels på bostadsbyggandets omfattning. De antaganden som prognosen grundas har tagits fram i dialog med kommunen. Värt att notera är att de kommande åren medför att två större demografiska förändringar fullbordas. För det första har den stora 40-talist generationen nu helt lämnat förvärvsarbetande ålder. Detta innebär inte att alla 40-talister gått i pension, men en betydande andel lämnar helt arbetskraften de närmaste åren. Snart (med start år 2020) börjar denna generation också uppnå en ålder över 80 år, vilket medför ökat behov av vård och omsorg framöver

20 För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 1990 förvärvsaktiv ålder. De har slutat gymnasieskolan och i många fall börjat studera eller arbeta på annan ort. För bland annat arbets- och bostadsmarknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser, vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten. Antaganden och beräkningar Antal födda barn Hur många barn som beräknas födas beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. Antalet födda beräknas för varje prognosår genom att befolkningen i varje åldersklass multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal respektive dödsrisker. Fruktsamheten för kvinnor i olika åldrar beräknas som kvoten mellan antalet födda barn till mödrar i en viss ålder och medelfolkmängden kvinnor i samma ålder. För att osäkerheten ska bli mindre används befolkningsuppgifter från de 3 senaste helåren samt de 7 första månaderna Dessutom görs en utjämning över åldrarna. Det läggs även en viss vikt vid fruktsamhetstalen i riket. Under prognosperioden antas fruktsamheten förändras i enlighet med SCB:s prognostiserade ökning för fruktsamheten i riket. Fruktsamheten antas dock utvecklas utifrån Kungälvs egen nivå, som legat över fruktsamheten i riket under många år. För mer information om detta, se sidan 18 i Bilaga 1. Sedan 1980 har fruktsamheten, och därmed också antalet födda barn, varierat relativt kraftigt mellan åren. I slutet på 1990-talet uppmättes bottennivåerna, då var den summerade fruktsamheten nere på 1,5. Måttet summerad fruktsamhet visar hur många barn en kvinna skulle föda om hon under sin livstid föder barn såsom kvinnor gör under en viss period. I detta fall innebär det att om kvinnor alltid födde barn på det sätt som man gjorde under år 1999 så skulle man under hela sin livstid föda 1,5 barn. Toppnivåerna uppnåddes runt år 1990, då var den summerade fruktsamheten strax över 2,0 i riket. Idag ligger den summerande fruktsamheten relativt högt, på riksnivån strax under 1,9. SCB beräknar i riksprognosen att värdet kommer att ligga stadigt på denna nivå, eller strax över, under såväl prognos- som utblicksperioden. Antalet döda Hur många människor som beräknas avlida under prognosperioden beror på befolkningens ålders- och könssammansättning. Antalet döda beräknas för varje prognosår genom att befolkningen i varje åldersklass multipliceras med åldersspecifika dödsrisker

21 Dödsriskerna för varje ålder och per kön skattas på riksdata som kvoten mellan antalet döda i en viss ålder och medelbefolkningen i samma ålder. Därefter sker en justering av mortaliteten så att den sammanfaller med kommunens totala nivå. Data från de 4 senaste helåren samt de 7 första månaderna 2016 används, och dödsriskerna antas minska i proportion till SCB:s prognos för riket. Inflyttning Människors möjligheter att flytta till och inom kommunen påverkas både av befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och av bostadsbyggandets omfattning. Det befintliga bostadsbeståndet påverkar nettoinflyttningen bland annat genom generationsväxling, ombyggnationer, permanentning av fritidshus, rivningar eller att en del flyttningar sker utan att friställa bostäder för nya boende t ex då barn flyttar hemifrån. Nybyggnationen påverkar genom hur mycket som byggs, var det byggs och vad som byggs. En del av dem som flyttar till nytillkomna bostäder är nya invånare medan andra flyttar från befintliga bostäder i kommunen, vilket ger en omflyttning som följd. I föreliggande rapport beräknar vi antalet inflyttare per år genom att utgå från hur många bostäder kommunen idag känner till som kommer att färdigställas under varje år (efter typ) samt hur många bostäder som kommer att frigöras på grund av utflyttning. Boendetätheten i kommunen idag (och historiskt) analyseras, och med detta som bas görs ett antagande om hur många personer per typ av bostad som kommer att flytta in i de planerade bostäderna. Det framtida bostadsbyggandets omfattning är således direkt avgörande för befolkningsprognosens utfall och samtidigt något som är mycket svårt att prognostisera. Planer kan överklagas eller försenas och konjunkturen kan vända. Ju längre fram i tiden desto större osäkerhet föreligger, bostäder som antas färdigställas i år är allra minst påbörjade medan ett projekt som planeras färdigställas under år 2025 kanske bara befinner sig på planeringsnivå. Kommunens byggplaner för perioden redovisas nedan. Eftersom osäkerheten i byggplaner stiger med varje år har en procentuell färdigställandegrad som sjunker varje år antagits, detta i samråd med kommunen. Denna redovisas på raden längst ner i tabellen nedan. Bostadsbyggnadsprognos för Kungälvs kommun Totalt Täthet Småhus ,5 Flerbostadshus ,1 Specialboenden ,0 1,5 beroende på typ Permanentningar ,8 Totalt Färdigställandegrad 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50%

22 Kommunens historiska täthet har legat väldigt stabil. För år 2015 beräknas den till cirka 2,35 invånare per bostad (oavsett typ), och detta antas fortsätta att gälla under prognosperioden. Genom att anta tätheten 2,1 personer (riksgenomsnitt) per bostad i flerbostadshus kan kommunens täthet i småhus beräknas till 2,5. För äldreboende och LSS-boende har tätheten 1,0 antagits, medan det för trygghetsboende (av typen 70+) har antagits en täthet på 1,5. I permanentningar antas en täthet på 1,8 vid inflyttning. Beräkningen av inflyttningen på kommunnivå under det första prognosåret, 2016, avviker något. Den baseras på hur många som faktiskt har flyttat in under perioden januari till och med juli samt hur många bostäder (efter typ) som förväntas färdigställas under perioden augusti till och med december. Värdena i tabellen ovan som avser 2016 visar alltså vad som är planerat att färdigställas under perioden augusti till december år När antal inflyttare per år räknats fram enligt ovan så fördelas antalet inflyttare över ålder (i ettårsklasser) och kön enligt de faktiska inflyttningsandelarna i Kungälvs kommun under de tre senaste helåren samt de 7 första månaderna Utflyttning Antalet utflyttare beräknas med det som hänt i kommunen de 3 senaste helåren samt de 7 första månaderna 2016 som grund. Utflyttningsbenägenheten räknas fram för varje grupp (uppdelat på ålder och ettårsklasser) och multipliceras sedan med prognostiserad folkmängd i motsvarande ålder vilket ger antalet utflyttare efter ålder och kön. När antalet invånare ökar så ökar också antalet utflyttare, även om risken att flytta ut från kommunen är densamma som tidigare så är det enkelt uttryckt fler som utsätts för risken. Omsättningen blir helt enkelt större. Delområdesprognoser Befolkningsutvecklingen ser olika ut i olika områden. Beroende på när området etablerades, var det ligger i förhållande till t.ex. kommunal service, lokalt centrum, kommunikationer osv varierar sammansättningen av invånare. På delområdesnivå (kommundel samt skolupptagningsområde) används därför inte risker beräknade på kommunnivå utan specifika risker framräknade för delområdet