Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

Transkript

1 Befolkningsprognos för Sollentuna kommun

2 Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december år 218. Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet. I slutet av april publiceras prognosen för de tio kommundelarna: Rotebro, Viby, Norrviken, Vaxmora, Häggvik, Edsberg, Tureberg, Sjöberg, Helenelund och Järvafältet. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sollentuna kommun. Befolkningsprognosen för Sollentuna redovisas i slutet av rapporten i form av tabeller för kommunen totalt. Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Marie Jesson, kommunledningskontoret, tel: , e-post: marie.jesson@sollentuna.se Sollentuna

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Befolkningsutveckling Uppföljning av förra årets prognos Prognos Folkökning Folkmängd Åldersförändringar Antaganden Antaganden om barnafödandet Antaganden om dödsriskernas utveckling Födda och döda Antaganden om flyttningar Utflyttning Inflyttning Inflyttarnas åldersfördelning Osäkerhet i prognoser Slumpfel Fel i antaganden Fel på grund av planavvikelser Modellfel Tabellbilaga Folkmängd: planeringsåldersklasser Folkökning: planeringsåldersklasser Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser Folkmängd: 1-års klasser för personer 1-2 år Demografiska komponenterna. Utfall år 218 och prognos

4 1 Sammanfattning Sweco Society har på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden och utgår ifrån befolkningen vid det senaste årsskiftet. Befolkningen är uppdelad i kön och ålder i ettårsklasser. Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen i olika åldrar flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens observerade utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Sollentuna kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Under år 218 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 68 personer, vilket motsvarar,9 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,6 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 218 hade kommunen invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 722 barn och 513 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 29 personer. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var 6 83 och flyttnettot var därmed 469 personer. Det var flyttningar mot utlandet som låg bakom det positiva flyttnettot. Flyttningsnettot mot utlandet var 651 år 218 medan flyttningsnettot mot övriga kommuner i riket var Folkökningen antas vara någorlunda jämn under hela prognosperioden. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Som underlag till årets prognos har kommunen tagit fram en mer försiktig bedömning av bostadsbyggandet för prognosperioden än den som låg till grund för förra årets prognos. Detta bidrar till en lägre folkökningstakt i årets prognos tillsammans med ett nedjusterat antagande om barnafödandet. Kommunens folkmängd var personer vid årets slut år 218. Under 222 beräknas folkmängden överstiga 75 personer och 4 år senare, år 226, överstiga 78. Vid utgången av år 228 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt 8 personer. Fram till år 228 beräknas folkmängden öka i förskoleåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 112 fler år 223 jämfört med år 218 och cirka 494 fler år 228. Det beror främst på att personer i åldern 3 till 44 år antas öka under prognosperioden. Åldersgruppen 6 12 år förväntas minska med 378 personer mellan år 218 till 223. Nästföljande femårsperiod, , ökar antalet 6-12 åringar och vid utgången av 228 är de 215 färre barn än år 218. Åldersgruppen 8-84 beräknas öka kraftigt den första femårsperioden fram till år 223, för att därefter fortsätta öka i något svagare takt fram till 228. De äldre åldersgrupperna ökar som mest mot slutet av prognosperioden. Från år 218 fram till år 228 antas åldersgruppen 8 till 84 år att ha ökat med 838 personer och åldersgruppen 85 till 89 år med 533 personer. De allra äldsta som är 9 år eller äldre ökar med drygt 15 personer fram till år

5 2 Befolkningsutveckling Under år 218 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 68 personer, vilket motsvarar,9 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,6 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 218 hade kommunen invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 722 barn och 513 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 29 personer. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var 6 83 och flyttnettot var därmed 469 personer. Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Sollentuna kommun perioden Folkökning Folkökning Folkmängd Folkmängd I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Sollentuna kommun åren Barnafödandet i kommunen har legat på en högre nivå än antalet döda samtliga år. Som mest barn har det fötts i mitten av 2-talet men barnafödandet var även högt i början av 199-talet. Antalet döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Sollentuna har följt rikets utveckling med sjunkande dödsrisker och ökad medellivslängd, ger en större folkmängd ett högre antal döda. 5

6 Diagram 2 Födda och döda i Sollentuna kommun perioden Antal Födda Döda I Diagram 3 visas in- och utflyttning för Sollentuna uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. Ungefär hälften av åren har det varit fler personer som flyttat från Sollentuna till annan kommun i riket, än som flyttat till Sollentuna från annan kommun. Utflyttningen har ökat kraftigt under en längre tid i takt med att babyboombarnen har nått upp till åldrar där flyttningsbenägenheten är hög. Mellan åren har inrikes inflyttningen varit större än inrikes utflyttningen, men de 3 senaste åren har inrikes utflyttningen kommit ikapp och legat högre än inrikes inflyttningen. Inflyttningen från utlandet har varit större än utvandringen ända sedan mitten av 197-talet. 218 var inrikes flyttningsunderskottet -182 personer och invandraröverskottet 651 personer. Invandringen bidrog således mer till folkökningen år 218, även om Sollentuna också hade en stor inrikes inflyttning och stort barnafödande. Diagram 3 Flyttningar i Sollentuna kommun perioden Antal 6 5 Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandringar Utvandringar

7 3 Uppföljning av förra årets prognos Prognos 218 överskattade folkökningen år 218 med 66 personer. Sett till antal personer var överskattningen störst i åldern 2 till 29 och i åldern år. Ser man istället till det relativa prognosfelet, det vill säga prognosfelet i förhållande till antal personer i åldersklassen, är det som störst för -åringar. Detta kan till stor del förklaras av att fruktsamhetstalen i Sollentuna kommun inte nådde den nivån som antogs i prognos 218. I antagandet för fruktsamheten antogs Sollentuna följa rikets utveckling under prognosperioden, då kommunen historiskt har följts rikets utveckling ganska väl. Men fruktsamhetsuppgång som Statistiska centralbyrån hade antagit i den befolkningsprognos som fanns tillgänglig när Sollentunas prognos togs fram blev inte av. Senare under år 218 släppte SCB en ny prognos där fruktsamhetsantalet hade reducerats. Tabell 1 Diagram 4 Prognos Utfall Absolut Relativ Ålder skillnad skillnad ,9% ,% ,5% ,8% ,6% ,1% ,4% ,5% ,2% ,3% ,3% ,4% ,6% ,2% ,6% Summa ,1%

8 4 Prognos I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I bilaga 1 redovisas prognosen i tabellform. 4.1 Folkökning Folkökningen antas vara någorlunda jämn under hela prognosperioden. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Som underlag till årets prognos har kommunen tagit fram en mer försiktig bedömning av bostadsbyggandet för prognosperioden än den som låg till grund för förra årets prognos. Detta bidrar till en lägre folkökningstakt i årets prognos tillsammans med ett nedjusterat antagande om barnafödandet. För mer om bostadsplanerna se avsnitt I början av prognosperioden är det främst inflyttningen som bidrar till folkökningen. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt och födelsenettot hamnar på ungefär samma nivå som flyttnettot. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet upp i åldrar där barnafödandet är högt. Bostadsbyggandet bidrar även till en ökad andel av befolkningen i barnafödande åldrar. Diagram 5 Folkökningen i Sollentuna kommun, observerat åren och prognos för åren Antal

9 4.2 Folkmängd Kommunens folkmängd var personer vid årets slut år 218. Under 222 beräknas folkmängden överstiga 75 personer och 4 år senare, år 226, överstiga 78. Vid utgången av år 228 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt 8 personer. Diagram 6 Folkmängden i Sollentuna kommun, observerat åren och prognos för åren Antal Åldersförändringar I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 218 i jämförelse med prognosen för slutet av 223. Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns tydligt utom för personer i åldrarna 25 till 4 år. Det väntade bostadsbyggandet ger en relativt hög inflyttning och en stor andel av dessa inflyttare är i åldrarna 25 till 4 år. Att antalet personer i åldern 25 till 4 beräknas öka medför i sin tur att antalet barn ökar. Det ökade antalet barn beror alltså främst på den inflyttningen som bostadsbyggandet genererar. Även personer kring 7 års ålder minskar i takt med att 4-talisterna når högre åldrar. De stora barnkullarna födda på 4-talet medför att antalet personer i Sollentuna som är 75 år eller äldre ökar markant fram till år

10 Diagram 7 Folkmängden i Sollentuna kommun efter ålder, observerat 218 och prognos för 223 Antal SCB Ålder Folkmängden antas öka i nästan samtliga åldersgrupper fram till år 223, Diagram 8. Undantagen är åldersgruppen 6 12 år och 7 74 år som beräknas minska fram till år 223. Under senare delen av prognosperioden, åren 223 till 228 ökar folkmängden i samtliga åldersgrupper utom år, år och år. Minskningen av personer som är 7 74 år fram till år 223 och den följande minskningen mellan i åldersgruppen år är ett resultat av att den stora gruppen födda på 4-talet åldras och istället kommer de mindre födelsekullarna från 195-talet upp i dessa åldrar. Fram till år 228 beräknas folkmängden öka i förskoleåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 112 fler år 223 jämfört med år 218 och cirka 494 fler år 228. Det beror främst på att personer i åldern 3 till 44 år antas öka under prognosperioden. Åldersgruppen 6 12 år förväntas minska med 378 personer fram till 223. Det stora inflyttningsöverskottet kommunen hade mellan åren har inneburit att det idag är många barn i åldern 6-12 år. De senaste åren har inflyttningsöverskottet dock sjunkit och väntas ligga kvar på denna något lägre nivå under prognosperioden. Detta innebär att antalet skolbarn kan väntas bli något färre de närmaste åren. Nästföljande femårsperiod, , ökar antalet 6-12 åringar och vid utgången av 228 är de 215 färre barn än år 218. Personer i åldern år ökar under prognosperioden i takt med att dagens stora grupp 6-12 åringar når gymnasieåldrarna. Åldersgruppen 8-84 beräknas öka kraftigt den första femårsperioden fram till år 223, för att därefter fortsätta öka i något svagare takt fram till 228. De äldre åldersgrupperna ökar som mest mot slutet av prognosperioden. Från år 218 fram till år 228 antas åldersgruppen 8 till 84 år att ha ökat med 838 personer och åldersgruppen 85 till 89 år med 533 personer. De allra äldsta som är 9 år eller äldre ökar med drygt 15 personer fram till år

11 Diagram 8 Förändring jämfört med folkmängd Antal Ålder Tabell 2 Utfall 218, prognos för 223 och 228 samt förändring jämfört med folkmängd 218 Utfall Prognos Förändring jmf Totalt

12 5 Antaganden 5.1 Antaganden om barnafödandet I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket 1. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 218 var den summerade fruktsamheten 1,66 barn per kvinna i Sollentuna kommun. Det var under nivån för hela riket som låg på 1,76 barn per kvinna. Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera. Sollentuna har under slutet av 199-talet och början av 2-talet haft en fruktsamhet som legat markant över riksgenomsnittet, för att de senaste åren närma sig riksgenomsnittet. 212 sjönk fruktsamheten under riksgenomsnittet för att året därpå åter vara på en högre nivå. 214 låg fruktsamheten i Sollentuna kommun på samma nivå som fruktsamheten i hela riket och uppgick då till 1,88 barn per kvinna. De följande åren har fruktsamheten legat under rikets nivå. Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Sollentunas befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste fem åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på den marginellt lägre nivån som observerats de senaste fem åren. 1 Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning , Demografiska rapporter 218:1. 12

13 Diagram 9 Summerad fruktsamhet (TFR) och antaganden för åren TFR TFR Riket TFR Sollentuna Antaganden om dödsriskernas utveckling Sollentuna kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerad data för åren Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns- och åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, 218. Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Sollentuna kommuns femåriga dödsrisker. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 1. 13

14 Diagram 1 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling Kvinnor Män Antal döda per 1 Ålder Antal döda per 1 Ålder år 1 år 95 år 95 år 1 9 år 1 9 år 1 85 år 8 år 75 år 7 år 65 år år 1 85 år 8 år 75 år 7 år 65 år år Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd

15 5.3 Födda och döda Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare nämnda antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor. Antalet födda förväntas öka i Sollentuna kommun under prognosperioden. Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 198-talet och början av 199-talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om ett fortsatt positivt flyttningsnetto vilken också bidrar till ett ökat barnafödande då inflyttarna till Sollentuna kommun till övervägande del är unga med många i åldrar då det är vanligt att bilda familj. Antalet döda förväntas öka trots SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 194-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Diagram 11 Antal födda och döda, observerat åren och prognos för åren Antal Födda Döda

16 5.4 Antaganden om flyttningar Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för inrespektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram Utflyttning Den prognostiserade utflyttningen ur Sollentuna kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 12 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade riskerna hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga. Diagram 12 Utflyttningsrisker för Sollentuna kommun, baserat på observerad utflyttning Per Kvinnor Män Ålder 16

17 Inflyttning En omvärldsanalys av kommunen kan i stora drag sammanfattas i följande punkter: Expansiv region Bostadsbrist i hela länet 2 Underskott på bostäder både i kommunens centralort och övriga delar 2 Planerat bostadsbyggande lämnar utrymme för befolkningsökning Det finns idag inga lägenheter i Sollentuna som står tomma. Då det finns en stor efterfrågan på bostäder är det rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. Till grund för prognosen görs ett antagande som utgår ifrån att cirka 3-4 bostäder kommer att byggas årligen. Byggprognosen har tagits fram genom en analys av tidigare utfall av byggplaner och därefter vägt in hur läget på bostadsmarknaden ser ut i nuläget. Detta antagande om bostadsbyggandet är ett något försiktigare antagande än det som låg till grund för förra årets prognos. ets försiktigare antagande om bostadsbyggande i kommunen ger en lägre förväntad befolkningstillväxt i jämförelse med den prognos som togs fram år 218. Det finns alltid en osäkerhet kopplat till bostadsbyggandet då det kan vara svårt att förutse marknadssvängningar eller exakta årtal för när ett byggprojekt är färdigställt. En del större projekt som nu väntas bli färdiga efter prognosperioden skulle eventuellt kunna komma igång tidigare. Diagram 13 Färdigställt bostadsbyggande i Sollentuna kommun och prognos för åren Antal 12 1 Flerbostadshus Småhus Källa: Faktiskt färdigställande år kommer från SCB. Färdigställande år 218 är endast en preliminär siffra från SCB. Prognos över bostadsbyggande är Sollentuna kommuns egen bedömning av färdigställandet. 2 Länsstyrelsen Stockholm, Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 218, Rapport 218:2 17

18 Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt. Diagram 14 Antagande om flyttningsöverskott för Sollentuna kommun Antal Inflyttarnas åldersfördelning Inflyttarnas åldersstruktur är baserad på den observerade inflyttningen där de senaste fem senaste årens inflyttning har utgjort underlaget för att få stabilitet. Därefter har denna femåriga inflyttningsfördelningen jämnats ut med glidande medelvärde över ålder för de åldrar där antalet inflyttare är få. Diagram 15 Inflyttarnas åldersfördelning baserad på observerad inflyttning Procent Kvinnor Män

19 6 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 6.1 Slumpfel Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om vi allvetande visste den sanna fruktsamheten, dödligheten och flyttriskerna skulle prognosen ändå innehålla fel på grund av slumpen. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 6.2 Fel i antaganden Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 6.3 Fel på grund av planavvikelser I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 19

20 6.4 Modellfel Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 2

21 7 Tabellbilaga Folkmängd: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder w Totalt Folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder w Totalt

22 7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder w Totalt Folkmängd: 1-års klasser för personer 1-2 år SCB Prognosår Ålder

23 7.1.5 Demografiska komponenterna. Utfall år 218 och prognos Födelse- Folkmängd Folkökning Födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto Flyttnings