Befolkningsprognos för Uppsala län

Transkript

1 Befolkningsprognos för Uppsala län

2 1 (25) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Ekonomidirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Modellen... 2 Komponenterna bakom befolkningsutvecklingen... 3 Utvärdering av tidigare prognoser... 3 Flyttningar... 4 Migration... 4 Inrikes flyttningar... 5 Slutsatser... 5 Befolkningsutvecklingen i Uppsala län, Naturlig folkökning... 6 Inrikes flyttning... 8 Utrikes flyttning Sammanlagda befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Uppsala län, Naturlig folkökning, Utrikes flyttningar, Inrikes flyttningar, Befolkningen, Åldersfördelningen på befolkningen, Litteraturförteckning Bilaga 1: Befolkningsutvecklingen i länet Antal Förändring Bilaga 2: Befolkningsutvecklingen i länets kommuner, Bilaga 3: Modellens regionindelning av Sverige Bilaga 4: Modellens konsistens med SCB:s riksprognos Regionkontoret Region Uppsala

3 2 (25) Bilaga 5: Resultat av flerregionala modellen Bilaga 6 Figur och tabellförteckning Figurer Tabeller Sammanfattning Fram till 2040 prognostiseras Uppsala län öka antalet invånare med till Det motsvarar en årlig befolkningsökning med 0,84% vilket är mer än de 0,59% som SCB:s prognostiserar för riket. I prognosen är det den inrikes inflyttningen som driver befolkningsutvecklingen. Bortsett från åren fram till 2025 är inrikes nettoinflyttningen större än födelseöverskottet. En bidragande orsak till att inflyttningen är betydelsefull är den ökade inflyttningen från Stockholms län. Sedan 2020 har inflyttningen från Stockholms län ökat från personer till personer. I prognosen antas den ökade inflyttningen bestå, även om de senare årens stora inflyttning minskas något. Migrationen har varit en viktig del av befolkningsutvecklingen de senaste åren. Prognosen för antalet immigranter har kontinuerligt justerats ner av SCB sedan 2015 vilket inneburit en lägre befolkningsutveckling i riket och länen. I denna prognos kommer utvandringen öka medan invandringen minska och under senare delen av prognosperioden kommer nettomigrationen vara försumbar. Inledning En befolkningsprognos syftar till att ge en vägledning för verksamheten och dess planering. På kort sikt, uppemot fem år, är det en prognos där hänsyn tages till kända och förväntade händelser. På längre sikt blir prognosen en framskrivning av kända trender. Prognosen omfattar en beräkning av befolkningen i länet och dess kommuner uppdelat på ålder och kön. I rapporten redovisas befolkningen och förändringskomponenter för länet samt totalbefolkningen i länet och kommunerna för perioden 2017 till Modellen Det centrala valet i prognosarbetet är modellvalet. Det finns flera olika modeller, mer eller mindre komplexa. Denna prognos bygger på samma sorts modell som SCB använder för sin riksprognos. Modellen utgår från komponenterna bakom befolkningsutvecklingen, födda, döda, inflyttade och utflyttade. Sambandet brukar sättas upp enligt följande; Bef t = Bef t 1 + Födda t 1 Döda t 1 + Inflytt t 1 Utflytt t 1. Denna beräkning görs för varje födelseår. Födelsetal och dödstal för länet har beräknats och sedan har den trend som SCB räknar med applicerats. Beräkningen av in- och utflyttning har gjorts

4 3 (25) genom att beräkna den riktade utflyttningen mellan sex regioner i riket, för regionindelningen se Bilaga 3: Modellens regionindelning av Sverige. Eftersom utflyttning från en region blir inflyttning till en annan är det möjligt att också beräkna inflyttningen till en region. Utvandring har skattats som utflyttningsrisker till utlandet och invandring som länets andel av tidigare invandring. SCB:s totalprognos för invandring bestämmer storleken. Komponenterna bakom befolkningsutvecklingen Demografi består av relativt fasta beteende i form av familjebildning, födelse, flyttning och död. Befolkningsutvecklingen bestäms till stor del av samhällets ålderstuktur. Befolkningsutvecklingen kan delas upp i tre komponenter; - Naturlig folkökning: Födda minus döda. - Inrikes nettoinflyttning: Inflyttade till länet från riket minus utflyttade från länet till riket. - Utrikes nettoinflyttning: Inflyttade till länet från utlandet minus utflyttade från länet till utlandet. Den naturliga folkökningen är skillnaden mellan födda och döda. Detta är en relativt stabil relation. En kvinna i Sverige föder två barn under sin livstid. Detta gäller i princip samtliga åldersgrupper sedan Dödligheten minskar kraftigt i alla åldrar, främst i åldrarna under 75 år. Detta innebär en ökande medelålder och fler äldre. Denna trend har varit stabil under hela 1900-talet och är relativt lätt att prognostisera. Inrikes flyttningar är relativt stabilt utifrån åldersgrupper. De flesta flyttningar sker i tjugoårsåldern med en topp mellan tjugo och tjugofyra. Sedan 1990 har andelen som flyttar i dessa åldrar ökat, troligen på grund av den ökande andelen högskolestuderande. Den komponent som är svårast att prognostisera är migration. Delvis bestäms den av arbetsmarknaden och då till stor del av EU:s integration. Den stora variationen är flyktinginvandringen. Den bestäms av krig och katastrofer samt av migrationspolitiken. Samtliga komponenter är svåra att prognostisera. Prognosen av utrikes inflyttningen bygger på SCB:s riksprognos. Utvärdering av tidigare prognoser Utvärderingen av den befolkningsprognos som Region Uppsala gjorde 2017 ger insikter som används i utformningen av årets prognos. I sitt första steg gör modellen en prognos över befolkningen i ett antal regioner i riket, se Bilaga 3: Modellens regionindelning av Sverige. Befolkningen i dessa regioner skall summera till SCB:s prognos. Skillnaden i 2017 års prognos är mindre än 100 personer vilket förklaras av avrundningsfel. I Tabell 1 visas prognos och utfall för prognosregionerna. Prognosfelet är mellan -0,2 och 0,2 procent, vilket är acceptabelt. Ett bra riktmärke är att andelen födda motsvarar ungefär 1,2 till 1,4 procent av befolkningen. Det

5 4 (25) största felet är oroväckande nog för Uppsala län där felet motsvarar ett halvt års födslar. Tabell 1 Jämförelse prognos och utfall för befolkningen i prognosregionerna, 2017 Prognos region Prognos Utfall Prognosfel Prognosfel i procent Uppsala län ,6% Stockholms län ,2% Mälardalen ,1% Norra grannlän ,2% Norra Sverige ,2% Södra Sverige ,0% ,0% I Tabell 2 redovisas prognosfelen för Uppsala län, uppdelat på prognosens komponenter. De stora prognosfelen är för inrikes flyttning och migration. Födelsenettot bidrar ytterst lite till prognosfelet. Tabell 2 Jämförelse prognos och utfall för Uppsala län 2017 Prognos Utfall Prognosfel Andel av prognos Befolkning ,6% Födda ,1% Döda ,0% Födelsenetto ,1% Inrikes inflyttning ,6% Inrikes utflyttning ,9% Inrikes nettoflyttning ,3% Invandringar ,1% Utvandringar ,2% Migrationsnetto ,3% Flyttningar Migration Prognosen underskattade migrationsnettot med nästan personer. Invandringen underskattades med 400 personer och utvandringen överskattades med 600 personer.

6 5 (25) SCB:s prognos skattade också invandringen fel, fast de överskattade invandringen. Det innebär att modellen kraftigt underskattade invandringen. Invandringen 2017 var personer mot modellens Figur 1 visar att länets andel av invandrare ökade kraftigt 2017 samtidigt som utvandringsrisken minskade. Modellen använder ett femårigt glidande medelvärde, den röda linjen, i prognoserna. Jämfört med aktuella värdet, den blå linjen, har andelen av invandrare ökat och utvandringsrisken minskat. Detta förklara prognosfelen av migrationsnettot. Figur 1 Uppsala läns andel av rikets invandrare och utvandringsrisk Inrikes flyttningar Inrikes inflyttning har underskattats i modellen. Nettoinflyttningen skattades till personer mindre än utfallet. Uppenbart har det skett en förändring i flyttbenägenheten till Uppsala län. Detta bekräftas i Figur 2 där det syns tydligt att det blivit en kraftig ökning i utflyttningsriskerna till Uppsala län sedan Däremot har utflyttningsriskerna från Uppsala län inte förändrats. Figur 2 Inrikes utflyttningsrisker till och från Uppsala län. Slutsatser Förra årets prognos slog fel på befolkningen med 0,6%, vilket motsvarar ungefär ett halvt års befolkningstillväxt. Orsaken är en större inflyttning till regionen än vad prognosen angav.

7 6 (25) Den ökade andelen invandringar är ett trendbrott vilket är svårt att förutspå. Förändringen i den inrikes inflyttningen är däremot en trend sedan Frågan är om den kvarstår och hur länge uppgången kommer ske. Befolkningsutvecklingen i Uppsala län, Naturlig folkökning Antalet födda i Uppsala län har varierat mellan och födda om året. Det största antalet födslar var 1991 med barn när 40-talistgenerationens barnbarn föddes. Därefter sjönk antalet tillbaka till 1980-talets nivå på knappt barn. Efter millenniumskiftet ökade antalet födslar igen och stabiliserades 2005 kring barn. Födelsetalen är antalet barn en kvinna i en viss ålder förväntas föda under ett år. Summeras födelsetalen för alla åldrar ett år fås den summerade fruktsamheten. Detta tal visar hur många barn en kvinna skulle födda om hon haft det årets födelsetal under hela sin fertila tid. För att populationen skall kunna reproduceras krävs det fruktsamhetstal på strax över 2. Förutom omkring 1970 och 1990 har fruktsamhetstalen i länet varit mycket under 2. En förklaring är att många kvinnor flyttar in i länet för att studera och skaffar inte barn förrän efter studierna och då ofta efter att ha etablerat sig i ett annat län. Figur 3 Antal födslar och fruktsamhetstal för Uppsala län Medelåldern för en föderska har ökat från 27 år 1970 till 32 år Förändringen innebär att födelsetalen för kvinnor under 30 år har minskat fram till Födelsetalen för kvinnor över 30 år var oförändrade under perioden, men ett undantag för åldrarna 30 till 35 år som hade en ökning av födelsetalen mellan 1970 och Efter 2000 har födelsetalen för kvinnor över 30 år ökat. Fruktsamhetstalen och moderns ålder har varit i stort oförändrade sedan 2005.

8 7 (25) Figur 4 Födelsetal per ålder och moderns ålder vid barnets födelse Det dog personer i Uppsala län 2017, vilket är en uppgång med 500 personer sedan 1970-talet. Andelen av befolkningen som dör har minskat från omkring en procent till 0,8 procent. Främst är det männens dödlighet som minskat. Det har fört med sig att antalet män som dött varit oförändrat medan antalet kvinnor som dött har ökat. Detta är ett resultat av att dödligheten har varit i stort sett konstant för kvinnor medan den minskade kraftigt för män mellan 1970 och Sedan 1995 är det inga skillnader i dödlighet mellan män och kvinnor. Figur 5 Antal döda och andelen döda av befolkningen i Uppsala län Utvecklingen av dödligheten speglas av dödsriskerna för respektive ålder. Individer under 65 år löper i princip ingen risk att dö. Detta är resultatet av en utveckling under större delen av 1900-talet. Av de barn som föddes 1910 upplevde 85 procent sin 20-årsdag, jämför med 97 procent av de som föddes Över 90 procent av de som föddes 1960 upplevde sin 50-årsdag, medan endast 75 procent av de som föddes 1910 upplevde sin 50-årsdag (SCB, 2010). Detta har inneburit att allt fler får möjlighet att leva längre och därmed har vi fått en allt äldre befolkning. Den tidigare befolkningspyramiden har blivit en befolkningskub.

9 8 (25) Figur 6 Dödsrisker för respektive ålder i Uppsala län Uppsala län har haft en positiv naturlig folkökning, födelseöverskott, under hela perioden från Det betyder att antalet födda varit större än antalet döda varje år. Länet kan därför öka sin folkmängd utan inflyttning. Variationen i födelseöverskottet har varit stor, mellan 450 personer till över personer, vilket främst beror på variationen i antalet födda. Figur 7 Naturlig folkökning i Uppsala län Inrikes flyttning Inrikes inflyttning är relativt stabila. Den kan variera beroende på konjunktur och arbetsmarknad. Inflyttningen, och viljan att flytta till Uppsala län är relativt konstant för de undersökta regionerna, med undantag av Stockholms län. Inflyttningen från Stockholms län har ökat kraftigt sedan Detta är, som vi konstaterat tidigare, en bidragande orsak till att förra årets prognos slog fel. Förutom Stockholms län har även de norra grannlänen en ökad inflyttning och för båda länen är utflyttningsrisken till Uppsala län större än tidigare perioder. En förklaring till ökad flyttning från Stockholms län till Uppsala län är den allt större integreringen av länen. Under de senaste 25 åren har inpendlingen till

10 9 (25) Uppsala län från Stockholm ökat från till personer och under samma tid har utpendlingen från Uppsala län ökat från till personer. En sådan förändring bör påverka flyttmönstret i regionen. Det vi kunde förvänta oss då är en trendmässig förändring över hela tiden och inte ett plötsligt hopp mellan 2011 och En annan förklaring för flyttning till Uppsala län beror på en större nybyggnation. Uppsala läns nybyggnadstakt har följt Stockholms läns, vilket tyder på att nybyggnation inte kan förklara hela förändringen. En ytterligare förklaring är de ökade möjligheterna att pendla mellan länen ökade Frågan är om en sådan relativt liten åtgärd verkligen kan få så stora effekter? Inflyttningen från Stockholms län till Uppsala län sker främst från Norrtälje kommun, kommunerna längst Ostkustbanan/E4:an och kommunerna längst Mälarbanan/E18. Kommunikationerna verkar ha en stor betydelse för möjligheten att flytta till Uppsala län. Invånarna i Vallentuna och Täby kommun är fysiskt nära Uppsala län, men med dåliga kommunikationer till Uppsala. Dessa invånare har en lägre benägenhet att flytta till Uppsala län jämfört mot de som flyttar från Sollentuna och Solna kommun. En förklaring kan vara att man först pendlar till ett jobb i Uppsala län för att sedan flytta. En alternativ förklaring är att man flyttar till Uppsala län för att det är billigare med bostäder och pendlar till Stockholms län.

11 10 (25) Figur 8 Flyttning från kommuner i Stockholms län till Uppsala län, 2017 Andelen som flyttar från Uppsala län har varit konstant till samtliga regioner utom Stockholm län. Det skett en trendmässig ökning av både antalet och andelen som flyttar från Uppsala län till Stockholms län. Detta avspeglar den ökade integrationen av länen, samtidigt som det inte skett något liknande i motsatta riktningen. Figur 9 Utflyttning från Uppsala län, antal och andelar Uppsala län har en positiv nettoinflyttning från samtliga regioner. Inflyttningsöverskottet från norra Sverige har varit konstant. Inflyttningen från södra Sverige har gått från underskott till överskott medan inflyttningen från Stockholm har varierat kraftigt. Ett överskott 2000 till 2005 blev underskott fram till 2013 för att sedan bli en mycket stor nettoinflyttning.

12 11 (25) Figur 10 Nettoflyttning till Uppsala län Utrikes flyttning Utvandringen från Uppsala län har ökat i långsam takt. Mellan åren 1970 och 1995 var antalet utvandrare runt personer. Därefter ökade den till för att sedan 2010 vara omkring personer. Utvandringen har följt invandringens trender med ett antal års eftersläpning. Figur 11 Utrikes flyttning till och från Uppsala län Invandringen låg på omkring personer till 1985 för att därefter öka till drygt med en topp mellan 1988 och 1994 på omkring personer. Efter 2005 har invandringen ökat trendmässigt till dagens personer. Migrationsströmmarna till Uppsala län domineras av individer från länder med mycket hög utvecklingsnivå. Eftersom det är både en stor in- och utvandring av dessa individer blir gruppens dominans mindre i nettomigrationen. Tillsammans med personer från länder med hög utvecklingsnivå står dessa personer för halva invandringen, i princip hela utvandringen och knappt halva nettomigrationen.

13 12 (25) Tabell 3 Utrikes flyttning efter födelselandets Human Development Index, HDI Födelselandets HDI Invandring Utvandring Nettomigration Låg Medel Hög Mycket hög Okänt Totalt Sammanlagda befolkningsutvecklingen Befolkningen har sedan 1970 blivit allt mer åldersmässigt jämt fördelat. Det finns dock ett antal generationer som har en mycket hög andel av befolkningen, det är de som är födda efter de båda världskrigen, 1920 och 1945, och deras barn och barnbarn, 1970 och En annan generationskedja är den lilla generationen som föddes 1925 till 1935 och deras barn som föddes 1955 till Andelen äldre i befolkningen har ökat. Detta särskilt i åldersgruppen 65 till 75 år. Andelen i åldersgruppen var särskilt låg 2000 beroende på de små barnkullarna mellan 1925 och Under senare år har 40-talets stora barnkullar kommit i denna ålder och därmed har åldersgruppens andel av befolkningen ökat. Figur 12 Befolkning efter ålder, utvalda årtal Det har funnits fler män i åldrarna under 60 år sedan Då dödligheten för män minskat kraftigt under perioden har andelen män ökat 2017 är de ungefär hälften av åldersgrupperna fram till 80 år. En grupp där åldersfördelningen varierar är ungdomar i 20-års åldern där det är ett kvinnoöverskott. Detta kan bero på att fler unga kvinnor än unga män flyttar in till länet för att studera. Uppsala län har en befolkningsutveckling där alla tre komponenterna bidrar positivt till utvecklingen. Undantagen är två år av nettoutvandring på 1970-talet och två år av ett födelseunderskott på 1990-talet. De senaste årens

14 13 (25) befolkningstillväxt förklarar främst av en stor inflyttning, både från Sverige och från utlandet. Figur 13 Befolkningsutvecklingen i Uppsala län Sammantaget innebär den positiva utvecklingen i samtliga delkomponenter att Uppsala län har växt från invånare 1970 till , vilket är en ökning på nästan 40 procent. Tillväxten har inte varit jämn över åren. Det har varit tre toppar på två procent vilka sammanfaller med de stora kullarna i tjugoårsåldern, 1970, 1990 och Befolkningsutvecklingen i Uppsala län, Förutsättningarna för 2018 års befolkningsprognos skiljer sig från 2017 års på två punkter. Invandringspolitiken har förändrats kraftigt vilket innebär att SCB minskat prognosen för invandringar. Under de senaste åren har nybyggnadstakten i länet varit hög. Detta har lett till ökad inflyttning, främst från Stockholms län. Både på kort sikt och lång sikt är byggbranschens utveckling svår att förutse. I prognosen antar vi att byggandet kommer minska till genomsnittet för de senaste tio åren. Naturlig folkökning, Prognosens födelsetal bygger på genomsnittet av de faktiska födelsetalen för länet de senaste fem åren. Den trend SCB använder i sin riksprognos har sedan använts för att skapa utvecklingen av födelsetal. De faktiska födelsetalen sätter nivån, medan SCB:s prognos sätter trenden. Födelsetalen multipliceras sedan med antalet kvinnor i respektive ålder. Summan av dessa multiplikationer blir antalet födda under året. Under de kommande fem åren kan vi räkna med ett ökat barnafödande som sakta börjar minska Detta beror på att generationen som är född runt 1990 kommer upp i åldrar med högt barnafödande. Fram till 2024 kommer antalet födda barn öka med 500 till för att sedan stabiliseras kring

15 14 (25) Figur 14 Antalet döda per år Prognosen över antalet döda görs med samma metod som antalet föda. Nivån sätts av dödligheten i regionen, genomsnittet av de fem senaste åren, och trenden följer SCB:s riksprognos. Antalet döda kommer öka med 40 procent till personer Detta beror på en sedan länge minskad dödlighet. Under det senaste ett hundra åren har dödligheten i åldrarna under 80 år minskat kraftigt. Detta har lett till att antalet döda inte följt folkökningen. När dödligheten minskar i de lägre åldrar kommer allt fler dö av ålder. På sikt när dödligheten i lägre åldrar blivit mycket låg kommer antalet döda följa befolkningsutvecklingen. Utrikes flyttningar, Utvecklingen av antalet invandrade bestäms av SCB:s prognos för riket. Genomsnittet av den andel av invandringen som Uppsala län haft de senaste fem åren används sedan för att bestämma antalet invandrade till länet. Detta förutsätter att sammansättningen av invandringen i länet motsvarar sammansättningen i riket. I denna prognos antar vi att sammansättningen av invandringen inte påverkar fördelningen. Omläggningen av invandringspolitiken 2015 har inneburit att antalet invandringar minskat kraftigt. Detta har främst påverkat flyktinginvandringen, medan arbetskrafts- och studieinvandringen inte skall ha påverkats. SCB:s prognos visar på en minskad invandring från idag till år Detta innebär i sin tur en minskad invandring till Uppsala län. Figur 15 Migrationen till och från Uppsala län

16 15 (25) Utvandringen prognostiseras utifrån genomsnittet av utvandringens andel av befolkningen, utvandringsrisker, de senaste fem åren. Nivån har sedan justerats med SCB:s prognos av utvandring. SCB:s prognos visar på en ökad andel utvandrare. Detta beror på att stor invandring leder till större utvandring då många flyttar tillbaka efter några år. Utländska studenter flyttar ofta hem efter att de avslutat studierna. Nettomigrationen minskar från personer 2018 till 200 år 2040, vilket leder till en kraftigt minskad befolkningstillväxt. Inrikes flyttningar, Den inrikes flyttningen har ökat kraftigt under de senaste åren. Främst är det inflyttningen som ökat. Detta innebär att nettoinflyttningen till länet kommer att öka. Under 2014 till 2017 ökade inflyttningen till länet kraftigt. I prognosen antas att denna ökning är tillfällig och beror till stor del på en stor bostadsefterfrågan i norra Stockholms län. På lång sikt kommer dagens situation inte fortsätta, däremot är det svårt att spekulera i när en nedgång kommer. I prognosen antas att 2017 var toppåret och att inflyttningen minskar under kommande år. På lång sikt har detta antagande ingen större effekt, men på kort sikt är det väsentligt för prognosen. Grunden för prognosen är den genomsnittliga utflyttningsrisken de senaste tio åren. Detta tonar ner flyttningen de senaste åren. För att anpassa prognosen till de senaste årens stora flyttning har 2018 års flyttal till Uppsala län ökats med en faktor av 1,2 vilken sedan har minskat med 0,05 per år. Från och med 2022 motsvarar utflyttningsrisken det beräknade genomsnittet. Figur 16 Inrikes flyttning, faktisk och prognos Utflyttningen från länet har ökat trendmässigt. Detta beror dels på ökad befolkning och dels ålderssammansättningen med ett stort antal ungdomar i 25 årsålder. Dessa har avslutat sina studier och flyttar till arbeten. En ökad inflyttning bidrar också till en ökad utflyttning i närtid. I modellen har utflyttningsriskerna från Uppsala län korrigerats för de närmaste åren så att de är 1,1 högre 2018 och 1,05 högre Från och med 2020 motsvarar utflyttningsriskerna genomsnittet för de senaste tio åren. Resultatet är ett flyttnetto som är högre än det historiska. Sedan 1995 har flyttnettot varit runt 500 personer medan prognosen visar på en

17 16 (25) nettoinflyttning på personer. Trendbrottet motiveras med att Stockholms län antas komma växa under hela prognosperioden och att arbetsmarknaderna i norra Stockholms län och södra Uppsala län kommer bli allt mer integrerade. Den södra länsändan blir en fortsättning på Stockholms län och blir ett alternativ till att bosätta sig i norra Stockholms län. Befolkningen, Länets befolkning beräknas öka med personer fram till 2040, vilket innebär att länet då har invånare. Prognosen ger därmed en lägre utveckling än de prognoser som gjort under de senaste åren. Den främsta orsaken till att prognosen justerats ner är omläggningen av flyktingpolitiken. SCB har som en följd av detta reviderat ner invandringen kraftigt. Detta har i sin tur minskat migrationsnettot och därmed länsprognosen från personer i 2017 års prognos till personer i årets prognos. Figur 17 Befolkningsutveckling, faktiskt och prognos Den största komponenten i länets befolkningsutveckling är en hög nettoinflyttning. År 2021 bidrar nettoinflyttningen till en tredjedel av befolkningsökningen, medan födelsenetto och migrationsnetto bidrar med en tredjedel var. Födelsenettots och migrationsnettots bidrag till tillväxten minskar och vid prognosperiodens slut står nettoinflyttningen för 60 procent av befolkningsökningen medan födelsenettot står för 30 procent och invandringen för knappt 10 procent. Åldersfördelningen på befolkningen, Befolkningsutvecklingen i länet påverkar också åldersstrukturen. En viktig faktor är antalet födslar som sedan påverkar åldersstrukturen under de kommande 100 år. Ett bra exempel är den stora barnkullen som föddes runt 1990, vars föräldrar var barnen till den stora barnkullen under andra hälften av 1940-talet. År 2000 syns den som en topp för barn runt 10 år. Denna puckel i åldersstrukturen följer sedan med under hela prognosperioden. År 2020 finns den vid 30-års åldern, 2030 vid 40-års åldern och 2040 toppar den kring 50 år. Bortsett från dessa toppar är åldersstrukturen relativt jämn från noll år fram till 60 års åldern. År 2000 var det få personer som var 60 till 80 år, vilket speglade de små barnkullarna vid slutet av 1920-talet och under 1930-talet. År 2020 är antalet personer över 80 år ungefär lika många som 2000, däremot har antalet

18 17 (25) individer mellan 60 och 80 år ökat kraftigt. Från 2020 fram till 2040 ser i en ökning av individer som är 80 år eller äldre. Figur 18 Befolkning efter åldersgrupper prognos Fördelningen mellan kvinnor och män förändras under prognosperioden. Utgår vi från 2000 så var männen fler i alla åldersgrupper yngre än 65 år, bortsett från gruppen 20 till 25 år. Det sista beror på att Uppsala har en hög inflyttning till universitetsstudier i den åldersgruppen. Övervikten av antalet män i varje åldersgrupp blir allt mer markant för varje år och 2040 är männen flest i alla åldersgrupper, utom de som är 80 år och äldre. Figur 19 Andel individer per åldersgrupp Under prognosperioden är andelen ungdomar under 20 år någorlunda konstant. Andelen yrkesverksamma kommer minska med fem procentenheter från 60 procent till 55 procent. I den äldre befolkningen kommer gruppen 65 till 80 år vara någorlunda konstant, medan det blir en kraftig ökning av andelen över 80 år från mitten av 2020-talet. Litteraturförteckning SCB. (2010). Kohortdödligheten i Sverige. Örebro: SCB.

19 18 (25)

20 19 (25) Bilaga 1: Befolkningsutvecklingen i länet Antal År Befolkning Födda Döda Inrikes Inrikes inflyttning utflyttning InvandringarUtvandringar Förändring Netto inrikes Migrations Befolknings År Födelsenetto flyttning netto förändring

21 20 (25) Bilaga 2: Befolkningsutvecklingen i länets kommuner, År Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar

22 Bilaga 3: Modellens regionindelning av Sverige 21 (25)

23 22 (25) Bilaga 4: Modellens konsistens med SCB:s riksprognos Modellen bygger på de antagande som SCB gör i sin riksprognos. Därför förväntas modellens aggregeradeprognos överensstämma med riksprognosen. Det kommer inte finnas en perfekt passning, eftersom det finns avrundningsfel

24 23 (25) och att regionaggregaten kan i sig ge resultat som avviker från en modell av riket. Den största avvikelsen är att modellen beräknar ett något högre födelseöverskott än riksprognosen. Detta beror på att antalet döda underskattas och antalet födda överskattas. Det är dock mycket små avvikelser från riksprognosen. Modellen uppfyller förväntningarna att vara konsistent med riksprognosen.

25 24 (25) Bilaga 5: Resultat av flerregionala modellen Syftet med den flerregionala modellen är att skapa in- och utflyttning till Uppsala län på ett sätt som gör att befolkningsutvecklingen i riket i stort följer SCB:s riksprognos. För Uppsala län har prognosen anpassats till de faktorer som redovisas i texten medan utvecklingen i de övriga regionerna har följt grundantagandena. Detta blir tydligt för inrikes flyttnetto, där samtliga län, förutom Uppsala län, har en stor skillnad För Uppsala gjordes en anpassning som redovisas tidigare. Inflyttningen till Uppsala län kommer främst från Stockholms län. Denna inflyttning kommer att öka under prognosperioden. Inflyttningen från norra Sverige kommer vara konstant medan inflyttningen från övriga regioner i landet ökar något. Den kraftiga inflyttningen från Stockholms län ligger i linjen med en ökad integration mellan norra Stockholms län och södra Uppsala län.

26 25 (25) Bilaga 6 Figur och tabellförteckning Figurer Figur 1 Uppsala läns andel av rikets invandrare och utvandringsrisk... 5 Figur 2 Inrikes utflyttningsrisker till och från Uppsala län Figur 3 Antal födslar och fruktsamhetstal för Uppsala län... 6 Figur 4 Födelsetal per ålder och moderns ålder vid barnets födelse... 7 Figur 5 Antal döda och andelen döda av befolkningen i Uppsala län... 7 Figur 6 Dödsrisker för respektive ålder i Uppsala län... 8 Figur 7 Naturlig folkökning i Uppsala län... 8 Figur 8 Flyttning från kommuner i Stockholms län till Uppsala län, Figur 9 Utflyttning från Uppsala län, antal och andelar Figur 10 Nettoflyttning till Uppsala län Figur 11 Utrikes flyttning till och från Uppsala län Figur 12 Befolkning efter ålder, utvalda årtal Figur 13 Befolkningsutvecklingen i Uppsala län Figur 14 Antalet döda per år Figur 15 Migrationen till och från Uppsala län Figur 16 Inrikes flyttning, faktisk och prognos Figur 17 Befolkningsutveckling, faktiskt och prognos Figur 18 Befolkning efter åldersgrupper prognos Figur 19 Andel individer per åldersgrupp Tabeller Tabell 1 Jämförelse prognos och utfall för befolkningen i prognosregionerna, Tabell 2 Jämförelse prognos och utfall för Uppsala län Tabell 3 Utrikes flyttning efter födelselandets Human Development Index, HDI... 12