BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Transkript

1 BEFOLKNINGSPROGNOS Foto: Anders Rolfsson för Sollentuna kommun och dess kommundelar

2 Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december år Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet samt för de tio kommundelarna: Rotebro, Viby, Norrviken, Vaxmora, Häggvik, Edsberg, Tureberg, Sjöberg, Helenelund och Järvafältet. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sollentuna kommun. Befolkningsprognosen för Sollentuna redovisas i slutet av rapporten i form av tabeller för kommunen totalt samt de tio kommundelarna. Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Marie Jesson, kommunledningskontoret, telefon: , e-post: marie.jesson@sollentuna.se Sollentuna

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Befolkningsutveckling Uppföljning av förra årets prognos Prognos Folkökning Folkmängd Åldersförändringar Kommundelarna Antaganden Antaganden om barnafödandet Antaganden om dödsriskernas utveckling Födda och döda Antaganden om flyttningar Utflyttning Inflyttning Inflyttarnas åldersfördelning Sammanfattning av prognosens antaganden Osäkerhet i prognoser Slumpfel Fel i antaganden Fel på grund av planavvikelser Modellfel Tabellbilaga 1 kommunen Folkmängd: planeringsåldersklasser Folkökning: planeringsåldersklasser Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser Folkmängd: 1-års klasser för personer 0-20 år Tabellbilaga 2 kommundelar Folkmängd Rotebro: planeringsåldersklasser

4 8.1.2 Folkmängd Rotebro: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Viby: planeringsåldersklasser Folkmängd Viby: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Norrviken: planeringsåldersklasser Folkmängd Norrviken: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Vaxmora: planeringsåldersklasser Folkmängd Vaxmora: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Häggvik: planeringsåldersklasser Folkmängd Häggvik: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Edsberg: planeringsåldersklasser Folkmängd Edsberg: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Tureberg: planeringsåldersklasser Folkmängd Tureberg: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Sjöberg: planeringsåldersklasser Folkmängd Sjöberg: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Helenelund: planeringsåldersklasser Folkmängd Helenelund: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Restförda

5 1 Sammanfattning Sweco Society har på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden och utgår ifrån befolkningen uppdelad på kön och ålder i ettårsklasser vid det senaste årsskiftet. Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Sollentuna kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Under år 2015 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 926 personer, vilket motsvarar 1,3 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,5 procent och en något högre ökning jämfört med hela riket, som ökade med 1,1 procent. Sista december 2015 hade kommunen invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 759 barn och 441 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 318 personer. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 599 personer. Folkökningen antas vara som störst i mitten av prognosperioden, år 2019 och år 2020, när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet in i åldrar där barnafödandet är högt. Kommunens folkmängd var personer vid årets slut år Under 2019 beräknas folkmängden överstiga personer och fyra år senare, år 2023, överstiga Vid utgången av år 2025 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt personer. Fram till år 2025 beräknas folkmängden öka kraftigt i förskoleåldrar och skolåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 460 fler år 2020 jämfört med år 2015 och cirka fler år Det beror främst på att personer i åldern 30 till 44 år antas öka under prognosperioden. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 2025 antas åldersgruppen 80 till 84 år att ha ökat med nästan personer och 85 år eller äldre att ha ökat med 465 personer. De första prognosåren väntas folkökningen bli störst i Tureberg, men sett över hela prognosperioden beräknas folkmängden öka mest i Edsberg. Antal barn i förskoleåldrar och grundskoleåldrar väntas öka mest i Edsberg och Tureberg. Ökningen av antal personer i gymnasieåldrar beräknas bli störst i Helenelund samtidigt som antal barn i låg- och mellanstadieåldrar väntas minska i Helenelund. Personer som är 80 år eller äldre prognosticeras öka mest i Tureberg, Edsberg och Helenelund i antal räknat. Men procentuellt sett blir ökningen kraftigast i Viby där antalet 80 år eller äldre väntas öka med drygt 148 procent fram till slutet av år

6 2 Befolkningsutveckling Under år 2015 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 926 personer, vilket motsvarar 1,3 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,5 procent och en något högre ökning jämfört med hela riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 2015 hade kommunen invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 759 barn och 441 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 318 personer. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 599 personer. Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Sollentuna kommun perioden Folkökning Folkmängd År I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Sollentuna kommun åren Barnafödandet i kommunen har legat på en högre nivå än antalet döda samtliga år. Som mest barn har det fötts i mitten av 2000-talet men barnafödandet var även högt i början av 1990-talet. Antalet döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Sollentuna har följt rikets utveckling med sjunkande dödsrisker och ökad medellivslängd, ger en större folkmängd ett högre antal döda. 6

7 Diagram 2 Födda och döda i Sollentuna kommun perioden Antal År I Diagram 3 visas in- och utflyttning för Sollentuna uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. Ungefär hälften av åren har det varit fler personer som flyttat från Sollentuna till annan kommun i riket, än som flyttat till Sollentuna från annan kommun. De senaste dryga 10 åren har dock inrikes inflyttningen varit större än utflyttningen. Inflyttningen från utlandet har varit större än utvandringen ända sedan mitten av 1970-talet. År 2015 var inrikes flyttningsöverskottet 274 personer och invandraröverskottet 325 personer. Invandringen bidrog således något mer till folkökningen år 2015, även om Sollentuna också hade en stor inrikes inflyttning och stort barnafödande. Diagram 3 Flyttningar i Sollentuna kommun perioden Antal År 7

8 Sollentuna kommun kan delas upp i 10 kommundelar. Dessa kommundelars geografi redovisas i karta som återfinns i Tabellbilaga 2. Folkmängden ökade i flertalet kommundelar år Undantaget var Rotebro, Norrviken och Sjöberg, dock minskade folkmängden endast marginellt i dessa kommundelar. År 2015 var folkökningen som störst i Tureberg då folkmängden ökade med 535 personer, vilket motsvarar en procentuell folkökning på 3,1 procent. I Tureberg ligger Sollentuna centrum och järnvägsstation. I denna del av kommunen har bostadsbyggandet varit stort, vilket förklarar den ganska kraftiga folkökningen. Folkökningen var även stor i Häggvik och Edsberg. I Häggvik ökade folkmängden med 2,5 procent år 2015 och i Edsberg var ökningen 2,0 procent. Tabell 1 Befolkning i Sollentuna kommun 31 december 2014 och 31 december 2015 per kommundel samt förändring i absoluta och relativa tal Kommundel Absolut förändring Relativ förändring Rotebro % Viby % Norrviken % Vaxmora % Häggvik % Edsberg % Tureberg % Sjöberg % Helenelund % Restförda* % Summa % *Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge. 8

9 3 Uppföljning av förra årets prognos Prognos 2015 överskattade folkökningen år 2015 med 622 personer. En av förklaringarna till överskattningen är att det vid årsskiftet 2015/2016 bodde 440 personer i kommunen som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem och som inte var folkbokförda i kommunen. En stor andel av dessa bodde i eget boende, vilket innebär att de upptog en bostad i kommunen men inte syns i befolkningsstatistiken. För cirka 80 av de studentlägenheter som ingick i bostadsantagandet för år 2015 skedde inflyttningen först efter årsskiftet 2015/2016, vilket är ytterligare en förklaring till överskattningen. En tredje förklaring till överskattningen är Skatteverkets rensning av sina register. Skatteverket gör kontinuerliga rensningar av sina register och när de inte hittar en person avförs den som utvandrad till okänt eller obefintligt. Nära 100 personer i kommunen avfördes som utvandrade till dessa två kategorier i Skatteverkets register år Sett till antal personer var överskattningen störst i åldern 30 till 44 år och i åldern 45 till 64 år. Men dessa två åldersgrupper spänner över fler åldrar och omfattar fler personer. Ser man istället till det relativa prognosfelet, det vill säga prognosfelet i förhållande till antal personer i åldersklassen, är det som störst för 0-åringar. Detta kan till stor del förklaras av att fruktsamhetstalen i Sollentuna kommun sjönk år Sjunkande fruktsamhetstal år 2015 är inget unikt för Sollentuna utan något som skedde för länet som helhet och även för riket. Fruktsamheten sjönk dock något mer i Sollentuna kommun än i övriga länet och riket. Tabell 2 Prognos och utfall 2015 Diagram 4 Prognos 2015 minus utfall 2015 Prognos Utfall Absolut Relativ Ålder skillnad skillnad % % % % % % % % % % % % % % 90-w % Summa % För flertalet kommundelar överskattade prognosen befolkningsutvecklingen. Undantaget är Viby och Vaxmora där folkmängden för utgången av år 2015 underskattades. Största överskattningen i antal var i Tureberg där utfallet blev 512 personer färre än prognosticerat. 9

10 Procentuellt sett var det en överskattning på 2,9 procent. I övriga kommundelar var överskattningen något lägre och varierade mellan 0,1 och 0,9 procent. I Viby underskattades folkökningen med 33 personer och i Vaxmora var underskattningen 11 personer. Tabell 3 Prognos och utfall för Sollentuna kommun, kommundelar 31 december 2015 Kommundel Prognos 2015 Utfall 2015 Absolut skillnad Relativ skillnad Rotebro % Viby % Norrviken % Vaxmora % Häggvik % Edsberg % Tureberg % Sjöberg % Helenelund % Restförda* % Summa % * Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge. 10

11 4 Prognos I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I bilaga 1 redovisas prognosen i tabellform. 4.1 Folkökning Folkökningen antas vara som störst i mitten av prognosperioden när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. För mer om bostadsplanerna se avsnitt Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av talet upp i åldrar där barnafödandet är högt. Diagram 5 Folkökningen i Sollentuna kommun, observerat åren och prognos för åren Antal År 11

12 4.2 Folkmängd Kommunens folkmängd var personer vid årets slut år Under 2019 beräknas folkmängden överstiga personer och fyra år senare, år 2023, överstiga Vid utgången av år 2025 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt personer. Diagram 6 Folkmängden i Sollentuna kommun, observerat åren och prognos för åren Antal År 4.3 Åldersförändringar I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 2015 i jämförelse med prognosen för slutet av Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns tydligt utom för personer i åldrarna 25 till 40 år. Denna grupp ökar markant då många av inflyttarna kommer till kommunen i denna ålder. Antalet personer i åldern 25 till 35 beräknas öka kraftigt vilket är den främsta förklaringen till att antalet barn ökar. Antalet personer i 20 till 25 års ålder minskar i takt med att babyboom-barnen från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet blir äldre. 12

13 Diagram 7 Folkmängden i Sollentuna kommun efter ålder, observerat 2015 och prognos för 2020 Antal Ålder Folkmängden antas öka i nästan samtliga åldersgrupper fram till år Åldersgrupperna 6-12 år, år och år väntas dock minska något. I de två äldre åldersgrupperna av dessa är det 40-talisterna som åldras och får genomslag när de åldras. Samma genomslag får 40- talisterna fram till år 2025 men då är det endast åldersgruppen 70 till 74 år som minskar. Fram till år 2025 beräknas folkmängden öka kraftigt i förskoleåldrar och skolåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 460 fler år 2020 jämfört med år 2015 och cirka fler år Det beror främst på att personer i åldern 30 till 44 år antas öka under prognosperioden. I skolåldrar är det främst åldersgruppen 16 till 18 år som väntas öka mycket. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 2025 antas åldersgruppen 80 till 84 år att ha ökat med nästan personer och 85 år eller äldre att ha ökat med 465 personer. 13

14 Diagram 8 Förändring jämfört med folkmängd Antal Ålder Tabell 4 Utfall 2015, prognos för 2020 och 2025 samt förändring jämfört med folkmängd 2015 Utfall Prognos Förändring jmf w Totalt

15 4.4 Kommundelarna Prognoserna för kommundelarna redovisas i åldersklasser i Tabellbilaga 2. Den framtida befolkningsutvecklingen i kommundelarna bestäms till stor del av var i kommunen det väntas färdigställas bostäder under prognosperioden. En sammanfattning av bostadsantagandet per kommundel visas i Tabell 7 under avsnittet 6.3. Befolkningen väntas öka i samtliga kommundelar utom Viby och Norrviken, där folkmängden väntas minska marginellt, med 0,1 respektive 0,4 procent. Men ålderssammansättningen väntas förändras även här i takt med att olika stora barnkullar vandrar uppåt i åldrar. De första prognosåren väntas folkökningen bli störst i Tureberg, men sett över hela prognosperioden beräknas folkmängden öka mest i Edsberg. Edsbergs folkmängd prognosticeras öka från personer vid utgången av 2015 till personer i slutet av år Det är en folkökning på personer eller 46,9 procent. I Tureberg beräknas folkmängden öka med personer fram till år 2020 för att därefter öka med ytterligare 855 personer under de fem sista prognosåren. Sett över hela perioden beräknas Tureberg öka med personer vilket motsvarar en ökning på 17,8 procent. Procentuellt sett väntas folkökningen fram till slutet av 2025 bli kraftigare i Häggvik, 30,1 procent och i Vaxmora, 19,3 procent. I antal beräknas Häggvik och Vaxmora öka med respektive 493 personer under hela prognosperioden. Helenelund väntas öka med personer eller 16,7 procent fram till år Antal barn i förskoleåldrar och grundskoleåldrar väntas öka mest i Edsberg och Tureberg. Ökningen av antal personer i gymnasieåldrar beräknas bli störst i Helenelund, samtidigt som antal barn i låg- och mellanstadieåldrar väntas minska i Helenelund. Personer som är 80 år eller äldre prognosticeras öka mest i Tureberg, Edsberg och Helenelund i antal räknat. Men procentuellt sett blir ökningen kraftigast i Viby där antalet 80 år eller äldre väntas öka med drygt 148 procent fram till slutet av år Tabell 5 Befolkning i Sollentuna kommun 31 december 2015 samt prognos för 2025 per kommundel samt förändring i absoluta och relativa tal Kommundel Absolut förändring Relativ förändring Rotebro % Viby % Norrviken % Vaxmora % Häggvik % Edsberg % Tureberg % Sjöberg % Helenelund % Restförda* % Summa % * Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge. 15

16 5 Antaganden 5.1 Antaganden om barnafödandet I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket 1. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 2015 var den summerade fruktsamheten 1,83 barn per kvinna i Sollentuna kommun. Det var strax under nivån för hela riket som låg på 1,85 barn per kvinna. Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera. Sollentuna har under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet haft en fruktsamhet som legat markant över riksgenomsnittet, för att de senaste åren närmat sig riksgenomsnittet. År 2012 sjönk fruktsamheten under riksgenomsnittet för att året därpå åter vara på en högre nivå. År 2014 låg fruktsamheten i Sollentuna kommun på samma nivå som fruktsamheten i hela riket och uppgick då till 1,88 barn per kvinna. Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Sollentunas befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste fem åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på den marginellt högre nivån som observerats de senaste fem åren. Diagram 9 Summerad fruktsamhet (TFR) och antaganden för åren TFR År 5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling Sollentuna kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerad data för åren Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns- och 1 Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning , Demografiska rapporter 2015:2. 16

17 åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Sollentuna kommuns femåriga dödsrisker. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 10. Diagram 10 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling Kvinnor Män Antal döda per Ålder Antal döda per Ålder , , , , Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd År 0, År 17

18 5.3 Födda och döda Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare nämnda antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor. Antalet födda förväntas öka i Sollentuna kommun under prognosperioden. Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om en ökad inflyttning till kommunen vilken också bidrar till ett ökat barnafödande då inflyttarna till Sollentuna kommun till övervägande del är unga med många i åldrar då det är vanligt att bilda familj. Antalet döda förväntas öka trots SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 1940-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Diagram 11 Antal födda och döda, observerat åren och prognos för åren Antal År 18

19 5.4 Antaganden om flyttningar Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för in- respektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram Utflyttning Den prognostiserade utflyttningen ur Sollentuna kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 12 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår, för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade riskerna hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga. Diagram 12 Utflyttningsrisker för Sollentuna kommun, baserat på observerad utflyttning Per 100 Ålder 19

20 5.4.2 Inflyttning En omvärldsanalys av kommunen kan i stora drag sammanfattas i följande punkter: Expansiv region Bostadsbrist i hela länet 2 Underskott på bostäder både i kommunens centralort och övriga delar 2 Planerat bostadsbyggande lämnar utrymme för befolkningsökning Det finns idag inga lägenheter i Sollentuna som står tomma. Då det finns en stor efterfrågan på bostäder är det rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. I Sollentuna kommun planeras ett ökat bostadsbyggande under de kommande åren, vilket förväntas generera en stor befolkningstillväxt. Inflyttningens ålderssammansättning ser olika ut beroende på om det är hyresrätter, bostadsrätter eller småhus som färdigställs. Därför har olika inflyttningsfördelningar använts beroende på hustyp och juridisk form. Diagram 13 är en sammanställning som visar på utvecklingen historiskt och Sollentuna kommuns bedömning av det framtida färdigställandet av bostäder. Det faktiska bostadsbyggandet blir sällan i nivå med det planerade bostadsbyggandet. Det visas bland annat i Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport Hänger det ihop? 3 Då det generellt färdigställs färre bostäder än planerat har byggplanerna avseende flerbostadshus justerats ner något för att dessa antaganden inte ska generera en orimligt hög befolkningstillväxt i prognosen. För år 2016 har ingen justering gjorts, år 2017 har justerats ner med 15 procent, 2018 med 20 procent och övriga år med 25 procent. Det är denna något lägre nivå som redovisas i Diagram 13. Även med denna lägre nivå är det ett stort antal bostäder som antas färdigställas de kommande tio åren, jämfört med det historiska färdigställandet av bostäder i kommunen. År 2015 färdigställdes dock historiskt sett ett stort antal bostäder, totalt 731 bostäder. Det är det största antalet färdigställda bostäder sedan år Diagram 13 Färdigställt bostadsbyggande i Sollentuna kommun och prognos för åren Antal Källa: Faktiskt färdigställande år kommer från SCB. Prognos över bostadsbyggande är Sollentuna kommuns egen bedömning av färdigställandet. År 2 Länsstyrelsen Stockholm, Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2015, Rapport 2015:11 3 Sveriges kommuner och landsting, Hänger det ihop? En studie av 25 kommuners planlagda mark och möjliga skäl till varför det inte byggs. 20

21 Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt. Diagram 14 Antagande om flyttningsöverskott för Sollentuna kommun Antal År Inflyttarnas åldersfördelning Inflyttarnas åldersfördelning är till viss del beroende av hur stora de olika födelsekohorterna är som befinner sig i olika åldrar. För att ta hänsyn till de växlande storlekarna på födelsekohorter används en metodik där inflyttningsfördelningen ändras i takt med förändringar i rikets ålderssammansättning. Speciellt för högskoleorter där inflyttningen är väldigt koncentrerad till vissa åldrar kan det vara god idé att använda sig av en sådan metod. Rent praktiskt går det till så att antalet inflyttare till kommun i hela landet divideras med medelfolkmängden i riket. På så vis fås köns- och åldersspecifika flyttrisker. Dessa flyttrisker appliceras sedan på SCB:s befolkningsprognos för riket och ger därmed en skattning av antalet kommuninflyttare för varje prognosår. Detta antal flyttare uppdelat på 1-årsklasser och kön görs om till fördelningar. Utifrån denna riksdata beräknas förändringarna i köns- och åldersfördelningen mätt i procentenheter. Denna framräknade förändringstakt appliceras sedan på Sollentuna kommuns inflyttarfördelning för basåret Denna ingångsfördelning har utjämnats med glidande femålders medelvärde för åldrarna 35 år eller äldre. I Diagram 15 visas exempel på hur denna metod ger sig uttryck i förändrade inflyttningsfördelningar för Sollentuna kommun. I diagrammet redovisas enbart kvinnor åren , för om båda könen och alla prognosår togs med skulle diagrammet bli svårtolkat. Just nu är de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet i de åldrar då inflyttningen till högskoleorterna är vanliga. Som framgår i diagrammet förväntas Sollentunas inflyttning fortfarande ha samma koncentration kring åldrarna år, men en viss omfördelning sker beroende på att det är mindre barnkullar som kommer upp i 20 till 25 års ålder, samtidigt som babyboom-barnen lyfter fördelningen något kring 30-årsåldern. 21

22 Diagram 15 Exempel: Inflyttarnas åldersfördelning 2015 förändras för kvinnor utifrån födelsekohorternas storlek i riket för prognosåren Antal År Sammanfattning av prognosens antaganden I tabellen nedan framgår det att flyttningsnettot väntas stå bakom större delen av folkökningen framöver, även om födelsenettot bidrar till en allt större del av folkökningen mot slutet av prognosperioden. Tabell 6 Demografiska komponenterna, utfall år 2015 och prognos Födelse- Flyttnings- År Folkmängd Folkökning Födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto

23 6 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 6.1 Slumpfel Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om vi allvetande visste den sanna fruktsamheten, dödligheten och flyttriskerna skulle prognosen ändå innehålla fel på grund av slumpen. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 6.2 Fel i antaganden Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 6.3 Fel på grund av planavvikelser I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 23

24 Tabell 7 Prognos över bostadsbyggandet* efter färdigställandeår År Kommundel Rotebro Viby Norrviken Vaxmora Häggvik Edsberg Tureberg Sjöberg Helenelund Järvafältet Totalt * Bostadsantagandet i tabellen baseras på uppgifter från planerade projekt. Inför framtagandet av befokningsprognosen har antagandet justerats ned något enligt beskrivning på sidan Modellfel Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 24

25 7 Tabellbilaga 1 kommunen Folkmängd: planeringsåldersklasser w Totalt Folkökning: planeringsåldersklasser w Totalt

26 7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

27 8 Tabellbilaga 2 kommundelar Befolkningsprognosen för Sollentuna kommun redovisas i denna rapport i form av tabeller för kommunen totalt och för de olika kommundelarna. 27

28 8.1.1 Folkmängd Rotebro: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd Rotebro: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

29 8.1.3 Folkmängd Viby: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd Viby: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

30 8.1.5 Folkmängd Norrviken: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd Norrviken: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

31 8.1.7 Folkmängd Vaxmora: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd Vaxmora: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

32 8.1.9 Folkmängd Häggvik: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd Häggvik: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

33 Folkmängd Edsberg: planeringsåldersklasser w Totalt Folkmängd Edsberg: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt

34 Folkmängd Tureberg: planeringsåldersklasser w Totaltt Folkmängd Tureberg: 1-års klasser för personer 0-20 år Totalt