Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Transkript

1 Befolkningsprognos för Uppsala kommun Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Givet nuvarande mönster i flyttningar och födelsenetto förväntas befolkningstillväxten fram till år 2020 vara i genomsnitt personer per år. Befolkningstillväxten antas på längre sikt skala upp i takt med att den totala folkmängden ökar. Under de senare prognosåren förväntas ökningstakten vara omkring personer per år. Befolkningstillväxten medför att Uppsala kommuns folkmängd passerar personer omkring år År 2050 beräknas folkmängden vara cirka invånare. Folkmängden ökar i de flesta åldersgrupper. Befolkningsstrukturen, sett till andelen av befolkningen i olika åldersgrupper, kommer dock att förändras. Andelen äldre kommer att öka medan andelen unga vuxna kommer att minska. I närtid är följande förväntade utfall särskilt värt att uppmärksamma. Barn i förskoleåldern förväntas öka igen inom några år En lägre fruktsamhet än tidigare och en utflyttning som sker från kommunen i småbarnsåldrarna gör att antalet barn 1-5 år antas ligga relativt konstant de nästföljande åren, frånsett att åldersgruppen förväntas minska något under Omkring år 2018 antas den stora kullen tidiga nittiotalisters familjebildning börja få genomslag med följden att antalet barn i åldern 1-5 år ökar snabbt. Barn i grundskoleåldern förväntas öka kraftigt Under 2014 ökade antalet barn i åldern 6-15 år med 800 personer. Ökningstakten förväntas ligga omkring samma höga nivå under 2015 och Från 2017 väntas takten avta något, men fortfarande innebära betydande årliga ökningar av antalet grundskolebarn. Ökningen bottnar i stora barnkullar under 00-talet, men de senaste åren har även inflyttningen till kommunen i åldersgruppen ökat. Minskningen av antalet barn i gymnasieåldern planar ut De senaste åren har antalet åringar minskat med personer per år. Åldersgruppen antas fortsätta att minska under Därefter väntas antalet ungdomar i gymnasieåldern ligga relativt konstant under 2016 och 2017 innan de nuvarande ökningarna av antalet grundskolebarn får effekt på gymnasieåldrarna omkring år Fler äldre Antalet personer i åldrarna år förväntas fortsätta att öka de närmaste åren, om än inte i samma höga takt om över 1000 fler personer per år som setts de senaste åren. Ökningstakten höjs istället i åldersgruppen över 80 år. Från omkring 100 fler personer 2015 till 200 fler personer per år de nästkommande två åren. Ökningstakten förväntas därefter stiga gradvis för att bryta brant uppåt efter Skillnader mot föregående års prognos Fler barn i förskoleåldern Antalet barn i förskoleåldern underskattades i föregående års prognos. En ökad inflyttning av barn 1-5 år har fått till följd att folkmängden i åldersgruppen justerats upp de närmaste åren. Effekten mildras något av en lägre fruktsamhet färre barn antas födas i årets prognos - och åldergruppen fylls inte på i samma utsträckning som antogs i föregående prognos. 1 (8)

2 Fler barn i grundskoleåldrarna En ökad inflyttning av barn främst i åldern år de senaste åren får ytterligare genomslag i årets prognos. Även i övriga grundskoleåldrar har nettoinflyttningen ökat mer än prognostiserat. Det har lett till att antalet barn i grundskoleåldrarna justerats upp i förhållande till föregående års prognos. Färre 65- år Mot bakgrund av ändrade flyttmönster i gruppen minskar antalet äldre något i årets prognos jämfört med föregående års prognos. Dödlighetsantagandena har inte justerats mellan prognoserna. Osäkerheter i prognosen Fruktsamhetsutveckling Fruktsamheten svänger kraftigt i Sverige och är omtalat svår att prognostisera. Utöver osäkerheten i SCB:s riksprognos, som kommunprognosen grundar sig på, har kommunprognosen även antaganden gjorda utifrån Uppsalas särskilda förhållanden, som också varierar. Antaganden i flera led ger större osäkerhet. Rikets fruktsamhet har haft en relativt stabil trend de senaste åren medan fruktsamheten i Uppsala har sjunkit. Det har inneburit att gapet mellan Uppsalas och rikets fruktsamhet vuxit sig ovanligt stort. Fruktsamheten i Uppsala antas i prognosen närma sig den nivå som den haft historiskt i förhållande till rikets fruktsamhet på några års sikt När kommunen snart står inför den stora kullen tidiga nittiotalisters familjebildning kan små skillnader i utfall i förhållande till antagandena ge stora effekter på antalet födda barn de kommande åren. Flyttningsnetto Den stora variationen i Uppsalas befolkningsökning under de senaste tio åren förklaras framförallt av variationen i flyttningsnettot, inflyttande minus utflyttade. Studenternas in- och utflyttning präglar kommunens flyttmönster. Inflyttningen i studentåldrarna samvarierar med flera faktorer. En bättre arbetsmarknad i riket kan påverka den prognostiserade inflyttningen till att bli mindre än förväntad. En annan faktor med stort förklaringsvärde på Uppsalas inflyttning är antalet personer i 20-årsåldern i riket. Antalet förväntas minska i riket under en period framöver. I prognosen vägs detta in genom att minska inflyttningen under de år som antalet personer i studentåldrar i riket är som lägst. Effekten kan dock komma tidigare och bli större. Uppsala kommuns positiva flyttningsnetto har, framförallt från år 2006 och framåt, varit beroende av ett positivt utrikes flyttningsnetto. Kommunprognosen bygger på ett fortsatt högt invandringsnetto för Uppsala, i linje med den höga invandring SCB antar i riksprognosen. Men invandringsnettot är en osäkerhet på sikt. Erfarenhetsmässigt brukar en högre invandring följas av en högre utvandring. De närmaste åren förväntas många bostäder byggas i Uppsala. Det har vägts in i prognosen genom ett högre flyttningsnetto de kommande åren. Nytillskottet av bostäder är dock relativt sett litet i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet och effekterna på flyttnettot är därför osäkra. Den längre sikten - åren Prognosen är i huvudsak byggd på antaganden som följer av de senaste årens befolkningsutveckling. Ju längre man kommer från idag, desto mer osäkra blir antagandena. Befolkningsprognosen är på den längre sikten en rak framskrivning av dagens förhållanden och ska betraktas med detta i åtanke. En framskrivning av den höga befolkningstillväxt som kommunen haft de senaste åren leder på sikt till en befolkningstillväxt som är hög historiskt sett. 2 (8)

3 Kommunprognos 2015 Folkmängd Uppsala kommun Statistik år 2014, prognos fr o m år 2015 År w Summa (8)

4 Kommunprognos 2015 Statistik åren Prognos fr o m år 2015 Befolkningsförändringar Födelsenetto Flyttnings- År Folkmängd Födda Döda Inflyttande Utflyttande netto Folkökning (8)

5 Antaganden i kommunprognosen Antagandena i kommunprognosen har sin utgångspunkt i de senaste årens verkliga utfall avseende flyttningar, fruktsamhet och dödlighet. Fruktsamhet Fruktsamhetsantagandena i befolkningsprognosen utgår från Uppsala kommuns specifika fruktsamhetsmönster. Fruktsamhetsutvecklingen på sikt följer de antaganden SCB gör för riket. Kvinnor i Uppsala kommun får i genomsnitt barn senare i livet jämfört med i övriga riket. Totalt sett är fruktsamhetsnivån lägre i Uppsala än i riket. (diagram 1 och 2 nedan) Fruktsamhetsantagandena i kommunprognosen baseras på verkligt utfall under de senaste tre åren i kommunen och anger sannolikheten för kvinnor att få barn per ettårsklass. Sannolikheten läggs på den befintliga demografin i kommunen och ger det förväntade antalet födda barn per år. Dödlighet I befolkningsprognosen anges en dödsrisk för män respektive kvinnor. Dödsrisken anger antalet avlidna under en period i relation till folkmängdens storlek vid periodens början. I Uppsala kommun är dödsriskerna lägre än i riket, vilket innebär att män och kvinnor i Uppsala kommun i genomsnitt lever längre än i övriga riket. Dödligheten i prognosen anges i form av ett index, som anger hur risktalen i kommunen förhåller sig till risktalen i riket. Dödlighetsriskens utveckling hämtas från SCB:s riksprognos. Flyttning I prognosen används en åldersfördelning för in- och utflyttning som utgår från statistik för kommunen under de senaste tre åren. I Uppsala kommun domineras inflyttningen av personer i årsåldern medan utflyttningen är förskjuten och sker några år senare. (diagram 3) Studentåldrarnas in- och utflyttning förklarar i stor utsträckning åldersfördelningen för den totala flyttningen till och från kommunen. Åldersfördelningarna har dock justerats något i yngre åldrar mot bakgrund av att nettotillskottet av flyttningarna i högre grad utgjorts av utrikes migration de senaste åren. Utöver flyttningarnas åldersfördelning görs antaganden för storleken på in- och utflyttningen. Storleken på flyttströmmarna utgår från de senaste årens andelar i relation till folkmängden. Det första prognosåret antas därför inflyttningen vara 6,39 procent och utflyttningen vara 5,63 procent sett till befintlig folkmängd. Nivåerna speglar den höga in- och utflyttning som setts de senaste åren. Inflyttningen antas minska något de närmaste åren mot bakgrund av det minskande antalet unga i studentåldrar i riket. (diagram 4) Skillnaden mellan andel inflyttare och utflyttare utgör det positiva flyttnettot. Det första prognosåret är flyttnettot 0,76 procent. På längre sikt antas flyttnettot i prognosen närma sig den nivå om 0,65 procent som kunnat ses historiskt. Andelen in- och utflyttare i förhållande till folkmängden antas bli större med takt att kommunen växer, rörligheten antas alltså öka. Men nettot eller skillnaden mellan andelarna hålls konstant längre fram i prognosen. 5 (8)

6 Summerad fruktsamhet Fruktsamhetstal Uppsala kommun Riket Ålder Diagram 1: Fruktsamhetstal de senaste tre åren i Uppsala kommun och riket. Det åldersspecifika fruktsamhetstalet visar antalet födslar per 1000 kvinnor i åldern. I genomsnitt får kvinnor i Uppsala kommun barn senare i livet, och under en kortare period. 2,5 2,0 Riket Uppsala kommun 1,5 1,0 0,5 0, Diagram 2: Summerad fruktsamhet , prognos i Uppsala kommun och riket. Den summerade fruktsamheten visar genomsnittligt antal födda barn per kvinna i fertil ålder. Kurvan i kommunprognosen följer SCB:s prognos från 2014 för riket, fast på en nivå av ca 87 procent. Kvinnor föder i genomsnitt färre barn i Uppsala. 6 (8)

7 Befolkningsökning Åldersfördelning år 25 år Inflyttning Utflyttning Ålder Diagram 3: Uppsala kommuns in- och utflyttning efter ålder, utjämnade värden de senaste tre åren. Mönstret är starkt präglat av studenternas flyttningar Flyttningsnetto Födelseöverskott Diagram 4: Befolkningsförändringar Uppsala kommun. Statistik år , prognos år (8)

8 Diagram 5: Befolkningsstruktur i Uppsala kommun år 2014 (gul), jämfört med år 2030 (blå/röd) i kommunprognosen. Minskad andel yngre vuxna och ökad andel äldre. För mer information om kommunprognosen, uttag av tabelldelar i andra format, annan åldersindelning mm kontakta: Tomas Anderson Telefon: Epost: tomas.anderson@uppsala.se Kommunprognosen är framtagen vid kommunledningskontoret Uppsala kommun. 8 (8)