Befolkningsprognos

Transkript

1 Rapport Befolkningsprognos

2 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning och utflyttning... 5 Födda och döda... 5 En tillbakablick... 7 Befolkningsutvecklingen de senaste fem åren... 7 Flyttmönster i Ulricehamns kommun... 8 Uppföljning av 2015 års prognos... 9 Prognos Totalt Per åldersklass Barn och ungdomar Den vuxna befolkningen Alternativ prognos Sveriges framtida befolkning Befolkningsprognos

4 Inledning Ulricehamns kommuns befolkningsutveckling är av stor betydelse för hur de krav som ställs på kommunens verksamheter kommer att förändras. Inte bara storleken på kommunens befolkning kan komma att ändras utan också dess sammansättning, vilket då ställer nya krav på kommunens olika verksamheter. Som ett stöd i planeringsarbetet gör kommunen varje år en befolkningsprognos. Prognosen syftar dels till att utgöra ett underlag för behovsbedömningar inom verksamheterna och dels till att utgöra ett underlag för budget. En totalprognos för kommunen har tagits fram för perioden och redovisas i denna rapport. En delområdesprognos för perioden kommer också att tas fram och presenteras under länken Befolkningsprognoser på kommunens intranät. Prognoserna bygger på befolkningens storlek och sammansättning så som det såg ut den 31 december En framskrivning görs sedan ett år i taget utifrån antaganden om inflyttning och utflyttning samt födda och döda i kommunen. I delområdesprognosen görs även vissa antaganden om färdigställda bostäder. Alla antaganden i prognoserna görs utifrån den verklighet som existerar när prognosen görs. Vid användande av prognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning. Det kan alltid uppstå situationer i samhället som direkt påverkar antagandena i prognosen, till exempel förändringar vad gäller arbetslöshet, bostadspriser, ekonomiska konjunkturer eller infrastrukturella förändringar. Även oroligheter i andra delar världen som leder till stora flyktingströmmar likt de vi sett år 2015 kan påverka antaganden i prognosen. Olika åldersklasser är också olika svåra att göra prognoser på. Bland de svåraste åldersklasserna att prognosticera är de som ännu inte är födda när prognosen görs. Denna grupp har också stor inverkan på det framtida antalet förskolebarn. Även yngre vuxna kan vara svåra att prognosticera då flyttningsbenägenheten hos denna åldersklass är stor. Den osäkerhet som finns ökar med prognoshorisonten eftersom fel gällande de första åren i prognosen även påverkar senare år. Skillnader mellan prognos och utfall kan bero på både felaktiga antaganden, på modellfel och på slumpmässiga fel. Med bakgrund i ovanstående ska de siffror och diagram som presenteras i rapporten ses som en indikation på vartåt befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun lutar, givet de förutsättningar som finns när prognosen görs. På grund av den osäkerhet som råder används avrundade värden i prognosen. Observera att avrundningarna gjorts efter eventuell summering av siffrorna varför summan av siffrorna i tabellerna inte alltid stämmer. För att beskriva den osäkerhet som råder i prognosarbetet samt vara en hjälp i planeringsarbetet presenteras i rapporten även en alternativ prognos. Sist i rapporten presenteras kort den prognos som Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram för Sveriges framtida befolkning för perioden Tveka inte att ta kontakt med kansliet vid eventuella frågor om prognosen. Befolkningsprognos

5 Metod och antaganden Den metod som används i framtagandet av prognosen är kohortmetoden. Det innebär att en framskrivning görs ett år i taget utifrån antaganden om inflyttning och utflyttning samt födda och döda i kommunen. Utgångspunkten i prognosen är befolkningens storlek och sammansättning den 31 december De som överlever ett prognosår blir ett år äldre nästkommande prognosår. Från antalet som överlever dras sedan det beräknade antalet utflyttare. Slutligen adderas det beräknade antalet inflyttare och nyfödda. Befolkningens storlek och sammansättning ett visst år är alltså resultatet av föregående års befolkning minus döda och utflyttade plus födda och inflyttade. För att jämna ut stora variationer mellan olika år baseras antaganden om födda och döda samt inflyttade och utflyttade på uppgifter från de senaste fem åren. Nedan finns en närmare presentation över de antagande som används i prognosen. Inflyttning och utflyttning Antaganden kring flyttningar till och från kommunen handlar dels om antalet personer som flyttar in till respektive flyttar ut från kommunen och dels om ålder och kön hos dessa personer. För att prognosticera inflyttningen till kommunen används den genomsnittliga andelen inflyttare i förhållande till folkmängden för de senaste fem åren. Efter att antalet inflyttare bestämts görs en köns- och åldersfördelning baserad på de senaste fem åren. För att prognosticera hur många som kommer att flytta ut från kommunen används en metod som bygger på risken att flytta ut för män och kvinnor i olika åldrar, så kallade utflyttningsrisker. Utflyttningsriskerna baseras i prognosen på hur män och kvinnor i olika åldrar har flyttat de senaste fem åren. Dessa utflyttningsrisker används sedan för att räkna ut hur många som flyttar ut från kommunen för respektive prognosår. Utflyttningsriskerna är konstanta genom hela prognosperioden varför utflyttningen varierar beroende på befolkningens sammansättning ett specifikt prognosår. Födda och döda Antalet barn som beräknas födas under ett prognosår beror på antalet kvinnor i barnafödande ålder (15-50 år) samt benägenheten hos dessa kvinnor att föda barn. Benägenheten att föda barn i en viss ålder anges som så kallade ålderspecifika fruktsamhetstal och baseras på ett genomsnitt från de senaste fem åren. För att få fram antalet födda barn under ett visst prognosår multipliceras antalet kvinnor i alla åldersklasser mellan år med respektive ålderspecifikt fruktsamhetstal. Summan av dessa fördelas efter kön och en beräkning sker av hur många av de nyfödda som överlever. Utvecklingen av fruktsamhetstalen följer SCB:s riksprognos. En anpassning har dock gjorts till att kvinnor föder fler barn och tidigare i Ulricehamns kommun jämfört med riksgenomsnittet. Befolkningsprognos

6 Antalet döda för varje prognosår beräknas med hjälp av ålders- och könsspecifika dödsrisker. Dödsriskerna anger sannolikheten att avlida vid en viss ålder fördelat på män och kvinnor och appliceras varje prognosår på befolkningen för att beräkna hur många som prognosticeras avlida. Dödsriskerna baseras på ett genomsnitt under de senaste fem åren. Utvecklingen följer SCB:s riksprognos men en anpassning har gjorts till att dödligheten i Ulricehamns kommun de senaste åren har varit lägre än riksgenomsnittet. Befolkningsprognos

7 En tillbakablick Befolkningsutvecklingen de senaste fem åren Tabell 1 visar folkmängd och befolkningsförändringar i Ulricehamns kommun under perioden Den 31 december år 2010 hade Ulricehamns kommun en befolkning på personer. Befolkningen har sedan starten på år 2011 ökat varje år och låg den 31 december 2015 på invånare, vilket innebär en folkökning på 656 personer under femårsperioden. Antalet födda barn har de senaste fem åren legat på i genomsnitt 230 barn per år och antalet döda på 249 per år. Det genomsnittliga antalet inflyttare har legat på 1129 personer och utflyttade på 981. Då födelseöverskottet under alla de senaste fem åren varit negativt beror folkökningen i kommunen på ett positivt flyttningsöverskott. Det inrikes flyttningsöverskottet har dock inte alltid varit positivt utan var negativt både år 2012 och år Detta har dock vägts upp av ett positivt invandringsöverskott. Under år 2015 ökade kommunens befolkning med 250 personer, vilket är den största ökningen i kommunens historia 1 sett till absoluta tal. Ökningen på 25o personer innebar en befolkningsökning med 1.1 procent, vilket kan jämföras med Västra Götalands län som ökade med 1 procent och riket som ökade med 1.1 procent. Den stora ökningen år 2015 berodde på att kommunen både hade ett högt invandringsöverskott och ett relativt högt inrikes flyttningsöverskott. Såväl antalet invandringar som invandringsöverskottet var dock högre år Den låga folkökningen år 2014 berodde istället på att det inrikes flyttningsöverskottet var kraftigt negativt. Liknande förhållande finns också mellan år 2013 och år Tabell 1. Folkmängd och befolkningsförändringar år År Folkmängd Folkökning Procentuell folkökning 0,7 0,1 0,9 0,1 1,1 Födda Döda Födelseöverskott Inflyttningar Utflyttningar Flyttningsöverskott Invandringar Utvandringar Invandringsöverskott Inrikes inflyttningar Inrikes utflyttningar Inrikes flyttningsöverskott Avser perioden från och med 1974 då den senaste kommunsammanslagningen skedde i Sverige. Befolkningsprognos

8 Flyttmönster i Ulricehamns kommun Av stor betydelse för befolkningsprognosen är att inflyttningen till och utflyttningen från kommunen inte är jämt fördelad över alla åldrar. Av figur 1 går att utläsa att under perioden har utflyttningen från kommunen överstigit inflyttningen hos yngre vuxna samtidigt som inflyttningen överstigit utflyttningen hos äldre och yngre personer. Detta kan förklaras med att yngre vuxna har flyttat ut för att exempelvis studera och har sedan kommit tillbaka till kommunen för att bilda familj. Detta är ett flyttmönster som med stor sannolikhet kommer att se likadant ut den närmaste tioårsperioden. Figur 1. Åldersbaserad jämförelse mellan inflyttning och utflyttning i Ulricehamns kommun år (röd streckad linje visar utflyttning och den blå heldragna linjen inflyttning) Befolkningsprognos

9 Uppföljning av 2015 års prognos En jämförelse har gjorts mellan föregående års prognos och det utfall som sedan blev. I förra årets prognos förväntades folkmängden bli år 2015, men utfallet blev Istället för en folkökning på 116 invånare hamnade ökningen på 250 invånare, alltså 134 invånare fler än i prognosen. Antalet födda var något högre i prognosen jämfört med utfallet, men då även antalet döda var något högre prognosticerat blev födelseöverskottet i princip korrekt prognosticerat. När det gäller flyttningarna var det fler som flyttade in till kommunen och färre som flyttade ut än prognosticerat, vilket gjorde att flyttningsöverskottet blev betydligt högre än i prognosen. I tabell 2 presenteras en jämförelse mellan prognos och utfall uppdelat i olika åldersklasser. Störst prognosfel i förhållande till antal invånare i åldersklassen blev det bland nollåringarna. Tabell 2. Jämförelse mellan prognos och utfall för år 2015 uppdelat i åldersklasser. Ålder Prognos år 2015 Utfall år år 2015 Differens mot prognos w Summa Befolkningsprognos

10 Prognos Nedan presenteras den totalprognos som gjorts för perioden Prognosen presenteras både totalt för alla åldrar och uppdelat i åldersklasser. Totalt Den sista december år 2015 var folkmängden i Ulricehamns kommun personer. Under den kommande tioårsperioden förväntas befolkningen öka med drygt 1700 personer till Den årliga totala folkökningen förväntas vara positiv för alla prognosåren, men folkökningen förväntas dock vara lägre under de första fem prognosåren och bli som högst mot slutet av prognosperioden (se figur 2 och 3 samt tabell 3). Mellan år väntas en folkökning på drygt 800 personer till (se tabell 3). Detta ger en genomsnittlig årlig folkökning den kommande femårsperioden på ungefär 160 personer per år eller 0,7 procent per år. Mellan år prognosticeras befolkningen öka med drygt 900 personer till , vilket ger en genomsnittlig årligt folkökning på 190 personer per år eller 0,8 procent per år. Siffrorna kan jämföras med den totala folkökningen under de senaste fem åren som legat på 656 personer, vilket motsvarar 131 personer per år eller 0,6 procent per år. Den positiva folkökningen under kommande tioårsperiod kan till största del förklaras med ett förväntat positivt flyttningsöverskott och till mindre del av att födelseöverskottet om några år förväntas ligga på plus minus noll eller vara svagt positivt. Födelseöverskottets utveckling är en följd av ett förväntat ökat antal födda (se kommande kapitel om antal nollåringar) samtidigt som antalet döda förväntas vara ganska konstant. Vid en jämförelse med föregående års prognos visar årets prognos en starkare folkökning för alla prognosår (se figur 4). Ulricehamns kommun har sedan tidigare ett befolkningsmål på invånare år Enligt årets prognos är det snarare någon gång runt år 2025 som detta mål kan tänkas vara uppfyllt. Detta är några år tidigare än föregående års prognos och gäller endast utifrån de antaganden som görs i prognosen. Befolkningsprognos

11 Figur 2. Folkmängd under perioden samt enligt prognos Figur 3. Folkökning under perioden samt enligt prognos Befolkningsprognos

12 Tabell 3. Folkmängd, folkökning och procentuell folkökning år enligt prognos År Folkmängd Folkökning Procentuell folkökning , , , , , , , , , ,8 Figur 4. Jämförelse mellan förra årets prognos och årets Prognos 2015 Prognos 2016 Befolkningsprognos

13 Per åldersklass Nedan presenteras den prognosticerade befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun fördelat på åldersklasser. I slutet av kapitlet finns en tabell som sammanställer det prognosticerade antalet invånare per prognosår uppdelat i åldersklasser (se tabell 4). Där återfinns också ett diagram som visar den prognosticerade befolkningsutvecklingen fördelat på åldersklasser år 2016, 2020 och 2025 (se figur 16). Barn och ungdomar Bland de svåraste grupperna att prognosticera är de som ännu inte är födda. Antalet nollåringar beror främst på antalet födda barn men också på inflyttning. Enligt prognosen kommer antalet födda barn öka något (se figur 5) både fram till år 2020 och till år Figur 5. Antal nollåringar år 2015 samt år enligt prognos Nollåringar 200 Antalet barn i förskole- och grundskoleålder ökar och minskar en del under de första prognosåren även om trenden visar ett ökat antal invånare i dessa åldersklasser. Fram till både år 2020 och år 2025 förväntas antalet barn i förskole- och grundskoleåldern ha ökat (se figur 6 och 7). Ökningen av barn i dessa åldrar kan delvis förklaras med att de stora kullarna födda runt år 1990 kommer upp i barnafödande ålder. Befolkningsprognos

14 Figur 6. Antal invånare 1-5 år för år 2015 samt år enligt prognos 1-5 år Figur 7. Antal invånare 6-15 år för år 2015 samt år enligt prognos år Befolkningsprognos

15 Invånarna i åldern år förväntas öka fram till år 2025 (se figur 8). Enligt prognosen kommer det dock inte vara en stadig ökning utan antalet förväntas att både öka och minska under perioden. Figur 8. Antal invånare år för år 2015 samt år enligt prognos år 720 Den vuxna befolkningen Då de stora kullarna födda runt år 1990 lämnar åldersklassen kommer antalet invånare i denna åldersklass troligen att minska (se figur 9). Detta samtidigt som antalet invånare i åldersklassen år med största sannolikhet kommer att öka (se figur 10). Figur 9. Antal invånare år för år 2015 samt år enligt prognos år Befolkningsprognos

16 Figur 10. Antal invånare år för år 2015 samt år enligt prognos år Antalet invånare i åldern år förväntas minska ganska kraftigt fram till runt år 2020 för att sedan plana ut (se figur 11). Åldersklassen år förväntas istället öka ganska kraftigt de första åren för att också den plana ut efter några år (se figur 12). Åldersklassen kommer troligen att öka de första åren för att sedan gå ner till ungefär samma antal som år 2015 (se figur 13). Figur 11. Antal invånare år för år 2015 samt år enligt prognos år Befolkningsprognos

17 Figur 12. Antal invånare år för år 2015 samt år enligt prognos år Figur 13. Antal invånare år för år 2015 samt år enligt prognos år Befolkningsprognos

18 Den äldre befolkningen förväntas enligt prognosen att öka, särskilt i åldern (se figur 14). Detta kan förklaras med att de stora kullarna födda på 1940-talet kommer upp i dessa åldrar. Åldersklassen 85 och uppåt kommer troligen att göra sin största ökning mot slutet av prognosperioden (se figur 15). Det är troligt att antalet invånare i de äldre åldersklasserna kommer att fortsätta öka framöver på grund av en ökad medellivslängd i Sverige. Figur 14. Antal invånare år för år 2015 samt år enligt prognos år Figur 15. Antal invånare år för år 2015 samt år enligt prognos w år 740 Befolkningsprognos

19 Tabell 4. Folkmängd år 2015 samt enligt prognos år uppdelat i åldersklasser Ålder/År w Summa Figur 16. Prognosticerad befolkningsutveckling fördelat på åldersklasser år 2016, år 2020 och år w Befolkningsprognos

20 Alternativ prognos För att beskriva den osäkerhet som råder i prognosarbetet samt vara en hjälp i planeringsarbetet presenteras nedan en alternativ totalprognos för Ulricehamns kommun. Till den alternativa prognosen har samma metod och antaganden använts som till huvudprognosen med den skillnaden att antagandena baseras på uppgifter från de senaste tre åren istället för de senaste fem åren (se tidigare kapitel om metod och antaganden). De mest betydande förändringarna som detta genererar är en något högre andel inflyttare i förhållande till folkmängden samt något högre dödsrisker för män och något lägre dödsrisker för kvinnor. Tabell 5 och figur 17 visar den prognosticerade befolkningsutvecklingen enligt den alternativa prognosen. Som går att utläsa ur tabell 6 visar den alternativa prognosen en folkmängd på 225 personer fler än huvudprognosen sett över hela den prognosticerade tioårsperioden. Fram till år 2020 är skillnaden 100 personer. Den största skillnaden återfinns i åldrarna år (se tabell 7), vilket troligen hänger ihop med den något högre andelen inflyttare och att en stor del av inflyttarna hör till denna åldersklass (se tidigare kapitel om flyttmönster i kommunen). Åldersklassen är dock också den både största och bredaste åldersklassen. Värt att komma ihåg är att osäkerheten i prognoserna ökar med tidshorisonten och att siffrorna i prognoserna ska ses som en indikation på vartåt befolkningsutvecklingen lutar. Skillnaderna i prognoserna, framför allt under den senare delen av prognosperioden, bör därför inte överdrivas. Tabell 5. Folkmängd år 2015 samt enligt alternativ prognos år uppdelat i åldersklasser Ålder/År w Summa Befolkningsprognos

21 Figur 17. Jämförelse mellan huvudprognos och alternativ prognos Huvudprognos Alternativ prognos Tabell 6. Jämförelse mellan huvudprognos och alternativ prognos uppdelat per prognosår År Huvudprognos Alternativ prognos Differens mot huvudprognos Befolkningsprognos

22 Tabell 7. Jämförelse mellan huvudprognos och alternativ prognos uppdelat per åldersklass för år 2016, år 2020 och år 2025 Huvudprognos Alternativ prognos Differens mot huvudprognos Åldersklass w Summa Befolkningsprognos

23 Sveriges framtida befolkning I april 2016 presenterade SCB sin prognos över Sveriges framtida befolkning för perioden I den prognosticeras att folkmängden i Sverige kommer att öka de närmaste åren med omkring 1,5 procent per år, vilket är en nivå som inte förekommit sedan 1800-talet. Den förväntade folkökningen gäller för alla åldersklasser utom för åldrarna år som prognosticeras ha minskat år År 2025 kommer dock även denna grupp ha ökat jämfört med år I tabell 8 visas folkmängden i Sverige år 2015 samt enligt SCB:s prognos för riket år 2020 och år År 2060 förväntas Sveriges befolkning ha ökat till 13 miljoner. Tabell 8. Folkmängd i Sverige år 2015 samt enligt SCB:s prognos år 2020 och 2025 År Folkmängd Källa: SCB För mer information om SCB:s riksprognos hänvisas till SCB och deras publikation Sveriges framtida befolkning Befolkningsprognos