Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå

Transkript

1 Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå (13) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 211

2 INNEHÅLL Inledning 3 Metod 3 Resultat för kommunnivån 3 Fler äldre och skolbarn i framtiden 4 Resultat för kommundelarna 5 Umeå exk. kdn 5 Befolkningsstrukturer 6 Holmsund/Obbola 7 Hörnefors 8 Sävar/Holmön 9 Prognosantaganden 1 Inrikes flyttningar 1 In-och utvandring 1 Flyttningar totalt 1 Födda 1 Döda 11 Befolkningen i nybyggda hus 12 Jämförelsse med förra årets prognos 12 Jämförelse per åldersklass 13 Vår statistik är en utmaning för varje kommunpolitiker med ambitioner Besök också vår hemsida: Omslagsbild, grafer samt layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand Kontaktpersoner Annalena Löfgren, utvecklingsavdelningen, tel , annalena.lofgren@umea.se Tordleif Hansson, utvecklingsavdelningen, tel , tordleif.hansson@umea.se Peter Thuresson, utvecklingsavdelningen, tel , peter.thuresson@umea.se 2 (13) Utredningar och rapporter nr 2, mars 211

3 BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR UMEÅ KOMMUN 211 Inledning Den nu aktuella befolkningsprognosen Prognos 211 utgår från den faktiska befolkningen i Umeå 21 och sträcker sig tio år fram i tiden till horisontåret 22. Den genomsnittliga befolkningsökningen ligger på cirka 86 personer årligen. Ökningen är större under den första delen av prognosperioden. Osäkerheten ökar på sikt och resultatet i slutet av perioden måste därför tolkas med försiktighet. Förändringar i fruktsamhet och flyttströmmar påverkar i hög grad prognosresultatet. På delområdesnivån har bostadsbyggandets omfattning mycket stor betydelse för utfallet. Nya prognoser med uppdaterade antaganden produceras årligen. Prognosarbetet genomförs i samarbete med Stockholms Statistiska kontor (USK). Metod Prognos 11 för Umeå kommun har genomförts i tre steg. Efter det att totalprognosen har bestämts för kommunnivån görs en prognoser för kommundelarna Sävar, Obbola-Holmsund, Hörnefors och för Umeå kommun exklusive kommundelarna. Summan av dessa stäms sedan av mot totalprognosen för hela kommunen. I det tredje steget görs prognoser för Umeås minsta geografiska enheter, delområden. Dessa stäms av mot prognosen för den kommundel som delområdet ingår i. Delområdesprognoserna består i sin tur av två delar. Den ena är en prognos för befolkningen som bor i de bostäder som finns i området idag och den andra en prognos för den befolkning som kommer att bo i den framtida nyproduktionen. Resultat för kommunnivån Enligt Prognos 11 kommer kommunens folkmängd att öka med 8 63 personer under den kommande tioårsperioden, från invånare i slutet av år 21 till i slutet av år 22. Största ökningen sker under 211 då befolkningen väntas öka med drygt 1 2 personer. Därefter sjunker ökningstakten successivt ned till runt 75 personer per år. Anledningen till att befolkningen väntas öka mest i början av prognosperioden är att det i dagsläget är en relativt stor andel av befolkningen i Norrland och Sverige som är unga i åldern 2 24 år. Detta är en ålder då många flyttar hemifrån och börjar studera. Umeå har också det senaste åren haft en stor inflyttning från ungdomsgruppen med anledning av detta samt att lågkonjunkturen gjort det svårt för unga nyutbildade att etablera sig på arbetsmarknaden. Gruppen når sitt maximum år 213 och minskar därefter ner till betydligt lägre nivåer. Om några år kommer därför läget att vara annorlunda samt att Umeå har ett stort antal människor i åldern 2 3 år som avslutat Befolkning 21 och prognos för Umeå kommun efter ålder år Totalt Utredningar och rapporter nr 2, mars (13)

4 sina studier och ska ut i arbetslivet. De unga som är i färd med att börja studera tillhör då de årskullar som föddes under mitten av 199-talet under finanskrisen när födelsetalen var rekordlåga. Naturligtvis påverkas även födelsetal och flyttningar av andra åldersgrupper än unga personer mellan 2 3 år men övriga gruppers betydelse för befolknings ökningen är inte alls lika stor. Som exempel kan nämnas att den totala flytt - ningvinsten till Umeå under 21 var 71 perso ner. I åldrarna år var tillskottet genom flyttning 1 39 och i åldrarna genererade flyttningen i stället ett underskott på 75 personer. Storleken på befolkningen i dessa åldersgrupper har därför av mycket stor vikt för Umeå kommuns tillväxt. Se vidare prognosantaganden på sidan 1. Fler äldre och skolbarn i framtiden I figuren nedan framgår hur befolkningens åldersstruktur förändras under prognosperioden. De flesta åldersgrupperna ökar under perioden. Mest ökar gruppen yngre pensionärer mellan år. Det beror på att den stora rekordgenerationen födda i slutet på 194-talet och början av 195-talet åldras och blir pensionärer fram till 22. Årskullarna efter rekordgenerationen, som under prognosperioden uppnår åldern år är inte alls lika många, och därför minskar den åldersgruppen. Av samma skäl minskar antalet ungdomar i tonåren. Det beror på att de som idag är 4 8 år är mycket färre än dagens åringar. Även antalet barn under 3 år minskar på sikt. Det beror på antaganden om sjunkande fruktsamhet på sikt. Antalet barn i åldern 3 13 år ökar på grund av höga födelsetal de senaste åren och i början av prognosperioden. Unga personer, i åldern år, ökar rejält under första delen av prognos perioden men minskar sedan så att det år 22 är färre i den åldern än det var 21. Denna minskning ser vi inte bara i Umeå, utan antalet unga vuxna minskar i hela Sverige när den stora generationen födda i slutet på 198-talet blir äldre. Demografisk utveckling mellan 21 och (13) Utredningar och rapporter nr 2, mars 211

5 Resultat för kommundelarna Umeå har tre kommundelar, Holmsund-Obbola, Hörnefors och Sävar. Övriga kommunen som förutom Umeå tätort även omfattar landsbygdsdelarna i Umeå lands- och Tegs församling samt Tavelsjö församling benämns Umeå kommun exklusive KDN. Indelningen följer den politiska ansvarsfördelning som gäller för verksamhetsområdena skola, socialtjänst, fritid och kultur. Den största befolkningsökningen sker av naturliga skäl i Umeå exklusive KDN. Området är befolkningsmässigt störst och det är också här som flest bostäder kommer att byggas. Mest ökar gruppen år på grund av att 194-talisterna blir äldre. Den enda åldersgrupp som minskar är studentåldrarna, detta på grund av att den stora generation födda omkring 199 blir äldre och går in i gruppen år under prognosperioden. Umeå exklusive KDN Umeå exklusive KDN, Befolkningsutveckling till 22 Antal Ökning till 22 Befolkning år 6 18 år år år år år 8 år Umeå exklusive KDN utveckling per åldersklass år Totalt Utredningar och rapporter nr 2, mars (13)

6 Kommundelarna Befolkningsstrukturen i kommundelarna avviker från den som finns i Umeå exklusive KDN. I kommundelarna dominerar barnfamiljer och personer i pensions åldern, och där finns förhållandevis få unga vuxna. Befolkningstillväxten är till stor del beroende av den nybyggnation som sker samt omfattningen på generationsväxlingen i det äldre småhusbeståndet. Generellt ökar gruppen mellan år och gruppen yngre pensionärer. De äldsta över 85 år blir inte särskilt många fler eftersom många redan finns i den åldern idag. Istället ökar andelen yngre pensionärer. Befolkningens åldersstruktur Kommundelarna jämfört med hela Umeå kommun år 21 Andel i procent av befolkningen i respektive ålder 3, Umeå exkl KDn Holmsund-Obbola Hörnefors Sävar 2,5 2, 1,5 1,,5, (13) Utredningar och rapporter nr 2, mars 211

7 Holmsund-Obbola Holmsund- Obbola, Befolkningsutveckling till 22 Antal 25 2 Ökning till 22 Befolkning år 6 18 år år år år år 8 år Befolkning 21 och utveckling till 22, per åldersklass år Totalt Utredningar och rapporter nr 2, mars (13)

8 Hörnefors Hörnefors, Befolkningsutveckling till 22 Antal Ökning till 22 Befolkning år 6 18 år år år år år 8 år Befolkning 21 och utveckling till 22, per åldersklass år Totalt (13) Utredningar och rapporter nr 2, mars 211

9 Sävar Sävar, Befolkningsutveckling till 22 Antal 2 Ökning till Befolkning år 6 18 år år år år år 8 år Befolkning 21 och utveckling till 22, per åldersklass år Totalt Resultat övriga områden Befolkningsprognoser finns även att tillgå för skolområden samt stads- och landsbygdsdelar men redovisas av utrymmesskäl inte i denna rapport. Utredningar och rapporter nr 2, mars (13)

10 Prognosantaganden I prognosarbetet görs följande antaganden om flyttningar, födda och döda. Inrikes flyttningar Största delen (88 %) av flyttningarna till och från Umeå är flyttningar inom Sverige. Unga vuxna i åldern står för över hälften av Umeås inflyttning. De närmsta åren kommer befolkningen i dessa åldrar att öka i Sverige. Det beror på att de stora barnkullar som föddes i slutet på åttiotalet och början på 199-talet nu uppnår denna ålder. Med fler potentiella inflyttare antas att inflyttningen kommer att öka. Andelen inflyttande från övriga Norrland har undersökts och inflyttningen har justerats efter de tidiga 9-talisternas utveckling i Norrland. När många flyttat in kommer också många att flytta ut igen. Skälet är att flertalet som flyttar till Umeå är i en ålder och livssituation där man har stor benägenhet att flytta för t.ex. utbildning, jobb, familjebildning eller för att pröva andra platser. Innan utflyttningen kommit ikapp blir befolkningsökningen mycket stor men efter hand uppnås en balans i in- och utflyttning och befolkningsökningen blir mindre. Eftersom de årskullar som uppnår studentåldern minskar i slutet av prognosperioden kommer inflyttningen att sjunka om några år samtidigt som utflyttningen fortfarande är hög, detta medför att befolkningsökningen blir lägre. In- och utvandring Under de senaste åren har invandringen till Umeå ökat mycket, under 21 var ökningen liten, men nivån är fortfarande mycket hög sett i ett längre perspektiv. I juni 21 beslutade Sveriges riksdag att införa studieavgifter för stu den ter från områden utanför EU/EES. Avgifterna ska täcka kostnaden för utbildningen och detta har gjort att antalet studenter från länder utanför EU/EES som sökt till svensk högskola har minskat dramatiskt. I progno sen antas därför en minskning av invandringen initialt. På sikt antas en långsam ökning från den lägre nivån, som bygger på antagande om en internationaliserad arbetsmark nad och utbyggnad av stipendiesystem för utländska studenter. Flyttningar totalt Den prognostiserade utvecklingen av in- och utflyttning visas i diagrammet nedan. Födda Fruktsamhet är kort sagt benägenheten att få barn. Summerad fruktsamhet är det antal barn varje kvinna skulle få under sin livstid om hon följde det just nu rådande mönstret i barnafödande under hela sin fertila In och utflyttning och prognos Inflyttade Utflyttade (13) Utredningar och rapporter nr 2, mars 211

11 Summerad fruktsamhet, Umeå, utveckling , uppskattad 21 och prognos Procent 2,5 2, 1,5 1, Umeå Sverige (SCB P1) period. Antalet födda beror på både fruktsamheten och antalet kvinnor i fertil ålder. Under 199-talskrisen sjönk fruktsam heten i hela Sverige, och minskningen var ännu större i Umeå. En bidragande orsak till den större minskningen i Umeå var det ökande antalet studenter i samband med utbyggnaden av universitetet. Under 2-talet har fruktsam heten stadigt ökat både i Sverige och i Umeå. Avståndet mellan Sveriges och Umeås fruktsamhetskurvor har dock varit relativt oförändrat de senaste tio åren De preliminära befolkningssiffrorna antyder att fruktsamheten i Umeå minskade under 21. I prognosen antas att fruktsamheten kommer att fortsätta att minska något under första delen av prognosperioden. Detta innebär ett bibehållet avstånd till rikets fruktsamhet enligt SCBs befolkningsprognos gjord 21. Den sjunkande fruktsamheten får dock inte så stor effekt i prognosen eftersom antalet unga kvinnor samtidig väntas öka i Umeå Antalet födda per år väntas sjunka ned till cirka per år 215 och sedan ligga kvar på den nivån prognosperioden ut.,5 Födda och döda i Umeå under prognosperioden Födda Döda Döda Trots att vi lever längre och längre tack vare medicinska framsteg och ständigt bättre levnadsförhållanden ökar antalet döda i Umeå. Detta beror på att antalet äldre blir fler. I de högsta åldrarna är sannolikheten att dö naturligtvis störst. Under hela prognosperioden blir det betydligt fler som föds än som dör vilket betyder att Umeå kommer att ha ett fortsatt högt födelseöverskott. Utredningar och rapporter nr 2, mars (13)

12 Befolkningen i nybyggda hus Under prognosperioden antas närmare 8 43 bostäder färdigställas i Umeå. Största delen av bostäderna kommer att ligga i flerbostadshus. Befolkningen i nybyggnationen är svårare att prognostisera än befolkningen i befintliga bostäder. Detta beror på att tiden för färdigställande är osäker. Byggnadsprojekt blir ofta uppskjutna eller försenade av olika skäl och då slår prognosen förstås fel. Det är också svårare att veta vilka som kommer att bo i ett område som är helt nytt. I ett befintligt flerbostadshus eller småhus kan man anta att en stor del av dem som redan bor där kommer att bo kvar även nästa år. I ett befintligt område kan man följa flyttmönster bakåt i tiden och på så sätt skapa sannolika antaganden för prognosen. Den större osäkerheten för befolkningen i nybyggnation får inte så stor effekt för hela kommunen. Nyproduktionen är trots allt bara en liten del av det totala bostadsbeståndet men för mindre områden kan ett felaktigt byggantagande få stora konsekvenser. Därför har prognosen delats upp på befolkning i nybyggna- tion och befolkning i befintliga bostäder. På så sätt får användaren en bättre uppfattning om prognosens säkerhet i det enskilda området. Jämförelse med förra årets prognos Förra årets prognos, Prognos 1, gjordes med samma program och metod som årets prognos. Alla antaganden har dock skapats på nytt. De åldersspecifika utflyttningsriskerna, fruktsamhetstalen och fördelningarna av inflyttarna baseras på befolkningens beteende åren Dödligheten de senaste åren har jämförts med dödligheten i hela riket, varpå beslut togs att använda hela Sveriges dödlighet. Eftersom dödligheten för Sverige baseras på betydligt fler personer får slumpen mindre inflytande på den och det blir alltså ett säkrare antagande. Detta förutsatt att det inte förekommer skillnader i dödlighet mellan Umeå och övriga Sverige, vilket alltså undersökts och konstaterats att det inte gör. Den summerade fruktsamheten och totala antalet flyttare under prognosperioden justerades utifrån det faktiska utfallet 21 och andra omständigheter som Antal färdigställda lägenheter, per år i Umeå, fördelad på typ av hus Småhus (~ 163 / år) Flerbostadshus (~ 598/ år) Specialboende (~ 82/ år) (13) Utredningar och rapporter nr 2, mars 211

13 konjunkturförändringar och det politiska beslutet att införa studieavgifter för studenter utanför EU/EES. I diagrammet nedan syns skillnaden mellan förra årets och årets prognos. Den större ökningen i Prognos 11 beror på att fruktsamhetsantagandet i årets prognos är något högre än i Prognos 1. Jämförelse per åldersklass I tabellen jämförs årets prognos (P 11) med förra årets prognos (P 1) för år 219 som var det sista prognosåret i P1. Störst skillnad är det för barn upp till tonåren. Det beror på att fruktsamheten på lång sikt är något högre i årets prognos. För varje årskull som föds blir det alltså fler barn. För dem som är 1 år och äldre 219 och som alltså var födda när prognosen gjordes är det liten eller ingen skillnad mellan prognoserna. För 2 3-åringar däremot är det färre i årets prognos eftersom flyttmönster och antal flyttare justerats så att flyttnettot blir mindre. Eftersom många flyttar i denna ålder får även små justeringar ganska stora konsekvenser. Utfallet för hela kommunen är cirka 5 personer högre i den nya prognosen (P 11). Befolkningen 218 i Prognos 1 jämfört med Prognos 9 21 P P Skillnad P 11-P 1 år Totalt Befolkningsutveckling och prognos (Prognos 11 och Prognos 1), samtliga åldrar P 1 P Utredningar och rapporter nr 2, mars (13)