Befolkningsprognos 2013

Transkript

1 Underlag för arbete med budget 2015 KS Anders Lindgren

2

3 Innehåll 1 Inledning Befolkningsprognoser och kommunal planering Osäkerhet i prognosen Året som gått Befolkningsförändring under Befolkningen 2012 jämfört med prognosen Totalprognos Barn och unga Den vuxna befolkningen Den äldre befolkningen Delprognoser Lerum Floda Gråbo PROGNOSANTAGANDEN Antaganden och beräkningar Antal födda barn Antalet döda Inflytning Utflyttning

4 4

5 1 Inledning 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering Lerums kommun tar årligen fram en befolkningsprognos. Den består av en totalprognos för kommunen som helhet och delområdesprognoser för kommundelarna Lerum, Gråbo och Floda. Lerums kommuns befolkningsprognos har två huvudsyften; att utgöra underlag för behovsberäkningar i samband med budgetarbetet samt att utgöra underlag för övrig planering av verksamheten. Befolkningsprognosen åskådliggör några av de krav som kommer att ställas på kommunen framöver vad gäller till exempel barnomsorg, skola och äldreomsorg. Befolkningsprognosen baseras på befolkningsstatistik från Beräkningen sker utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, utflyttningsrisker och inflyttningsandelar. Totalprognosen görs för 10 år, medan delområdesprognosen görs för 5 år Kommunens mål beträffande befolkningstillväxt är en tillväxt på en procent per år över en tioårsperiod. 1.2 Osäkerhet i prognosen En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Vid användande av befolkningsprognosen är det därför viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning. Även om vi utifrån kunskap om sociala, ekonomiska, politiska och andra förhållanden försöker förutse fruktsamhet/hur många barn som kommer att födas, dödsrisker, in- och ut flyttningar de närmaste åren, så finns det alltid inslag av osäkerhet i dessa antaganden. Skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet kan både bero på slumpmässiga fel och felaktiga antaganden. Osäkerheten i prognosen ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig och ju mindre prognosområdena är eftersom mindre områden är mer känsliga för slumpmässiga variationer. Osäkerheten är störst i de rörliga åldrarna det vill säga när man föds, när man är som mest flyttbenägen (20-29 år) och när man dör. Om situationen i samhället kraftigt förändras, till exempel när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, får det direkta återverkningar på fruktsamhet, dödlighet och flyttningsmönster. Fruktsamheten varierar mycket mellan enskilda år, det gör att antalet barn som kommer att födas är svårt att beräkna. Antalet födda beror inte enbart på fruktsamheten utan även på hur åldersstrukturen i ett område ser ut. Antalet in- och utflyttare påverkas mycket av vilken 5

6 nybyggnation som planeras vid vilken tidpunkt och vilken som sen verkligen genomförs. Ju längre fram i tiden antaganden om byggnation görs desto större osäkerhet. Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis påverka viljan hos byggherrar att investera och överklagande av planprojekt kan medföra att byggplaner måste skjutas på framtiden. 6

7 2 Året som gått 2.1 Befolkningsförändring under 2012 Lerums befolkning ökade 2012 med 282 personer från till 39070, vilket innebär en ökning med ca 0,7 procent. Ökningen består av ett födelseöverskott på 160 personer och positivt flyttnetto på 122 personer. Jämfört med 2011 var folkökningen ca 35 procent större Födelseöverskottet var något lägre och flyttnettot något högre än Befolkningen 2012 jämfört med prognosen Enligt prognosen skulle befolkningen uppgå till i slutet av år 2012, vilket innebär att prognosen underskattade befolkningstillväxten med totalt 91 personer. Den viktigaste förklaringen är ett större flyttnetto än förväntat. Felet i prognosen är inte jämt fördelat över åldrarna. Den kanske viktigaste skillnaden ligger i underskattningen av barn i åldern 1-5 år och 6-11 år där kommunen på grund av ett positivt flyttnetto hade 81 barn mer än förväntat vid årets slut. I åldersgruppen över 85 år blev utfallet 6 personer fler än förväntat. Ålder Prognos 2012 Utfall 2012 Skillnad (prognos-utfall) ,4% ,0% ,7% ,2% ,8% ,0% ,4% ,2% ,3% ,3% 90-w ,1% Summa ,2% Differens (%) (skillnad/utfall) 7

8 3 Totalprognos Enligt prognosen förväntas Lerums befolkning växa med 3550 personer den kommande tioårsperioden. Det innebär en ökning med 9,1 procent, vilket kan jämföras med att Lerum har vuxit med 9,9 procent mellan 2002 och Utifrån målet om en befolkningstillväxt på en procent per år över en tioårsperiod behöver Lerum öka befolkningstillväxten med drygt 50 personer per år i förhållande till nuvarande prognos för att nå målet. Folkmängden i Lerums kommun , prognos , utblick , mål om 1 % befolkningsökning År Folkmängd Folkökning I diagrammet framgår hur kommunens demografiska struktur förändras under prognosoch utblicksperioden. Gruppen runt 20 år kommer att minska medan grupperna och förskjuts framåt. Det resulterar i en något ökad medelålder och jämnare fördelning i åldersgrupperna från 40 år och uppåt. Fortfarande karaktäriseras Lerums demografi av den tydliga "midjan" i åldersgrupp år. Demogafisk förändring

9 3.1 Barn och unga Den relativt sett största ökningen i gruppen barn och unga sker i antalet nyfödda som kommer beräknas öka med ca 12 procent under prognosperioden. Unga i åldern 1-2 kommer att minska de närmaste åren, fram till ca 2014, för att sedan öka igen och landa på ca 3 procent. 3-5-åringarna har en något förskjuten utveckling och prognosen visar på en minskning i antalet mellan 2014 och 2016, men vid periodens slut går det att se en ökning på omkring 2 procent. Prognostiserad kumulativ befolkningsförändring hos nyfödda och förskolebarn Andelen barn och ungdomar i grundskola och gymnasie varierar under prognosperioden. Särskilt gymnasieungdomar i åldern minskar under åren för att sedan öka fram till Den kraftigast ökande gruppen är grundskolebarn i åldern år som fram till 2022 väntas öka med drygt 30 procent. Prognostiserad kumulativ befolkningsförändring hos grundskolebarn och gymnasieungdomar

10 3.2 Den vuxna befolkningen Den vuxna befolkningen kommer att öka under prognosperioden. En grupp som förväntas minska är den med personer mellan 19 och 24 år som kommer att minska med mer än 16% fram till 2019 för att sedan återhämta sig till ett netto på ca 13 procent under 2012 års nivå. Störts ökning sker i åldersgruppen år som förväntas öka med 11 procent under perioden. Prognos kumulativ förändring hos den vuxna befolkningen Den äldre befolkningen Befolkningsprognosen visar på en kraftig ökning av antalet äldre 75-w som kommer att öka med över 55 % under prognosperioden. -Från drygt 2700 personer till knappa 4250 personer. Gruppen år ökar något fram till 2016, men minskar sedan under resten av prognosperioden. Prognos kumulativ förändring hos den äldre befolkningen

11 4 Delprognoser 4.1 Lerum Befolkningen i Lerums kommundel ökar med drygt 5 procent, från till fram till Den största ökningen sker i åldersgruppen 65-w som ökar med ca 8 procent till drygt 3800 personer. 4.2 Floda Befolkningen i Floda kommundel beräknas öka med drygt 3 procent från till Den största ökningen sker här som i de andra kommundelarna i åldrarna 65-w som 12% till 1900 personer. 11

12 4.3 Gråbo Gråbo kommundel beräknas öka med knappt 4 procent till 9900 personer fram till En kraftig relativ ökning beräknas ske i gruppen 65-w som ökar med 18% till 1832 personer. 12

13 5 5. PROGNOSANTAGANDEN Befolkningsprognosen beräknas i april/september varje år och utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31/12 föregående år. Därefter görs en framskrivning ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, inflyttningsandelar och utflyttningsrisker. Den totala folkmängden i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och dels på bostadsbyggandets omfattning. I befolkningsprognosen gäller det att göra en så god skattning av dessa faktorer som möjligt. De antaganden som prognosen grundas på stäms av i en referensgrupp inom förvaltningen. 5.1 Antaganden och beräkningar Antal födda barn Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. I prognosberäkningen används ett fruktsamhetsindex som beräknas av SCB. Indexet anger hur Lerum förhåller sig till riket och visar på att det här föds fler barn jämfört med rikets medelvärde även om trenden i Lerum de senaste är något vikande avseende födelsetalen. Lerums index används som utgångsvärde för beräkning av fruktsamheten. I Sverige varierar antalet födda barn kraftigt över tid. Det har länge funnits en stark koppling mellan barnafödande och konjunktur. SCB prognostiserar att antalet födda barn minskar under de närmast kommande åren, men redan 2015 ökar antalet födda igen, då de stora kullarna födda runt 1990 är i barnafödande ålder Antalet döda Hur många människor som avlider under prognosperioden beror på befolkningens ålders och könssammansättning. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att åldersoch könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen beräknas utgångsvärdet för dödsriskerna utifrån faktiska tal för Lerum Inflytning Människors möjligheter att flytta till och inom kommunen påverkas bland annat av nybyggnation av bostäder. En del av dem som flyttar in i nytillkomna bostäder kommer inte utifrån, utan från befintliga bostäder i kommunen. Det befintliga bostadsbeståndet påverkar också nettoinflyttningen bland annat genom generationsväxling, ombyggnationer, permanentning av fritidshus, rivningar eller att en del flyttningar sker utan att friställa bostäder för nya boende. 13

14 5.1.4 Utflyttning Antalet invånare som antas flytta ut från kommunen beräknas genom att utflyttningsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen används en utflyttningsrisk beräknad utifrån faktiska tal för Lerum. Utflyttarriskerna i de olika åldrarna anger sannolikheten att flytta ut från kommunen under ett år för män och kvinnor i olika åldrar. 14