Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden

Transkript

1 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Befolkningsutveckling i Kronobergs län och prognos Fortsatt stark befolkningstillväxt i länet... 3 Ökad medelålder trots stark befolkningstillväxt... 6 Stor variation i befolkningstillväxt mellan kommunerna... 9 Positiv utveckling av inrikes flyttnetto i många kommuner Den demografiska försörjningskvoten ökar i kommunerna Stor andel män i många kommuner Uppföljning av föregående års befolkningsprognos Nyckelbegrepp Födelsenetto = Antal födslar i länet/kommunen minus antal döda. Ifall födelsetalet överstiger dödstalet så växer befolkningen på naturlig väg, detta benämns naturlig befolkningstillväxt. Inrikes flyttnetto = Antal inflyttade från övriga län/kommuner minus antal utflyttade till övriga län/kommuner. I texten används också termen utflyttningsöverskott för att hänvisa till ett negativt inrikes flyttnetto. Utrikes flyttnetto = Antal invandrade från utanför Sverige till länet/kommunen minus antal utvandrade. I texten används även termen invandringsöverskott för att hänvisa till ett positivt utrikes flyttnetto. Försörjningskvot = Hela befolkningen delat på antal personer i åldersgruppen Försörjningskvoten är att mått som används för att beskriva hur många personer, inklusive sig själv, som en person i arbetsför ålder ska försörja med sin inkomst. Könskvot = Antal män per 100 kvinnor.

3 3 Inledning Varje år publicerar Region Kronoberg en befolkningsrapport som beskriver befolkningsutvecklingen det senaste året samt presenterar regionens uppdaterade befolkningsprognos. Rapporten bygger på Statistiska Centralbyråns (SCB) demografiska databas och den senaste uppdateringen för helåret Syftet med rapporten är att beskriva hur befolkningen i Kronoberg utvecklats över tid och vilka komponenter i form av födelsenetto och flyttnetto som förklarar utvecklingen. Utöver den historiska utvecklingen beskrivs också Region Kronobergs befolkningsprognos för perioden i rapporten. Prognosen bygger på den historiska befolkningsutvecklingen i länet och används som underlag i planeringen av en rad frågor. Befolkningsutveckling i Kronobergs län och prognos Fortsatt stark befolkningstillväxt i länet Befolkningen i Kronobergs län har ökat för varje år sedan Mellan 2000 och 2018 ökade länets befolkning från till , en ökning med invånare. Den genomsnittliga befolkningstillväxten uppgick till personer per år (1,33 procent) vilket var en markant högre siffra än perioden då den genomsnittliga tillväxttakten låg på invånare per år (0,6 procent). Under 2018 ökade länets befolkning med personer. Region Kronobergs befolkningsprognos pekar på en fortsatt stark befolkningstillväxt på cirka personer per år. Efter 2026 förväntas den årliga tillväxttakten avta för att 2033 uppgå till cirka personer. Enligt prognosen förväntas befolkningen öka med personer under 2019 vilket resulterar i en total befolkning i länet på personer. År 2033 förväntas den totala befolkningen i länet att uppgå till personer Invånare Prognos invånare Årlig förändring Prognos årlig förändring Figur 1: Folkmängd (vänster axel) i Kronobergs län och årlig ökning (höger axel), Prognosår: Källa: SCB och bearbetningar av Region Kronoberg.

4 Den enskilt viktigaste faktorn bakom befolkningstillväxten under perioden på invånare var ett positivt utrikes flyttnetto. Under perioden uppgick utrikes flyttnetto till personer medan födelsenetto uppgick till personer. Sedan 2013 har länets befolkning ökat med i genomsnitt personer per år (1,4 procent). Samtidigt har befolkningen minskat till följd av ett negativt inrikes flyttnetto på personer. Intressant att notera är dock att inrikes flyttnetto har ökat för varje år sedan 2013, och år 2018 minskade befolkningen endast med 153 personer till följd av utflyttning till andra län. En annan faktor som bidragit till länets befolkningsökning är att födelsenettot varit positivt sedan 2006 och perioden har det årliga födelsenettot i genomsnitt uppgått till 380 personer (0,2 procent). Enligt Region Kronobergs befolkningsprognos förväntas befolkningsökningen bero på ett fortsatt stort utrikes flyttnetto samt en ökad naturlig befolkningstillväxt (främst till följd av fler födslar). Utflyttningen till andra län förväntas dock att öka till följd av att de stora kohorter som föddes under 00-talet träder in i de åldrar då benägenheten att flytta är som störst Födelsenetto Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Totalt Figur 2: Befolkningsutvecklingens komponenter i Kronobergs län, Prognosår: Källa: SCB och bearbetningar av Region Kronoberg. Befolkningstillväxten de senaste åren i Kronobergs län har varit större än genomsnittet i riket. Perioden hade Kronobergs län den femte största befolkningsökningen i landet och av grannlänen var det endast Skåne och Hallands län som hade en större befolkningstillväxt. Även under 2018 hade Kronobergs län, med en tillväxt på 1,2 procent, den femte största befolkningstillväxten i landet.

5 5 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 8,8% 8,2% 7,2% 6,8% 6,7% 6,1% 5,9%5,8%5,7%5,7%5,4% 4,6%4,5% 4,0% 3,6% 3,5% 3,4% 3,1% 3,0% 2,8% 3,0% 2,0% 1,0% 1,4% 0,4% 0,0% Riksgenomsnitt Figur 3: Befolkningsutveckling Källa: SCB. Sett till utvecklingen av de demografiska komponenterna så hade Kronobergs län det största utrikes flyttnettot i av alla län under 2018 (1,1 procent av totalbefolkningen). Förutom Kronoberg var Stockholms län det enda länet där utrikes flyttnetto under 2018 översteg 1 procent av befolkningen. Det positiva födelsenettot i Kronobergs län på 0,17 procent placerade länet på sjätte plats i förhållande till övriga län, strax efter storstadslänen för vilka födelsenettot uppgick till 0,26 0,54 procent av totalbefolkningen. Norrbottens, Västernorrlands, och Gotlands län hade alla ett negativt födelsenetto på 0,1 procent eller lägre. När det kommer till inrikes flyttnetto har Kronobergs län under tidigare år stuckit ut i negativ bemärkelse, där länet konkurrerat med Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län om att ha den största utflyttningen till andra län. Under 2018 var dock inrikes flyttnetto i Kronobergs län endast -0,08 procent vilket placerade Kronoberg på elfte plats, strax bakom Stockholms och Västra Götalands län. Störst inrikes flyttnetto hade Uppsala, Gotlands och Hallands län. Intressant att notera är även att inrikes flyttnetto över tid har fallit i Stockholms län och under 2018 var det fler som flyttade från än som flyttade till länet. Kronobergs län har, å andra sidan, haft den näst största ökningen av inrikes flyttnetto av samtliga län , där inrikes flyttnetto i genomsnitt ökat med 0,13 procent av befolkningsstorleken för varje år. Endast Gotlands län hade en större ökning av inrikes flyttnetto i relation till sin befolkningsstorlek. Även Västra Götalands och Skåne län har haft en relativt svag utveckling av inrikes flyttnetto. Storstadslänen svaga utveckling när det kommer till inrikes flyttnetto i kombination med en starkare utveckling för län som Kronoberg, Uppsala, Jämtland och Örebro pekar på ökad attrakti-

6 01 Stockholms län 03 Uppsala län 04 Södermanlands län 05 Östergötlands län 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 09 Gotlands län 10 Blekinge län 12 Skåne län 13 Hallands län 14 Västra Götalands län 17 Värmlands län 18 Örebro län 19 Västmanlands län 20 Dalarnas län 21 Gävleborgs län 22 Västernorrlands län 23 Jämtlands län 24 Västerbottens län 25 Norrbottens län 6 vitet för mindre regioner. Detta kan hänga samman med höga prisnivåer på bostäder i storstadslänen. För Kronobergs del hänger det sannolikt också ihop med att länet har en hög andel jobb i förhållande till befolkningen vilket innebär att det finns goda försörjningsmöjligheter i länet. 1,50% 1,20% 0,90% 0,60% 0,30% 0,00% -0,30% -0,60% -0,90% -1,20% Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto Figur 4: Demografiska tillväxtkomponenter Källa: SCB. Ökad medelålder trots stark befolkningstillväxt Sveriges befolkning blir allt äldre, både till följd av fallande födelsetal sedan 1960-talet och till följd av ökad medellivslängd. De senaste decenniernas invandringsöverskott har dock bidragit till att kompensera för den relativa minskning av personer i arbetsför ålder som det minskande barnafödandet och den ökande medellivslängden resulterar i. Trots invandringsöverskott pekar trenden mot en allt äldre befolkning i både riket som helhet och i Kronobergs län. Mellan 2000 och 2018 växte gruppen över 65 år som andel av hela länsbefolkningen från 18,7 procent till 21,1 procent. Enligt Region Kronobergs senaste befolkningsprognos kommer dock andelen över 65 år att ligga stabilt på kring 21 procent ända fram till år 2031 då åldersgruppens andel åter förväntas öka. Även om gruppen över 65 år inte förväntas öka så kommer åldersgruppen att bli äldre. Efter 2022 prognosticeras gruppen 80+ att växa kraftigt och 2033 förväntas den

7 7 vara 47 procent större jämfört med Som andel av den totala länsbefolkningen är prognosen att gruppen 80+ ökar från 5,8 procent 2018 till 7,6 procent Då gruppen 80+ är den mest vårdintensiva gruppen så förväntas denna utveckling bidra till ökade vårdkostnader i relation till de skatteintäkter som inbringas av gruppen i arbetsför ålder Index Figur 5: Prognos för åldersgruppernas utveckling i Kronobergs län, Källa: SCB och bearbetningar av Region Kronoberg. För försörjningen av välfärden är ett intressant mått storleken på gruppen i arbetsför ålder i relation till den totala befolkningen. 1 Genom att dela den totala befolkningen med antalet i arbetsför ålder (20-64) fås ett mått på hur många personer, inklusive sig själv, som en person i arbetsför ålder måste försörja detta mått benämns försörjningskvot. I Kronobergs län ökade försörjningskvoten från 1,757 år 2010 till 1,820 år 2018 vilket innebär att en person i arbetsför ålder måste försörja fler personer idag jämfört med tidigare. 2 Enligt Regionen Kronobergs befolkningsprognos kommer försörjningskvoten att fortsätta öka under de kommande åren, dock inte i samma snabba takt som under 2010-talet. År 2023 förväntas försörjningskvoten att stabiliseras kring 1,835 för att åter börja öka Viktigt att notera är att åldersfördelning inte är den enda faktorn när det kommer till försörjningsbörda. Även sysselsättningsgrad, inkomst och produktivitet är viktiga när det kommer till försörjningen av välfärden. För dessa mått hänvisar vi till Region Kronobergs årliga sysselsättningsrapport samt regionens produktivitetsrapport. 2 En försörjningskvot på 1,820 innebär att 100 personer i arbetsför ålder ska försörja 82 personer utöver sig själva.

8 8 Tabell 1: Befolkningsprognos för Kronobergs län efter åldersgrupper. Källa: SCB och Region Kronoberg Årtal Försörjningskvot Totalt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , P2019 1, P2020 1, P2021 1, P2022 1, P2023 1, P2024 1, P2025 1, P2026 1, P2027 1, P2028 1, P2029 1, P2030 1, P2031 1, P2032 1, P2033 1, Med en försörjningskvot på 1,820 under 2018 hade Kronobergs län den elfte största försörjningskvoten av samtliga 21 län. Mellan 2010 och 2018 ökade försörjningskvoten i riket som helhet med 0,046 medan samma siffra för Kronobergs län var 0,062. Det bör dock påpekas att riksgenomsnittet drogs ned till följd av en lägre ökning i Stockholms län och att ökningen av försörjningskvoten låg över riksgenomsnittet i alla län utom Östergötland, Jönköping, Västra Götaland och Stockholm. Skillnaden i försörjningskvot mellan länen beror till stor del på länens respektive inrikes och utrikes flyttnetto av personer i arbetsför ålder. När det kommer till summerad inrikes flyttnetto i gruppen var det endast Hallands, Stockholms, Uppsala, Västra Götalands och Skåne län som hade ett positivt flyttnetto. Länen

9 09 Gotlands län 20 Dalarnas län 04 Södermanlands län 08 Kalmar län 21 Gävleborgs län 10 Blekinge län 22 Västernorrlands län 23 Jämtlands län 25 Norrbottens län 17 Värmlands län 07 Kronobergs län 19 Västmanlands län 13 Hallands län 12 Skåne län 03 Uppsala län 18 Örebro län 24 Västerbottens län 05 Östergötlands län 06 Jönköpings län 14 Västra Götalands län 01 Stockholms län 9 med ett inrikes flyttunderskott hade dock ett invandringsöverskott som i samtliga fall var större än det inrikes flyttunderskottet. Kronobergs län hade ett inrikes flyttunderskott i åldersgruppen på 5,7 procent samtidigt som invandringsöverskottet var 11,7 procent vilket resulterade i en positiv totalsiffra på 6,0 procent. Allra störst invandringsöverskott i åldersgruppen hade Västra Götalands län, där nettoinvandringen uppgick till 61,8 procent. 0,12 0,10 0,08 (6) (1) (3) (2) (7) (5) (4) (9) (13) (10) (11) (12) (8) 0,06 (18) (20) (15) (17) (16) (14) (19) 0,04 0,02 (21) 0,00 Förändring Riket Figur 6: Förändring av försörjningskvoter Länens ranking för försörjningskvoten 2018 inom parantes ovanför varje stapel. Länet med rank 1 hade högst försörjningskvot 2018 medan länet med rank 21 hade lägst försörjningskvot. Källa: SCB. Stor variation i befolkningstillväxt mellan kommunerna Även om samtliga kommuner i länet haft en befolkningstillväxt de senaste åren så har vissa kommuner ökat mer än andra. I relation till sin storlek hade Älmhult den största befolkningsökningen perioden , med en befolkningsökning på 10,4 procent (1 660 personer). Näst störst befolkningsökning hade Markaryd (7,4 procent) följt av Växjö och Lessebo kommun (6,4 respektive 6,3 procent). Tingsryd och Uppvidinge kommun, å andra sidan, hade den lägsta relativa befolkningstillväxten under den senaste femårsperioden och under 2018 minskade befolkningen i Tingsryd och Lessebo kommun. Perioden hade samtliga kommuner en befolkningstillväxt förutom Tingsryd och Uppvidinge.

10 Uppvidinge 0761 Lessebo 0763 Tingsryd 0764 Alvesta 0765 Älmhult 0767 Markaryd 0780 Växjö 0781 Ljungby Figur 7: Antal invånare i kommunerna år 2000 samt perioden Källa: SCB. 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 0760 Uppvidinge 0761 Lessebo 0763 Tingsryd 0764 Alvesta 0765 Älmhult 0767 Markaryd 0780 Växjö 0781 Ljungby Kronobergs län Figur 8: Befolkningsförändring i kommunerna, Källa: SCB. De senaste årens befolkningsökning i kommunerna har till stor del drivits av ett invandringsöverskott till följd av flyktingkrisen Ifall vi endast ser till inrikes flyttnetto samt födelsenetto, så var befolkningsökningen istället begränsad till Växjö och Markaryd kommun. Figuren nedan visar tillväxtkomponenternas utveckling i kommunerna under 2018, och av den framgår att samtliga kommuner hade ett invandringsöverskott under Invandringsöverskottet var särskilt stort i Älmhult, Lessebo och Uppvidinge kommun. Figuren visar också att kommunerna Växjö, Markaryd och Älmhult hade ett inrikes flyttöverskott och att Växjö, Alvesta, Ljungby, Älmhult och Lessebo hade ett positivt födelseöverskott. Uppvidinge och Tingsryd kommun hade både ett negativt inrikes flyttnetto och ett negativt födelsenetto.

11 11 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% -2,0% 0760 Uppvidinge 0761 Lessebo 0763 Tingsryd 0764 Alvesta 0765 Älmhult Växjö 0781 Markaryd Ljungby Invandringsnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto Figur 9: Demografiska tillväxtkomponenter i kommunerna under Källa: SCB. Positiv utveckling av inrikes flyttnetto i många kommuner Som beskrevs ovan (se Figur 2) så har flyttnettot till Kronobergs län utvecklats i positiv riktning för varje år sedan På liknande vis har många av länets kommuner haft en liknande positiv utveckling av inrikes flyttnetto under de senaste åren. I Uppvidinge kommun ökade till exempel inrikes flyttnetto från -613 personer 2014 till endast -87 personer I Växjö kommun var inrikes flyttnetto extra stort under 2017 och Även Lessebo, Alvesta och Ljungby hade en positiv utveckling av inrikes flyttnetto mellan 2017 och I Tingsryd, Älmhult och Markaryd har utflyttningsöverskottet ökat något det senaste året, men det rör sig å andra sidan inte om några stora förändringar Uppvidinge 0761 Lessebo 0763 Tingsryd 0764 Alvesta 0765 Älmhult 0767 Markaryd 0780 Växjö 0781 Ljungby Figur 10: Inrikes flyttnetto i kommunerna, Källa: SCB.

12 12 Den demografiska försörjningskvoten ökar i kommunerna I tabellen nedan visas den demografiska försörjningskvoten för kommunerna i Kronobergs län, samt hur denna förändrats mellan 2000 och Som beskrivits ovan är försörjningskvoten ett mått på hur många invånare inklusive sig själv som en person i arbetsför ålder ska försörja. Som framgår av tabellen har länet som helhet och alla kommuner utom Växjö en demografisk försörjningskvot som ligger över riksgenomsnittet. Detta innebär att Kronobergs län har en något större demografisk utmaning i jämförelse med riket. År 2018 hade Lessebo kommun, med en försörjningskvot på 1,98, den högsta försörjningskvoten i länet. En försörjningskvot på 1,98 innebär att 100 personer i arbetsför ålder (20-64 år) ska försörja 198 personer inklusive sig själva. Förutom Lessebo hade Tingsryd, Alvesta, Markaryd och Uppvidinge kommun alla en försörjningskvot på 1,90 eller högre. När det kommer till den demografiska försörjningskvotens förändring mellan 2000 och 2018 så är det framförallt Markaryds kommun som sticker ut med en ökning av försörjningskvoten på 0,32. Hundra invånare i arbetsför ålder i Markaryds kommun ska således försörja 32 personer fler 2018 jämfört med år I Lessebo kommun ökade försörjningskvoten med 0,15 vilket även det låg långt över riksgenomsnittet på 0,06 och länsgenomsnittet på 0,07. Tabellen visar även hur stor andel av befolkningen 2018 i respektive kommun som var utrikes födda. Högst andel utrikes födda hade Lessebo kommun följt av Älmhult och Markaryd kommun. I Växjö och Alvesta kommun var andelen utrikes födda lägre än riksgenomsnittet. Det kan även vara intressant att sätta andelen utrikes födda i relation till försörjningskvoten, detta då utrikes födda har en mer gynnsam åldersstruktur än den inrikes födda befolkningen. I det avseendet var t.ex. försörjningskvoten för utrikes födda i Lessebo 1,68 (0,30 lägre än för inrikes födda) och i Markaryd var den 1,59 (0,33 lägre än för inrikes födda). Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även utrikes föddas åldersstruktur utjämnas med tiden (till följd av åldrande och födslar) och i t.ex. Lessebo så ökade försörjningskvoten för utrikes födda med 0,32 mellan 2000 och Tabell 2: Demografiska indikatorer för kommunerna i Kronobergs län, Källa: SCB. Försörjningskvot Försörjningskvot Andel utlandsfödda 0760 Uppvidinge 1,90 0,01 22,1% 0761 Lessebo 1,98 0,15 27,1% 0763 Tingsryd 1,96 0,04 16,2% 0764 Alvesta 1,92 0,09 19,8% 0765 Älmhult 1,83 0,01 25,1% 0767 Markaryd 1,92 0,32 24,2% 0780 Växjö 1,74 0,09 18,7% 0781 Ljungby 1,83 0,06 19,0% Kronobergs län 1,82 0,07 20,1% Riket 1,76 0,06 19,1%

13 13 Stor andel män i många kommuner En intressant sak att notera är att det finns en skillnad mellan män och kvinnor när det kommer till utrikes flyttnetto. Till Kronobergs län som helhet bestod invandringsöverskottet av 55 procent av män och i bland annat Uppvidinge och Lessebo var siffran procent. Detta förhållande innebär att nettoinvandringen till länet bidrar till att öka andelen män i befolkningen. När det kommer till länets inrikes flyttnetto på personer så bestod det till 54 procent av män. Inrikes flyttnetto bidrog på så sätt till att jämna ut könsfördelningen i länet. Anledningen till att nettoutflyttningen i högre grad bestod av män beror dock på att det fanns fler män än kvinnor i länet till att börja med. Tittar vi på andelen män respektive kvinnor som flyttar ut i den mest flyttaktiva åldersgruppen (15-29) så är det relativt sett något fler kvinnor som flyttar ut från länet. Perioden så flyttade i genomsnitt 9,2 procent av männen och 10,7 procent av kvinnorna från länet i åldersgruppen Könsskillnaderna i utrikes och inrikes flyttnetto har resulterat i det på länsnivå och i många kommuner finns skillnader i storleken på den kvinnliga och den manliga befolkningen, särskilt i den mest flyttaktiva åldersgruppen (15-29 år). I riket som helhet fanns 108 män per 100 kvinnor i åldersgruppen 15-29, i Uppvidinge kommun fanns det däremot 125 män per 100 kvinnor. Länsgenomsnittet för åldersgruppen var 113 män per 100 kvinnor, men endast Växjö och Alvesta kommun placerade sig under genomsnittet för länet. Tabell 3: Antal män per etthundra kvinnor, Källa: SCB år år år år Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kronobergs län Riket Uppföljning av föregående års befolkningsprognos Enligt Region Kronobergs befolkningsprognos från föregående år, för perioden , skulle befolkningen i länet öka med personer för att vid slutet av 2018 uppgå till personer. Utfallet enligt offentlig statistik för 2018 var att befolkningen ökade med personer. Detta innebär att prognosen underskattade befolkningsökningen i länet med 442 personer eller 18 procent av den faktiska ökningen.

14 14 Tabell 4: Uppföljning av 2018 års befolkningsprognos. Källa: Region Kronoberg. Variabel Prognos 2018 Utfall 2018 Skillnad Total befolkning Födda Döda Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Invandringar Utvandringar Den främsta orsaken till underskattningen var att prognosen överskattade utflyttningen till andra län och underskattade inflyttningen från andra län. Då Region Kronobergs befolkningsprognos baserar inrikes in- och utflyttning på den faktiska in- och utflyttningen tre år tillbaka så kan årliga variationer i dessa leda till prognosfel. I figuren nedan framgår att utflyttningen till andra län ökade med 485 personer under 2017 för att sedan minska med 564 personer under I syfte att korrigera felet i föregående års prognos gör vi i årets prognos antagandet att 2017 utgjorde ett undantag vad gäller utflyttningar till andra län. Detta innebär att inrikes utflyttningar för 2017 exkluderas från prognosunderlaget i årets prognos. Även inrikes inflyttningar var rekordstort under 2017 för att sedan minska under 2018, men å andra sidan underskattades antalet inflyttningar i föregående års prognos och de har dessutom ökat för varje år sedan Av de anledningarna gör vi bedömningen att ingen korrigering är nödvändig när det kommer till inrikes inflyttningar. 3 Förutom korrigeringen när det gäller inrikes utflyttning 2017 så baseras årets prognos på samma modell som föregående års prognoser Inrikes utflyttningar Inrikes inflyttningar Prognosbas: Inrikes utflyttningar Prognosbas: Inrikes inflyttningar Figur 11: Inrikes in- och utflyttningar i Kronobergs län, Ett alternativ hade t.ex. kunnat vara att skriva upp inrikes inflyttningar i enlighet med den ökande trenden, men minskningen 2018 talar emot det alternativet.

15 REGION KRONOBERG, VÄXJÖ TELEFON: E-POST: