BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun.

Transkript

1 BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun

2 Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december år 216. Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet. I slutet av april publiceras prognosen för de tio kommundelarna: Rotebro, Viby, Norrviken, Vaxmora, Häggvik, Edsberg, Tureberg, Sjöberg, Helenelund och Järvafältet. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sollentuna kommun. Befolkningsprognosen för Sollentuna redovisas i slutet av rapporten i form av tabeller för kommunen totalt. Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Marie Jesson, kommunledningskontoret, tel: , e-post: marie.jesson@sollentuna.se Sollentuna

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Befolkningsutveckling Uppföljning av förra årets prognos Prognos Folkökning Folkmängd Åldersförändringar Antaganden Antaganden om barnafödandet Antaganden om dödsriskernas utveckling Födda och döda Antaganden om flyttningar Utflyttning Inflyttning Inflyttarnas åldersfördelning Osäkerhet i prognoser Slumpfel: Fel i antaganden: Fel på grund av planavvikelser: Modellfel: Tabellbilaga Folkmängd: planeringsåldersklasser Folkökning: planeringsåldersklasser Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser Folkmängd: 1-års klasser för personer 1-2 år Demografiska komponenterna. Utfall år 216 och prognos Bostadsantaganden. Inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun

4 1 Sammanfattning Sweco Society har på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden och utgår ifrån befolkningen vid det senaste årsskiftet. Befolkningen är uppdelad i kön och ålder i ettårsklasser. Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen i olika åldrar flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens observerade utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Sollentuna kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Under år 216 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 772 personer, vilket motsvarar 1,1 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,7 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket, som ökade med 1,5 procent. Sista december 216 hade kommunen invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 728 barn och 457 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 271 personer. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 5 personer. Det var flyttningar mot utlandet som låg bakom det positiva flyttnettot. Flyttningsnettot mot utlandet var 583 år 216 medan flyttningsnettot mot övriga kommuner i riket var -83. Folkökningen antas vara som störst i mitten av prognosperioden, år 22 och år 222, när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet in i åldrar där barnafödandet är högt. Kommunens folkmängd var personer vid årets slut år 216. Under 22 beräknas folkmängden överstiga 76 personer och två år senare, år 222, överstiga 8. Vid utgången av år 226 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till över 85 personer. Fram till år 226 beräknas folkmängden öka kraftigt i förskoleåldrar och skolåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 52 fler år 221 jämfört med år 216 och cirka 1 26 fler år 226. Det beror främst på att personer i åldern 3 till 44 år antas öka under prognosperioden. I skolåldrar är det främst åldersgruppen 16 till 18 år som väntas öka mycket. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 226 antas åldersgruppen 8 till 84 år att ha ökat med nästan 1 1 personer och 85 år eller äldre att ha ökat med 5 personer. 4

5 2 Befolkningsutveckling Under år 216 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 772 personer, vilket motsvarar 1,1 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,7 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket som ökade med 1,5 procent. Sista december 216 hade kommunen invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 728 barn och 457 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 271 personer. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 5 personer. Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Sollentuna kommun perioden Folkökning Folkmängd Folkökning Folkmängd I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Sollentuna kommun åren Barnafödandet i kommunen har legat på en högre nivå än antalet döda samtliga år. Som mest barn har det fötts i mitten av 2-talet men barnafödandet var även högt i början av 199-talet. Antalet döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Sollentuna har följt rikets utveckling med sjunkande dödsrisker och ökad medellivslängd, ger en större folkmängd ett högre antal döda. 5

6 Diagram 2 Födda och döda i Sollentuna kommun perioden Antal Födda Döda I Diagram 3 visas in- och utflyttning för Sollentuna uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. Ungefär hälften av åren har det varit fler personer som flyttat från Sollentuna till annan kommun i riket, än som flyttat till Sollentuna från annan kommun. De senaste dryga 1 åren har dock inrikes inflyttningen varit större än utflyttningen, 216 var dock utflyttningen större än inflyttningen. Inflyttningen från utlandet har varit större än utvandringen ända sedan mitten av 197-talet. 216 var inrikes flyttningsunderskottet -83 personer och invandraröverskottet 583 personer. Invandringen bidrog således mer till folkökningen år 216, även om Sollentuna också hade en stor inrikes inflyttning och stort barnafödande. Diagram 3 Flyttningar i Sollentuna kommun perioden Antal Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandrare Utvandrare

7 3 Uppföljning av förra årets prognos Prognos 216 överskattade folkökningen år 216 med 158 personer. Ungefär hälften av prognosfelet låg i födelseöverskottet och hälften i flyttningsnettot. Sett till antal personer var överskattningen störst i åldern år och i åldern 45 till 64 år. Den senare åldersgruppen spänner över fler åldrar och omfattar fler personer. Ser man istället till det relativa prognosfelet, det vill säga prognosfelet i förhållande till antal personer i åldersklassen, är det som störst för -åringar. Detta kan till stor del förklaras av att fruktsamhetstalen i Sollentuna kommun sjönk år 216. Sjunkande fruktsamhetstal år 216 var unikt för Sollentuna jämfört med länet som helhet och riket som upplevde ökade födelsetal. Tabell 1 Diagram 4 Prognos Utfall Absolut Relativ Ålder skillnad skillnad % % % % % % % % % % % % % % 9-w % w Summa %

8 4 Prognos I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I bilaga 1 redovisas prognosen i tabellform. 4.1 Folkökning Folkökningen antas vara som störst i mitten av prognosperioden när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. För mer om bostadsplanerna se avsnitt Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet upp i åldrar där barnafödandet är högt. Bostadsbyggandet bidrar även till en ökad andel av befolkningen i barnafödande åldrar. Diagram 5 Folkökningen i Sollentuna kommun, observerat åren och prognos för åren Antal

9 4.2 Folkmängd Kommunens folkmängd var personer vid årets slut år 216. Under 22 beräknas folkmängden överstiga 76 personer och två år senare, år 222, överstiga 8. Vid utgången av år 226 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt 85 personer. Diagram 6 Folkmängden i Sollentuna kommun, observerat åren och prognos för åren Antal Åldersförändringar I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 216 i jämförelse med prognosen för slutet av 221. Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns tydligt utom för personer i åldrarna 25 till 4 år. Det väntade bostadsbyggandet ger en relativt hög inflyttning och en stor andel av dessa inflyttare är i åldrarna 25 till 4 år. Att antalet personer i åldern 25 till 4 beräknas öka kraftigt medför i sin tur att antalet barn ökar. Det ökade antalet barn beror alltså främst på den inflyttningen som bostadsbyggandet genererar. Antalet personer i 2 till 25 års ålder minskar i takt med att babyboom-barnen från slutet av 198-talet och början av 199-talet blir äldre. Även personer kring 7 års ålder minskar i takt med att 4-talisterna når högre åldrar. De stora barnkullarna födda på 4-talet medför att antalet personer i Sollentuna som är 75 år eller äldre ökar markant fram till år

10 Diagram 7 Folkmängden i Sollentuna kommun efter ålder, observerat 216 och prognos för 221 Antal SCB 216 Prognos Ålder Folkmängden antas öka i nästan samtliga åldersgrupper fram till år 221, diagram 8. Åldersgrupperna 6-1 år, år, år år väntas dock minska något. I de två äldre åldersgrupperna av dessa är det 4-talisterna som åldras och får genomslag när de åldras. Samma genomslag får 4-talisterna fram till år 226 men då är det endast åldersgruppen 7 till 74 år som minskar. Fram till år 226 beräknas folkmängden öka kraftigt i förskoleåldrar och skolåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 52 fler år 221 jämfört med år 216 och cirka 1 26 fler år 226. Det beror främst på att personer i åldern 3 till 44 år antas öka under prognosperioden. I skolåldrar är det främst åldersgruppen 16 till 18 år som väntas öka mycket. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 226 antas åldersgruppen 8 till 84 år att ha ökat med strax över 1 1 personer och 85 år eller äldre att ha ökat med över 5 personer. 1

11 Diagram 8 Förändring jämfört med folkmängd Antal w Ålder Tabell 2 Utfall 216, prognos för 221 och 226 samt förändring jämfört med folkmängd 216 Utfall Prognos Förändring jmf w Totalt

12 5 Antaganden 5.1 Antaganden om barnafödandet I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket 1. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 216 var den summerade fruktsamheten 1,74 barn per kvinna i Sollentuna kommun. Det var strax under nivån för hela riket som låg på 1,85 barn per kvinna. Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera. Sollentuna har under slutet av 199-talet och början av 2-talet haft en fruktsamhet som legat markant över riksgenomsnittet, för att de senaste åren närma sig riksgenomsnittet. 212 sjönk fruktsamheten under riksgenomsnittet för att året därpå åter vara på en högre nivå. 214 låg fruktsamheten i Sollentuna kommun på samma nivå som fruktsamheten i hela riket och uppgick då till 1,88 barn per kvinna. De följande två åren 215 och 216 låg fruktsamheten under rikets nivå. Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Sollentunas befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste fem åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på den marginellt lägre nivån som observerats de senaste fem åren. Diagram 9 Summerad fruktsamhet (TFR) och antaganden för åren TFR TFR sollentuna TFR Riket Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning , Statistiska meddelanden BE 18 SM

13 5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling Sollentuna kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerad data för åren Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns- och åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, 216. Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Sollentuna kommuns femåriga dödsrisker. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 1. Diagram 1 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling Kvinnor Män Antal döda per 1 Ålder Antal döda per 1 Ålder år 1 år 95 år 95 år 1 9 år 1 9 år 1 85 år 8 år 75 år 7 år 65 år år 1 85 år 8 år 75 år 7 år 65 år år Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd

14 5.3 Födda och döda Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare nämnda antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor. Antalet födda förväntas öka i Sollentuna kommun under prognosperioden. Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om en ökad inflyttning till kommunen vilken också bidrar till ett ökat barnafödande då inflyttarna till Sollentuna kommun till övervägande del är unga med många i åldrar då det är vanligt att bilda familj. Antalet döda förväntas öka trots SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 194-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Diagram 11 Antal födda och döda, observerat åren och prognos för åren Antal Födda Döda

15 5.4 Antaganden om flyttningar Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för inrespektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram Utflyttning Den prognostiserade utflyttningen ur Sollentuna kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 12 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade riskerna hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga. Diagram 12 Utflyttningsrisker för Sollentuna kommun, baserat på observerad utflyttning Per Kvinnor Män Ålder 15

16 5.4.2 Inflyttning En omvärldsanalys av kommunen kan i stora drag sammanfattas i följande punkter: Expansiv region Bostadsbrist i hela länet 2 Underskott på bostäder både i kommunens centralort och övriga delar 2 Planerat bostadsbyggande lämnar utrymme för befolkningsökning Det finns idag inga lägenheter i Sollentuna som står tomma. Då det finns en stor efterfrågan på bostäder är det rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. I Sollentuna kommun planeras ett ökat bostadsbyggande under de kommande åren, vilket förväntas generera en stor befolkningstillväxt. Inflyttningens ålderssammansättning ser olika ut beroende på om det är hyresrätter, bostadsrätter eller småhus som färdigställs. Därför har olika inflyttningsfördelningar använts beroende på hustyp och juridisk form. Diagram 13 är en sammanställning som visar på utvecklingen historiskt och Sollentuna kommuns bedömning av det framtida färdigställandet av bostäder. Det faktiska bostadsbyggandet blir sällan i nivå med det planerade bostadsbyggandet. Det visas bland annat i Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport Hänger det ihop? 3 Då det generellt färdigställs färre bostäder än planerat har byggplanerna justerats ner i samråd med stadsbyggnadsavdelningen för att dessa antaganden inte ska generera en orimligt hög befolkningstillväxt i prognosen. I tabellen nedan framgår hur stor denna justering har varit för respektive år. Tabell Nedjustering 24% 35% 58% 44% 62% 47% 47% 36% 43% 29% Även med denna lägre nivå är det ett stort antal bostäder som antas färdigställas de kommande tio åren, jämfört med det historiska färdigställandet av bostäder i kommunen, Diagram 13. Än så länge finns endast ett preliminärt utfall för antalet färdigställda bostäder år 216 och detta uppgår till cirka 2 färdigställda bostäder i flerbostadshus. För småhus finns ännu ingen preliminär uppgift att tillgå. 2 Länsstyrelsen Stockholm, Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 216, Rapport 216:1 3 Sveriges kommuner och landsting, Hänger det ihop? En studie av 25 kommuners planlagda mark och möjliga skäl till varför det inte byggs. 16

17 Diagram 13 Färdigställt bostadsbyggande i Sollentuna kommun och prognos för åren Antal Flerbostadshus Småhus Källa: Faktiskt färdigställande år kommer från SCB. Färdigställande år 216 kommer från Sollentuna kommun och är endast en preliminär siffra. Prognos över bostadsbyggande är Sollentuna kommuns egen bedömning av färdigställandet. Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt. Diagram 14 Antagande om flyttningsöverskott för Sollentuna kommun Antal Flyttningsöverskott 17

18 5.4.3 Inflyttarnas åldersfördelning Inflyttarnas åldersfördelning är till viss del beroende av hur stora de olika födelsekohorterna är som befinner sig i olika åldrar. För att ta hänsyn till de växlande storlekarna på födelsekohorter används en metodik där inflyttningsfördelningen ändras i takt med förändringar i rikets ålderssammansättning. Speciellt för högskoleorter där inflyttningen är väldigt koncentrerad till vissa åldrar kan det vara god idé att använda sig av en sådan metod. Rent praktiskt går det till så att antalet inflyttare till kommun i hela landet divideras med medelfolkmängden i riket. På så vis fås köns- och åldersspecifika flyttrisker. Dessa flyttrisker appliceras sedan på SCB:s befolkningsprognos för riket och ger därmed en skattning av antalet kommuninflyttare för varje prognosår. Detta antal flyttare uppdelat på 1-årsklasser och kön görs om till fördelningar. Utifrån denna riksdata beräknas förändringarna i köns- och åldersfördelningen mätt i procentenheter. Denna framräknade förändringstakt appliceras sedan på Sollentuna kommuns inflyttarfördelning för basåret 216. Denna ingångsfördelning har utjämnats med glidande femålders medelvärde för åldrarna 35 år eller äldre. I Diagram 15 visas exempel på hur denna metod ger sig uttryck i förändrade inflyttningsfördelningar för Sollentuna kommun. I diagrammet redovisas enbart kvinnor åren , för om båda könen och alla prognosår togs med skulle diagrammet bli svårtolkat. Just nu är de stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet i de åldrar då inflyttningen till högskoleorterna är vanliga. Som framgår i diagrammet förväntas Sollentunas inflyttning fortfarande ha samma koncentration kring åldrarna 2-3 år men en viss omfördelning sker beroende på att det är mindre barnkullar som kommer upp i 2 till 25 års ålder samtidigt som babyboom-barnen lyfter fördelningen något kring 3 års åldern. Diagram 15 Exempel: Inflyttarnas åldersfördelning 216 förändras för kvinnor utifrån födelsekohorternas storlek i riket för prognosåren. Antal

19 6 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 6.1 Slumpfel: Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om vi allvetande visste den sanna fruktsamheten, dödligheten och flyttriskerna skulle prognosen ändå innehålla fel på grund av slumpen. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 6.2 Fel i antaganden: Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 6.3 Fel på grund av planavvikelser: I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 19

20 6.4 Modellfel: Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 2

21 7 Tabellbilaga Folkmängd: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder w Totalt Folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder w Totalt

22 7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder w Totalt Folkmängd: 1-års klasser för personer 1-2 år SCB Prognosår Ålder

23 7.1.5 Demografiska komponenterna. Utfall år 216 och prognos Födelse- Folkmängd Folkökning Födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto Flyttnings Bostadsantaganden. Inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun Bostadstyp Totalt Flerbostadshus Småhus Kategoribostäder Totalt Anm. Bostadsantagandet i tabellen baseras på uppgifter från planerade projekt. Inför framtagandet av befolkningsprognosen har antagandet justerats ned enligt beskrivning på sidan 16. Det faktiska bostadsbyggandet blir sällan i nivå med det planerade bostadsbyggandet. Det visas bland annat i Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport Hänger det ihop? Då det generellt färdigställs färre bostäder än planerat har byggplanerna justerats ner i samråd med stadsbyggnadsavdelningen för att dessa antaganden inte ska generera en orimligt hög befolkningstillväxt i prognosen. 23