Befolkningsprognos

Transkript

1 Befolkningsprognos Ulrika Isberg och Peter Almström WSP Analys & Strategi 9 juni 2017 SUNDBYBERGS STAD STADSLEDNINGSKONTOERT

2 Titel: Befolkningsprognos Författare: Ulrika Isberg & Peter Almström, WSP Analys & Strategi Sundbybergs stad Östra Madenvägen Sundbyberg info@sundbyberg.se 2

3 Förord På uppdrag av Sundbybergs stad har WSP Analys & Strategi beräknat en befolkningsprognos för åren 2017 till För varje prognosår ökar osäkerheten och för prognoser längre än tio år framåt är prognosen mycket osäker. En bidragande orsak till den stora osäkerheten på lång sikt är att antagandet om antal tillkommande bostäder är mycket osäkert. Även på kortare sikt finns det dock en risk för att det planerade bostadsbyggandet förändras. Utgångsläget för prognosen är befolkningen i kommunen per nyckelkodsområde 31 december år Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet samt för kommundelarna Lilla Alby, Centrala Sundbyberg, Storskogen, Duvbo, Ör, Hallonbergen, Rissne, Lilla Ursvik, Brotorp och Stora Ursvik. För Centrala Sundbyberg redovisas prognosen dessutom för delarna Allén, Hästhagen och Tulemarken samt resterande del av Centrala Sundbyberg. I slutet av rapporten redovisas befolkningsprognosen i tabellform för kommunen totalt samt för de olika kommundelarna. För internt bruk inom kommunen finns prognosen i excelformat. Med hjälp av excel-dokumentet kan prognosen tas ut på valfria åldrar. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sundbybergs stad. Övriga antaganden kommer från WSP och är baserade på statistik från SCB. Kontaktperson vid kommunen är Anne-Marie Beckius, telefon , e-post anne-marie.beckius@sundbyberg.se. Prognosen har tagits fram av Ulrika Isberg och Peter Almström, WSP Analys & Strategi under maj-juni

4 Innehåll Befolkningsutveckling under år Utvärdering av förra årets prognos 8 Sammanfattning av prognosen 11 Metod 15 Osäkerhet i prognoser 23 Tabeller 25

5 1 Befolkningsutveckling under år 2016 Mellan 31 december år 2015 och år 2016 ökade befolkningen i Sundbybergs stad med personer vilket är en ökning med 3,6 procent. I slutet av år 2016 hade invånarantalet vuxit till En nedbrytning på åldersklasser enligt Tabell 1 visar att folkmängden ökade för alla åldrar förutom åldrarna 0 år samt 80 år eller äldre. Relativt sett ökade 6-åringarna mest, med hela 17 procent. Näst störst ökning sker i åldersklassen år som ökar med drygt 8 procent. I de flesta andra åldersklasser sker en ökning på mellan 2-6 procent, vilket tyder på en stor inflyttning till kommunen under året, både av barnfamiljer och av personer i andra åldrar. Tabell 1 Befolkningsförändring under år 2016 Åldersklass Förändring (antal) Förändring (%) , , , , , , , , , , ,5 90-w ,4 Totalt ,6 Källa: SCB 5

6 Befolkningen ökade även i de flesta kommundelarna under år 2016, vilket visas i Tabell 2. Den största ökningen både relativ och i absoluta tal skedde i Stora Ursvik där invånarantalet ökade med 859 personer vilket motsvarar en ökning på 21,3 procent. Brotorp/Järvastaden ökade med 15,7 procent, motsvarande 212 personer. Mindre befolkningsökningar ägde rum i Lilla Alby och Ör. I Lilla Ursvik minskade befolkningen med 1,8 procent. I övriga kommundelar var den relativa förändringen liten. Tabell 2 Befolkningsförändring under år 2016 per kommundel. Område Skillnad (antal) Skillnad (%) Brotorp/Järvastaden ,7 Centrala Sundbyberg ,3 Duvbo ,3 Hallonbergen ,1 Lilla Alby ,3 Rissne ,6 Storskogen ,6 Lilla Ursvik ,8 Stora Ursvik ,5 Ör ,3 Restförda* ,9 Totalt ,6 Källa: SCB De områden som hade en stor befolkningsökning är i huvudsak de områden i vilka det byggdes nya bostäder under Under 2016 planerades nya bostäder i Brotorp/Järvastaden, Centrala Sundbyberg och Stora Ursvik samt ett mindre tillskott i Hallonbergen, Lilla Alby och Rissne. I Duvbo, Storskogen och Ör sker tillskottet genom en viss förtätning av antalet boende per bostad, då inga nya bostäder har färdigställts i dessa delområden. I Hallonbergen har folkmängden ökat med runt 2-3 procent under tidigare år utan någon nybyggnation i området, detta mönster ser ut att ha avtagit de senaste 2-3 åren. Under 2016 planerades ett 30 tal nya bostäder kommundelen, men befolkningen ökade endast med 8 personer. 6

7 I Tabell 3 visas antalet födda och avlidna i Sundbybergs stad under Antalet barn som föddes i kommunen var fler än antalet personer som avled. Det föddes 774 barn medan det var 297 av invånarna som avled vilket innebär ett födelseöverskott på 477 personer. År 2014 var födelseöverskottet som jämförelse 466 personer. Tabell 3 Antal födda och avlidna i Sundbybergs stad år Kön Födda Döda Födelsenetto Män Kvinnor Totalt Källa: SCB Sundbyberg växte till största delen genom flyttningsöverskott personer flyttade in, medan flyttade ut, vilket gav ett överskott på personer. I Tabell 4 visas det totala antalet in- och utflyttade under året. Tabell 4 Antal in- och utflyttare i Sundbybergs stad under år Kön Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Män Kvinnor Totalt Källa: SCB Anledningen till att summan av födelse- och flyttnettot inte stämmer exakt med den totala befolkningsökningen beror på att SCB har gjort justeringar för händelser (födslar, dödsfall, in- och utflyttningar) som har rapporterats under 2016 men som har inträffat tidigare. 7

8 2 Utvärdering av förra årets prognos I 2016 års prognos beräknades befolkningen i staden vid årets slut vara personer. Det verkliga utfallet blev personer, vilket är 383 personer färre än det prognostiserade. Det innebär att den relativa avvikelsen var ungefär -0,8 procent. I Tabell 5 visas utfall och prognos för 2016 uppdelat på åldersklasser. Den största avvikelsen i antal personer gjordes i åldersgruppen år där utfallet vara 161 personer lägre än prognosen, vilket motsvarar 0,9 procent. För åldersklassen år var avvikelserna också förhållandevis stora; 101 personer färre än beräknat, motsvarande 3 procent. I åldersgruppen 0 år syns den största relativa avvikelsen; där var utfallet 39 personer eller 5,1 procent lägre än prognosen. Tabell 5 Jämförelse mellan utfall och prognos per åldersklass, Åldersklass Utfall 2016 Prognos 2016 Skillnad (antal) Skillnad (%) w Totalt Källa: SCB och WSP 8

9 I Tabell 6 visas utfall och prognos för 2016 per kommundel. Det relativa prognosfelet var under 2,5 procent för samtliga kommundelar förutom Stora Ursvik. För Stora Ursvik var utfallet 4,2 procent lägre än prognosen. Den mest sannolika förklaringen är att det färdigställdes färre bostäder än vad som antogs i prognosen. Under 2016 var en stor andel av de färdigställda bostäderna små lägenheter, vilket medför att antal inflyttare per färdigställd bostad var lågt. Detta antas fortsätta i viss utsträckning under Generellt är det relativa prognosfelet mindre för kommundelar med större folkmängd vilket är naturligt eftersom det så kallade slumpfelet i prognosen avtar med befolkningsstorlek. Tabell 6 Skillnad mellan utfall och prognos per kommundel, Område Utfall 2016 Prognos 2016 Skillnad (antal) Skillnad (%) Brotorp/Järvastaden Centrala Sundbyberg Duvbo Hallonbergen Lilla Alby Rissne Storskogen Lilla Ursvik Stora Ursvik Ör Restförda* Totalt Källa: SCB och WSP Liknande kvarboendetal i kommundelarna används vid denna års prognos som användes förra året. I år antas en fortsatt boendeförtätning i stora delar av kommunen. Undantagen är främst Hallonbergen och Lilla Ursvik. 9

10 Tidigare prognosavvikelser I Tabell 7 redovisas prognosavvikelser från tidigare prognoser. Tabell 7 Prognosavvikelser perioden År Utfall Prognos Skillnad (antal) Skillnad (%) Källa: Sundbybergs stad, SCB, WSP En viktig förklaringsfaktor till befolkningsökningen i kommunen utöver bostadsbyggandet är boendeförtätningen i det befintliga bostadsbeståndet. Under år 2016, liksom under föregående år, var boendeförtätningen nära 0. Under de senaste åren har boendeförtätningen i kommunen ofta varit runt eller strax över 1 procent. Undantagen är år 2008, 2011 och 2012 då boendeförtätningen var relativt måttlig i kommunen, runt 0,3-0,6 procent. Även 2016 hamnar i detta intervall med en förtätning om 0,5 procent. År 2013 var boendeförtätningen stor, 1,6 procent. Under perioden var boendeförtätningen i kommunen i genomsnitt nära 0. Boendeförtätningen har ibland underskattats i prognoserna, vilket lett till underskattning av folkmängden i kommunen. De senaste åren har även boendeförtätningen i hela Stockholms län varit mellan 0,5 och 1 procent. 10

11 Folkmängd 3 Sammanfattning av prognosen År 2031 beräknas Sundbybergs invånarantal uppgå till drygt personer vilket motsvarar en ökning på 62 procent från år Ökningen är betydligt kraftigare än den varit historiskt och beror på det stora antal bostäder som planeras i staden. Fram till prognosens slutår beräknas bostäder tillkomma. I Diagram 1 visas befolkningsutvecklingen historiskt från år 1970 och den prognostiserade från år 2017 och framåt. Diagram 1 Befolkningsutveckling i Sundbybergs stad, historiskt sett och framskrivning från år 2017 till år Historisk utveckling Prognos År I Diagram 2 visas befolkningsökningen i kommunen historiskt från 1970 och den beräknade förändringen i prognosen. I diagrammet syns att befolkningsökningen beräknas bli mycket stor under i stort sett hela prognosperioden, dock med en allt långsammare takt efter år

12 Befolkningsförändring Diagram 2 Befolkningsförändring i Sundbybergs stad historiskt sett och framskrivning från år Historisk utveckling Prognos År I Tabell 8 redovisas den prognostiserade befolkningsförändringen mellan år 2016 och år 2031 för varje kommundel. Den största ökningen beräknas i Stora Ursvik där antalet invånare förväntas öka med drygt personer. Tabell 8 Befolkning per kommundel 31 december 2016 och prognos 2031 samt förändring. Delområde År 2016 År 2031 Förändring (antal) Förändring (%) Brotorp/Järvastaden Centrala Sbg Duvbo Hallonbergen Lilla Alby Rissne Storskogen Lilla Ursvik Stora Ursvik Ör Restförda* Totalt Källa: SCB och WSP 12

13 Folkmängd I diagram 3 redovisas hur åldersstrukturen i staden såg ut år 2016 och hur den beräknas se ut år Åldersstrukturen visas också i Tabell 9. Diagram 3 Åldersstrukturen i Sundbybergs stad, den faktiska år 2016 och prognostiserad år Ålder Under prognosperioden beräknas befolkningen öka i alla åldersgrupper, även de allra äldsta (90 år och äldre). Relativt sett ökar äldre i åldersgruppen mest, med hela 124 procent under prognosperioden. Antalet ungdomar mellan 16 och 18 år kommer att fördubblas under perioden, men även barn i åldrarna år och 7-12 ökar kraftigt (över genomsnittet i kommunen). Detta beror på att barnfamiljer och personer i fruktsam ålder förväntas flytta in till kommunen i och med de nya bostadsområdena som håller på att byggas i kommunen. Eftersom tillväxten är kraftigast i prognos-periodens början, beräknas därmed de mindre barn som följer med vid inflyttningarna ha växt upp till tonåren i periodens slut. 13

14 Tabell 9 Befolkning i Sundbybergs stad per åldersklass 31 december år 2016 och enligt prognos år Åldersklass År 2016 År 2031 Förändring (antal) Förändring (%) w Totalt Källa: SCB och WSP 14

15 4 Metod I följande avsnitt redogörs för hur befolkningsprognosen beräknas samt vilka specifika antaganden som gjorts för Sundbybergs stad. Så görs prognosen För en kommun som är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion, vilket är fallet för kommunerna i Stockholms län, är det bostadsbeståndet som till stor del bestämmer befolkningsutvecklingen. Antaganden om byggandet i kommunen är därför avgörande för prognosresultaten. I princip är det fyra saker som påverkar hur befolkningen förändras till struktur och antal: inflyttning, utflyttning, födsel och död. Först görs en prognos för totalbefolkningen i kommunen. Därefter görs en prognos på NYKO-nivå. Prognosresultaten för nyckelkodsområdena summeras och justeras så att de totalt sett överensstämmer med prognosen för hela kommunen avseende ålder och kön. Avstämningen görs för varje prognosår. Att stämma av mot prognosen för hela kommunen är nödvändigt då detta ger en större säkerhet. Särskilt viktigt är det för nyckelkodsområden med litet antal invånare, då osäkerheten mätt i relativa termer är större ju färre som bor i området. Boende Den totala befolkningen i kommunen under prognosperioden beror, förutom på bostadsbyggandets omfattning, på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet. I det befintliga bostadsbeståndet har vi en så kallad boendeförtätning som är beroende av bostädernas typ och ålder, men även av förhållandena på bostadsmarknaden i stort. 15

16 Flyttande I prognosen bestäms antalet inflyttare utifrån bostadsbeståndet, både det befintliga inklusive boendeförtätningen och de planerade nya bostäderna. Antalet utflyttare fås genom att utflyttarrisker appliceras på befolkningen. Utflyttningsriskerna anger sannolikheten att flytta ut från kommunen under ett år för personer i olika åldrar. Varje nyckelkodsområde har klassats som ett visst typområde, där varje typområde har specifika åldersstrukturer på utflyttningsrisker och inflyttning som dessutom är olika för män och kvinnor. Födsel och död Hur många personer som avlider i prognosen beror på ålders- och könssammansättningen hos befolkningen. Antalet avlidna fås i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor det finns i barnafödande åldrar och andelen kvinnor i varje ålder som föder barn. I demografitermer talar vi om fruktsamhetstal, vilka anger antal födda barn per kvinna i en viss ålder. I prognosen antas dödsriskerna och fruktsamheten utvecklas över tiden på samma sätt som antagits för riket i SCB:s senaste prognos, medan inflyttarstruktur och utflyttarrisker antas vara konstanta över åren. Decimalpersoner För bästa noggrannhet beräknas prognosen på decimalnivå. För att minimera avrundningsfel är det viktigt att avrundning görs så sent i beräkningarna som möjligt. Prognosen är beräknad på decimalnivå och resultaten är på decimalnivå, vi talar om decimalpersoner, men redovisas i tabellerna på heltal. Summeringar görs på decimaltal. Därför förekommer en viss diskrepans mellan summorna i tabellerna och summan som erhålls om de ingående heltalen summeras. För att illustrera tar vi exemplet: 0,52 + 0,52 = 1,04 Om vi avrundar innan vi summerar fås: = 2 Vi får alltså ett avrundningsfel hos summan på nästan 100 procent. Som prognosen redovisas får vi i stället: = 1 Detta kan vid första anblicken verka fel, men är faktiskt det korrekta. Sådana här avrundningsfel blir som störst för små tal (som här i exemplet). 16

17 Prognosantaganden Som konstateras ovan finns det några olika faktorer som påverkar hur befolkningen i ett område förändras avseende storlek och struktur. Vilka antaganden som görs kring dessa faktorer är avgörande för prognosresultatet. Byggande Färdigställandet av nya bostadslägenheter beräknas ske i de olika kommundelarna till de antal och de år som anges i Tabell 10 nedan. Totalt antas nya bostäder färdigställas i kommunen fram till år Antagandet vad gäller både antal bostäder och fördelning på storleksklasser kommer från Sundbybergs stad. Tabell 10 Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus respektive småhus åren enligt prognosen. Antagandet kommer från Sundbybergs stad. F = lägenhet i flerbostadshus, S = småhus, T = totalt antal bostäder. Område Typ Totalt Brotorp/Järvastaden F S Centrala Sbg F S Duvbo F S Hallonbergen F S Lilla Alby F S Rissne F S Storskogen F S Lilla Ursvik F S Stora Ursvik F S Ör F S Totalt F S T Källa: Sundbybergs stad 17

18 Till antagandet om antal färdigställda bostäder kommer också ett antagande om försening i inflyttandet. Med detta menas att inflyttning sker först året efter det att bostäderna har färdigställts. I prognosen ligger ett antagande om ingen försening i inflyttandet år 2017 och 15 procents försening år Därefter ökar förseningen till 25 procents försening per år. Antagande om försening har tagits fram av WSP i samråd med Sundbybergs stad. För varje tillkommande bostad används ett antagande om antal inflyttar. I lägenheter med 1 rum antas 1,2 personer flytta in, i 2 rumslägenheter 1,6 personer, i 3 rumslägenheter 2 personer och i större lägenheter antas 3 personer flytta in. I varje bostad i småhus antas 3,5 personer flytta in. I snitt antas antal inflyttare per bostad vara 1,82 under 2017, för att sedan harmonisera runt länets genomsnittsnivå om 2,0 kring år I genomsnitt antas 20 procent av de tillkommande lägenheterna i flerbostadshus och samtliga tillkommande bostäder i småhus vara 4 rum och kök eller större. Under 2016 var en stor andel av de färdigställda bostäderna små lägenheter, vilket medför att antal inflyttare per färdigställd bostad var lågt. Detta antas fortsätta i viss utsträckning under Kommunens ambition är ett varierat bostadsutbud, vilket kan innebära att staden i vissa stadsdelar, behöver ta hänsyn till fördelningen av storleken av bostäder vid planering. I prognosen antas därför andelen stora lägenheter öka succesivt fram till 2020 för att därefter vara relativt konstant. År 2018 planeras i Centrala Sundbyberg ett äldreboende och LSS med 62 bostäder. År 2019 planeras 27 äldrebostäder i Ör och år 2022 planeras 80 studentbostäder i Rissne. År planeras 10 LSS-bostäder i Stora Ursvik. I dessa bostadstyper antas i genomsnitt 1,4 personer per bostad flytta in. Antagandena om genomsnittligt antal inflyttande personer per bostad görs av WSP och bygger på statistik över inflyttning till nybyggda bostäder i kommunen och övriga Stockholm län. Boendetäthet I det befintliga bostadsbeståndet antas boendeförtätningen vara 1,1 procent år Under de följande åren antas boendeförtätningen vara 1 procent. Från och med år 2022 antas boendeförtätningen vara noll. Detta innebär att boendetätheten beräknas bli större under de närmsta åren för att sedan vara konstant. En konstant boendetäthet innebär att antalet personer i kommunen förblir oförändrat om det inte tillkommer eller rivs några bostäder. Antagandet om boendeförtätning görs av WSP och bygger på statistik där bostadsbyggande och befolkningsökning i kommunen har jämförts. 18

19 Inflyttarandel Utflyttarrisk Flyttningar För flyttande till och från kommunen har de inflyttarandelar och utflyttarrisker som redovisas i figurerna nedan antagits. Riskerna är beräknade av WSP och bygger på historisk statistik för kommunen från SCB. För både inflyttare och utflyttare gäller att kvinnor flyttar tidigare än män. Såväl in- som utflyttarna består i huvudsak av personer i årsåldern. Utflyttarna är emellertid något äldre än inflyttarna. En stor del av utflyttarna har historiskt sett varit nybildade familjer, som söker sig till andra kommuner med ett mer familjevänligt bostadsbestånd. Detta yttrar sig i att utflyttarriskerna för de boende i kommunen är jämförelsevis stora även för barn i unga åldrar. Diagram 4 Utflyttarrisker per ålder och kön för Sundbybergs stad under prognosperioden. 0,25 0,2 Män Kvinnor 0,15 0,1 0, Ålder Diagram 5 Inflyttarandelar per ålder och kön för Sundbybergs stad under prognosperioden. 0,03 0,025 Män Kvinnor 0,02 0,015 0,01 0, Ålder 19

20 Sundbybergs bostadsbestånd består till ungefär hälften av små lägenheter. Nybyggda och planerade bostäder inom kommunen skiljer sig dock från den tidigare strukturen, även om andelen små lägenheter varigt stor under På sikt kommer nybyggnationen påverka kommunens flyttmönster. Trenden med utflyttande barnfamiljer har till viss del vänts i och med att nya bostadsområden med större lägenheter och småhus tillkommit, främst i form av områdena Stora Ursvik och Brotorp/Järvastaden. För de olika delområdena används typkoder för fastigheterna inom respektive delområde. I varje delområde används i prognosen olika risker för in- och utflyttning beroende på om fastigheten är ett småhus, innehåller hyresrätter eller bostadsrätter. In- och utflyttning hanteras därmed separat för de olika typstrukturerna inom varje delområde, vilket ger en bättre precision jämfört med den metod som använts tidigare år. Fruktsamhet Sundbybergs stad hade år 2016 ett summerat fruktsamhetstal på 1,78 barn per kvinna, vilket är precis samma som fruktsamheten i Stockholms län. Sedan år 2010 har fruktsamheten i Sundbyberg varit lika med eller högre än i länet. Fruktsamheten i länet har ökat kraftigt sedan slutet av 1990-talet men har minskat de senast åren sedan toppnoteringen år Sundbyberg stad har haft relativt hög fruktsamhet sedan slutet av 00-talet. För Sundbybergs stad är 2016 års notering lägre än de senaste åtta åren, men fortfarande högre än åren runt millennieskiftet då fruktsamheten var som lägst. Orsaken till den höga nivån är både en generellt höjd fruktsamhet i kommunen och en ännu högre nivå i de nybyggda bostadsområdena. Som jämförelse låg fruktsamheten i kommunen år 1999 på 1,29 barn per kvinna. Den framtida utvecklingen av fruktsamheten i prognosen följer utvecklingen i SCB:s senaste befolkningsprognos för riket och antas därmed vara ungefär oförändrad fram till år Eftersom fruktsamheten i Sundbyberg var exakt samma som i Stockholms län under 2016, blir prognosen för kommande år att Sundbybergs kommun fortsatt ligger på länets nivå. I Diagram 6 visas denna utveckling för Sundbybergs stad och för länet som helhet. 20

21 Fruktsamhet Summerat fruktsamhetstal (barn/kvinna) Diagram 6 Summerade fruktsamhetstal för Sundbybergs stad och Stockholms län, historiskt och prognostiserade från och med år ,00 Stockholms län 1,50 Sundbyberg 1,00 0,50 historik prognos 0, I Diagram 7 redovisas hur fruktsamheten i prognosen beräknas variera mellan kvinnor i olika åldrar i Sundbybergs stad och länet år Fruktsamheten antas vara som högst för kvinnor i åldern 34 år med 0,14 barn per kvinna. År Diagram 7 Prognostiserad fruktsamhet år 2017 i Sundbybergs stad samt i Stockholms län. 0,16 0,14 Sundbyberg Länet 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0, Moderns ålder 21

22 Dödsrisk För kommundelarna Centrala Sundbyberg och Hallonbergen antas att fruktsamheten är lägre än kommungenomsnittet. I nybyggnadsområdena Stora Ursvik och Brotorp/Järvastaden antas fruktsamheten vara högre än kommungenomsnittet. Samtliga antaganden om och beräkningar av fruktsamheten kommer från WSP och bygger på statistik från SCB. Dödlighet Dödligheten för män i Sundbyberg Stad är högre än för Stockholms län i genomsnitt, för kvinnor är dödligheten lägre i Sundbyberg Stad än i länet i genomsnitt. För samtliga åldersklasser gäller att dödligheten är högre för män än för kvinnor. Dödsriskerna har antagits vara lika i samtliga Sundbybergs delområden. Dödsrisker per åldersklass och kön visas i figuren på följande sida. Dödsriskerna antas minska framöver i samma takt som antas i SCB:s senaste prognos för riket. Antaganden om och beräkningar av dödligheten är gjorda av WSP och bygger på statistik från SCB. Diagram 8 Dödsrisker per ålder och kön i Sundbybergs stad under prognosperioden. 0,35 0,3 Män Kvinnor 0,25 0,2 0,15 0,1 0, Ålder 22

23 5 Osäkerhet i prognoser Felkällor för befolkningsprognoser En befolkningsprognos beskriver befolkningsutvecklingen för ett geografiskt område, under förutsättning att de antaganden som gjorts för prognosen visar sig vara riktiga. Dessa antaganden har beskrivits ovan och rör bostadsbyggandet och utglesningen av befolkningen i de befintliga bostäderna, åldersstrukturer och nivåer på fruktsamhet, dödlighet, inflyttning och utflyttning. Fel i befolkningsstorlek När det gäller den totala befolkningsstorleken för ett område som är beläget i Stockholms län är antaganden om bostadsbyggande viktigast. Förseningar och ändringar i bostadsbyggnadsplaner är vanliga och leder till prognosfel. Exempelvis leder fel antagande om fördelning mellan små och stora bostäder till fel både i den totala folkmängden och i befolkningens åldersstruktur. Bostadens storlek avgör hur många personer som antas flytta in och bostädernas karaktär avgör vilka åldrar som antas flytta in och vilka som flyttar ut. Fel i befolkningsstruktur För fördelningen av befolkningen över olika åldersgrupper är de demografiska antaganden som ligger bakom beräkningarna av antalet födda, avlidna, in- och utflyttare viktiga. Dessa antaganden bygger på historisk statistik och på vad som antas om framtiden. Om situationen i samhället kraftigt förändras, t ex när det gäller arbetslöshet, priser på bostadsmarknaden, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, får detta återverkningar på flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. Även om inga sådana systematiska förändringar sker och de demografiska antaganden som prognosen bygger på är rimliga, kan slumpen medföra att prognosfel uppstår. 23

24 Av de demografiska komponenterna är flyttningarna de som är svårast att prognostisera. Detta innebär att prognoserna är mer osäkra i åldrar med hög flyttbenägenhet, d v s årsåldern. Antalet födda barn är också svårt att förutse. Detta gäller i högre grad för mindre områden än för större. Antalet avlidna brukar vara den minst osäkra förändringsfaktorn i prognossammanhang. Prognoser för områden med liten befolkning Oetiskt När det gäller prognoser för befolkningsmässigt små områden, dvs under några hundra personer, är det viktigt att dessa hanteras med stor varsamhet. Om befolkningen är mycket liten i ett delområde kan spridningen av en prognos vara rent oetisk, eftersom det i många fall kan vara möjligt att följa enskilda personers levnadsöden över prognosåren. Osäkert Ytterligare en anledning till att vara försiktig med prognoser för områden med få invånare är att osäkerheten i prognoser, relativt sett, är större ju mindre ett område är. Rent slumpmässiga variationer medför att prognoser för områden med en liten befolkning blir ganska ointressanta. I statistiska sammanhang leder en större befolkning, till att slumpmässiga fel till stor del tar ut varandra och blir små. Att det trots detta beräknas prognoser för mindre delområden beror på att man vill kunna summera ihop delområden på olika sätt till större geografiska enheter. 24

25 6 Tabeller I denna del av rapporten redovisas prognosen i tabellform. Tabeller för samtliga år finns även i digitalt format på Stadsledningskontoret i form av en excelfil. Avsnittet inleds med en redovisning av definitionen av kommundelarna, dels med hjälp av en karta, dels med hjälp av motsvarande NYKO-koder. Tabell 2 Sundbybergs kommundelar med motsvarande NYKO-koder. Kommundel NYKO Del av kommundel Lilla Alby 100 Centrala Sundbyberg 201 Allén 202 Allén Hästhagen 207 Tulemarken 208 Tulemarken 209 Tulemarken Storskogen 310 Duvbo Ör Hallonbergen Rissne Lilla Ursvik 819 Stora Ursvik 820 Brotorp/Järvastaden

26 Figur 1 Karta över Sundbybergs stad och dess stadsdelar. 26

27 Sundbybergs stad: 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 17% 17% 17% 17% 17% 17% 17% 17% 17% 17% 17% 17% 17% 18% 18% 18% 27

28 Sundbybergs stad: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt

29 Lilla Alby: 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 12% 12% 13% 13% 14% 14% 14% 15% 15% 15% 15% 16% 16% 16% 16% 16% 29

30 Lilla Alby: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt

31 Centrala Sundbyberg: 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 12% 13% 13% 13% 13% 13% 14% 14% 14% 14% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 31

32 Centrala Sundbyberg: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt

33 Allén (del av Centrala Sundbyberg): 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 13% 14% 15% 15% 15% 15% 16% 17% 17% 17% 18% 18% 18% 17% 17% 17% 33

34 Allén (del av Centrala Sundbyberg): 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt

35 Hästhagen (del av Centrala Sundbyberg): 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 19% 19% 18% 17% 16% 16% 16% 16% 16% 16% 16% 16% 16% 16% 16% 16% 35

36 Hästhagen (del av Centrala Sundbyberg): 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt

37 Tulemarken (del av Centrala Sundbyberg): 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 16% 16% 16% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 15% 16% 16% 37

38 Tulemarken (del av Centrala Sundbyberg): 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt

39 Resterande del av Centrala Sundbyberg: 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 11% 11% 12% 12% 12% 13% 13% 13% 13% 14% 14% 14% 14% 14% 14% 14% 39

40 Resterande del av Centrala Sundbyberg: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt

41 Storskogen: 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 10% 10% 11% 12% 12% 13% 13% 13% 14% 14% 14% 14% 15% 15% 15% 15% 41

42 Storskogen: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt